Hauv Daniyees raug txheeb qhia hauv tshooj kaum tias raug tsa sawv rov qab los ntawm cov hnub quaj ntsuag los ntawm peb-kauj ruam txheej txheem ntawm txoj moo zoo uas nyob mus ib txhis. Ces Nkas Lesees muab keeb kwm yaj saub hauv tshooj kaum ib rau Daniyees, yog li ntawd thiaj txheeb qhia tau txog keeb kwm ntawm qhov kaj ntawm tus dej loj Hiddekel.

“Yuav tsum muaj kev kawm Vajtswv Txojlus kom ze thiab tob dua qub. Tshwj xeeb tshaj yog, Daniyee thiab Tshwmsim yuav tsum tau txais kev saib xyuas ib yam li tsis tau muaj dua li hauv keeb kwm ntawm peb tes haujlwm. Tej zaum peb yuav hais tsawg dua hauv qee yam hais txog lub hwj chim Loos thiab txoj kev ua nom ntawm papacy, tab sis peb yuav tsum hu kom sawvdaws tig los mloog yam uas cov yaj saub thiab cov tubtxib tau sau tseg raws li Vajtswv Tus Ntsujplig txib kom lawv sau. Tus Ntsujplig Dawbhuv tau npaj txhua yam li no, ob qho tib si hauv kev muab tej lus faj lem, thiab hauv tej xwm txheej uas raug piav tseg, kom qhia tias tus neeg ua haujlwm yog tus yuav tsum raug muab zais kom txhob pom, zais rau hauv Khetos, hos tus Tswv Vajtswv saum ntuj thiab Nws txoj kevcai yuav tsum raug tsa kom siab.”

“Nej phau ntawv Daniel. Hu rov qab, ib nqes zuj zus, keeb kwm ntawm tej tebchaws uas sawv cev nyob ntawd. Saib cov nom tswv xeev, cov rooj sablaj, cov tub rog muaj hwjchim loj, thiab pom tias Vajtswv tau ua haujlwm li cas kom txo neeg txoj kev khav theeb kom qis, thiab muab tibneeg lub meejmom pov rau hauv plua tshauv. Tsuas yog Vajtswv xwb thiaj raug sawv cev tias yog tus loj kawg. Hauv tus yaj saub lub zeem muag, pom Nws tab tom muab ib tug kav tebchaws muaj hwjchim loj pov tseg thiab tsa lwm tus los. Nws raug qhia tawm tias yog tus Vajntxwv kav tag nrho lub qab ntuj khwb, tus uas tab tom tsa Nws lub nceeg vaj uas nyob mus ib txhis—Tus Laus Hnub Nyoog, Vajtswv uas muaj sia nyob, Lub Hauv Paus ntawm txhua yam tswvyim, Tus Kav ntawm lub sijhawm tam sim no, Tus Qhia tawm txog yav tom ntej. Nyeem thiab to taub tias neeg txom nyem npaum li cas, qaug zog npaum li cas, nyob tsis ntev npaum li cas, yuam kev npaum li cas, thiab muaj txim npaum li cas, thaum nws tsa nws tus ntsujplig mus rau yam tsis muaj nqis.”

“Tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv, los ntawm Yaxayas, taw qhia peb mus rau Vajtswv, tus Vajtswv uas muaj sia nyob, ua yam tseem ceeb tshaj plaws uas yuav tsum muab siab rau—mus rau Vajtswv raws li tau tshwm sim tawm hauv Khetos. ‘Rau peb muaj ib tug menyuam yug los, rau peb muaj ib tug tub raug muab pub rau: thiab txoj kev kav tebchaws yuav nyob saum Nws xub pwg: thiab Nws lub npe yuav hu ua Tus Zoo Tshaj Plaws, Tus Kws Pab Tswv Yim, Vajtswv Muaj Hwjchim Loj, Leej Txiv Nyob Mus Ib Txhis, Tus Tub Vaj Ntxwv ntawm Kev Thaj Yeeb’ [Isaiah 9:6].”

“Qhov kaj uas Daniyee tau txais ncaj qha los ntawm Vajtswv tau raug muab tshwj xeeb rau cov hnub kawg no. Cov yog toog uas nws pom ntawm ntug dej Ulai thiab Hiddekel, cov dej loj hauv Shinar, tam sim no tab tom nyob rau hauv txoj kev ua tiav, thiab txhua yam xwm txheej uas tau raug qhia tseg ua ntej yuav tsis ntev no los txog tiav.” Manuscript Releases, volume 16, 333, 334.

Tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv “tau txhim txhua yam kom zoo li no” nyob rau hauv kev muab zaj lus faj lem “thiab tej xwm txheej” ntawm Daniyees qhov kev yog toog kawg, kom tshooj thawj (kaum), sawv cev rau txoj kev paub dhau los ntawm Vajtswv haiv neeg nyob rau hauv cov hnub kawg, ib yam li tshooj kawg (kaum ob) kuj ua li ntawd. Kev txhim kho ntawm peb tshooj ntawd uas tsim ua qhov kaj ntawm tus Dej Hiddekel, uas “tau muab tshwj xeeb rau cov hnub kawg no,” raug npaj kom nqa tau qhov kev txhais peb-kauj ruam ntawm “qhov tseeb.” Hauv qhov uas thawj tshooj sib haum nrog tshooj kawg, thiab tshooj nruab nrab sawv cev rau kev ntxeev siab, peb tsis yog tsuas pom tus qauv ntawm lo lus Henplais “qhov tseeb,” uas raug tsim los ntawm thawj, kaum peb, thiab tsab ntawv kawg ntawm tus niam ntawv Henplais xwb, tiam sis peb kuj pom lub cim kos npe ntawm Alpha thiab Omega.

Daniyee tshooj kaum qhia kom paub txog ib puas plaub caug plaub txhiab tus uas to taub ob qho tib si—lub zeem muag “chazon” ntawm ob txhiab tsib puas nees nkaum xyoo, thiab lub zeem muag “mareh” ntawm ob txhiab peb puas xyoo. Lawv tsis yog tsuas yog to taub ob lub zeem muag ntawd xwb, tiam sis lawv kuj muaj qhov kev paub ntawm kev raug suav hais tias ncaj ncees los ntawm txoj kev ntseeg, uas raug tsim los ntawm lub zeem muag “marah” uas yog poj niam thiab ua kom muaj xwm txheej, yog “kev tshwm sim.”

“Rau lub siab thiab tus ntsuj plig, ib yam li rau lub cev, nws yog Vajtswv txoj kevcai tias lub zog yeej tau los ntawm kev siv zog. Nws yog kev xyaum uas ua kom muaj kev loj hlob. Raws li txoj kevcai no, Vajtswv tau npaj tseg hauv Nws Txojlus tej kev uas ua rau muaj kev loj hlob ntawm lub hlwb thiab sab ntsuj plig.

“Phau Vajlugkub muaj txhua txoj cai thiab txhua lub hauv paus ntsiab lus uas tib neeg yuav tsum to taub kom thiaj tsim nyog rau lub neej no lossis rau lub neej uas yuav los. Thiab txhua tus yeej muaj peev xwm to taub tau cov hauv paus ntsiab lus no. Tsis muaj leej twg uas muaj tus ntsuj plig txaus siab rau nws tej lus qhia yuav nyeem ib nqe twg hauv Phau Vajlugkub yam tsis tau txais qee yam kev xav uas pab tau. Los tsis yog tias txoj kev qhia uas muaj nqis tshaj plaws hauv Phau Vajlugkub yuav tau los ntawm kev kawm ib ntus xwb lossis kev kawm uas tsis txuas tsis lus. Nws txoj txheej txheem loj ntawm qhov tseeb tsis tau muab nthuav tawm li ntawd kom tus neeg nyeem maj nroos lossis tsis quav ntsej thiaj pom tau. Ntau yam ntawm nws tej txiaj ntsig muaj nqis nyob tob kawg hauv qab nplaim, thiab tsuas yog tau txais los ntawm kev tshawb nrhiav ua tib zoo thiab kev siv zog tsis tu ncua xwb. Cov lus tseeb uas los koom ua ib daim duab loj ntawd yuav tsum raug tshawb nrhiav thiab muab sau los ua ke, ‘ntawm no me ntsis, thiab ntawm ntawd me ntsis.’ Yaxayas 28:10.”

“Thaum li no raug tshawb nrhiav kom meej thiab sau los ua ke, yuav pom tias lawv haum sib txig zoo kawg nkaus rau ib leeg. Txhua Phau Ntawv Moo Zoo yog ib qho ntxiv txhawb rau lwm phau, txhua zaj lus faj lem yog ib qho piav qhia rau lwm zaj, txhua qhov tseeb yog kev nthuav dav ntawm ib qho tseeb ntxiv. Cov qauv cim ntawm kab ke Yudais raug ua kom meej los ntawm txoj moo zoo. Txhua lub hauv paus ntsiab lus hauv Vajtswv Txojlus muaj nws qhov chaw, txhua qhov tseeb tshwm sim muaj nws qhov kev cuam tshuam. Thiab tag nrho lub qauv uas tiav lawm, hauv nws lub hom phiaj thiab hauv kev ua kom tiav, ua tim khawv txog nws tus Tswv Tsim. Tsis muaj ib lub siab twg tsuas yog tus ntawm Tus Tsis Muaj Kawg thiaj yuav muaj peev xwm xav tau los yog tsim tau nws.”

“Thaum tshawb nrhiav tej feem sib txawv thiab kawm txog lawv txoj kev sib raug zoo, tej peev xwm siab tshaj plaws ntawm tib neeg lub siab raug hu kom ua hauj lwm nrog kev kub siab kawg. Tsis muaj leej twg yuav koom tau rau hauv txoj kev kawm zoo li no yam tsis txhim kho lub hwj chim ntawm lub hlwb.

