Ua ntej peb yuav los hais txog tshooj peb ntawm Daniyee, peb yuav xub xav txog qee yam cim piv txwv yav tom ntej uas tej zaum yuav pab kom peb nkag siab tshooj ntawd kom puv npo dua. Daniyee, Hananiya, Misha‑ees thiab Axaliya raug tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv siv los sawv cev rau cov cim yav tom ntej tshwj xeeb, raws li lub ntsiab lus nyob hauv qhov chaw uas lawv raug siv. Hauv tshooj ib, lawv raug sawv cev ua plaub tug neeg tsim txiaj, tsis muaj kev cais txawv li, mus txog rau thaum kawg ntawm tshooj ntawd, uas Daniyee raug txheeb tawm tias muaj lub txiaj ntsim “to taub txhua yam yog toog pom thiab npau suav.”

Hos cov me nyuam plaub no, Vajtswv tau pub rau lawv kev txawj ntse thiab kev kawm txawj ntse hauv txhua yam kev kawm thiab kev txawj ntse; thiab Daniyees muaj kev to taub txog txhua yam yog toog pom thiab npau suav. Daniyees 1:17.

Hauv zaj ib, raws li ib lub cim ntawm “plaub,” lawv sawv cev rau Vajtswv haiv neeg hauv hnub kawg thoob plaws ntiajteb. “Plaub” yog ib lub cim uas sawv cev rau thoob ntiajteb, thiab txhua tus yaj saub puavleej tab tom hais txog hnub kawg. Plaub tug neeg tsim txiaj hauv zaj ib sawv cev rau Vajtswv haiv neeg ntawm hnub kawg, thiab hauv nqe kaum xya thiaj xub muaj ib qho kev sib cais ua kom pom tseeb ntawm Daniyee thiab peb tug neeg tsim txiaj ntawd, uas sawv cev rau lub cim ntawm ib “kev sib xyaw ua ke ntawm peb-thiab-ib.”

Lub cim ntawm ib qho “kev sib koom ua ke peb-thiab-ib” raug pom rov qab tshwm ntau zaus nyob hauv Vajtswv Txojlus uas raug tshoov siab. Nws sawv cev rau ntau yam tseeb, raws li lub ntsiab lus nyob ib puag ncig. Nws sawv cev rau keeb kwm ntawm peb tug tim tswv tej lus tshaj tawm uas tau pib thaum “lub sijhawm kawg” xyoo 1798, thiab uas xaus rau thaum lub sijhawm sim siab kaw. Tag nrho peb lo lus tshaj tawm ntawd raug sawv cev nyob hauv kev txav ntawm thawj tug tim tswv, thiab tom qab txoj kev txav ntawd yog tus tim tswv plaub ntawm Tshwm Sim kaum yim, yog li ntawd thiaj yog ib qho kev sib koom ua ke peb-thiab-ib.

Hauv ib txhia ntsiab lus, nws tuaj yeem sawv cev rau txoj kev txav ntawm tus timtswv xub thawj txoj lus hauv keeb kwm Millerite nrog tus lej ib, ua ke nrog txoj kev txav ntawm tus timtswv thib peb txoj lus nrog tus lej peb. Yog li ntawd, “kev sib koom ua peb-thiab-ib” kuj tseem yuav raug sawv cev ua “kev sib koom ua ib-thiab-peb”. Qhov piv txwv cim ntawm “kev sib koom peb-ib” ua haujlwm raws li ib lub cim los ntawm ib—ua ntej peb, lossis peb—ua ntej ib. Hauv Nebuchadnezzar lub cub hluav taws, hauv Daniyee tshooj peb, peb xub pom peb tug neeg tsimtxiaj, ces mam pom tus thib plaub zoo ib yam li Vajtswv Leej Tub.

Thiab peb tug txiv neej no, yog Shadrach, Meshach, thiab Abednego, thiaj poob khi lug rau hauv nruab nrab ntawm lub cub hluav taws kub lug. Ces Vajntxwv Nebuchadnezzar txawm ceeb tas nrho, thiab sawv tsees nrawm nroos, nws hais rau nws cov kws sablaj tias, “Peb tsis tau muab peb tug txiv neej khi pov rau hauv nruab nrab ntawm hluav taws lov?” Lawv teb thiab hais rau vajntxwv tias, “Yog tiag, au vajntxwv.” Nws teb thiab hais tias, “Saib seb, kuv pom plaub tug txiv neej dim plaws, taug kev hauv nruab nrab ntawm hluav taws, thiab lawv tsis raug mob ib qho li; hos tus plaub ntawd tus yam ntxwv zoo ib yam li Leej Tub ntawm Vajtswv.” Daniel 3:23–25.

