« Dans l’Apocalypse, tous les livres de la Bible se rencontrent et s’achèvent. Voici le complément du livre de Daniel. » Conquérants pacifiques, 585.
Goonga ngo Yuhanna inniri “Feeññinannde Yesu Almasiihu,” ngo Mbaroodi lenyol Yahuuda ndii woni e ittude maandeeji mum ngam yimɓe mum gila lewru Morso 2023, ina timminee so deftere Daniyel renndinaama e deftere Feeññinannde. Sappitorde ɗiɗaɓere deftere Daniyel ina hollira ɓatakuru malaa'ika ɗiɗaɓo oo e nder ƴeewtagol baɗte natal kullal ngal e ñalɗi sakkitiiɗi ɗii. Nde ina hollira laawol ƴeewtagol e sahaa keeriiɗo ngam ƴeewtagol.
Sahaa e laawol ɗi ngoni e taƴre ɗiɗaɓere deftere Daniel, ɗi duuɓi cappanɗe jeeɗiɗi ɗi Daniel woni nanngaaɗo kollata, ngoniino maande sahaa ƴeewndo Protestanɓe e daartol Millerite. Protestanɓe ɓen mbaawaani jaalude e laawol ƴeewndo maɓɓe, ɓe ngonti ɓiɓɓe rewɓe Rome. E maanaa tinndinooje annabaaji, ɓiɗɗo debbo wonata ko maande yumma mum; Rome kadi woni ko dabba e tinndinooje annabaaji. Ronkugol maɓɓe jaalude e ƴeewndo e waylitaare maɓɓe nde rewti heen haa ɓe ngonti ɓiɓɓe rewɓe Rome ngoni ko maande ƴeewndo nataal dabba e daartol men jooni, sabu ɓe mbaylitii ɓe ngonti nataal dabba. Ko ɗuum waɗi laawol ƴeewndo men jooni ina holliree e duuɓi cappanɗe jeeɗiɗi ɗi Daniel woni nanngaaɗo, e kadi daartol ɓatakuru maleykaajo ɗiɗaɓo e sahaa dillere Millerite.
Mu mateka y’ubutumwa bw’umumarayika wa kabiri bwatangiye ku wa 11 Nzeri 2001, hariho igihe cyihariye n’inzira y’igeragezwa byagereranyijwe mu buryo bw’ikigereranyo nk’inzozi z’igishushanyo cya Nebukadinezari cy’inyamaswa; kuko ubwami mu buhanuzi bwa Bibiliya na bwo ari inyamaswa. Nebukadinezari n’abanyedini b’indobanure b’Abakaludaya bahagarariye abananirwa ikigeragezo, naho Daniyeli n’abasore batatu b’indahemuka bahagarariye abatsinda ikigeragezo. Bishobora kugaragara ukundi, ariko kunanirwa kwa Nebukadinezari kwemezwa mu gice cya gatatu cya Daniyeli.
E nder laawol ƴeewndo ngol, ngol holliraa e saar gooto e saar ɗiɗi e deftere Daniel, ena woodi maantooje keeriiɗe e annabaaku ɗe njahdi e goongaaji ɗi bayyinaa ko ɓooyaani e deftere Peeññinannde. E saar gooto, “balɗe sappo” maantini sahaa ƴeewndo oo, mo addani Daniel feeñninde mbaydi ɓurndi yooɗde e ɓurndi heewde ɓandu sabu ko o ñaamnoo ñaamdu kammu, tawa fedde woɗnde worɓe salwaaɓe ɓee feeñnini mbaydi ɓeen ñaamnooɓe ñaamdu laamɗo oo. E annabaaku, laamɗo ko laamu, tee e annabaaku, laamɗo walla laamu ko ngilndi kadi. Ɓeen ɓe yeesooji mum'en kolli njaltudi ñaamde ñaamdu laamɗo oo, ɓe peeñnini mbaydi ngilndi ndii.
Mu lugero lwa kabiri rwa Daniyeli, Daniyeli yasengeraga kugira ngo amenye “ibanga” ryari ryahishwe ry’inzozi z’igishushanyo cya Nebukadinezari. Yagombaga kumenya icyo iyo nzozi yari cyo, kandi n’icyo yasobanuraga. Ahagarariye abari mu minsi y’imperuka bashaka gusobanukirwa amabanga ajyana no kudapfundururwa kw’Ibyahishuwe bya Yesu Kristo, kuko kudapfundururwa kw’Ibyahishuwe bya Yesu Kristo ari ryo “banga” rya nyuma ry’ubuhanuzi ridapfundururwa mbere y’uko igihe cy’imbabazi kirangira. Abahanuzi bose, harimo na Daniyeli, barimo kugaragaza iminsi y’imperuka. Umuhati wa Daniyeli wo gusobanukirwa iryo “banga” wari umuhati w’ubuzima cyangwa urupfu, nk’uko no kugeragezwa kw’ishusho y’inyamaswa kuri ubwoko bw’Imana mu minsi y’imperuka na ko kuri uko.
„Mwenyezi Mungu amenionyesha wazi kwamba sanamu ya mnyama itafanywa kabla ya muda wa rehema kufungwa; kwa maana hiyo ndiyo itakuwa jaribu kuu kwa watu wa Mungu, ambalo kwalo hatima yao ya milele itaamuliwa.” Manuscript Releases, volume 15, 15.
