Xya xyoo ntawm txoj kev ceeb toom txij xyoo 63 mus txog xyoo 70 uas tau raug tshaj tawm los ntawm tus txiv neej uas mus “los thiab rov hauv tej kev ntawm Yeluxalees, tshaj tawm tej kev txom nyem uas yuav los rau saum lub nroog,” twb raug ua piv txwv ua ntej lawm los ntawm txoj kev ceeb toom uas tau muab rau Yeluxalees rau peb xyoos thiab ib nrab, thawj zaug hauv txoj hauj lwm qhuab qhia ntawm Khetos, thiab tom qab ntawd peb xyoos thiab ib nrab hauv txoj hauj lwm qhuab qhia ntawm cov thwjtim. Cov nqe lus uas tau luam tawm yav dhau los twb tau qhia meej lawm tias kev puas tsuaj ntawm Yeluxalees yeej yuav tau coj los txog tau thaum saum tus ntoo khaub lig, los yog tom qab ntawd thaum Xatefanaus raug txawb pob zeb, tiam sis Vajtswv txoj kev ua siab ntev ntev tau ncua Nws txoj kev txiav txim rau saum lub nroog thiab cov neeg ntawd.

“Thiab rau tus twg uas pob zeb ntawd poob los rau, nws yuav muab tus ntawd zom ua hmoov av.” Cov neeg uas tsis kam lees txais Khetos tsis ntev tom qab ntawd yuav pom lawv lub nroog thiab lawv haiv neeg raug rhuav tshem. Lawv lub meejmom yuav raug tsoo kom tawg, thiab tawg khiav ua hmoov av rau cua ntsawj mus. Thiab yam dabtsi yog yam uas rhuav tshem cov Yudais? Nws yog lub pob zeb uas, yog lawv tsa lawv lub tsev rau saum nws, nws yuav tau ua lawv qhov chaw ruaj ntseg. Nws yog Vajtswv txoj kev zoo uas raug saib tsis taus, txoj kev ncaj ncees uas raug ntxub thiab muab pov tseg, txoj kev hlub tshua uas raug saib me me. Tibneeg tsa lawv tus kheej sawv tawm tsam Vajtswv, thiab txhua yam uas yuav tau ua lawv txoj kev cawm dim rov qab tig los ua lawv txoj kev puas tsuaj. Txhua yam uas Vajtswv tau teem cia rau txoj sia lawv pom tias yog rau kev tuag. Nyob hauv cov Yudais txoj kev muab Khetos ntsia saum ntoo khaub lig twb muaj kev puas tsuaj ntawm Yeluxalees nyob hauv lawm. Cov ntshav uas tau ntws saum Kalawalee yog lub nra uas rub lawv nqes mus rau kev puastsuaj rau lub ntiajteb no thiab rau lub ntiajteb tom ntej. Yuav zoo li ntawd thiab nyob rau hnub kawg loj kawg nkaus, thaum txoj kev txiav txim yuav poob saum cov uas tsis kam txais Vajtswv txoj kev tshav ntuj. Khetos, uas yog lawv lub pob zeb dawm taw, thaum ntawd yuav tshwm rau lawv zoo li ib lub roob ua pauj. Lub hwjchim ci ntsa iab ntawm Nws lub ntsej muag, uas rau cov ncaj ncees yog txoj sia, yuav rau cov neeg phem ua hluav taws kub hnyiab kom puv npo. Vim txoj kev hlub raug tsis lees, txoj kev tshav ntuj raug saib tsis taus, tus neeg txhaum yuav raug rhuav tshem.

