Kev vau ntawm tog Democratic hauv Tebchaws Meskas yog ib lub ntsiab lus tshwjxeeb hauv kev faj lem hauv phau Vajlugkub. Nws yog ib yam ntawm cov yam ntxwv kev yaj saub uas cuam tshuam nrog tus thawj tswj hwm thib yim thiab tus kawg ntawm Tebchaws Meskas. Nws txuas nrog cov kev txav ntawm kev yaj saub uas tsa tus thawj tswj hwm thib yim, uas yog ntawm xya tus, ua lub taubhau ntawm tus duab ntawm tus tsiaj qus. Tus duab ntawm tus tsiaj qus hauv ntiajteb yog ob feem, tiam sis kuj yog peb feem. Nws yog ob feem vim nws sawv cev rau kev sib koom ua ke ntawm Pawg Ntseeg thiab Xeev, tiam sis nws yog peb feem, vim nws raug tsim los ntawm kaum tus vajntxwv (kev kav xeev), uas raug coj los ntawm tus vajntxwv loj tshaj (kev tswj hwm ntawm pawg ntseeg). Tus tsiaj qus ntawd raug caij saum nws thiab raug kav los ntawm ib lub taubhau, uas yog lub taubhau thib yim, uas yog ntawm xya lub.
Daim duab ntawm tus tsiaj qus hauv Tebchaws Meskas yog muaj ob yam, tiam sis kuj muaj peb yam thiab. Nws yog muaj ob yam nyob rau qhov uas nws sawv cev rau kev sib koom ua ke ntawm pawg ntseeg thiab xeev, tiam sis nws kuj muaj peb yam, vim nws raug tsim los ntawm ib tug kub ntawm Republican uas tau thim kev ntseeg lawm (kev tswj hwm xeev), uas raug coj los ntawm ib tug kub ntawm Protestant uas tau thim kev ntseeg lawm (kev tswj hwm pawg ntseeg). Tus tsiaj qus ntawd raug ib lub taub hau caij saum nws thiab kav nws, uas yog lub taub hau thib yim, uas yog ib feem ntawm xya lub taub hau ntawd.
Lub taub hau, nyob rau ob rooj no tib si, yog ib tug thawj kav uas muaj hwjchim kav ib leeg puv npo. Qhov chaw uas nws txoj kev kav ib leeg ntawd raug piav kom meej tshab yog nyob hauv txoj kab keeb kwm thaum tus tsiaj qus hauv ntiajteb hais lus zoo li tus zaj, rau qhov “hais lus” yog tus yam ntxwv tseem ceeb tshaj plaws ntawm tus tsiaj qus hauv ntiajteb. Nws tau hais lus rau xyoo 1776, 1789, 1798, 1863, 2001, 2021, thiab nws twb yuav rov hais lus dua thaum daim duab raug tsim kom tiav nyob rau hauv txoj cai Hnub Caiv uas yuav los txog sai no.
Nyob rau hauv lub sij hawm ntawm Paulus, qhov tsis paub tsis meej ntawm kev tsis ncaj ncees, uas yog lub hwjchim papal, twb tab tom ua hauj lwm lawm, tab sis nws raug txwv los ntawm tus zaj ntawm Loos pagan. Xyoo 1798 thiab 1799, tus zaj tau tshem tus txiv neej ntawm kev txhaum tawm ntawm lub hwjchim, tiamsis xyoo 1989, tus pope ntawm Loos tau kov yeej tus zaj ntawm Soviet Union. Tag nrho keeb kwm cev Vajtswv lus faj lem, mus txog rau thaum kawg nkaus, nthuav tawm lub papacy raws li nyob hauv ib txoj kev ua rog nrog tus zaj. Tus pope ntawm Loos yog tus kav txim hnyav uas yuav raug tsa kom siab ua tus thawj ntawm txoj kev sib koom ua phem ntawm peb seem kev sib koom ua ke ntawm tus zaj, tus tsiaj qus, thiab tus yaj saub cuav nyob rau hnub kawg. Muam White tau hais tias “nyob hauv ib lub taub hau, lub hwjchim papal,” thiab tus kws sau Ntawv Nkauj kuj qhia txog kaum tus vajntxwv tsa lub taub hau thib yim, uas yog ntawm xya lub.
Vim saib, koj cov yeeb ncuab tabtom ua suab nrov ntxhov; thiab cov uas ntxub koj tau tsa taub hau siab. Lawv tau sib tuav tswv yim dag ntxias tawm tsam koj haiv neeg, thiab tau sib tham tawm tsam koj cov uas raug zais cia. Lawv tau hais tias, Cia li los, peb txiav kom lawv ploj mus tsis txhob ua ib haiv neeg ntxiv lawm; xwv kom lub npe Ixayees tsis raug nco txog ntxiv lawm. Ntawv Nkauj 83:2–4.