La prière de Daniel, alors qu’il cherchait à comprendre le « secret », représente un jalon précis dans l’histoire du peuple de Dieu dans les derniers jours. Le livre de Daniel fournit deux témoins qui établissent le jalon de la « prière » dans les derniers jours. Ce jalon se situe dans la période de temps représentée par le deuxième message de chaque ligne de réforme.
Haala annabaaku torooje ɗiɗi ɗee ko duuɓi cappanɗe jeeɗiɗi maccungaaku, ɗi ngoni maande “laabi jeeɗiɗi” ɗi Leviticus cappanɗe ɗiɗi e jeegom. E Daniel ɗiɗi, e aaya go'o, innde “Nebuchadnezzar” winndaama laabi ɗiɗi, tee winndugol helmere laabi ɗiɗi e nder Deftere Alla ko maande ɓatakuru malaa'ikaajo ɗiɗaɓo.
Ina woodi nokkuuji keewɗi e binndanɗe Banndiraaɗo debbo White ɗi kollata wonde taƴre tataɓere e deftere Daniel ko maande sariya ñalawma Alat. Taƴre arandere e deftere Daniel ina jogii sifaaji fof ɗi ɓatakuru malaa'ikaajo arano jogii, tee en anndinaama wonde a waawaa jogaade ɓatakuru tataɓuru (taƴre tataɓere e deftere Daniel) tawa a jogaaki ɓatakuru aranduru e ɗiɗaɓuru.
Le test de l’image de la bête a été défini par Ellen White comme l’épreuve que nous devons traverser avant la clôture du temps de grâce et avant d’être scellés. Lorsque la musique retentit dans Daniel chapitre trois, le temps de grâce se clôt symboliquement, car le chapitre trois représente la loi du dimanche. La musique de Nebucadnetsar représente la mélodie que la prostituée de Tyr se met alors à chanter aux rois de la terre à la fin des soixante-dix années symboliques pendant lesquelles elle avait été oubliée.
Et il arrivera en ce jour-là que Tyr sera oubliée pendant soixante-dix ans, selon les jours d’un seul roi ; au bout de soixante-dix ans, il en sera de Tyr comme de la prostituée qui chante. Prends une harpe, parcours la ville, toi, prostituée oubliée ; fais entendre de douces mélodies, chante de nombreux cantiques, afin qu’on se souvienne de toi. Et il arrivera, au bout de soixante-dix ans, que le Seigneur visitera Tyr ; alors elle retournera à son salaire, et se livrera à la prostitution avec tous les royaumes du monde sur la face de la terre. Ésaïe 23:15–17.
Banndiraaɗo debbo White ina hollira wonde ɓatakuuje malaa'ikaaɓe tato ɗe ko ƴeewndooji tati.
“Wengi waliotoka kwenda kumlaki Bwana-Arusi chini ya jumbe za malaika wa kwanza na wa pili, waliikataa ya tatu, ujumbe wa mwisho wa kuwapima utakaotolewa kwa ulimwengu, na msimamo wa namna iyo hiyo utachukuliwa wakati mwito wa mwisho utakapofanywa.” Review and Herald, October 31, 1899.
Fawaade e seedeeji keewɗi, sappitorde ɗimmere e deftere Daniel ko ɓatakuru malaa'ika ɗimmo on. Taariindi hokkugol malaa'ika arano on doole haa e ñaawoore ndee ko taariindi ndi duuɓi cappanɗe jeeɗi ɗi Daniel woni e maccungaagu ɗin kollirta. Ngonka du'aawo Daniel e sappitorde ɗimmere ndee woni ko e nder duuɓi cappanɗe jeeɗi ɗin, ɗi ngoni maande “sahaaji jeeɗi” ɗin.
Du’aare nde woni e taƴre jeenay fuɗɗoto ko e innugol duuɓi cappanɗe jeeɗiɗi ɗin e laaɓal. Ngonka du’aaje ɗiɗi ɗee e haalaaji annabaaɓe ko gootka. Ɗe kollita pecce ceertuɗe e du’aare wootere ndee, kono ɗe fof mbaɗaa e ngonka gootka “sahaaji jeeɗiɗi” ɗin, tee ɗe fof njahdi e maande laawol “du’aare” nde woni e daartol yimɓe ujunnaaji teemedere e cappanɗe nay e nay ɓe ñalɗi cakkitiiɗi.