“Los ntawm ntau yam lus piv txwv thiab tej lus ceeb toom rov hais ntau zaus, Yexus tau qhia tias qhov yuav tshwm sim rau cov Yudais yog dab tsi vim lawv tsis kam lees yuav Vajtswv Leej Tub. Hauv cov lus no Nws tab tom hais rau txhua tus nyob hauv txhua tiam uas tsis kam txais Nws ua lawv tus Cawmseej. Txhua lo lus ceeb toom yog rau lawv. Lub tuam tsev uas raug ua qias tuaj, tus tub uas tsis mloog lus, cov neeg ua liaj ua teb cuav, cov neeg tsim tsev uas saib tsis taus, txhua yam no muaj lawv tus phim nyob hauv kev paub dhau los ntawm txhua tus neeg txhaum. Yog nws tsis hloov siab lees txim, txoj kev raug txim uas tej no tau ua duab ntxoov ntxoo qhia ua ntej yuav yog nws li.” The Desire of Ages, 600.

Lub xya xyoo uas tus txivneej ntawd ua timkhawv rau Yeluxalees, tau raug faib thaum thawj zaug raug vij ua ob ntu sib npaug, txhua ntu muaj ib txhiab ob puas rau caum hnub. Xya xyoo ntawd sawv cev rau kev puas tsuaj ntawm Yeluxalees, thiab xya xyoo ntawm Khetos thiab cov thwjtim txoj hauj lwm qhuab qhia sawv cev rau qhov pib ntawm kev puas tsuaj ntawm Yeluxalees, thiab Yexus ib txwm siv qhov pib los ua piv txwv qhia txog qhov kawg. Xya xyoo ntawd kuj tau raug ua qauv tseg los ntawm “xya lub sijhawm” tawm tsam lub nceeg vaj sab qaum teb, uas tau raug faib ua ob ntu sib npaug, txhua ntu muaj ib txhiab ob puas rau caum xyoo.

Thaum Loos Niaj Hnub no rov ua dua keeb kwm ntawm Loos teev dab mlom thiab Loos papal uas tsuj nqis Yeruxalees tiag tiag thiab Yeruxalees sab ntsuj plig, thiab thaum Loos Niaj Hnub no rov ua dua ob zaj keeb kwm ntawm ob ntu lub sijhawm ceeb toom uas tus txiv neej txij xyoo 63 mus txog xyoo 70 tau muab, thiab thaum Loos niaj hnub no rov ua dua keeb kwm uas ob ntu lub sijhawm sawv cev thaum Khetos thiab cov thwj tim taug kev nkag thiab tawm hauv Yeruxalees tau peb xyoos ib nrab, ces ob lub sijhawm sib txawv yuav raug nthuav tawm txawm yog nyob rau hnub kawg los xij, “lub sijhawm tsis muaj ntxiv lawm.”

Lub caij kawg ntawm ob ntu ntawd yog lub cim plaub caug ob hlis uas Loos niaj hnub no ua kom tiav nws txoj kev tsim txom zaum kawg rau cov neeg ncaj ncees, thaum nws lub qhov txhab tuag taus twb raug kho lawm ntawm txoj cai Hnub Caiv uas yuav los sai no. Lub cim plaub caug ob hlis ntawd yog ntu thib ob ntawm ob ntu, thiab yog lub caij ntawm txoj kev txiav txim ua tiav rau Loos niaj hnub no. Lub caij ntawd muaj txoj kev txiav txim tshawb xyuas cov neeg ciaj sia hauv Laodicean Adventism ua ntej.

Tus txivneej uas tau tshaj tawm lo lus ceeb toom rau lub nroog Yeluxalees tiag tiag ntawd tau tuag thaum Taitas tab tom vij lub nroog. Nws tsis tau tuag thaum lub sijhawm rhuav tshem ntawd, tiamsis thaum lub sijhawm vij lub nroog uas ua ntej qhov kev rhuav tshem, rau qhov tsis muaj ib tug ntseeg Yexus twg tuag thaum lub sijhawm Yeluxalees raug rhuav tshem.