Thaum Tebchaws Meskas tsim ib daim duab ntawm tus tsiaj nyaum, nws yuav muaj peb txheej xwm hauv nws tus yam ntxwv, thiab kuj yuav muaj ob txheej xwm tib si. Nws yuav yog ib txoj kev sib koom ua ob yam ntawm kev tswj hwm los ntawm pawg ntseeg thiab kev tswj hwm los ntawm lub xeev, tiam sis txoj kab ke nom tswv ntawd yuav raug kav los ntawm ib lub taub hau xwb. Tus thawj tswj hwm thib yim yuav kav thiab caij daim duab ntawm tus tsiaj nyaum. Tus thawj tswj hwm thib yim, uas yog los ntawm xya tus thawj tswj hwm ua ntej, yog tus thawj tswj hwm kawg ntawm “lub nceeg vaj thib rau” hauv Vajlugkub tej lus faj lem, thiab nws tau txais nws lub qhov txhab tuag taus thaum nws yog tus thawj tswj hwm “thib rau.”
Tus neeg txhaum uas yog yam yaj saub tau qhia tseg tau nyob hauv kev ua rog nrog tus zaj rau thoob plaws nws zaj keeb kwm. Donald Trump yog tus vajntxwv nplua nuj uas tau tsa kom tus zaj ntawm kev ntiaj teb ib yam sawv los, thiab txij thaum nws thawj zaug tshaj tawm nws lub hom phiaj los sib tw ua thawj tswj hwm rau hnub Tim 16 Lub Rau Hli, 2015, ntawm Trump Tower hauv New York City—yog tib lub nroog uas ob lub Twin Towers vau poob rau hnub Tim 11 Lub Cuaj Hli, 2001, thiab yog lub nroog uas Freedom Tower, uas tau los hloov chaw rau ob lub Twin Towers, raug fij rau hnub Tim 3 Lub Kaum Ib Hlis, 2014—nws yeej tau nyob hauv kev ua rog ntawm kev nom kev tswv, kev sib raug hauv zej zog, thiab kev xav txuj ci nrog tej hwjchim ntawm tus zaj txij thaum ntawd los.
Thaum txoj cai Sunday uas yuav los sai sai ntawd, txoj kev sib yuav ntawm Khetos thiab ib puas plaub caug plaub txhiab leej raug ua kom tiav, thiab txoj kev ua nkauj ua nraug ntawm tus niam ntiav Loos thiab cov vajntxwv hauv ntiajteb raug ua kom tiav hauv ib txoj kev sib yuav cuav. Nyob rau txoj cai Sunday ntawd, ob lub chaw tsa uas yog menyuam ntxaib los ntawm vaj Edees raug tsa siab tib si, thiab tib lub sijhawm kuj raug tawm tsam los ntawm ib yam cuav. Ob lub chaw tsa menyuam ntxaib ntawd yog kev sib yuav thiab Hnub Xanpataus hnub xya.
“Thaum cov Falixais tom qab nug Nws txog seb txoj kev sib nrauj puas raug cai, Yexus tau coj cov uas mloog Nws rov qab mus rau lub koom haum kev txij nkawm raws li tau raug tsa tseg txij thaum tsim ntuj tsim teb. Nws hais tias, ‘Vim nej lub siab tawv,’ Mauxes ‘thiaj tso cai rau nej muab nej tej pojniam tso tseg: tiam sis txij thaum chiv keeb los yeej tsis yog li ntawd.’ Mathais 19:8. Nws tau xa lawv rov mus rau cov hnub uas tau koob hmoov hauv Edees, thaum Vajtswv tshaj tawm tias txhua yam puavleej ‘zoo kawg nkaus.’ Ces kev txij nkawm thiab Hnub Xanpas tau muaj lawv lub hauv paus, ob lub koom haum ntxaib rau Vajtswv lub hwjchim ci ntsa iab thiab rau noob neej txoj kev tau txiaj ntsig. Ces, raws li tus Tswv Tsim tau txuas tes ntawm nkawd tus txij nkawm dawb huv hauv kev sib yuav, hais tias, Tus txiv neej yuav ‘ncaim nws txiv thiab nws niam mus, thiab yuav lo nrog nws tus pojniam: thiab nkawd yuav ua ib cev nqaij xwb’ (Chivkeeb 2:24), Nws tau tshaj tawm txoj cai ntawm kev txij nkawm rau Adas txhua tus xeeb ntxwv mus txog thaum lub sijhawm kawg. Yam uas Leej Txiv Nyob Mus Ib Txhis Nws Tus Kheej tau tshaj tawm tias zoo, yog txoj cai ntawm txoj koob hmoov siab kawg thiab txoj kev loj hlob rau neeg.” Thoughts From the Mount of Blessings, 63.