Nde Daniel woni e toragol e saar jeenay, o woni e “sahaa ɓennugol” jowitiiɗo e annabaaku, iwde e laamu Babylon faade e laamu Mediyankooɓe e Persiyankooɓe. Toɓɓere ɓennugol ndee ko maande laawol kadi, tee nde yahdii kadi e toɓɓere ɓennugol wootere ndee e dillere malaa'ikaajo tataɓo, tuma nde yimɓe Alla maayata e mbedda tawi ko ɓe “Laodiceankooɓe”, kadi yaltata e yanaande tawi ko ɓe “Philadelphiankooɓe”. Toɓɓere ɓennugol e dillere malaa'ikaajo gadano yahdii e toɓɓere ɓennugol Daniel e dillere malaa'ikaajo tataɓo, tee ɗee tati fof njokki ko feewi e “laabi jeeɗiɗi” ɗi woni e Leviticus noogas e jeegom. Ɓennugol iwde Philadelphia faade Laodicea e dillere Millerite waɗi e arugol “jayngol kesol” e dow “laabi jeeɗiɗi” e 1856, e riiwtugol “laabi jeeɗiɗi” ɗi haa timmi caggal ɗuum e 1863. Daniel e saar jeenay, dillere malaa'ikaajo gadano e jamanu Millerite, e dillere malaa'ikaajo tataɓo e jamanu men fof ena njogii toɓɓe ɓennugol ɗe njahdondiri, tee toɓɓe ɓennugol ɗee tati fof ngoni ko e nder haala “laabi jeeɗiɗi”.
Dans l’histoire du processus d’épreuve, Daniel représente le messager à qui la lumière est donnée et qu’il partage d’abord avec ses trois compagnons, typifiant ainsi le rôle prophétique d’« Élie », qui est la « voix de celui qui crie dans le désert ».
Le « secret » du chapitre deux de Daniel révèle que le huitième royaume de la prophétie biblique est « du nombre des sept » royaumes. En tant que première représentation des royaumes de la prophétie biblique, il se rattache donc à la dernière représentation des royaumes de la prophétie biblique que l’on trouve au chapitre dix-sept de l’Apocalypse. Le huitième royaume, étant « du nombre des sept » royaumes précédents, désigne le point de transition qui établit Babylone moderne comme l’union triple du dragon, de la bête et du faux prophète. Le songe de la statue de Nebucadnetsar identifie en définitive le huitième royaume terrestre de l’histoire prophétique.
𞤀 𞤈𞤫𞤱𞤲𞤺𞤮𞤪𞤣𞤮 𞤱𞤮 𞤤𞤫𞤹𞤣𞤵 𞤦𞤫 𞤯𞤫𞤤𞤺𞤫 𞤀𞤤𞤪𞤭𞤢 𞤀 𞤱𞤢𞤼𞤫 𞤉𞤢𞤴𞤦𞤫 𞤲𞤣𞤫 𞤸𞤵𞤤𞤣𞤫 𞤁𞤭𞤦𞤫𞤤, 𞤲𞤣𞤫 𞤧𞤢𞤪𞤢𞤲𞤺𞤮 𞤱𞤮 𞤧𞤫𞤦𞤢𞤼𞤢 𞤤𞤫𞤫𞤤𞤮 𞤸𞤮𞤤𞤴𞤭𞤲𞤺𞤮-𞤲𞤣𞤺𞤢𞤪𞤫 𞤐𞤫𞤦𞤵𞤳𞤣𞤫𞤲𞤫𞤦𞤢𞤪 𞤤𞤫 𞤶𞤮𞥅𞤪𞤭𞤲𞤣𞤫 𞤞𞤵𞤲𞤭𞤪𞤫 𞤢 𞤯𞤫𞤤𞤺𞤫 𞤣𞤢𞤩𞤢𞤪𞤫 𞤧𞤢𞤬𞤢𞤪𞤫 𞤳𞤢𞤤𞤣𞤮𞤲𞤺𞤫, 𞤲𞤣𞤫 𞤲𞤣𞤮 𞤪𞤫𞤤𞤫𞤯𞤵𞤪𞤫𞤼𞤮 𞤶𞤢𞤱𞤼𞤫𞤪𞤫 𞤦𞤫 𞤧𞤫𞤦𞤢𞤼𞤫 𞤲𞤣𞤫 𞤶𞤮𞤤𞤢𞤸𞤮 𞤒𞤫𞤱𞤫𞤤𞤢𞤼𞤭𞤮𞤲 𞤤𞤫𞤲𞤺𞤮 𞤧𞤭𞥅𞤼𞤫𞤪𞤫𞤯𞤮. 𞤂𞤮𞤤𞤤𞤭, 𞤸𞤮𞤤𞤴𞤭𞤲𞤺𞤮-𞤲𞤣𞤺𞤢𞤪𞤫 𞤐𞤫𞤦𞤵𞤳𞤣𞤫𞤲𞤫𞤦𞤢𞤪 𞤱𞤮 𞤯𞤫𞤪𞤣𞤮 𞤫 𞤸𞤮𞤤𞤴𞤭𞤲𞤺𞤮 𞤲𞤣𞤺𞤢𞤪𞤫 𞤲𞤺𞤢𞤤𞤳𞤢 𞤦𞤫 𞤲𞤢𞥅𞤼𞤢𞤲𞤣𞤭𞤪𞤫 𞤥𞤢𞤳𞤳𞤮 𞤶𞤢𞤱𞤼𞤫𞤪𞤫 𞤧𞤢𞤬𞤢𞤪𞤫. 𞤐𞤣𞤫 𞤫 𞤸𞤮𞤤𞤴𞤭𞤲𞤺𞤮 “𞤤𞤫𞤫𞤤𞤮 𞤯𞤫𞤤𞤺𞤫”.