“Tsis yog nyob rau hauv kev tshawb nrhiav qhov tseeb thiab coj los muab sau ua ke xwb thiaj muaj nqis rau lub siab ntawm kev kawm Vajlugkub. Nws tseem muaj nqis thiab nyob rau hauv txoj kev siv dag zog uas yuav tsum muaj kom nkag siab tau cov ntsiab lus uas raug nthuav tawm. Lub siab uas tsuas raug siv rau tej yam niaj hnub, tej yam ib txwm muaj xwb, yuav me zuj zus thiab qaug zog. Yog tsis tau raug xyaum kom to taub tej qhov tseeb loj kawg thiab dav mus deb, ces thaum dhau ib ntus lawm nws yuav plam lub hwj chim loj hlob. Ua ib qho kev tiv thaiv kom dim ntawm txoj kev qaug qis no, thiab ua ib qho kev txhawb rau txoj kev loj hlob, tsis muaj ib yam dab tsi uas phim tau rau txoj kev kawm Vajtswv Txojlus. Raws li ib txoj hau kev cob qhia kev txawj ntse, phau Vajlugkub muaj txiaj ntsig tshaj txhua phau ntawv, los sis tshaj txhua phau ntawv lwm yam thaum muab coj los sib sau ua ke. Qhov loj kawg ntawm nws cov ntsiab lus, qhov yooj yim muaj meej mom ntawm nws cov lus tshaj tawm, thiab qhov zoo nkauj ntawm nws cov duab piv txwv, ua rau tej kev xav muaj sia thiab raug tsa siab ib yam li tsis muaj ib yam dab tsi ntxiv yuav ua tau. Tsis muaj ib txoj kev kawm twg uas pub tau lub zog ntawm lub siab zoo li txoj kev siv zog kom to taub tej qhov tseeb loj kawg uas nyob hauv kev tshwm sim saum ntuj los. Lub siab uas tau coj los kov tau nrog tej kev xav ntawm Tus Tsis Muaj Kawg, yuav tsum nthuav dav thiab muaj zog tuaj xwb.”

“Thiab tseem loj dua ntxiv yog lub hwjchim ntawm phau Vajlugkub hauv kev txhim kho tus cwj pwm sab ntsuj plig. Tibneeg, uas raug tsim los kom muaj kev sib raug zoo nrog Vajtswv, tsuas yog hauv txoj kev sib raug zoo ntawd xwb thiaj nrhiav tau nws txoj sia tiag tiag thiab kev loj hlob. Nws raug tsim los kom nrhiav tau hauv Vajtswv nws txoj kev xyiv fab siab tshaj plaws; hauv tsis muaj lwm yam dabtsi li nws thiaj nrhiav tau yam uas yuav ua rau kev nqhis ntsoov ntawm lub siab tus nqig, thiab txaus siab rau kev tshaib kev nqhis thiab kev nqhis dej ntawm tus ntsuj plig. Tus uas nrog lub siab ncaj ncees thiab kam kawm tshawb nrhiav Vajtswv Txojlus, nrhiav kom to taub nws tej tseeb, yuav raug coj los sib cuag nrog Tus Sau nws; thiab, tsuas yog vim nws tus kheej xaiv xwb, tsis muaj ib qho ciam teb rau tej peevxwm ntawm nws txoj kev loj hlob.”

“Hauv nws txoj kev nplua nuj ntawm tus qauv sau ntawv thiab ntau yam ntsiab lus, phau Vajlugkub muaj ib yam dab tsi uas ua rau txhua lub siab ntsws txawj xav muaj kev txaus siab, thiab kov tau txhua lub siab. Nyob hauv nws cov nplooj ntawv muaj keeb kwm uas qub tshaj plaws; muaj ntaub ntawv txog tib neeg lub neej uas muaj tseeb tshaj plaws raws li lub neej tiag; muaj tej hauv paus ntsiab lus ntawm kev tswj hwm rau kev kav lub xeev, thiab rau kev txhim kho kev tswj tsev neeg—tej hauv paus ntsiab lus uas tib neeg lub tswvyim tsis tau muaj peev xwm sib npaug li. Nws muaj txoj kev xav tob tshaj plaws, paj huam qab zib tshaj thiab siab kawg nkaus, muaj kev kub siab tshaj plaws thiab muaj kev tu siab kov siab tshaj plaws. Txawm yog xav txog raws li no xwb, tej ntawv sau hauv phau Vajlugkub twb muaj nqis siab kawg uas tshaj tsis txheeb cov haujlwm sau los ntawm ib tug sau ntawv tib neeg twg; los txawm li ntawd los, thaum pom lawv hauv lawv txoj kev sib raug rau lub tswv yim loj nruab nrab, ces lawv muaj qhov dav tsis kawg, thiab muaj nqis loj dua tsis kawg. Thaum saib raws qhov kaj ntawm lub tswv yim no, txhua lub ntsiab lus kuj tau txais ib qho tseem ceeb tshiab. Hauv tej kev tseeb uas raug hais tawm yooj yim tshaj plaws ntawd muaj tej hauv paus ntsiab lus uas siab cuag ntuj ceeb tsheej thiab uas puag ncig mus txog ib txhis.”