Tsis muaj ib qho kev ua xyem xyav li tias muaj ib qho laj thawj uas yog los saum ntuj los kiag, thiab yog ib qho tseeb raws keeb kwm tiag, uas yuav qhia rau peb tias vim li cas Daniel thiaj tsis tau raug sawv cev nyob hauv qhov kev pe hawm tus mlom kub hauv tshooj peb; tiam sis ib qho laj thawj yav tom ntej yog tias yog Daniel tau tuaj koom, nws yuav tau rhuav tshem lub cim yaj saub ntawm kev sib koom ua peb-thiab-ib nyob hauv lub cub hluav taws. Hauv Gideon zaj, yog Gideon nrog nws peb pab neeg, txhua pab muaj ib puas leej txiv neej. Khetos feem ntau nyob nrog peb tug thwjtim.

Thiab rau tom qab rau hnub, Yexus coj Petus, Yakaunpaus, thiab Yauhas uas yog nws tus kwv, thiab coj lawv nce mus rau saum ib lub roob siab uas nyob ib leeg; ces nws raug hloov cev nyob ntawm lawv xub ntiag: thiab nws lub ntsej muag ci ntsa iab ib yam li lub hnub, thiab nws tej ris tsho dawb paug ib yam li qhov kaj. Mathais 17:1, 2.

Ib-thiab-peb, los yog peb-thiab-ib; yog tib lub cim nkaus xwb, rau qhov lawv sawv cev tag nrho rau ib qho tseem ceeb yaj saub hais txog hnub kawg, thiab hnub kawg yog hnub txiav txim. Hnub txiav txim pib xyoo 1798, nrog rau lo lus tshaj tawm tias txoj kev txiav txim tshawb nrhiav yuav pib rau lub Kaum Hli 22, 1844. Thiab hnub txiav txim tseem txuas mus txog thaum kev sim siab ntawm tibneeg pib kaw rau thaum txoj cai Sunday uas yuav los sai, thaum Vajtswv tej kev txiav txim ua tiav pib los thiab nce ntxiv zuj zus mus txog thaum kev sim siab kaw kiag li thiab xya yam xwm txheej phem kawg tshwm sim. Nrog Npanpiloo tus vajntxwv Nebuchadnezzar lub cub hluav taws, peb tug neeg tsim txiaj, uas tom qab ntawd Khetos tau los koom nrog lawv, sawv cev rau tus chij. Thaum ua kevcai fij tsa tus mlom kub ntawd, txhua haiv neeg uas tsim Nebuchadnezzar lub tebchaws loj puavleej tuaj koom.

Thiab Nws yuav tsa ib lub chij rau tej tebchaws uas nyob deb, thiab yuav hu nrov rau lawv ntawm qhov kawg ntawm lub ntiajteb; thiab saib seb, lawv yuav tuaj sai kawg. Yaxayas 5:26.

Xya caum xyoo ntawm Daniyees txoj kev poob cev qhev yog ib lub cim tseem ceeb ntxiv uas yuav tsum paub, thiab nws rov tshwm muaj ntau zaus nyob hauv Vajtswv txoj lus uas raug tshoov siab. Jehoiakim mus txog Cyrus sawv cev rau xya caum xyoo tiag tiag ntawm Daniyees txoj kev poob cev qhev. Hauv ob Chronicles, xya caum xyoo sawv cev rau lub sijhawm uas thaj av yuav tau so thiab txaus siab rau nws tej xabaj. Hauv Yaxayas nees nkaum peb, xya caum xyoo sawv cev rau keeb kwm ntawm Tebchaws Meskas txij xyoo 1798 mus txog rau txoj cai Hnub Caiv, thiab hauv qhov ntawd lawv kuj sawv cev rau tej keeb kwm uas sib txig ntawm lub kub ntawm Republicanism thiab lub kub ntawm Protestantism tseeb. Muam White muab xya caum xyoo los txuas raws li ib yam nrog ib txhiab ob puas rau caum xyoo ntawm papacy lub Caij Nyoog Tsaus Ntuj.