Ɗum e hoore mum ko tabbitinol himmorde heɓtinde nokku ɗo waylitere waɗata e dillere malaa'ikaajo tataɓo, kono “sirlu” nguu kadi ko coktirgal ngal hawrinta e tabbitinta ko heewi e ko binndanɗe adiiɗe ɗee njokkinoo e heɓtinde baɗte daartol ngol rewti 18 Yuli 2020. E ɗeen binndanɗe, holliraama wonde maandeeji laawol nay ɗi kala dillere e dille kesɗitinal ceniiɗe ɗee jogii, ɗe duuɓi cappanɗe jeeɗi naŋaare Daniel ɗin maantini, no njogii sahaa kala tiitoonde wootere ndee.
Ɗeen maandeeji laawol nay e jamanu Almasiihu ngonnoo e nder fannu “maayde e ummitaare”. Maande adannde, nde hollitinoo hokkugol ɓatakuru adanndu semmbe, wonnoo batisma Almasiihu, maande maayde e ummitaare. Maande ɗiɗaɓere, nde hollata yolnaare adannde e oo daartol, wonnoo maayde e ummitaare Lazarus. Maande tataɓere wonnoo naatgol e ndam nder Jerusalem, ngol hollata Wooynde Caka Jemma. Almasiihu no yahanoo to maayde Makko e ummitaare Makko, tee Lazarus, mo woni maande wuurnde maayde e ummitaare, ardii dewtol ngol. Lazarus kadi tabbitina wonde e sahaa yottinugol Wooynde Caka Jemma, yimɓe Alla ina “mbaɗanee taampere”.
« Ce miracle suprême, la résurrection de Lazare, devait apposer le sceau de Dieu sur son œuvre et sur sa prétention à la divinité. » The Desire of Ages, 529.
Le quatrième jalon du jugement fut la croix, qui fut aussi une mort et une résurrection. La période de ces quatre jalons est représentée par les soixante-dix années de captivité de Daniel.
E taariika tokkuɓe Miller, toɓɓere teeŋtunde ndee wonnoo ko “sarɗi ñalawma gootal ngam hitaande wootere”, tee 11 Ut 1840 woni teeŋtinal sarɗi ndii. Yolnoore adannde ndee iwri ko e kuutorgol sarɗi ñalawma gootal ngam hitaande wootere ngol feewaani. Ewnaango Hakkunde Jemma ngoo woni timminol sarɗi ñalawma gootal ngam hitaande wootere e jokkondiral e haala annabaaku baɗte hitaaji 2300 e haala annabaaku baɗte hitaaji 2520, refti Ñaawoore Ƴeewtagol ndee fuɗɗii tuma nde ɗiin haalaaji annabaaku tugniiɗi e sarɗi ñalawma gootal ngam hitaande wootere timmii e 22 Oktoobar 1844. Toɓɓere teeŋtunde maandeeji laawol ɗii nay fof e taariika tokkuɓe Miller wonnoo ko “sarɗi ñalawma gootal ngam hitaande wootere”. Sahaa maandeeji laawol ɗiin nay ina holliree e hitaaji cappanɗe jeeɗiɗi ɗi Daniel wonnoo e maccungaagu.
E jamanu Laamɗo Daawuda, ko “watiire Allah” wonnoo toɓɓere haala. Nde Daawuda hokkaama baawɗe, kisa o felliti addude watiire ndee to saare Daawuda.
David alla et s’éleva de plus en plus, et l’Éternel, le Dieu des armées, était avec lui. 2 Samuel 5:10.
Ɗeɓɓitaare adannde ndee waɗi ko nde Uzzah waɗi junuubu sabu o meemi saandu aadi ndun. Maande laawol tataɓre ndee waɗi ko nde David faami wonde Joomiraaɗo o barkinoo suudu Obededom Gittite oo, ɗo saandu ndun wonnoo mooftaa gila murtal Uzzah ngal. Caggal ɗum, David yahi, o artiri saandu ndun ngam naatgol makko e Jerusalem e ndam (kono ɗum addani debbo makko hollude tikkere nde haanaani e “ɗeɓɓitaare” sabu naatgol David ngol). Kala maande e maaɗe laawol nay ɗee ina holliree e saandu ndun. Sahaa maaɗe laawol nay ɗee ina holliree e duuɓi cappanɗe jeeɗiɗi ɗi Daniel wonnoo ko nanngaaɗo.
La 11 septembrie 2001, Islamul din „a treia Vai” a fost dezlegat, iar apoi restrâns. 18 iulie 2020 a fost o predicție eșuată cu privire la rolul Islamului. Solia care aduce la viață oasele uscate ale morților vine din „cele patru vânturi”, care sunt un simbol al Islamului și reprezintă solia Strigătului de la Miezul Nopții. Ruina națională care urmează apostaziei naționale a legii duminicale în Statele Unite este adusă de Islamul din „a treia Vai”. Perioada acelor patru semne de hotar este reprezentată de cei șaptezeci de ani ai captivității lui Daniel.
Le mouvement du premier ange représente le mouvement du troisième ange, et le message du Cri de Minuit dans l’histoire millérite fut une correction de la prédiction erronée qui produisit la première déception.