“Tau xya xyoo ib tug txivneej tseem niaj hnub mus nce thiab nqis raws tej kev ntawm Yeluxalees, tshaj tawm txog tej kev txom nyem uas yuav los raug rau lub nroog. Nruab hnub thiab nruab hmo nws quaj hu zaj nkauj quaj ntsuag uas mob siab ntawd hais tias: ‘Ib lub suab ntawm sab hnub tuaj! ib lub suab ntawm sab hnub poob! ib lub suab ntawm plaub cua! ib lub suab tawm tsam Yeluxalees thiab tawm tsam lub tuam tsev! ib lub suab tawm tsam cov nraug vauv thiab cov nkauj nyab! ib lub suab tawm tsam tag nrho haiv neeg!’—Ibid. Tus neeg txawv no raug kaw thiab raug nplawm, tiamsis tsis muaj ib lo lus tsis txaus siab tawm hauv nws daim di ncauj li. Rau tej kev thuam thiab kev tsim txom nws tsuas teb hais tias: ‘Kev txom nyem, kev txom nyem rau Yeluxalees!’ ‘kev txom nyem, kev txom nyem rau cov neeg uas nyob hauv ntawd!’ Nws lub suab ceeb toom tsis tau tu ncua li mus txog thaum nws raug tua nyob rau hauv txoj kev thaiv lub nroog uas nws twb tau yav tom ntej hais tseg lawm.” The Great Controversy, 29, 30.

Tus txiv neej ntawd tuag rau hauv lub sijhawm uas lub nroog raug vij, tiamsis tsis yog thaum txoj kev rhuav tshem kawg nkaus, thiab txoj kev rhuav tshem kawg nkaus ntawd sawv cev rau lub sijhawm xaus ntawm lub sijhawm txiav txim siab thiab xya lub nplawm kawg. Yog li ntawd, tus txiv neej ntawd yog ib lub cim ntawm txoj xov uas hu kom tawm hauv Yeluxalees thaum thawj zaug raug vij. Ces cov ntseeg thiaj khiav dim, thiab hauv thawj peb xyoos ib nrab, tus txiv neej ntawd yog ib lub cim ntawm ib pawg uas tsis tuag hauv Yeluxalees, hos hauv peb xyoos ib nrab tom qab nws yog ib lub cim ntawm cov ntseeg kawg uas tuag ua ntej lub sijhawm txiav txim siab xaus. Hauv thawj lub sijhawm nws tab tom qhia txog ib puas plaub caug plaub txhiab leej, hos hauv lub sijhawm thib ob uas yog peb xyoos ib nrab nws sawv cev rau pawg neeg coob coob uas tuag nyob rau lub sijhawm thib ob.

Tus txiv neej ntawd zaj lus tau raug tus kws sau keeb kwm sau cia tseg, thiab nws tau raug sawv cev los ntawm rau lub suab. Thaum kawg nws raug kaw hauv tsev loj cuj, nws zaj lus xya thiab zaum kawg yog “txom nyem, txom nyem” rau Yeluxalees thiab nws cov neeg nyob. Thawj “lub suab” uas raug sau cia yog ib “lub suab tawm ntawm sab hnub tuaj,” hos nws zaj lus kawg yog “txom nyem.” Thawj feem ntawm nws zaj lus thiab feem kawg ntawm nws zaj lus yog lub cim hauv Vajlugkub uas sawv cev rau Islam, vim Islam yog cov me nyuam ntawm “sab hnub tuaj” hauv Vajlugkub, thiab lawv raug sawv cev los ntawm “cua sab hnub tuaj.” Kev rov hais ob npaug ntawm lo lus “txom nyem” hauv nws zaj lus kawg qhia txog qhov kawg ntawm Npanpiloo Niaj Hnub No, thaum cov vaj ntxwv hauv ntiaj teb quaj nrov peb zaug hais tias “Au, au lub nroog loj ntawd.” Lo lus Kili uas txhais ua “au” hauv peb nqe hauv Tshwmsim tshooj kaum yim, raug txhais ua “txom nyem” hauv tshooj yim, nqe kaum peb.

Thiab kuv ntsia, kuv hnov ib tug timtswv ya hla nruab nrab saum ntuj, qw nrov nrov hais tias, Kev txom nyem, kev txom nyem, kev txom nyem, yuav los rau cov neeg uas nyob saum npoo ntiajteb vim lwm lub suab raj ntawm peb tug timtswv uas tseem tshuav yuav tshuab! Qhia Tshwm 8:13.