Kev koom ua ib ke peb txheej ntawd, uas Hmoob Kas Tos Liv uas tau thim kev ntseeg, kev dab qhuas ntsuj plig, thiab Kas Tos Liv tuav tes ua ke ntawm txoj cai Hnub Sunday, yog ib qho cuav ntawm txoj kev sib yuav hauv Edees uas “Tus Tsim txhua yam tau coj nkawd dawb huv ob leeg txhais tes los koom ua txij ua nkawm.” Ntawm txoj cai Hnub Sunday ntawd, ob lub chaw txoos ntxaib uas yog Kev Sib Yuav thiab Hnub Xanpataus raug tsa kom siab, thiab tib lub sijhawm raug qias tsis huv. Keeb kwm ntawm txoj haujlwm muab cim kaw tau pib thaum Ob Lub Tsev Nce Siab Ntxaib poob lawm, thiab keeb kwm ntawd xaus thaum ob lub chaw txoos ntxaib uas yog Kev Sib Yuav thiab Hnub Xanpataus raug tsa kom siab. Nyob hauv nruab nrab ntawm keeb kwm ntawd, Freedom Tower tau muab fij rau xyoo 2014, thiab Trump txoj kev kub ntxhov tsa kev ntiaj teb ib leeg tau pib ntawm Trump Tower xyoo 2015.
Lub Twin Towers raug rhuav kom yog ib qho kev qhuab ntuas rau cov neeg ntiaj teb no txoj kev hlub nyiaj txiag, thiab Freedom Tower yog ib daim duab sawv cev ntawm Nimrod txoj kev ntxeev siab tawm tsam Vajtswv saum ntuj ceeb tsheej thiab txoj kev txiav txim uas Nws tau coj los nrog dej nyab, ib yam li Freedom Tower kuj yog ib lub cim tawm tsam Vajtswv txoj kev txiav txim rau hnub tim Cuaj Hlis 11, 2001.
“Muaj ib zaug, thaum kuv nyob hauv lub nroog New York, thaum hmo ntuj kuv raug hu kom saib tej tsev uas tab tom txhim nce ib txheej dhau ib txheej mus rau saum ntuj. Cov tsev no tau lees tias tiv taus hluav taws, thiab lawv raug tsa los qhuas lawv cov tswv thiab cov uas ua lawv. Cov tsev no nce siab dua thiab siab dua ntxiv, thiab hauv lawv tau siv tej ntaub ntawv uas kim tshaj plaws. Cov uas yog tswv cov tsev no tsis tau nug lawv tus kheej tias: ‘Peb yuav ua li cas thiaj qhuas tau Vajtswv zoo tshaj plaws?’ Tus Tswv tsis nyob hauv lawv txoj kev xav.”
“Kuv xav hais tias: ‘Au, yog cov uas tab tom nqis peev lawv tej nyiaj txiag li no thiaj pom tau lawv txoj kev ua raws li Vajtswv pom nws! Lawv tab tom txhim tsa tej tsev loj kawg nkaus muaj hwjchim ci ntsa iab, tiamsis nyob hauv qhov muag ntawm Tus Kav lub qab ntuj khwb, lawv txoj kev npaj thiab txoj kev txawj txiav txim ntawd ruam npaum li cas. Lawv tsis siv tag nrho lub zog ntawm lub siab thiab lub tswv yim los kawm saib tias lawv yuav ua li cas thiaj qhuas tau Vajtswv. Lawv twb plam qhov no ntawm qhov muag lawm, uas yog tibneeg txoj hauj lwm thawj zaug.’”
“Thaum tej vaj tse siab loj no raug txhim tsa nce mus, cov tswv zoo siab xyiv fab hauv txoj kev khav theeb thiab siab ntshaw loj, vim lawv muaj nyiaj los siv rau kev txaus siab rau lawv tus kheej thiab ua kom lawv cov neeg nyob ib puag ncig khib. Ib feem loj ntawm cov nyiaj uas lawv tau nqis peev li no tau los ntawm kev tsim txom, los ntawm kev nias cov neeg pluag kom txom nyem kawg. Lawv tsis nco qab tias saum ntuj muaj kev khaws tseg ib daim lej rau txhua qhov kev lag luam uas tau ua; txhua qhov kev sib hais tsis ncaj, txhua txoj kev dag ntxias, muaj sau cia nyob ntawd. Lub sijhawm tab tom los txog uas nyob hauv lawv txoj kev dag ntxias thiab kev khav theeb saib tsis taus, tib neeg yuav mus txog ib theem uas tus Tswv yuav tsis pub lawv hla dhau, thiab lawv yuav kawm tias muaj ib qho ciam rau Yehauvas txoj kev ua siab ntev.” Testimonies, volume 9, 12.