“Lub ntsiab tseem ceeb ntawm Vajlugkub, yog lub ntsiab uas txhua lub ntsiab lwm yam hauv tag nrho phau ntawv no sib sau nyob ib ncig ntawd, yog txoj kev cawm dim, yog kev rov kho daim duab ntawm Vajtswv nyob hauv tibneeg tus ntsuj plig. Txij thawj qhov kev qhia me me txog txoj kev cia siab hauv lo lus txiav txim uas raug hais tawm hauv Edees mus txog rau lo lus cog tseg kawg uas muaj hwjchim ci ntsa iab hauv Tshwm Sim, ‘Lawv yuav pom Nws lub ntsej muag; thiab Nws lub npe yuav nyob saum lawv hauv pliaj’ (Tshwm Sim 22:4), lub ntsiab uas txhua phau ntawv thiab txhua nqe hauv Vajlugkub ris tawm yog kev nthuav tawm ntawm lub ntsiab tseem ceeb txaus ntshai no,—kev tsa tibneeg kom siab,—yog Vajtswv lub hwjchim, ‘uas pub rau peb yeej los ntawm peb tus Tswv Yexus Khetos.’ 1 Khaulee 15:57.” Education, 123–125.

Hauv zaj lus uas nyuam qhuav raug hais tseg no, tau qhia meej tias phau Vajlugkub, thaum raug tshuaj xyuas los ntawm txhua txoj kab kev ntawm kev sau ntawv, yog nyob deb tshaj txhua yam haujlwm uas tibneeg tsim tau. Muam White tau hais tias, “Hauv nws cov nplooj ntawv muaj keeb kwm uas qub tshaj plaws; muaj ntawv keeb neej uas muaj tseeb tshaj plaws raws li txoj sia tiag; muaj tej hauv paus ntsiab lus ntawm kev tswj hwm rau kev kav lub xeev, rau kev tswj tus txheej txheem hauv tsev neeg—tej hauv paus ntsiab lus uas tibneeg txoj kev txawj ntse yeej tsis tau mus cuag. Nws muaj lub tswv yim tob tshaj plaws, paj huam qab zib tshaj plaws thiab siab kawg tshaj plaws, muaj kev kub siab tshaj plaws thiab kev ua rau lub siab tu siab tshaj plaws,” thiab tias “ib yam qauv tsim zoo li no tsis muaj ib lub siab twg tsuas yog lub siab ntawm Tus Tsis Muaj Ciam Thaj Tsam xwb thiaj yuav xav tau los yog tsim tau.”

Txhua txoj cai uas tib neeg lees paub tas los, uas siv los txheeb xyuas cov cai uas muab qauv thiab txheej txheem rau ntaub ntawv sau, phau Vajlugkub yeej tshaj txhua yam ntawd. Cov ntsiab cai uas raug nthuav qhia hauv tib neeg tej tsev kawm qib siab, uas siv los txheeb xyuas qhov txawv ntawm ntaub ntawv sau nruab nrab lossis qis dua mus txog rau tej haujlwm loj tshaj plaws hauv tib neeg cov ntaub ntawv sau, phau Vajlugkub yeej tshaj txhua yam ntawd thiab. Vim li ntawd, tsim nyog peb yuav tsum lees paub tias lub ntsiab siab kawg, uas yog qhov xaus loj kawg ntawm zaj lus tim khawv cev faj lem ntawm tag nrho phau Vajlugkub, raug sawv cev nyob hauv Daniyees zaj yog toog kawg. Nws yog lub pob zeb hau saum toj kawg nkaus ntawm zaj lus tim khawv cev faj lem ntawd, thiab hauv tib neeg cov ntaub ntawv sau tsis muaj ib qho ntsiab siab kawg twg uas txav los ze tau rau zaj lus tim khawv ntawm Daniyees tshooj kaum ib, pib ntawm nqe ib thiab txuas mus txog tshooj kaum ob nqe plaub.

Hauv phau Vajlugkub Qhia Tshwm, txhua phau ntawv hauv phau Vajlugkub tuaj sib ntsib thiab xaus rau ntawd, thiab hauv phau ntawv Qhia Tshwm ntawd kuj rov muab tib cov kab ntawm tej lus faj lem uas muaj nyob hauv phau Daniyees los nthuav tawm dua, tiam sis yog muab ob phau ntawv ntawd los txheeb rau ib leeg, ces phau Daniyees yog thawj zaug uas hais txog, hos Qhia Tshwm yog zaum kawg. Txhua yam muaj nyob hauv thawj zaug uas hais txog, thiab txhua yam kuj muaj nyob hauv phau Daniyees, thiab qhov ncov kawg ntawm phau ntawv ntawd yog zaj yog toog uas tau muab rau ntawm tus Dej Hiddekel. Qhov ncov kawg ntawm tej xwm txheej uas tau sawv cev hauv zaj yog toog ntawd pib ntawm nqe plaub caug, thiab txuas mus txog thaum phau ntawv raug kaw ntim rau hauv nqe plaub ntawm tshooj kaum ob. Cov nqe ntawd sawv cev rau qhov xaus loj tshaj ntawm txhua qhov tseeb hauv tej lus faj lem uas cov neeg dawb huv thaum ub tau hais tawm lossis sau tseg cia, nrog rau Sister White.