Tus txiv neej txoj kev tshaj tawm hais tias “txom nyem, txom nyem,” sawv cev rau kev siv peb npaug ntawm peb txoj Kev Txom Nyem, vim cov ntsiab ntawm thawj Txoj Kev Txom Nyem, thaum muab los ua ke nrog cov ntsiab ntawm Txoj Kev Txom Nyem thib ob “kab saum kab,” qhia meej txog cov ntsiab ntawm Txoj Kev Txom Nyem thib peb, ib yam li peb lo lus hais tias “alas, alas” los ntawm cov vajntxwv hauv ntiajteb hauv tshooj kaum yim sawv cev rau Txoj Kev Txom Nyem thib peb, raws li tau raug tsim los ntawm thawj thiab thib ob Txoj Kev Txom Nyem. Qhov pib thiab qhov xaus ntawm tus txiv neej txoj xov ntawd yog ib daim qauv ua ntej ntawm txoj xov ntawm Islam ntawm Txoj Kev Txom Nyem thib peb.

Qhov kev nthuav qhia thawj zaug ntawm nws txoj xov yog ib lub suab los ntawm “sab hnub tuaj,” thiab “sab hnub tuaj” yog ib lub cim ntawm Islam, tiam sis nws kuj yog ib qho kev txheeb qhia txog tus tim tswv muab lub cim foob uas sawv los ntawm sab hnub tuaj.

Tom qab tej no kuv pom plaub tug tim tswv sawv ntawm plaub ceg kaum ntawm lub ntiajteb, tuav plaub cua ntawm lub ntiajteb, kom cua txhob tshuab rau lub ntiajteb, los yog rau hiav txwv, los yog rau ib tsob ntoo twg li. Thiab kuv pom dua ib tug tim tswv nce tuaj ntawm sab hnub tuaj tuaj, nqa lub cim ntim ntawm Vajtswv uas muaj sia nyob; thiab nws qw nrov nrov rau plaub tug tim tswv uas tau raug pub cai rau lawv ua kev puas tsuaj rau lub ntiajteb thiab hiav txwv, hais tias, Tsis txhob ua kev puas tsuaj rau lub ntiajteb, los yog hiav txwv, los yog cov ntoo, mus txog thaum peb tau muab lub cim ntim rau saum hauv pliaj ntawm cov tub qhe ntawm peb tus Vajtswv. Thiab kuv hnov tus lej ntawm cov uas tau raug ntim cim ntawd lawm; muaj ib puas plaub caug plaub txhiab leej raug ntim cim tawm hauv txhua xeem ntawm cov tub ntawm cov Yixayee. Qhia Tshwm 7:1–4.

Hauv zaj dab neeg txog Eliyas saum Roob Khaumee, thaum nws ntsia mus rau hiav txwv thiab pom ib daim huab, nws tab tom ntsia mus rau sab hnub poob, rau qhov Roob Khaumee nyob ze Hiav Txwv Mediterranean.

Thiab thaum txog zaum xya lawm, nws thiaj hais tias, Saib maj, muaj ib daim huab me me sawv tuaj hauv hiav txwv, zoo li ib tug neeg txhais tes. Thiab nws hais tias, Cia li nce mus, hais rau Ahab tias, Npaj koj lub tsheb nees, thiab nqes mus, xwv kom nag tsis txhob thaiv koj. 1 Vajntxwv 18:44.

Eliyas yuav tau tig ntsej muag mus rau sab hnub poob, uas yog sab uas hiav txwv Mediterranean nyob. Hauv Luka tshooj kaum ob, Khetos hais tias Nws txoj xov yog ib txoj xov uas coj kev sib cais.