“Oludda mu omuyaga baalaba mu Byawandiikibwa nti baali mu kiseera eky’okulindirira, era nti baalina okulindiriza n’obugumiikiriza okutuukirira okw’okwolesebwa. Obujulizi bwe bumu obwabakulembeza okusuubira Mukama waabwe mu 1843, bwabaleetera okumusuubira mu 1844.” Early Writings, 247.
Seedeeji gooti ɗi kollata yowitaare Islaam e Nashville ko ɗi kollata yowitaare e Nashville nde waɗata ngam jaabaade tilsingol dewal e ñalnde Alet. Binndi Ruuhu Annabaaku mbaasataa timmude abadaa. Tinndinol e dow yowitaare e Nashville ina winndaa e binndi Ruuhu Annabaaku. Tinndinol e dow Nashville maa timmu, kono tinndinol e dow yowitaare e Nashville maa tugnee e feewtingol tinndinol adanngol ngol timmaanoo, hono no waɗirnoo e daartol Millerite'en. Ɗum timmata e maande laawol nayaɓere, nde woni maande laawol holliroore “kiite”.
Yesu sahaa kala ina laaɓnira joofirde fuɗɗoode, tee maande laawol arande nde 11 Septaambar 2001 wonnoo ko yowre nde Lislaam waɗi; ngam ɗum, e ñaawoore sariya ñalngu Alat, yowre Lislaam maa waɗ e Nashville. Yowre ndee ena waawi no feewi hewtude e paandaale goɗɗe kadi, kono ɓatakuru Wooyre Hakkunde Jemma ko ɓatakuru ndu feewnitata ɓatakuru ndu addunoo tasagol tamaa aranol. Tasagol tamaa aranol ngol iwrii ko e junuubu huutoraade geɗal sahaa ngal e ko haalanoo wonde maa waɗ, wonaa e konguɗi Ellen White.
Ena waɗɗii anndude wonde ko toɓɓere gootere ndee ɗowata sahaa kala maandeeji laawol nayi ɗi puɗɗotoo e “hokkugol doole” ɓatakuru adanndu (ɗum, e deftere Daniel, waɗata e fuɗɗoode duuɓi cappanɗe jeeɗiɗi ɗi ngoni maande). So a jaɓii wonde ko waɗi e ñalngu 11 Septaambar 2001 ko timmugol annabaaku, a ñaamii “deftere suuɗaande ndee” e maanaa annabaaku. Ko yimɓe seeɗa tan ñaami goonga oo tigi, kono wonnoo woɓɓe, ɓe Daniel maantini, ɓe mbaɗunoo anniya e ɓerɗe mum'en waasde sobeede e ñaameteeji Babylon. Kono noon, ena woodi ɓe mbi'ata wonde ɓe ngoonɗini ko waɗi e ñalngu 11 Septaambar 2001 wonnoo timmugol annabaaku, kono ɓe ndarnotoo wonde wonaa Lislaam, ko ɓesngu Bush, walla tiiɗnooɓe gootindingol aduna, walla Jesuwitɓe, walla CIA, walla jillondiral wonɓe e ɓeen ɓe innaytee sahaa kala, ɓe tafotooɓe miijooji baɗte eɓɓooje suuɗiiɗe e jamanu hannde kuutortoo heewde. E wonde makko Alpha e Omega, Jesus huutortoo fuɗɗoode ngam hollirde joofirde, ngam ɗum, so en njumi e ko maantinaa e maanaa annabaaku e ñalngu 11 Septaambar 2001, en ngona e bonnude bawgal men seerndude no feewi Haala annabaaku ka “goonga”.
Renforcement du premier message dans l’histoire millérite, l’islam du deuxième Malheur en fut l’agent; et ce renforcement préfigurait celui du 11 septembre 2001, provoqué par l’islam du troisième Malheur.
Islaam e maande laawol adannde ina heftina Islaam e maande laawol sakkitiinde. Maande laawol sakkitiinde ndee ina hollita ñaawoore, tee Dowlaaji Dentuɗi Amerik ina ñaawee e sahaa sariya Alat. Ko ɓatakuru ɗimmuru Ezekiyel e taƴre cappanɗe tati e jeeɗiɗi wurnitinta mayɓe, tee ɓatakuru nduu ko ɓatakuru maande laawol tammunde, ɗum woni Woyre Caka Jemma. Ko ɓatakuru maandugol, wano no ɗum holliraa e misaal e naatgol Almasiihu e foolaare, o torii dow “mbaabba”, maande Islaam. Ko Islaam gaddata ɓatakuru maandugol Woyre Caka Jemma.
Dites à la fille de Sion : Voici, ton Roi vient à toi, plein de douceur, et monté sur un âne, et sur un ânon, le petit d’une ânesse. Matthieu 21:5.
Annabaaku ɗiɗaɓu Ezekiel ummii ko e “hennduuji nayi”, ɗi ngoni kadi maande Islaam. Ena waɗɗii no feewi yo goonga oo faame no laaɓi, sabu ɓatakuru ndu woni Woylaare Tumbere Jemma ko ɓatakuru ndu hollata wonde Islaam Bonannde tataɓere ndin ko bawgal ngal addata kiite dow Dowlaaji Dentuɗi Amerik e sahaa sariya Alahadi, tee waddata halkere leydi nde rewata yamiroore nden.