Kev kev ntxeev siab uas Nimrod lub pej thuam sawv cev ntawd yog tawm tsam Vajtswv txoj kev txiav txim tsis ntev los no los ntawm Dej Nyab, thiab nws yog ib daim duab xub qhia txog kev ntxeev siab ntawm cov neeg txhab nyiaj ntiaj teb ib puag ncig tawm tsam Vajtswv txoj kev txiav txim tsis ntev los no. Kev ywj pheej raws li tau txhais nyob rau hauv phau txhais lus ntawm cov neeg ntiaj teb ib puag ncig yog txawv kiag li ntawm kev ywj pheej raws Vajluskub. Kev ywj pheej hauv phau txhais lus ntawm tus zaj yog kev tso siab rau kev ntshaw cev nqaij daim tawv yam tsis muaj kev txwv, uas raug ua cim los ntawm kev ua tsis ncaj tsis huv ntawm Fabkis Kev Tawm Tsam.
“‘Lub nroog loj’ uas cov timkhawv raug tua nyob hauv nws tej kev, thiab qhov chaw uas lawv tej cev tuag pw nyob, yog ‘hauv sab ntsuj plig’ tim Ejipt. Ntawm txhua haiv neeg uas raug nthuav tawm hauv keeb kwm Vajlugkub, tim Ejipt yog haiv neeg uas tsis lees paub txog kev muaj nyob ntawm Vajtswv uas muaj txoj sia nyob yam tawv ncauj tshaj plaws, thiab tawm tsam Nws tej lus txib. Tsis muaj ib tug vajntxwv twg uas ib zaug twv ua kev ntxeev siab qhib lug thiab khav theeb rau txoj cai kav saum Ntuj ceeb tsheej ntau dua vajntxwv tim Ejipt. Thaum Mauxe coj txoj xov tuaj cuag nws, hauv tus Tswv lub npe, Falau teb rov qab yam khav theeb hais tias: ‘Yehauvas yog leejtwg, uas kuv yuav tsum mloog Nws lub suab kom tso cov Yixayee mus? Kuv tsis paub Yehauvas, thiab tshaj ntawd kuv yuav tsis tso cov Yixayee mus li.’ Exodus 5:2, A.R.V. Qhov no yog kev tsis ntseeg tias muaj Vajtswv, thiab haiv neeg uas tim Ejipt sawv cev rau ntawd yuav tshaj tawm ib yam kev tsis lees paub zoo ib yam txog tej cai thov uas Vajtswv uas muaj txoj sia nyob muaj, thiab yuav nthuav tawm ib yam ntsuj plig ntawm kev tsis ntseeg thiab kev tawm tsam ib yam li ntawd. ‘Lub nroog loj’ kuj raug muab piv, ‘hauv sab ntsuj plig,’ rau Xaudoo. Kev phem qias ntawm Xaudoo hauv kev ua txhaum Vajtswv txoj kevcai tau tshwm sim tshwj xeeb hauv kev nkauj nraug tsis huv. Thiab txoj kev txhaum no kuj yuav yog ib qho cwj pwm tseem ceeb tshaj plaws ntawm haiv neeg uas yuav ua kom tiav raws li tej ntsiab lus uas Vajluskub nqe no tau hais tseg.”
“Raws li tus yaj saub cov lus, yog li ntawd, me ntsis ua ntej xyoo 1798 yuav muaj ib lub hwjchim twg uas muaj keeb kwm thiab yam ntxwv los ntawm Xatas sawv los ua rog tawm tsam phau Vajlugkub. Thiab hauv thaj av uas Vajtswv ob tug timkhawv zaj lus tim khawv yuav raug muab ntsiag to li no, qhov kev tsis ntseeg Vajtswv ntawm Falau thiab qhov kev qias neeg ywj pheej ntawm Xaudoo yuav tshwm tawm kom pom tseeb.