Nej puas yog tias Kuv los muab kev thaj yeeb rau saum npoo ntiajteb? Kuv qhia rau nej tias, Tsis yog; tiam sis yog kev sib cais: rau qhov txij no mus yuav muaj tsib leej nyob hauv ib lub tsev sib cais, peb tawm tsam ob, thiab ob tawm tsam peb. Leej txiv yuav sib cais tawm tsam leej tub, thiab leej tub tawm tsam leej txiv; leej niam tawm tsam leej ntxhais, thiab leej ntxhais tawm tsam leej niam; leej niam vauv tawm tsam nws tus nyab, thiab tus nyab tawm tsam nws leej niam vauv. Thiab Nws kuj hais rau cov pejxeem tias, Thaum nej pom ib tauv huab sawv tuaj ntawm sab hnub poob, tam sim ntawd nej hais tias, Yuav los nag; thiab yeej muaj li ntawd tiag. Thiab thaum nej pom cua sab qab teb ntsawj tuaj, nej hais tias, Yuav kub; thiab kuj muaj raws li ntawd. Nej cov neeg siab phem dag, nej paub txheeb lub ntsej muag saum ntuj thiab ntawm lub ntiajteb; tiamsis ua cas nej ho tsis paub txheeb lub sijhawm no? Lukas 12:51–56.

Txoj lus ntawm tus tub txib mus rau Yeluxalees nqa daim cim kos npe ntawm Alpha thiab Omega, rau qhov qhov pib thiab qhov xaus qhia txog Islam ntawm txoj Kev Txom Nyem thib peb, thiab nrog lub suab ntawm “sab hnub tuaj” nws tib lub sijhawm kuj qhia tias txoj lus ntawm Islam yog txoj lus muab lub cim ntim. “Lub suab thib ob” los ntawm “sab hnub poob” qhia txog nag tom qab, uas yog nag kawg, thiab tag nrho cov yaj saub tab tom hais txog hnub kawg. Txoj lus ntawm “sab hnub poob” yog ib lub cim ntawm txoj lus nag tom qab, uas tsim muaj ob pab neeg pe hawm. Ib pab neeg tsis muaj peev xwm lees paub txoj lus nag tom qab, vim lawv “tsis paub qhov no yog lub sijhawm no.”

Qhov ntsiab lus tom ntej ntawm tus tub txib txoj xov yog lub suab ntawm “plaub cua,” uas yog tib si txoj xov ntawm kev muab foob thiab txoj xov ntawm tus nees chim ntawm Islam, raws li tau sawv cev los ntawm Kev Txom Nyem thib peb. Lub ntsiab lus tom ntej yog tawm tsam Yeluxalees thiab lub tuam tsev, yog li ntawd thiaj qhia tau txog txoj xov ntawm txhua tus yaj saub uas txheeb kom pom ib pawg neeg uas raug hla dhau lawm, rau qhov lawv tau tsa lawv qhov kev thov tias tau txais txoj kev cawm dim, tsis yog nyob hauv Khetos, tiam sis nyob hauv lub tuam tsev thiab hauv lawv caj ces raws li Vajtswv haiv neeg uas raug xaiv. Lawv yog cov uas thoob plaws hauv keeb kwm dawb huv tau raug sawv cev tias tab tom tshaj tawm tias, “lub tuam tsev ntawm tus Tswv, lub tuam tsev ntawm tus Tswv yog peb.” Txoj xov tawm tsam Yeluxalees thiab lub tuam tsev yog txoj xov Laodicea.

“Tsis tsim nyog yuav xav tsis thoob tias pawg ntseeg tsis tau txais txoj sia los ntawm Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv lub hwj chim. Txiv neej thiab poj niam tab tom tso tseg tej lus qhuab qhia uas Khetos tau muab. Kev chim siab thiab kev ntshaw nyiaj txiag tab tom yeej. Lub tuam tsev ntawm tus ntsuj plig puv npo kev phem. Tsis muaj chaw rau Khetos. Tib neeg ua raws lawv tus kheej tej kev phem qias neeg. Lawv tsis kam mloog tus Cawmseej tej lus. Lawv muab lawv tus kheej tso rau hauv lawv tus kheej txhais tes, tsis lees txais kev qhuab ntuas thiab kev ceeb toom, mus txog thaum tus txawb teeb raug txav tawm ntawm nws qhov chaw, thiab kev paub qhov txawv ntawm sab ntsuj plig raug ntxhov los ntawm tib neeg tej tswv yim. Txawm lawv tsis txaus nyob rau hauv kev ua haujlwm, lawv tseem ua kom lawv tus kheej ncaj, hais tias, ‘Lub tuam tsev ntawm tus Tswv, Lub tuam tsev ntawm tus Tswv yog peb.’ Lawv muab Vajtswv txoj kevcai tseg cia kom ua raws li qhov kaj ntawm lawv tus kheej txoj kev xav.” Review and Herald, April 8, 1902.