“Niaj hnub no pawg ntseeg ntawm Vajtswv muaj kev ywj pheej los nqa mus kom tiav txoj hau kev saum ntuj ceeb tsheej rau txoj kev cawm dim ntawm ib haiv neeg uas poob lawm. Tau ntau pua xyoo los lawm, Vajtswv haiv neeg tau raug txwv lawv tej kev ywj pheej. Kev tshaj tawm txoj moo zoo hauv nws txoj kev dawb huv raug txwv tsis pub ua, thiab cov kev rau txim hnyav tshaj plaws raug muab los rau saum cov uas twv tsis mloog lus rau tej lus txib ntawm neeg. Vim li ntawd, tus Tswv lub vaj txiv hmab uas yog loj thiab muaj nqes nyob rau hauv txoj kev ncaj ncees yuav luag tsis muaj neeg ua haujlwm kiag li. Cov neeg raug txeeb tawm ntawm qhov kaj ntawm Vajtswv Txojlus. Qhov tsaus ntuj ntawm kev yuam kev thiab kev ntseeg dab qhuas cuav hem yuav lwv kom ploj mus txoj kev paub txog txoj kev ntseeg tseeb. Vajtswv pawg ntseeg nyob hauv ntiajteb no yeej raug kaw ua qhev tiag tiag nyob rau lub sijhawm ntev no ntawm kev tsim txom uas tsis muaj kev khuv leej ib yam li cov neeg Ixayees raug kaw ua qhev hauv Npanpiloo thaum lub sijhawm raug ntiab mus nyob txawv tebchaws.” Prophets and Kings, 714.

Thaum twb to taub lawm tias xya caum xyoo ntawd, raws li ib lub cim, kuj sawv cev rau ib txhiab ob puas rau caum xyoo ntawm Tsaus Ntuj Nruab Nrab, ces daim duab piv txwv ntawm “peb xyoos thiab ib nrab”, lossis “plaub caug ob hlis”, lossis “ib lub sij hawm, ob lub sij hawm, thiab ib nrab sij hawm” uas sawv cev raws li lub cim rau Tsaus Ntuj Nruab Nrab, nthuav dav lub ntsiab thiab kev siv ntawm xya caum xyoo uas yog lub cim ntawd.

Hauv phau ntawv Daniyees, xya caum xyoo raug qhia tias yog lub sijhawm txij thaum thawj zaj xov raug pub hwjchim mus txog rau hnub txiav txim. Lub sijhawm ntawd muaj nyob hauv txhua txoj kev txav ntawm kev kho dua tshiab uas dawb huv, thiab vim li ntawd, xya caum xyoo sawv cev rau lwm txoj kab ntawm qhov tseeb uas tsis yog hais kom hnyav txog lub ntsiab ntawm lub sijhawm, tiam sis hais txog lub hom phiaj ntawm lub sijhawm ntawd. Piv txwv li, lub sijhawm xya caum xyoo raug Malakhi sawv cev tias yog lub sijhawm uas tus tubtxib ntawm lo lus cog tseg ntxuav Levis cov tub. Muam White tau txuas Malakhi txoj kev ntxuav cov Levis nrog Khetos ob zaug kev ntxuav lub tuam tsev. Tib lub sijhawm ntawd yog lub sijhawm ntawm kev muab foob rau ib puas plaub caug plaub txhiab leej. Nws kuj yog lub sijhawm uas nag lig raug nchuav tawm zuj zus. Tib lub sijhawm ntawd kuj yog lub sijhawm sim ntawm tus tsiaj qus daim duab, uas coj mus rau tus cim ntawm tus tsiaj qus. Lub sijhawm ntawd kuj yog hnub yaj saub “hnub npaj,” uas coj mus rau txoj cai Hnub Caiv, uas kuj yog “hnub Xanpataus.” Lub sijhawm ntawd muaj cov caij nyoog tawg khiav, thiab cov caij nyoog sib sau ua ke, uas ob leeg puav leej yog tej ntsiab ntawm “xya lub sijhawm.”