Yam uas coj mus txog rau qhov xaus ntawd hauv tshooj kaum ib yog tej keeb kwm nyob hauv tshooj ntawd uas muab pov thawj rau txoj kev nkag siab uas yog ntawm rau nqe kawg ntawm tshooj kaum ib, qhov chaw uas peb tus yeeb ncuab peb npaug—tus zaj, tus tsiaj qus, thiab tus yaj saub cuav—tam sim no tab tom coj lub ntiaj teb mus txog qhov kaw ntawm tib neeg lub sijhawm xeem. Muam White qhia meej ncaj qha txog txoj hauv paus ntsiab lus sab hauv no.

“Peb tsis muaj sij hawm yuav plam li. Lub sijhawm kev ntxhov siab nyob pem hauv ntej ntawm peb. Lub ntiajteb raug nplawm sawv los ntawm tus ntsuj plig ntawm kev ua rog. Tsis ntev tom ntej no, cov xwm txheej ntawm kev txom nyem uas tau hais tseg hauv cov lus faj lem yuav tshwm sim. Cov lus faj lem hauv Daniyee tshooj kaum ib twb yuav luag txog qhov kev ua tiav puv npo lawm. Feem ntau ntawm keeb kwm uas twb tau tshwm sim los raws li qhov kev ua tiav ntawm cov lus faj lem no yuav rov muaj dua ib zaug ntxiv. Hauv nqe peb caug muaj ib lub hwj chim uas raug hais txog tias ‘yuav nyuaj siab, thiab yuav rov qab mus, thiab yuav chim rau txoj kev cog lus dawb huv: nws yuav ua li ntawd; nws yeej yuav rov qab los, thiab yuav sib raug zoo nrog cov uas tso tseg txoj kev cog lus dawb huv. Thiab tej tub rog yuav sawv ntawm nws ib sab, thiab lawv yuav ua kom lub chaw dawb huv uas yog lub chaw ruaj khov ntawd qias tsis huv, thiab lawv yuav tshem txoj kev txi niaj hnub tawm mus, thiab lawv yuav tsa yam qias vuab tsuab uas ua kom puam tsuaj. Thiab cov uas ua phem tawm tsam txoj kev cog lus nws yuav ua kom qias los ntawm tej lus ntxias qhuas; tiam sis cov neeg uas paub lawv tus Vajtswv yuav muaj zog, thiab yuav ua tej haujlwm loj. Thiab cov uas muaj kev to taub hauv nruab nrab ntawm cov neeg yuav qhia ntau leej: los lawv yuav ntog los ntawm rab ntaj, thiab los ntawm nplaim taws, thiab los ntawm kev raug ntes, thiab los ntawm kev raug txeeb, ntau hnub. Nim no thaum lawv ntog lawm, lawv yuav tau kev pab me ntsis: tiam sis coob leej yuav los koom lawv nrog tej lus qhuas ntxias. Thiab ib txhia ntawm cov uas muaj kev to taub yuav ntog, kom thiaj sim lawv, thiab ntxuav lawv kom dawb huv, thiab ua kom lawv dawb, mus txog rau lub sijhawm kawg: vim qhov no tseem cia rau ib lub sijhawm uas raug teem tseg. Thiab tus vajntxwv yuav ua raws li nws lub siab nyiam; thiab nws yuav tsa nws tus kheej kom siab, thiab qhuas nws tus kheej tshaj txhua tus vajtswv, thiab yuav hais tej yam txaus ntshai tawm tsam tus Vajtswv ntawm cov vajtswv, thiab yuav vam meej mus txog thaum txoj kev chim tiav: rau qhov yam uas raug txiav txim lawm yuav tsum ua kom tiav.’ Daniyee 11:30–36.”

“Tej xwm txheej uas zoo ib yam li tej uas tau piav tseg hauv cov lus no yuav tshwm sim. Peb pom tej pov thawj tias Xatas tab tom nrhiav tau kev kav saum tibneeg lub siab sai sai, yog cov uas tsis muaj kev ntshai Vajtswv nyob ntawm lawv xub ntiag. Cia txhua tus nyeem thiab nkag siab txog tej lus faj lem hauv phau ntawv no, rau qhov nim no peb tab tom nkag mus rau hauv lub caij nyoog ntawm kev txom nyem uas twb tau hais tseg tias:

“‘Thiab nyob rau lub sijhawm ntawd, Mikha-ee yuav sawv tsees, tus thawj loj uas sawv cev rau cov me nyuam ntawm koj haiv neeg: thiab yuav muaj ib lub sijhawm ntawm kev txom nyem, yam uas tsis tau muaj dua txij thaum muaj ib haiv neeg los txog rau lub sijhawm ntawd: thiab nyob rau lub sijhawm ntawd koj haiv neeg yuav raug cawm dim, txhua tus uas pom tias muaj npe sau cia hauv phau ntawv. Thiab ntau tus ntawm cov uas tsaug zog hauv plua tshauv ntawm lub ntiajteb yuav sawv rov los, qee leej mus rau txoj sia nyob mus ib txhis, thiab qee leej mus rau kev txaj muag thiab kev saib tsis taus nyob mus ib txhis. Thiab cov uas txawj ntse yuav ci ntsa iab ib yam li qhov kaj ntawm lub ntuj; thiab cov uas coj coob leej mus rau txoj kev ncaj ncees yuav zoo li cov hnub qub mus ib txhis thiab ib txhis. Tiamsis koj, Au Daniyees, cia li kaw tej lus no tseg, thiab muab phau ntawv ntawd kaw ruaj, mus txog rau lub sijhawm kawg: ntau tus yuav khiav mus los, thiab kev paub yuav muaj ntau zuj zus.’ Daniel 12:1–4.” Manuscript Releases, naj npawb 13, 394.

Nyob rau hauv nqe lus no, Tus Muam White xub hais txog Daniyees tshooj kaum ib, ces mam qhia meej txog lub ntsiab cai tias “feem ntau ntawm keeb kwm uas twb tau muaj los lawm hauv kev ua tiav raws li zaj lus faj lem no yuav rov muaj dua.” Tom qab ntawd nws hais ncaj qha nqe peb caug mus txog peb caug rau, thiab txuas ntxiv nrog lo lus hais tias, “tej xwm txheej uas zoo ib yam li cov uas tau piav tseg hauv cov lus no yuav tshwm sim.” Tom qab nws tau txheeb xyuas nqe peb caug mus txog peb caug rau, thiab tau hais tias tej xwm txheej zoo ib yam li cov nqe ntawd yuav tshwm sim, nws mam li txheeb xyuas txog lub sijhawm kaw kev sim siab, thaum Mikha-eev sawv tsees nyob rau hauv nqe ib ntawm tshooj kaum ob. Los ntawm qhov uas nws ua li no, nws tab tom cais xya nqe ntawd tawm, thiab muab lawv tso rau hauv keeb kwm uas tam sim ntawd nyob ua ntej Mikha-eev sawv tsees.

Ntau zaus lawm peb twb tau hais txog keeb kwm ntawm nqe peb caug mus txog nqe peb caug rau, thiab tias lawv sib txig nrog nqe plaub caug mus txog nqe plaub caug tsib ntawm Daniyee tshooj kaum ib li cas, thiab tam sim no peb yuav pib xav txog lwm lub sijhawm hauv keeb kwm yaj saub hauv tshooj kaum ib uas rov tshwm sim dua hauv rau nqe kawg ntawd. Txawm li ntawd los, ua ntej peb ua li ntawd, peb yuav rov muab ib qho lus xaus luv luv hais txog qhov kev sib txig ntawm nqe peb caug mus txog nqe peb caug rau nrog nqe plaub caug mus txog nqe plaub caug tsib ib zaug ntxiv.

Nqe peb caug cim txog txoj kev hloov ntawm Loos teev dab mlom mus rau Loos papal. Zaj keeb kwm hloov ntawd raug hais txog hauv ntau nqe lus yaj saub uas taw qhia tej hnub xws li xyoo 330, 508, 533 thiab 538. Tseem muaj lwm yam cim yaj saub hauv txoj kev hloov ntawm lub nceeg vaj plaub mus rau lub nceeg vaj tsib ntawm yaj saub hauv Phau Vajlugkub, tiam sis hauv nqe peb caug ib Loos teev dab mlom sawv los txhawb papacy, raws li Clovis sawv cev rau xyoo 496. Cov hwjchim teev dab mlom uas thaum chiv thawj raug sawv cev los ntawm Clovis hauv nqe ntawd ua kom tiav txoj hauj lwm tshem tawm txhua yam kev tawm tsam teev dab mlom (qhov niaj hnub) tawm tsam txoj kev sawv ntawm papacy kom txog xyoo 508. Kev ua rog ntawm cov caij nyoog ntawd coj kev puastsuaj los tawm tsam lub Nroog Loos hauv zaj keeb kwm ntawd raws li “lub chaw dawb huv ntawm lub zog” sawv cev, thiab txog xyoo 538, cov hwjchim teev dab mlom tsa papacy rau saum lub zwm txwv ntawm lub ntiaj teb, ces nws thiaj tshaj tawm ib txoj cai Hnub Caiv rau hnub Sunday hauv Council of Orleans.