Tus tub txib ntawd thiaj tsa suab ntawm nws zaj lus ceeb toom tawm tsam cov nraug vauv thiab cov nkauj nyab, ua ib lub cim txog txoj txheej txheem ntawm “kab dhau kab,” rau qhov txoj kab yaj saub ntawm hnub kawg yuav zoo ib yam li txoj kab yaj saub nyob rau hauv Npa-aj lub caij, thaum lawv tab tom muab rau hauv kev sib yuav nyob rau tib lub sijhawm uas dej nyab ntawm kev puastsuaj twb yuav los nyab lawv tej kev ntshaw thiab tej kev npaj hauv ntiaj teb no.

“Phau Vajlugkub tshaj tawm tias nyob rau hnub kawg no tibneeg yuav raug nqus tag rau hauv tej kev ua ntawm lub ntiajteb, rau kev lomzem thiab kev khwv nrhiav nyiaj txiag. Lawv yuav dig muag rau tej yam tseeb uas nyob mus ib txhis. Khetos hais tias, ‘Raws li nyob rau tej hnub ntawm Nau‑es, kuj yuav zoo li ntawd thiab rau thaum Neeg Leej Tub los. Vim raws li nyob rau hnub ua ntej dej nyab lawv noj thiab haus, sib yuav thiab muab pojniam yuav, mus txog hnub uas Nau‑es nkag mus rau hauv lub nkoj, thiab tsis paub li mus txog thaum dej nyab los txog thiab rhuav lawv sawvdaws mus; kuj yuav zoo li ntawd thiab rau thaum Neeg Leej Tub los.’ Mathais 24:37–39.”

“Yog li niaj hnub no ib yam nkaus. Tib neeg tab tom maj nroos khiav mus rau hauv txoj kev nrhiav txiaj ntsig thiab kev txaus siab rau tus kheej, zoo li tsis muaj Vajtswv, tsis muaj ntuj ceeb tsheej, thiab tsis muaj txoj sia tom qab no li. Nyob rau Npau-a lub sijhawm, txoj kev ceeb toom txog dej nyab raug xa tuaj kom ua rau tib neeg poob siab hauv lawv txoj kev phem thiab hu lawv kom los hloov siab lees txim. Yog li ntawd, txoj xov ntawm Khetos txoj kev yuav los sai no kuj raug npaj tseg kom tsa tib neeg sawv ntawm lawv txoj kev raug nqus tag rau hauv tej yam hauv ntiaj teb no. Nws yog npaj tseg los tsa lawv kom muaj kev to taub txog tej yam muaj tseeb mus ib txhis, xwv kom lawv yuav ceev faj mloog tus Tswv txoj kev caw tuaj rau ntawm tus Tswv lub rooj.”

“Txoj moo zoo txoj kev caw yog yuav tsum muab tshaj tawm rau tag nrho lub ntiajteb—‘rau txhua haiv neeg, thiab xeem, thiab lus, thiab tibneeg.’ Qhia Tshwm 14:6. Zaj lus kawg ntawm kev ceeb toom thiab txoj kev hlub tshua yuav tsum ci ntsa iab rau tag nrho lub ntiajteb nrog nws lub hwjchim ci ntsa iab. Nws yuav tsum mus cuag txhua pawg neeg, tus nplua nuj thiab tus pluag, tus siab thiab tus qis. ‘Nej cia li tawm mus rau ntawm tej kev loj thiab tej laj kab,’ Khetos hais tias, ‘thiab yuam kom lawv los rau hauv, kom Kuv lub tsev thiaj puv.’” Christ’s Object Lessons, 228.