Hauv phau ntawv Daniel, Jehoiakim yog ib lub cim ntawm kev muab hwj chim rau thawj zaj lus. Nyob rau hauv kev sib raug zoo nrog ob tug vaj ntxwv uas los tom qab nws, nws tsuas yog thawj tug ntawm peb tug tim tswv uas coj mus rau, thiab xaus rau ntawm, txoj kev txiav txim. Cyrus yog ib lub cim tsis yog rau txoj cai Sunday xwb, tiam sis nws kuj yog ib “lub cim” ntawm kev dim thiab. Daniel yog ib feem hauv txoj kev sib txuas ua peb-thiab-ib, thiab kuj yog ib feem ntawm plaub-theem kev sawv cev thoob qab ntuj ntawm Vajtswv haiv neeg. Daniel kuj yog ib lub cim ntawm tus tub txib Eliyas, thiab nws kuj ua qauv qhia txog Yauhas hauv phau ntawv Qhia Tshwm. Nws kuj yog ib lub cim ntawm cov uas txais Vajtswv lub foob. Lub npe “Daniel” txhais tias “Vajtswv tus kws txiav txim”, los yog “Vajtswv ntawm txoj kev txiav txim”, yog li ntawd nws thiaj yog ib lub cim ntawm txoj kev txiav txim, thiab kuj yog ib lub cim ntawm Laodicea thiab, vim Laodicea txhais tias “ib haiv neeg uas raug txiav txim lawm” los yog “ib haiv neeg nyob hauv txoj kev txiav txim”. Laodicea txoj kev txiav txim thaum kawg raug tsa los saum lawv txoj kev tsis lees txais txoj kev paub uas raug qhib lub foob tawm hauv phau ntawv Daniel.

Nebuchadnezzar yog ib lub cim sawv cev rau ob qho tib si lub kub Republican thiab lub kub Protestant tseeb ntawm Tebchaws Meskas, thiab nws kuj yog ib lub cim sawv cev rau Tebchaws Meskas txij thaum nws pib mus txog thaum nws kawg. Thaum peb los txog rau Daniyee tshooj plaub thiab tsib, peb yuav pom tias Nebuchadnezzar sawv cev rau “lub sijhawm kawg” xyoo 1798, hos Belshazzar sawv cev rau txoj cai Hnub Caiv. Thaum kawg ntawm “xya lub sijhawm” ntawm kev rau txim, Nebuchadnezzar tau dhau los ua ib tug kav zoo li menyuam yaj uas hloov siab los ntseeg lawm, tab sis nws tus tub xaus rau qhov hais lus zoo li ib tug zaj, ua ntej nws raug kev puas tsuaj.

“Rau tus kav kawg ntawm Npanpiloo, ib yam li hauv daim duab ntxoov ntxoo rau tus thawj kav thawj zaug ntawm nws, tau los txog lo lus txiav txim ntawm tus Saib Xyuas saum ntuj tias: ‘Au vajntxwv,... lo lus no raug hais rau koj; lub nceeg vaj tau raug muab tshem tawm ntawm koj lawm.’ Daniel 4:31.” Cov Yaj Saub thiab Vajntxwv, 533.

Daniyee tshooj ib sawv cev rau keeb kwm ntawm pab txav Millerite txij lub Yim Hli 11, 1840 mus txog lub Kaum Hli 22, 1844. Nws kuj sawv cev rau lub Cuaj Hli 11, 2001 mus txog txoj cai Sunday. Nws kuj sawv cev rau thawj tug ntawm peb tus tim tswv tej lus uas kuj sawv cev rau ib lub cim yaj saub thib ob ntawm keeb kwm ntawm Tebchaws Meskas txij xyoo 1798 mus txog txoj cai Sunday.

Tej zaum qhov sawv cev uas tseem ceeb tshaj plaws ntawm Daniyees tshooj ib, yog tias nws yog thawj yam uas raug hais txog hauv phau ntawv cev Vajtswv lus uas muaj los ntawm phau Daniyees thiab phau Qhia Tshwm ua ke. Nws yog thawj ntawm peb qhov kev sim cev Vajtswv lus uas ib tug kawm txog cev Vajtswv lus yuav tsum txawj kom meej. Nws yog yam uas yuav tsum raug “noj” kom thiaj hla dhau tau cov kev sim tom ntej.