Die sieben Posaunen der Offenbarung waren Gottes Gerichte über die Durchsetzung der Sonntagsverehrung sowohl durch das heidnische Rom als auch durch das päpstliche Rom.
-
Na vani i Liutuki e Va e liutaki mai vei Roma vakapekani ni oti nodra vakatauca o Constantine na imatai ni lawa ni Siga Tabu ena yabaki 321.
-
La cinquième et la sixième Trompettes (qui sont aussi le premier et le second Malheurs de l’islam) étaient les jugements de Dieu contre la Rome papale pour la loi papale sur le dimanche promulguée au Concile d’Orléans, en l’an 538.
-
Trompet ketujuh (yang merupakan Malapetaka ketiga dari Islam) adalah penghakiman yang didatangkan atas Amerika Serikat ketika negara itu menegakkan ibadah hari Minggu pada masa yang akan datang dekat.
Lislaam Bone Tataɓo ina hollira maande laawol arande e ñalnde 11 Satumba 2001. Tinndinoore nde timmaani baɗte yowitugol Lislaam e Nashville e ñalnde 18 Yuli 2020 ina hollira ŋakkere yaakaar arande, maande laawol ɗiɗaɓere. Ɓataake “keneeli nay” Lislaam, no ɗi kolliraa e tinndinoore Ezekiel ɗiɗaɓere e saar cappanɗe tati e jeeɗiɗi, ina hollira Noddaango Hakkunde Jemma, maande laawol tataɓere, caggal ɗum maande laawol nayaɓere arta, nde timmugol tinndinoore ñalnde 18 Yuli 2020 nde timmaani, e tuma sariya ñalnde Alahadi. Ko ɗiin woni maandeeji laawol annabaaku nay ɗi kewata e taariika annabaaku yimɓe ujunnaaji teemedere e cappanɗe nay e nay, no ɗum holliraa e duuɓi cappanɗe jeeɗiɗi ɗi Daniel woni e maccungaaku.
La reconnaissance du message du Cri de Minuit constitue un élément primordial du « secret » qui fut révélé en type à Daniel, lorsqu’il pria pour comprendre le songe de l’image de Nebucadnetsar. Sa prière est un jalon situé à la fin des trois jours et demi de mort des deux témoins d’Apocalypse onze. La prière de Daniel selon Lévitique vingt-six, telle qu’elle est rapportée au chapitre neuf, eut lieu dans la première année de Darius. Cela situe ses prières à des points de transition.
Op die keerpunt in die Milleritiese geskiedenis was dit 1856 toe die Milleritiese beweging, volgens James en Ellen White, van Filadelfia na Laodicéa oorgegaan het. In daardie selfde jaar het “nuwe lig” oor die “sewe tye” in Hiram Edson se artikels in die Review and Herald verskyn, maar in 1863 (“sewe tye” later) is die “sewe tye” heeltemal verwerp. Daniël het “die gebed” gebid wat geïdentifiseer word as “die geneesmiddel” vir die “verstrooiing” van die “sewe tye” op die oorgangspunt tussen die eerste en tweede koninkryke van Bybelprofesie.
Tatu na nusu ni ishara ya miaka elfu moja mia mbili na sitini, ambayo nayo kwa upande wake ni ishara ya “nyakati saba.” Tarehe 18 Julai 2020, vuguvugu la Laodikia la Future for America lilidhihirisha uasi dhidi ya amri ya Mungu ya kutoning’iniza tena kamwe ujumbe wa kinabii juu ya wakati. Ndipo vuguvugu hilo “likauawa” na “kutawanywa” katika njia ya Ufunuo kumi na moja, ipitayo katika bonde la mifupa mikavu ya wafu la Ezekieli. Mwishoni mwa wakati huo wa “kutawanywa,” ambao pia ni “wakati wa kukawia” wa mfano wa wanawali kumi, sasa wanaitwa watoke makaburini mwao kwa “sauti ya mtu aliaye” kutoka ndani ya “jangwa” la zile siku “tatu na nusu.”
Hono no rewɓe Miller ɓen paamirnoo e sakket wonde e oon sahaa ɓe ngonnoo e “sahaa leeltugol” mo haalmaa e Matta taƴre noogas e joyi e Habakuuk taƴre ɗiɗi, nii kadi “seedeeɓe ɗiɗo mayɓe” ɓen ina poti faamde ɗo ɓe ngoni so “daande e ladde” ndeen noddii. Eɓe poti faamde wonde ɓe “sankitaama”. Ngol faamgol ko noddaandu e “toragol Alla”, kono wonaa toragol tan; ko noddaandu e toragol Daniyel ngol tugnii e Lewitik noogas e jeegom. So wonaa ngol toragol tigi, fintugol alaa. Ngol fintugol maantinta toɓɓere ɓennugol iwde Laodise yahde Filadelfi, tee addata kawgel annabaaku: jeetataɓo oo woni gooto e jeeɗiɗo ɓen, hono no natal Nebukadnesar e Daniyel taƴre ɗiɗi tabitiniri ɗum.