“Zaj lus faj lem no tau txais ib qho kev ua tiav uas raug nraim thiab pom tseeb kawg nkaus hauv keeb kwm ntawm Fabkis. Thaum lub sijhawm Kev Tawm Tsam Loj, xyoo 1793, ‘lub ntiaj teb tau hnov thawj zaug ib pawg neeg, yug los thiab kawm txawj ntse hauv kev vam meej, thiab lees tias lawv muaj cai los kav ib lub tebchaws uas zoo tshaj plaws hauv cov haiv neeg European, tsa lawv lub suab ua ke kom tsis lees qhov tseeb uas muaj hwjchim thiab dawb huv tshaj plaws uas tib neeg tus ntsuj plig txais yuav, thiab sawv daws ib txhij tso tseg txoj kev ntseeg thiab kev pe hawm ib Tug Vajtswv.’—Sir Walter Scott, Life of Napoleon, vol. 1, ch. 17....
“Fabkis kuj muaj cov yam ntxwv uas tshwj xeeb tshaj yog cais Xaudoo tawm. Thaum lub sijhawm Kev Tawm Tsam loj ntawd, tau muaj ib lub xeev ntawm kev poob qis ntawm kev ncaj ncees thiab kev phem qias zoo ib yam li qhov uas coj kev puastsuaj los rau tej nroog hauv lub tiaj nrag. Thiab tus kws keeb kwm muab Fabkis txoj kev tsis ntseeg Vajtswv thiab kev liam txaj muag tso ua ke, raws li tau qhia tseg hauv zaj lus faj lem no hais tias: ‘Muaj kev sib txuas zoo heev nrog cov kev cai no uas cuam tshuam txog kev ntseeg, yog qhov uas txo txoj kev koom ua txij nkawm—uas yog daim ntawv cog lus dawb huv tshaj plaws uas tibneeg yuav tsim tau, thiab qhov ruaj khov ntawm nws yog yam uas coj tau muaj zog tshaj plaws rau kev sib koom ruaj ntawm zej zog—mus rau theem ntawm ib daim ntawv cog lus pej xeem xwb uas muaj tus cwj pwm nyob tsis ntev, uas ib tug txivneej thiab ib tug pojniam twg los kuj nkag tau rau hauv thiab muab tso tseg thaum lawv nyiam…. Yog tias tej dab phem tau muab lawv tus kheej rau hauv txoj haujlwm los nrhiav ib txoj kev uas yuav rhuav tshem tau zoo tshaj plaws txhua yam uas muaj koob meej, muaj kev zoo nraug tsim nyog hwm, lossis nyob ruaj khov hauv txoj sia hauv tsev neeg, thiab tib lub sijhawm kom tau ib qho kev lees paub tias qhov kev phem uas lawv xav tsim ntawd yuav raug khaws cia mus txuas ntxiv txij ib tiam mus rau ib tiam, lawv yeej yuav tsis muaj peev xwm tsim ib txoj kev npaj twg uas muaj txiaj ntsig dua li qhov kev txo txij nkawm kom poob qis…. Sophie Arnoult, ib tug pojniam ua yeeb yam uas nto npe rau tej lus ntse uas nws tau hais, tau piav txog kev txij nkawm raws li kev cai koom pheej tias yog ‘lub cim nco txog dawb huv ntawm kev deev luag poj luag txiv.’”—Scott, vol. 1, ch. 17.” The Great Controversy, 269, 270.
Freedom Tower hauv New York City uas tau muab fij tseg rau xyoo 2014, tsis yog tsuas sawv cev rau txoj kev ntxeev siab ntawm Nimrod tus pej thuam xwb, tiam sis nws kuj yog lub cim ntawm cov neeg txhawb kev tswj ntiaj teb txoj kev txhais lo lus ywj pheej, raws li tau tshwm sim hauv kev txhawb nqa kev txav LGBTQ+ uas tsis muaj kev tswj ciaj ciam, uas sawv cev rau txoj kev ntxeev siab tawm tsam Vajtswv txoj kevcai. Txoj kev ywj pheej tiag yog qhov txawv kiag li ntawm yam uas tus pej thuam ntawd sawv cev, tiam sis ib txoj hauj lwm dag ntxias uas siv los ntev ntev los ntawm cov thwjtim ntawm tus zaj, yog rov txhais dua tej lo lus thiab tej kab lus kom tsim tau tej xaus lus yuam kev. Tus zaj yog tus kws lij choj qub txeeg qub teg ntawd, thiab nws yog tus txawj xuas lus uas nkhaus ncauj lus kom tsim tau tej txiaj ntsig phem. Tiamsis lub ntsiab lus tseeb ntawm lo lus “ywj pheej,” tsis yog txoj kev ywj pheej uas sawv cev los ntawm kev tsis muaj kev cai lij choj ntawm Antifa, lossis kev tsis muaj kev txwv hauv kev ua phem kev qias neeg uas kev hloov loj hauv Fabkis tau ua lub cim rau ntawd.