Hauv Cov Ntawv Thaum Ntxov, raws li twb tau hais tseg ntau dua ib zaug hauv cov tshooj no, Muam White qhia txog peb-theem txheej txheem kev sim ntawm Khetos keeb kwm hauv ib nqe lus, thiab tom qab ntawd hauv nqe lus tom ntej nws qhia txog peb-theem txheej txheem kev sim ntawm keeb kwm Millerite. Nws qhia tias cov neeg nyob rau lub sijhawm Khetos uas tsis lees txais Yauhas zaj lus, tsis muaj peev xwm txais txiaj ntsig los ntawm Yexus tej lus qhia. Nqe lus tom ntej pub rau tus uas xav pom kom pom tau tias, thawj qhov kev sim rau cov Millerites yog William Miller, tus uas Muam White qhia tias raug ua qauv los ntawm ob leeg Yauhas tus Uas Muab Neeg Ua Kev Cai Raus Dej thiab Eliyas. Ob tug tim khawv ntawd ntawm thawj qhov kev sim tsa kom ruaj tias Daniyee tshooj ib yog Eliyas zaj lus. Yog tias tshooj ib raug tsis lees txais, ces yuav tsis muaj peev xwm tau txiaj ntsig dab tsi los ntawm tshooj ob thiab peb.

Yexus thiab tus tim tswv thib ob tau los raws Yauhas Tus Muab Neeg Ua Kevcai Raus Dej thiab tus tim tswv thawj hauv lawv tej keeb kwm raws li nyias feem. Tom qab Yexus yog txoj kev txiav txim ntawm tus ntoo khaub lig, thiab tus tim tswv thib peb tau los txog thaum txoj kev txiav txim tshawb nrhiav pib. Kev poob siab ntawm cov thwjtim ntawm tus ntoo khaub lig yog ib qho qauv ua ntej qhia txog txoj kev poob siab loj ntawm Lub Kaum Hli 22, 1844. Daniyee tshooj ib yog Eliyas, raws li tau sawv cev los ntawm Yauhas Tus Muab Neeg Ua Kevcai Raus Dej thiab William Miller, tiam sis nws cais tsis tau ntawm tshooj ob thiab tshooj peb. Thaum muab tej tshooj ntawd los ua ke, lawv yog txoj moo zoo uas nyob mus ib txhis, uas ib txwm yog ib zaj lus ceeb toom sim ntsuas raws li yaj saub muaj peb theem, uas tsim tawm thiab mam li cais ob pab neeg pe hawm. Yog li ntawd, yog muab peb tshooj ntawd cais tawm lawm, ces yuav yog ib txoj moo zoo txawv lawm.

Tiamsis yog peb, lossis ib tug tim tswv saum ntuj ceeb tsheej, tshaj tawm ib txoj moo zoo twg rau nej uas txawv ntawm txoj uas peb twb tshaj tawm rau nej lawm, cia tus ntawd raug foom phem. Raws li peb twb tau hais ua ntej lawm, tam sim no kuv rov hais dua tias, Yog leejtwg tshaj tawm ib txoj moo zoo twg rau nej uas txawv ntawm txoj uas nej twb tau txais lawm, cia tus ntawd raug foom phem. Kalatias 1:8, 9.

Daniyees tshooj ib npaj txoj hau kev rau tus tub txib ntawm txoj kev khi lus kom los txog nws lub tuam tsev tam sid, thiab nws kuj sawv cev rau lub suab uas quaj hauv tebchaws moj sab qhua. Tebchaws moj sab qhua raug sawv cev ua ib lub sijhawm ntawm kev tawg khiav mus nyob ntau qhov, uas lub chaw dawb huv thiab pab tub rog raug tsuj hniav taw. Hauv Daniyees tshooj ib, Daniyees nyob hauv tebchaws moj sab qhua, tawg khiav mus nyob deb thiab raug qhev. Zaj lus ntawm tshooj ib npaj txoj hau kev rau zaj lus ntawm tshooj ob, uas Khetos ntxuav kom dawb huv thiab nkag mus rau hauv txoj kev khi lus nrog cov tub ntawm Levi. Cov tub ntawm Levi raug txheeb paub tias yog lub cim ntawm Vajtswv haiv neeg uas nws tau xaiv, vim lawv tau sawv ruaj nreb ncaj ncees nrog Mauxes hauv lub sijhawm kub ntxhov hais txog Aloos tus mlom kub, thiab Daniyees tshooj peb kuj yog lub sijhawm kub ntxhov ntawm tus mlom kub.