Bila doa pertobatan dan pengakuan itu telah terlaksana, janjinya ialah bahwa Allah kemudian akan mengingat perjanjian-Nya dan menghimpunkan umat-Nya yang tercerai-berai. Nubuat pertama Yehezkiel mengumpulkan tulang-tulang itu, lalu nubuatnya tentang “keempat angin” mengubah “orang-orang Filadelfia” yang baru dilahirkan itu menjadi suatu tentara yang besar… suatu tentara yang besar yang, menurut Wahyu sebelas, kemudian harus “diangkat ke sorga” dengan suatu “awan malaikat”. Maka merekalah “panji-panji” Tuhan.
“Gundoo” Daniyel suura ɗiɗi, no Mbaroodi leñol Yahuuda woni feeñninde ɗum jooni nii, ina teeŋtina ngonka “jeetataɓo on jeyaaɗo e jeeɗiɗo ɓen”…tee fannu goɗɗo kala e ko haalanaa ko adii e Daniyel suura ɗiɗi ina yahda e deggondiral ko haalanaa ko adii baɗte seeditiiɓe ɗiɗo ɓen e Hollitaare suura sappo e go'o. Seeditiiɓe ɗiɗo ɓen e Hollitaare suura sappo e go'o “ina ɓantee hono raaya” e “waktu” gooto on mo sariya ñalngu Alat waɗata, sabu ɓe ina ɓantee e saanga “dimmbere leydi mawnde” nden e Hollitaare suura sappo e go'o. “Dimmbere leydi mawnde” nden ina bonna feccere wootere e pecce sappo saare nden, tee Dowlaaji Dentuɗi ɗin ko laamɗo ɓurɗo teeŋtude e “laamiiɓe sappo” ɓen, hono no Farayse wonirnoo nii, nde “dimmbere leydi” Waylude Farayse nden halki Farayse haa timmi, e timmingol ko winndaa e Hollitaare suura sappo e go'o.
Ko e dow ngamri “leydi” ngol dimmbugol leydi heɓata timmugol kuuɓal mum, tee sariya ñalawma Alat e laamu ngamri leydi ina adda dimmbugol. Timmugol kuuɓal “dimmbugol leydi” ngol woni e Peeññingol sappo e go'o ko sariya ñalawma Alat, nde ngamri “leydi” ina “dimmbee”, tee caggal nde leydi woppi goonɗinal, bonnugol leydi rewa. E ndeen sahaa, seedeeɓe ɗiɗo ɓen ina “ɓamtee no lefol”. Ɓe “yellata to kammu e nder duule”, wano Almasiihu yelliri to kammu laawol sakkitiingol. Konngi makko cakkitiiɗi ɗi o haalani taalibaaɓe ɓen, ɓe ngoni misaalu yimɓe Alla ɓe balɗe cakkitiiɗe, ɓe kadi foti ɓamteede to kammu no lefol, mbinndaama e deftere Kuuɗe Lilaaɓe.
«И Ӯ ба онҳо гуфт: “Ба шумо дода нашудааст, ки вақтҳо ё мавсимҳоеро бидонед, ки Падар онҳоро дар ихтиёри Худ ниҳодааст. Аммо шумо қувват хоҳед ёфт, ҳангоме ки Рӯҳулқудс бар шумо нозил шавад; ва шоҳидони Ман хоҳед буд ҳам дар Ерусалим, ва дар тамоми Яҳудия, ва дар Сомария, ва то канори дурдасттарини замин.” Ва чун ин суханонро гуфт, дар ҳоле ки онҳо менигаристанд, Ӯ боло бурда шуд; ва абре Ӯро аз пеши назари онҳо гирифт.» Аъмол 1:7–9.
Nga la a nga long long kam ba dei ka “ensign” ki dei ban phai noh na ka jingpyndonkam ïa ki “times and seasons”, lada ki kwah ban pdiang ïa ka bor jong U Mynsiem Bakhuid ban pyndep ïa ka kam jong ka “ensign”.
“Gundoo” ngoo hollanaa Daniel e sappitorde ɗiɗaɓere ko gundoo Peeññinannde Iisaa Almasiihu, ngoo maande mum ittatee ko heddii seeɗa sahaa ƴeewndugol timma. “Gundoo” ngoo ena waɗi nder mum “daartol suuɗngol” “Diwɗe Jeeɗiɗi”. Daartol ngol mahiraama e helmere Hebreere nde sosiraa hawrinde alkulal aranal, ngal sappo e tataɓal e ngal sakkitiingal e abajada Hebreere. So ɗeen alkule kawrindiraama, ɗe mbaɗata helmere “goonga” e Hebreere. Iisaa ko “goonga”, e kadi ko o Arano e Sakkitiiɗo. Ɗeen alkule tati tinndini mbaadi kala dillere mawnde feewnitagol, sabu ɗe tinndini malaa'ikaajo arano, ɗiɗaɓo e tataɓo. Ɗe tinndini laawol laɓɓingol e pelle tati, ngol Daniel holliri e sappitorde sappo e ɗiɗaɓere wonde “laɓɓinaa, mbaɗaa daneeɓe e ƴeewndaa”. Future for America ina hollitira ngol laawol ƴeewndugol e laɓɓingol e pelle tati haa ɓurti duuɓi noogaas, kono jooni ɗum annditaama wonde ina tinndina “daartol suuɗngol” e nder gori ceniiɗi feewnitagol. “Daartol suuɗngol” ngol ko timmitugol timmungol “Diwɗe Jeeɗiɗi”, ɗe uddaa e maande haa jooni, ko heddii seeɗa sahaa ƴeewndugol timma.