“Txhua tus ntsuj plig twg uas tsis kam muab nws tus kheej rau Vajtswv, tus ntawd nyob hauv lwm lub hwjchim tswj kav. Nws tsis yog nws tus kheej li. Tej zaum nws yuav hais txog txojkev ywj pheej, tiamsis nws nyob hauv txojkev qhev uas txom nyem tshaj plaws. Nws tsis raug tso cai pom qhov zoo nkauj ntawm qhov tseeb, rau qhov nws lub siab nyob hauv Xatas txojkev tswj kav. Thaum nws qhuas nws tus kheej tias nws tab tom ua raws li tej kev txiav txim ntawm nws tus kheej lub tswv yim, nws yeej ua raws li tus thawj ntawm txojkev tsaus ntuj lub siab nyiam. Khetos los txhawm rau rhuav tej saw hlau ntawm txojkev ua qhev rau kev txhaum tawm hauv tus ntsuj plig mus. ‘Yog li ntawd, yog Leej Tub ua nej dim, nej yuav dim tiag tiag.’ ‘Txojcai ntawm tus Ntsuj Plig uas yog txojsia hauv Khetos Yexus’ ua rau peb ‘dim ntawm txojcai ntawm kev txhaum thiab kev tuag.’ Loos 8:2.”
“Hauv txoj hauj lwm ntawm txoj kev txhiv dim tsis muaj kev yuam. Tsis siv ib lub hwj chim sab nraud los yuam. Nyob hauv qab tus Ntsuj Plig ntawm Vajtswv txoj kev txhawb, neeg raug tso kom muaj kev ywj pheej xaiv tus uas nws yuav ua haujlwm rau. Hauv txoj kev hloov uas tshwm sim thaum tus ntsuj plig muab nws tus kheej cob rau Khetos, muaj txoj kev ywj pheej nyob rau hauv lub ntsiab siab tshaj plaws. Kev ntiab kev txhaum tawm yog tes hauj lwm uas tus ntsuj plig nws tus kheej ua. Tseeb tiag, peb tsis muaj hwj chim tso peb tus kheej dim ntawm Xatas txoj kev tswj; tiam sis thaum peb xav kom raug tso dim ntawm kev txhaum, thiab hauv peb txoj kev txom nyem loj quaj hu kom tau ib lub hwj chim uas nyob sab nraud thiab siab dua peb tus kheej, ces tej lub peev xwm ntawm tus ntsuj plig raug puv npo los ntawm tus Ntsuj Plig Dawb Huv txoj sia lub zog los saum ntuj los, thiab lawv mloog raws li tej lus txib ntawm lub siab nyiam hauv kev ua kom tiav Vajtswv lub siab nyiam.” The Desire of Ages, 466.
Txoj kev ywj pheej uas Lub Freedom Tower sawv cev, yog txoj kev tso siab ua phem tsis muaj kev txwv ntawm Fab Kis Kev Tawm Tsam thiab kev ntxeev siab ntawm Nimrod. Xyoo tom qab ntawd xwb ntawm lub Trump Tower, tus thawj tswj hwm nplua nuj tshaj plaws txij xyoo 1989 tau tshaj tawm nws txoj kev sib tw xaiv tsa, uas yuav ua rau cov neeg ntiaj teb no kub ntxhov. Tib xyoo ntawd, kev sib yuav ntawm tib-pojniam-los-tib-txivneej raug pom zoo nyob rau theem tsoom fwv hauv Tebchaws Meskas, ib yam li tau muaj nyob rau hauv kev tawm tsam hauv Fab Kis thaum lawv hloov kev sib yuav los ua “ib daim ntawv cog lus pej xeem xwb uas muaj cwj pwm nyob ib ntus.”
Tsov rog nruab nrab ntawm tus zaj, thiab tus thawj tswj hwm nplua nuj tshaj plaws, tau raug pib lawm. Kev puastsuaj ntawm Twin Towers los ntawm kev kov ntawm Vajtswv lub hwjchim tau cim txog qhov pib ntawm lub sijhawm muab khi thiab kev los txog ntawm tus tsiaj nyaum ntawm Islam uas tawm hauv lub qhov tob tsis muaj qab. Thaum lub sijhawm fij tseg Freedom Towers nyob nruab nrab ntawm zaj keeb kwm yav tom ntej ntawd, kev los txog ntawm tus tsiaj nyaum ntawm Atheism uas tawm hauv lub qhov tob tsis muaj qab raug cim tseg. Nim no, kev poob ntawm ob lub koom haum ntxaib, yog Hnub Xanpataus thiab kev sib yuav, uas tau raug tsa cia rau hauv Vaj Edees, cim txog qhov xaus ntawm lub sijhawm muab khi thiab kev los txog ntawm tus tsiaj nyaum thib peb, yog tus Kas Tos Liv, uas tawm hauv lub qhov tob tsis muaj qab.