Qhov ntsiab kawg ntawm lo lus ceeb toom raug hais kom hnyav hauv nqe lus ua ntej no. Txoj xov uas sawv cev ua lub suab tawm tsam “tag nrho haiv neeg”, yog txoj moo zoo nyob mus ib txhis, uas qhia meej txog qhov yuav tsum ua kom tau raws li tej yam uas txoj moo zoo yuav tsum kom thiaj li tau txoj kev cawm dim. Qhov yuav tsum ua thawj zaug ntawm txoj moo zoo nyob mus ib txhis yog kom ntshai Vajtswv, thiab txoj kev ntshai ntawd yog tsa rau saum qhov tseeb tias yog peb tej kev txhaum uas tau muab Khetos, Leej Tub ntawm Vajtswv tus uas muaj sia nyob, rau saum tus ntoo khaub lig.

Txhua yam ntawm tus tubtxib mus rau Yeluxalees thaum lub sijhawm nws xya xyoo ntawm tes haujlwm sawv cev rau txoj moo zoo uas nyob mus ib txhis, uas yog tib txoj moo zoo nkaus xwb uas tau raug nthuav tawm hauv xya xyoo uas Khetos tau lees paub txoj kev khi lus nrog coob leej txij xyoo 27 mus txog xyoo 34. Nws kuj yog txoj moo zoo uas nyob mus ib txhis uas raug tshaj tawm hauv ob ntu kawg ntawm hnub nyoog kawg, thiab nws yog tshwj xeeb rau txoj xov ntawm nag lig, uas yog txoj xov ntawm Islam ntawm Woe thib peb. Nws qhia txog kev muab cim rau ib puas plaub caug plaub txhiab leej, kev cais cov nplej thiab cov txhauv, lub xeev Laodicea ntawm cov txhauv, thiab kev siv yav tom ntej peb npaug ua ib lub cim ntawm txoj kev ua haujlwm ntawm nag lig, uas yog “kab rau kab.”

Txoj lus hais txog xya xyoo hauv zaj keeb kwm ntawd raug tsa cia raws li txojkev cev Vajtswv lus yav tom ntej nyob hauv “hnub pauj kev chim” uas yog ib feem ntawm thawj zaug uas tau hais txog Khetos txoj xov thiab Nws txoj haujlwm, thiab Nws txoj xov thiab Nws txoj haujlwm yuav tsum raug rov qab ua dua rau hnub kawg los ntawm ib puas plaub caug plaub txhiab leej. Ces lawv yuav txheeb lawv txoj xov nyob hauv txojkev cev Vajtswv lus yav tom ntej ntawm “hnub uas Vajtswv pauj kev chim”. Muaj ob hom piv txwv hauv Vajlugkub txog Vajtswv “kev pauj kev chim” uas raug sawv cev nyob hauv Nws Txojlus, yog Nws txojkev pauj kev chim rau Nws haiv neeg thiab kuj yog Nws txojkev pauj kev chim rau Nws cov yeeb ncuab.

“Xya lub sij hawm,” hauv Levi Tej Kevcai nees nkaum rau qhia txog Vajtswv txoj kev pauj rau Nws haiv neeg uas ntxeev siab, thiab txoj kev pauj ntawd muaj xws li kev tsuj lub chaw dawb huv thiab pab tub rog tiag tiag thiab sab ntsuj plig. Nyob hauv lub cim ntawm kev tsuj lub chaw dawb huv thiab pab tub rog ntawd, kuj muaj lub cim ntawm Vajtswv txoj kev pauj rau Nws cov yeeb ncuab thiab. Nyob rau hnub kawg Vajtswv txoj kev pauj tawm tsam Nws haiv neeg raug sawv cev ua qhov uas Laodicean Adventism raug ntuav tawm thaum txoj cai Hnub Caiv uas yuav los sai sai no los txog. Ntawm txoj cim ciam ntawd Nws txoj kev pauj rau Npanpiloo Niaj Hnub No kuj pib thiab.