Shadrach, Meshach thiab Abednego zoo ib yam li cov Levis uas twb raug ntxuav kom dawb huv ua ntej rau txoj kev sim ntawm “tus tsiaj qus daim duab” uas yog tus mlom kub. Nyob rau hauv txoj kab ke ntawd Nebuchadnezzar npaj pawg nkauj ntaus suab paj nruag, tus niam ntiav ntawm Tyre hu cov nkauj, thiab cov Ixayees sab ntsuj plig uas tau thim kev ntseeg txhos caug pe hawm, ces seev cev liab qab raws suab paj nruag nyob ib ncig ntawm tus mlom kub.

Phau ntawv Daniel thiab Qhia Tshwm yog tib phau ntawv, thiab Khetos uas yog tus Alpha thiab Omega tam sim no tab tom qhib cov cim foob ntawm phau ntawv uas sawv cev rau Kev Qhia Tshwm ntawm Yexus Khetos. Qhov tseeb thawj zaug kiag li uas Nws muab tso rau hauv phau ntawv ntawd yog peb tug tim tswv tej lus. Peb tshooj thawj ntawm Daniel yog peb tug tim tswv tej lus. Cov tseeb uas txuas nrog peb tug tim tswv tej lus ntawd hauv Qhia Tshwm tshooj kaum plaub, raug coj mus txog qhov zoo tiav thaum pom tau tias lawv twb raug hais xub thawj lawm hauv peb tshooj thawj ntawm Daniel. Hauv Qhia Tshwm tshooj kaum plaub lawv raug txheeb tias yog txoj moo zoo nyob mus ib txhis, thiab lawv tab tom ya saum nruab ntug ceeb tsheej, yog li ntawd thiaj qhia meej txog txoj lus uas raug nthuav tawm rau tag nrho lub ntiaj teb hauv hnub kawg. Hauv peb tshooj thawj ntawm Daniel, kev paub dhau los ntawm cov txivneej thiab cov pojniam uas nqa txoj lus ntawd mus rau lub ntiaj teb raug muab ua piv txwv qhia. Qhia Tshwm tshooj kaum plaub yog kab tseeb sab nraud, sawv cev los ntawm tej cim piv txwv, rau peb tug tim tswv txoj lus. Txoj moo zoo nyob mus ib txhis, thiab txoj lus ntawm txhua tus hauv peb tug tim tswv, raug coj mus txog qhov zoo tiav los ntawm kab tseeb sab hauv uas raug sawv cev nyob hauv peb tshooj thawj ntawm Daniel.

Peb thawj peb tshooj sawv cev rau ntau yam tseeb uas zoo kawg nkaus, thiab ib qho ntawm cov tseeb ntawd yog tias peb txoj xov ntawd yog ib txoj txheej txheem sim peb theem uas muaj ib qho kev sim txog kev noj haus, tom qab ntawd yog ib qho kev sim txog yam pom ntawm qhov muag, thiab tom qab ntawd yog ib qho kev sim litmus. Tsis muaj qhov ua xyem xyav tias tseem muaj lwm txoj kev hu rau peb qho kev sim ntawd, los xij, cov npe ntawd pom tau meej hauv tshooj ib, thiab rov pom tau dua hauv tshooj ib mus txog tshooj peb. Peb tshooj ntawd yuav tsum raug lees paub ua ke tias yog ib lub cim nkaus xwb.

“Cov lus ceeb toom thawj thiab ob tau raug muab tawm nyob rau xyoo 1843 thiab 1844, thiab tam sim no peb nyob hauv qab txoj kev tshaj tawm ntawm lo lus ceeb toom thib peb; tiam sis tag nrho peb lo lus ceeb toom no tseem yuav tsum raug tshaj tawm mus ntxiv. Tam sim no kuj tseem ceeb ib yam li yav dhau los txhua lub sijhawm uas lawv yuav tsum raug rov hais dua rau cov uas tab tom nrhiav qhov tseeb. Los ntawm cwj mem thiab suab lus peb yuav tsum ncha txoj kev tshaj tawm no, qhia txog lawv txoj kev txiav txim raws, thiab kev siv ntawm tej lus faj lem uas coj peb mus txog rau lo lus ceeb toom ntawm tus tim tswv thib peb. Yuav tsis muaj lo lus ceeb toom thib peb yog tsis muaj thawj thiab ob. Peb yuav tsum muab cov lus ceeb toom no rau lub ntiajteb no hauv tej ntaub ntawv luam tawm, hauv tej lus qhuab qhia, qhia raws txoj kab keeb kwm ntawm tej lus faj lem txog tej yam uas twb muaj lawm thiab tej yam uas tseem yuav muaj los.” Selected Messages, phau ntawv 2, 104, 105.