Hnub Kaum Ib Hlis 3, 2020 Trump tau raug ib lub qhov txhab nom tswv uas txaus tuag, ib yam li txoj kev ua nom kav ntawm tus papacy tau txais ib lub qhov txhab txaus tuag xyoo 1798. Lub qhov txhab ntawd raug ua los ntawm Fabkis tiag tiag xyoo 1798, thiab los ntawm Fabkis sab ntsuj plig xyoo 2020.
Thiab thaum lawv tau ua tim khawv tas lawm, tus tsiaj qus uas nce tawm hauv lub qhov tob uas tsis muaj qab yuav ua rog tawm tsam lawv, thiab yuav kov yeej lawv, thiab tua lawv. Thiab lawv tej cev tuag yuav pw hauv txoj kev ntawm lub nroog loj, uas raws sab ntsuj plig hu ua Xaudoo thiab Iyiv, qhov chaw uas peb tus Tswv kuj raug ntsia saum ntoo khaublig thiab. Tshwmsim 11:7, 8.
Hauv *The Great Controversy*, Muam White qhia txog Fabkis tias yog “lub nroog loj uas peb tus Tswv raug ntsia saum ntoo khaub lig.”
“Yog li ntawd, raws li tej lus ntawm tus yaj saub, me ntsis ua ntej xyoo 1798 yuav muaj ib lub hwj chim uas muaj keeb kwm thiab tus cwj pwm los ntawm Xatas sawv los ua rog tawm tsam phau Vajlugkub. Thiab nyob hauv lub tebchaws uas Vajtswv ob tug tim khawv tej lus pov thawj yuav raug ua kom ntsiag to li ntawd, yuav pom tseeb qhov tsis ntseeg Vajtswv zoo li Falau thiab kev phem kev qias vuab tsuab zoo li Xaudoo.” The Great Controversy, 270.
Thaum txoj cai Hnub Sunday uas yuav los sai hauv Tebchaws Meskas los txog, tus duab ntawm tus tsiaj qus yuav raug tsim kom tiav hlo, thiab cov uas tau tsim tus duab ntawm Khetos kom tiav hlo yuav raug tsa siab ua Vajtswv tus chij. Ua tus chij ntawd lawv yuav txhawb nqa hnub Xanpataus hnub xya, thiab sawv cev rau Khetos txoj kev ncaj ncees rau lub ntiajteb. Khetos txoj kev ncaj ncees tsuas ua tiav tau los ntawm kev koom ua ke ntawm Vajtswv tus yam ntxwv nrog tibneeg tus yam ntxwv xwb, thiab nyob hauv qhov tseeb loj no, uas tau txhais tias yog ib qho xwm txheej zais tob, lub koom haum ntawm kev sib yuav raug tsa siab. Tus chij sawv cev rau hnub Xanpataus thiab nws lub koom haum ntxaib, yog kev sib yuav.
Vim hais tias tus txiv yog tus thawj ntawm tus pojniam, ib yam li Khetos yog tus thawj ntawm pawg ntseeg; thiab nws yog tus Cawm Seej ntawm lub cev. Yog li ntawd, ib yam li pawg ntseeg nyob hauv kev mloog lus rau Khetos, cov pojniam kuj yuav tsum nyob hauv kev mloog lus rau lawv tus kheej cov txiv rau txhua yam. Nej cov txiv, cia li hlub nej cov pojniam, ib yam li Khetos kuj tau hlub pawg ntseeg thiab tau muab nws tus kheej rau pawg ntseeg; kom nws thiaj yuav ua kom pawg ntseeg dawb huv thiab ntxuav kom huv los ntawm kev ntxuav nrog dej raws li lo lus, kom nws thiaj yuav nthuav qhia pawg ntseeg rau nws tus kheej ua ib pawg ntseeg muaj hwjchim ci ntsa iab, tsis muaj ib qho chaw paug, lossis ib qho quav nyab, lossis ib yam zoo li ntawd; tiam sis kom pawg ntseeg ntawd yuav dawb huv thiab tsis muaj qhov txhaum. Yog li ntawd cov txiv neej kuj tsim nyog hlub lawv cov pojniam ib yam li lawv tus kheej lub cev. Tus uas hlub nws tus pojniam ces yog hlub nws tus kheej. Rau qhov tsis tau muaj ib tug neeg twg ib zaug twg ntxub nws tus kheej cev nqaij daim tawv; tiam sis nws yug thiab tu nws kom sov siab, ib yam li tus Tswv ua rau pawg ntseeg: vim peb yog tej cev ntawm nws lub cev, ntawm nws cev nqaij daim tawv, thiab ntawm nws cov pob txha. Vim li no tus txiv neej yuav tso nws txiv thiab nws niam tseg, thiab yuav los koom rau nws tus pojniam, thiab nkawd ob leeg yuav los ua ib cev nqaij. Qhov no yog ib qho tob tob loj heev: tiam sis kuv hais txog Khetos thiab pawg ntseeg. Efexaus 5:23–32.