Kev txiav txim tshuaj xyuas cov neeg ciaj sia saum Laodicean Adventism, uas tom qab ntawd yog kev txiav txim rau txim tiav raws li txoj cai saum tus poj niam ntiav ntawm Tyre thiab saum tus tsiaj nyaum uas nws caij thiab kav nyob saum, yog keeb kwm yaj saub ntawm hnub kawg, qhov chaw uas qhov txiaj ntsig ntawm txhua lub zeem muag raug ua kom tiav. Txhua lub zeem muag yuav tsum raug siv rau ob lub sijhawm yaj saub ntawd, rau qhov txoj kev ua haujlwm ntawm nag lig yog kev siv ib txoj kab yaj saub saum ib txoj kab yaj saub. Thaum pib ntawm ob zaj keeb kwm ntawd, Yexus tau qhia txog ib “lub cim” uas ua pov thawj tias cov neeg ciaj sia nyob rau lub sijhawm ntawd yog nyob hauv tiam kawg ntawm keeb kwm ntiajteb.

Lub caij nyoog thawj zaug tau pib thaum kev muab lub cim rau ib puas plaub caug plaub txhiab tus tau pib rau hnub tim 11 lub Cuaj Hli, 2001. Nyob hauv txoj kev cim ntawd thiaj tau muab “lub cim” uas Khetos tau taw qhia hauv Lukas nees nkaum ib tso rau.

Peb yuav txuas ntxiv txoj kev kawm no hauv tsab xov xwm tom ntej.

“Tam sim no, cov kwv tij, Vajtswv xav kom peb tuav peb txoj hauj lwm nrog tus txiv neej uas nqa lub teeb; peb xav tuav peb txoj hauj lwm rau qhov chaw uas muaj qhov kaj, thiab qhov chaw uas Vajtswv tau pub rau lub raj nrov ib lub suab tseeb. Peb xav kom lub raj nrov ib lub suab tseeb. Peb twb nyob hauv kev ntxhov siab, thiab peb twb nyob hauv kev ua xyem xyav, thiab tej pawg ntseeg twb npaj txhij yuav tuag lawm. Tiamsis tam sim no ntawm no peb nyeem hais tias: ‘Thiab tom qab tej no kuv pom dua ib tug tim tswv nqes saum ntuj los, muaj hwj chim loj; thiab lub ntiaj teb tau raug ci ntsa iab los ntawm nws lub yeeb koob. Thiab nws qw nrov nrov nrog ib lub suab muaj zog, hais tias, Npanpiloo tus loj tau poob lawm, tau poob lawm, thiab twb dhau los ua chaw nyob ntawm dab phem, thiab yog chaw tuav ntawm txhua tus ntsuj plig qias neeg, thiab yog tawb kaw txhua hom noog qias neeg thiab ntxim ntxub’ [Revelation 18:1, 2].”

“Zoo tam sim no, peb yuav ua li cas thiaj paub tau ib yam dab tsi txog zaj lus ntawd yog peb tsis nyob hauv txoj hauj lwm uas yuav paub tau ib yam dab tsi ntawm qhov kaj saum ntuj ceeb tsheej thaum nws los txog rau peb? Thiab peb kuj yuav txais tam sid txoj kev dag ntxias uas tsaus ntuj tshaj plaws thaum nws los txog rau peb ntawm ib tug neeg uas pom zoo nrog peb, thaum peb tsis muaj ib qho pov thawj me me li tias Vajtswv tus Ntsuj Plig yog tus xa lawv los. Khetos hais tias, ‘Kuv los hauv kuv Txiv lub npe, los nej tsis kam txais kuv’ [saib John 5:43]. Nim no, qhov ntawd xwb yog tes haujlwm uas tau tshwm sim nyob ntawm no txij li lub rooj sib tham hauv Minneapolis los. Vim Vajtswv xa ib zaj lus hauv nws lub npe uas tsis phim nej tej tswv yim, yog li ntawd [nej xaus lus tias] nws tsis tuaj yeem yog ib zaj lus ntawm Vajtswv.” Sermons and Talks, volume 1, 142.