Nqe peb caug-ob mus txog peb caug-rau txheeb qhia txog txoj kev ua tsov rog tua neeg uas lub hwjchim papacy tau coj los tawm tsam Vajtswv cov neeg ncaj ncees thaum lub sijhawm ib txhiab ob puas rau caum xyoo ntawm Lub Sijhawm Tsaus Ntuj. Thaum kawg, hauv nqe peb caug-rau, papacy los txog rau nws qhov kawg. Hauv nqe plaub caug, Reagan tau tsim ib qho kev sib koom zais cia nrog tus yeeb ncuab uas tawm tsam Khetos, uas cim tseg lub sijhawm uas kev tawm tsam ntawm Protestantism twb raug tshem tawm lawm, raws li tau sawv cev los ntawm xyoo 508. Reagan txoj kev cog lus muab nyiaj txiag thiab hwjchim tub rog tau raug ua qauv qhia ua ntej los ntawm cov “caj npab” uas sawv los txhawb papacy hauv xyoo 496. Kev rhuav tshem lub chaw dawb huv ntawm lub zog ntawm pagan Rome, uas sawv cev los ntawm lub nroog Rome, yog ib daim qauv qhia ua ntej txog kev rhuav tshem Txoj Cai Lij Choj ntawm Tebchaws Meskas thaum txoj cai Hnub Caiv uas yuav los sai no, vim Txoj Cai Lij Choj yog lub chaw dawb huv ntawm lub zog rau Tebchaws Meskas. Thaum txoj cai Hnub Caiv los txog, papacy yuav rov raug tsa dua ib zaug ntxiv rau saum lub zwm txwv ntawm lub ntiajteb, raws li tau sawv cev los ntawm xyoo 538.

Tom qab ntawd yuav pib lub sijhawm kawg ntawm txoj kev tsim txom tua neeg ntawm papacy uas raug coj los tawm tsam Vajtswv haiv neeg ncaj ncees, ib yam li tau tshwm sim nyob rau hauv Lub Caij Nyoog Tsaus Ntuj txij xyoo 538 mus txog 1798. Qhov no yuav coj mus rau qhov kaw ntawm tibneeg lub sijhawm sim siab, thaum Mikha-ee sawv tsees, raws li 1798 sawv cev, thaum papacy, uas tau vam meej tau ib txhiab ob puas rau caum xyoo, tau txais qhov kev chim siab ntawm qhov txhab tuag taus.

Peb yuav txuas ntxiv zaj kev kawm no hauv tsab ntawv txuas ntxiv.

“Muaj ib zaug, thaum kuv nyob hauv lub nroog New York, thaum hmo ntuj kuv raug hu kom pom tej tsev siab loj tab tom tsa nce ua ib plag ntxiv rau ib plag, nce mus rau saum ntuj. Tej tsev no raug lees tias tiv taus hluav taws, thiab lawv raug tsa los ua kom lawv cov tswv thiab cov neeg tsim tsa tau koob meej. Tej tsev no nce siab dua qub thiab siab dua ntxiv, thiab hauv lawv tau siv cov ntaub ntawv uas kim tshaj plaws. Cov neeg uas tej tsev no yog lawv li tsis nug lawv tus kheej hais tias, ‘Peb yuav ua li cas kom tau qhuas Vajtswv zoo tshaj plaws?’ Tus Tswv tsis nyob hauv lawv tej kev xav li.”

“Kuv xav hais tias: ‘Au, yog cov uas tab tom siv lawv tej cuab tam li no xwb pom tau lawv txoj kev raws li Vajtswv pom! Lawv tab tom txhim tsa tej vaj tse loj kawg thiab zoo nkauj kawg nkaus, tiamsis nyob hauv qhov muag ntawm tus Tswv Kav tag nrho lub qab ntuj khwb, lawv txoj kev npaj thiab kev xav tsim txom ntawd ruam npaum li cas. Lawv tsis tab tom kawm nrog tag nrho lub zog ntawm lub siab thiab lub tswvyim seb lawv yuav ua li cas thiaj qhuas tau Vajtswv. Lawv twb plam tsis pom qhov no lawm, uas yog thawj txoj hauj lwm ntawm tibneeg.’”

“Thaum cov tsev siab loj no tab tom raug tsa nce, cov tswv tsev zoo siab xyiv fab hauv txoj kev khav theeb uas muaj kev ntshaw loj, vim lawv muaj nyiaj siv los txaus siab rau tus kheej thiab ua kom lawv cov neeg nyob ze khib. Ib feem coob ntawm cov nyiaj uas lawv tau nqis peev li no, lawv tau los ntawm kev quab yuam kom them, los ntawm kev nias hnyav rau cov neeg pluag. Lawv tsis nco qab tias saum ntuj muaj ib phau lej khaws tseg txog txhua txoj kev ua lag luam; txhua daim ntawv cog lus tsis ncaj ncees, txhua yam kev dag ntxias, yeej raug sau cia nyob ntawd. Lub sij hawm tab tom los thaum nyob hauv lawv txoj kev dag ntxias thiab kev khav theeb thuam ntuj, tib neeg yuav mus txog ib qho chaw uas tus Tswv yuav tsis pub lawv hla dhau, thiab lawv yuav kawm tias Yehauvas txoj kev ua siab ntev muaj ib ciam kawg.”