Tus chij yog ib lub cim ntawm ob lub koom haum uas yog Hnub Xanpataus thiab Kev Sib Yuav, thiab txoj kev sib yuav ntawd sawv cev rau kev koom ua ke ntawm Vajtswv lub Tswv Yim nrog tibneeg. Qhov tsis meej ntawm txoj kev sib yuav ntawd sawv cev rau Nws pawg ntseeg, uas yog Nws lub tuam tsev.
“Tus pej thuam yog ib lub cim ntawm lub tuam tsev.” The Desire of Ages, 596.
Thaum pib ntawm lub sij hawm ntawm kev muab cim foob, ob lub Tsev Nce Siab Ntxaib poob los; nyob hauv nruab nrab ntawm lub sij hawm ntawm kev muab cim foob, ob “lub yees” uas sawv cev rau txoj txheej txheem ntawm kev cais tawm ob pawg neeg (rau ob lub raj), tau raug txheeb qhia; thiab thaum kawg ntawm lub sij hawm ntawm kev muab cim foob, ob lub Tsev Nce Siab Ntxaib ntawm Vajtswv lub tuam tsev thiab Hnub Xanpataus yuav raug tsa kom siab ua ib lub cim rau cov Neeg Lwm Haiv Neeg.
Peb yuav txuas ntxiv zaj kev kawm no hauv tsab xov xwm tom ntej.
Vim hnub ntawm tus Tswv uas kav txhua pab tub rog yuav los raug rau txhua tus uas khav theeb thiab siab hlob, thiab rau txhua tus uas raug tsa siab; thiab nws yuav raug txo kom qis: Thiab rau saum txhua tsob ntoo cedar hauv Lebanon, uas siab thiab raug tsa siab, thiab rau saum txhua tsob ntoo qhib hauv Bashan, Thiab rau saum txhua lub roob siab, thiab rau saum txhua lub toj uas raug tsa siab, Thiab rau saum txhua lub yees siab, thiab rau saum txhua phab ntsa ruaj khov, Thiab rau saum txhua lub nkoj ntawm Tarshish, thiab rau saum txhua yam duab zoo ntxim nyiam. Thiab kev siab hlob ntawm tibneeg yuav raug khoov nqes, thiab kev khav theeb ntawm neeg yuav raug txo kom qis: thiab tus Tswv tib leeg xwb yuav raug tsa siab nyob rau hnub ntawd. Thiab tej mlom nws yuav rhuav tshem kom ploj tag nrho. Thiab lawv yuav nkag mus rau hauv tej qhov zeb, thiab mus rau hauv tej qhov tsua hauv ntiajteb, vim ntshai tus Tswv, thiab vim lub hwjchim ci ntsa iab ntawm nws txoj kev muaj koob meej, thaum nws sawv los ua kom lub ntiajteb tshee hnyo heev. Hnub ntawd ib tug neeg yuav muab nws tej mlom nyiaj, thiab nws tej mlom kub, uas lawv txhua tus tau ua rau nws tus kheej pe hawm, pov tseg rau cov nas av thiab rau cov puav; Kom mus rau hauv tej qhov txhab ntawm cov pob zeb ntxhib, vim ntshai tus Tswv, thiab vim lub hwjchim ci ntsa iab ntawm nws txoj kev muaj koob meej, thaum nws sawv los ua kom lub ntiajteb tshee hnyo heev. Nej cia li tso tseg tsis txhob cia siab rau neeg, uas nws txoj sia nyob hauv nws ob lub qhov ntswg: rau qhov nws yuav raug suav tias yog dabtsi? Yaxayas 2:12–22.
Kuv txoj kev zoo, thiab kuv lub chaw ruaj khov; kuv lub pej thuam siab, thiab kuv tus cawm dim; kuv daim thaiv, thiab tus uas kuv tso siab rau; tus uas tswj kom kuv haiv neeg nyob hauv kuv qab. Ntawv Nkauj 144:2.