Tsis muaj qhov txawv txawm yog tias tsuas muaj ib hnub xwb, los yog ib lim tiam, los yog nees nkaum xyoo nyob nruab nrab ntawm keeb kwm tseeb ntawm tshooj ob thiab tshooj peb, vim lawv tab tom ua piv txwv cim qhia txog kev sim xyuas uas nce zuj zus ntawm peb qhov kev sim. Nebuchadnezzar raug ua kom ci ntsa iab thiab xav tsis thoob tias Vajtswv, los ntawm tus yaj saub Daniel, thiaj paub tau nws zaj npau suav, thiab muab tau ib txoj kev txhais zaj npau suav uas muaj tseeb thiab ruaj khov kawg nkaus, uas tsuas yog yuav to taub tau tias yog qhov tseeb xwb. Txawm li cas los xij, hauv tshooj peb, Nebuchadnezzar poob rau qhov kev sim thib ob ntawm tshooj ob, rau qhov nws txiav txim siab muab nws tus kheej txoj kev ntshaw khav theeb uas yog neeg lub cev tso saum toj dua qhov kev tshwm sim zoo kawg nkaus ntawm Vajtswv lub hwj chim, uas tau qhia kom paub txog lub ntsiab lus saum ntuj los ntawm zaj npau suav zais ntawd.

Hauv zaj kub mlom sawv hauv tshooj peb, nws tau swb qhov kev sim thib peb. Shadrach, Meshach thiab Abednego tau dhau qhov kev sim ntawd. Nebuchadnezzar tau txais lub cim ntawm tus tsiaj nyaum, hos peb tug neeg tsim txiaj ntawd tau txais lub foob ntawm Vajtswv. Peb tshooj thawj ntawm Daniel yuav tsum raug to taub nyob hauv lub ntsiab lus ntawm peb tug tim tswv hauv Tshwmsim tshooj kaum plaub. Txawm peb tshooj no yooj yim npaum li cas los xij, vim lawv meej heev uas luag nquag siv lawv ua dab neeg rau cov me nyuam Khixatia, los lawv yeej sawv cev, tej zaum, rau peb tshooj uas tob tshaj plaws hauv Vajtswv Txojlus.

Peb yuav txuas ntxiv nrog Daniel tshooj peb hauv zaj lus tom ntej.

“Kev khav theeb thiab kev tsim txom uas pom nyob hauv txoj kev coj uas vajntxwv lwm haiv neeg, Nebuchadnezzar, tau taug, tam sim no tab tom raug nthuav tawm thiab yuav txuas ntxiv raug nthuav tawm nyob hauv peb tiam no. Keeb kwm yuav rov ua dua. Hauv tiam no, qhov kev sim yuav nyob rau ntawm qhov teeb meem ntawm kev coj Hnub Xanpataus. Lub qab ntuj saum ntuj ceeb tsheej tab tom ntsia tibneeg uas tsuj hniav rau Yehauvas txoj kevcai, ua rau Vajtswv lub cim nco txog, uas yog lub cim nruab nrab ntawm Nws thiab Nws haivneeg uas ceev Nws tej lus txib, dhau los ua yam tsis muaj nqis, yam tsim nyog raug saib tsis taus, thaum tib lub sijhawm ib hnub xanpataus cuav raug tsa kom siab ib yam li tus pej thuam kub loj nyob hauv tiaj nrag Dura. Cov neeg uas lees tias lawv yog Khetos cov thwjtim yuav hu kom lub ntiajteb hwm hnub xanpataus cuav no uas lawv tau tsim. Txhua tus uas tsis kam yuav raug muab tso rau hauv qab tej kevcai tsim txom. Qhov no yog qhov tsis paub tob ntawm kev ua phem, yog kev npaj tsim los ntawm Xatas tej cuab yeej, coj los ua kom tiav los ntawm tus neeg ntawm kev txhaum.” The Youth’s Instructor, July 12, 1904.