“Daim duab uas tom qab ntawd hla los ua ntej kuv lub qhov muag yog ib qho xwm txheej ceeb toom txog hluav taws kub. Cov neeg ntsia cov tsev siab loj thiab uas xav tias tiv taus hluav taws tau, thiab hais tias: ‘Lawv nyab xeeb kawg nkaus.’ Tiamsis cov tsev ntawd raug hluav taws kub hlawv tas ib yam li yog ua los ntawm tshuaj nplaum roj. Cov tsheb tua hluav taws ua tsis tau dabtsi li los txwv qhov kev puam tsuaj ntawd. Cov neeg tua hluav taws tsis muaj peev xwm siv cov twj tua hluav taws ntawd tau.”

“Kuv tau raug qhia tias thaum tus Tswv lub sijhawm los txog, yog tsis muaj ib qho kev hloov li tau muaj nyob hauv lub siab ntawm cov tibneeg khav theeb thiab ntshaw hwjchim, tibneeg yuav pom tias txhais tes uas tau muaj zog cawm yuav muaj zog rhuav tshem. Tsis muaj ib lub hwjchim hauv ntiajteb no twg yuav txwv tau Vajtswv txhais tes. Tsis muaj ib yam khoom siv hauv kev tsa tsev yuav khaws tau tej ntawd kom dim ntawm kev puas tsuaj thaum lub sijhawm uas Vajtswv tau teem tseg los txog xa kev pauj rau tibneeg vim lawv tsis quav ntsej Nws txoj kevcai thiab vim lawv txoj kev ntshaw siab qia dub.”

“Tsis muaj coob leej, txawm nyob hauv cov xibfwb qhia ntawv thiab cov thawj coj hauv xeev los xij, uas to taub txog tej yam ua rau uas nyob hauv qab lub xeev tam sim no ntawm zej zog. Cov uas tuav txoj hlua kav teb chaws tsis muaj peev xwm los daws tau qhov teeb meem ntawm kev lwj siab kev coj ncaj ncees, kev txom nyem, kev pluag qas, thiab kev ua txhaum cai uas nce ntxiv zuj zus. Lawv tab tom tawm tsam yam tsis muaj qab hau kom tsa tau kev lag luam ua lag ua luam rau saum ib lub hauv paus ruaj khov dua. Yog tias tib neeg yuav muab siab rau mloog tej lus qhuab qhia ntawm Vajtswv Txojlus ntau dua, lawv yuav nrhiav tau ib txoj kev daws rau cov teeb meem uas ua rau lawv ntxhov siab.”

“Vaj Lug Kub piav txog lub xeev ntawm lub ntiajteb ua ntej me ntsis uas Khetos yuav los zaum ob. Hais txog cov neeg uas tab tom khwv tau tej nyiaj txiag loj heev los ntawm kev nyiag txeeb thiab kev quab yuam, muaj lus sau tseg tias: ‘Nej twb khaws tej cuab tam cia ua ke rau hnub kawg lawm. Saib seb, tus nqi zog ntawm cov neeg ua haujlwm uas tau sau nej tej teb, uas nej tuav tseg ntawm lawv los ntawm kev dag ntxias, tab tom quaj; thiab tej suab quaj ntawm cov uas tau sau qoob twb nkag mus txog rau hauv pob ntseg ntawm tus Tswv uas kav txhua pab tub rog lawm. Nej twb ua neej nyob hauv kev lomzem saum lub ntiajteb, thiab ua neej ntshaw cev qhev; nej twb pub nej lub siab kom rog, ib yam li rau hnub tua tsiaj. Nej twb txiav txim rau tus ncaj ncees thiab tua nws lawm; thiab nws tsis tawm tsam nej.’ Yakaunpau 5:3–6.”

“Tiamsis leejtwg nyeem tej lus ceeb toom uas raug muab los ntawm tej cim ntawm tej sijhawm uas ua tiav sai heev? Tej neeg ntiajteb tau txais kev xav dabtsi? Muaj kev hloov dabtsi pom nyob hauv lawv tus yam ntxwv? Tsis muaj tshaj li qhov uas tau pom nyob hauv tus yam ntxwv ntawm cov neeg nyob hauv lub ntiajteb tiam Nau-a. Raug nqus tag rau hauv tej haujlwm lag luam thiab kev lomzem hauv ntiajteb, cov neeg ua ntej dej nyab ‘tsis paub li txog thaum dej nyab los thiab rhuav lawv sawvdaws mus.’ Mathais 24:39. Lawv tau txais tej lus ceeb toom uas raug xa los saum ntuj los, tiamsis lawv tsis kam mloog. Thiab hnub no lub ntiajteb no, uas tsis quav ntsej kiag li rau Vajtswv lub suab ceeb toom, tabtom maj nroos khiav mus rau kev puastsuaj mus ib txhis.”

“Lub ntiaj teb raug nplawm los ntawm tus ntsuj plig ntawm kev ua tsov ua rog. Cov lus faj lem hauv Daniyees tshooj kaum ib twb yuav los txog ze rau nws txoj kev ua tiav puv npo lawm. Tsis ntev tom ntej no, cov xwm txheej kev txom nyem uas tau hais tseg hauv cov lus faj lem yuav tshwm sim.” Testimonies, volume 9, 12–14.