Il est admis depuis longtemps que les Sept Tonnerres représentent une « délimitation des événements qui se sont déroulés sous les messages du premier et du second ange », et qu’ils représentent aussi des « événements futurs qui seraient révélés dans leur ordre ». Il a maintenant été révélé, par la Révélation de la « vérité », que les trois derniers jalons d’une ligne de réforme constituent l’« histoire cachée » des Sept Tonnerres. Ces jalons commencent avec la « première » déception et s’achèvent avec la « dernière » déception. Le jalon intermédiaire est le Cri de Minuit. La première déception marque le commencement du « temps d’attente », qui prend fin au Cri de Minuit. Le message du Cri de Minuit s’achève au « jugement », où est marquée la dernière déception.
Jaasagol ɓernde aranol e deftere Daniel, simoore ɗimmere, woni anndugol Daniel wonde o wonnoo e les “yamiroore wareede”. Caggal ɗum, o ɗaɓɓi “sahaa”, ɗum maantini fuɗɗoode “sahaa leeltugol”. Ɗum addani mo faamde “sirlu”, ko ɗum woni ɓatakuru Gulol Hakkunde Jemma, ndu hollaa Nebuchadnezzar caggal ɗum ngam o waawa “ñaawde” ɓatakuru Daniel.
Nebukadnetsars „Gericht“ über den Traum und die Auslegung, die Daniel darlegte, kennzeichnet die dritte der drei Wegmarken, welche die „verborgene Geschichte“ der Sieben Donner darstellen. Dieses Gericht wird auch in Daniel Kapitel drei wieder aufgenommen, das den Grundsatz veranschaulicht, der in den Büchern Daniel und Offenbarung entschieden angewandt wird; dieser Grundsatz lautet: „wiederholen und erweitern“.
En mbaɗat haala dow taƴre tataɓere nde e binndol garowol, kono ena haani anndinde ɗoo wonde ñaawoore maande laawol tataɓere nde e taƴre tataɓere nde hollata tayre tanƴinaare sakkitiinde nde, nde tayre tanƴinaare adannde nde wonnoo maande mum. “Daartol suuɗaangol” Dollirɗe Jeeɗiɗi ɗee hollata maandeeji laawol tati, ngol fuɗɗorii e tayre tanƴinaare, cakkitorii kadi e tayre tanƴinaare. E taƴre ɗiɗaɓere nde e deftere Daniel, tayre tanƴinaare adannde nde ena jokkondiri e “yamiroore maayde” nde Nebuchadnezzar yaltini, e taƴre tataɓere nde kadi, tayre tanƴinaare sakkitiinde nde ena jokkondiri e “yamiroore maayde” woɗnde nde Nebuchadnezzar yaltini.
L’« histoire cachée » des « deux témoins », qui représentent le mouvement de Future for America, représente la déception du 18 juillet 2020. Alors commença le « temps d’attente », représenté par « trois jours et demi » dans le chapitre onze de l’Apocalypse. Le réveil et la résurrection de ceux qui furent « mis à mort dans les rues » par la bête qui montait de « l’abîme » sont exposés avec précision dans la Parole prophétique de Dieu ; mais, à un niveau simple, lorsque les deux témoins s’éveillent, ils comprennent le « secret » représenté dans le chapitre deux de Daniel.
“Gundoo” ngoo ko ɓatakuru Wullaandu Hakkunde Jemma, ndu ɓe saaktata caggal ɗum haa e Daniyel simoore tataɓere, tuma nde sariya Alat mo arugol mum ɓadii oo arata, tee bonugol jikke cakkitiingol ngol waɗata. Ɓeen ɓe maandiniraa “Daniyel” keɓi bonugol jikke gadangol ngol ñalnde 18 Yuli 2020. Ardiiɗo “laamiiɓe sappo” ɓee, ɗum woni Dowlaaji Dentuɗi, heɓata bonugol jikke cakkitiingol ngol, tuma nde yaltugol leydi ndii e gomɗinal addanata ndi halkere ummoriinde e Islaam.
Nous achèverons, dans le prochain article, le résumé et la conclusion du chapitre deux du livre de Daniel.
«Սատանան աշխարհը գերության մեջ է առել։ Նա ներմուծել է մի կուռք-շաբաթ, և թվում է, թե նրան մեծ կարևորություն է տալիս։ Նա քրիստոնյա աշխարհի երկրպագությունը Տիրոջ Շաբաթից հափշտակել և ուղղել է դեպի այս կուռք-շաբաթը։ Աշխարհը խոնարհվում է ավանդության՝ մարդկային պատվիրանի առաջ։ Ինչպես Նաբուգոդոնոսորը Դուրայի դաշտում կանգնեցրեց իր ոսկե արձանը և այդպես մեծարեց ինքն իրեն, այնպես էլ Սատանան մեծարում է իրեն այս կեղծ շաբաթի միջոցով, որի համար նա հափշտակել է երկնքի զգեստանշանը»։ Review and Herald, March 8, 1898.