Muam White feem ntau qhia tias tus mlom kub nyob rau saum tiaj Dura yog txoj cai Hnub Caiv.

“Tau tsim ib qho hnub Xanpataus mlom tseg, ib yam li tau tsa tus pej thuam kub tseg rau hauv tiaj nrag Dura. Thiab ib yam li Npanpiloos tus vajntxwv Nenpukhanexas tau tshaj ib tsab cai hais tias txhua tus uas tsis kam nyo hau thiab pe hawm tus pej thuam ntawd yuav tsum raug tua, ib yam nkaus yuav muaj ib lo lus tshaj tawm tias txhua tus uas tsis hwm lub koom haum Hnub Kaj yuav raug rau txim los ntawm kev kaw hauv tsev lojcuj thiab kev tuag. Yog li ntawd tus Tswv hnub Xanpataus raug tsuj nthi rau hauv qab ko taw. Tiamsis tus Tswv tau tshaj tawm hais tias, ‘Puam tsuaj rau cov uas tsim tej cai tsis ncaj ncees, thiab sau tej kev txom nyem uas lawv tau txib tseg’ [Yaxayas 10:1]. [Xefaniyas 1:14–18; 2:1–3, quoted.]” Manuscript Releases, volume 14, 91.

Hauv zaj lus no, Muam White hais txog phau ntawv Xefaniya, thiab thaum ua li ntawd nws ntxiv dag zog rau txoj kev sib txuas ntawm tej lus faj lem hauv Daniyee tshooj ob thiab tshooj peb. Xefaniya qhia tias Vajtswv haiv neeg yuav tsum sib sau ua ke ua ntej txoj cai txiav txim raug tshaj tawm. Nws kuj qhia txog ib txoj xov raj nrov, uas yog ib lub cim ntawm ib txoj xov ceeb toom uas raug xa tawm tawm tsam tej nroog (States) thiab tej chaw ruaj khov siab (Churches). Nws qhia txog ib txoj kev sib sau ua ke, uas yog lub ntsiab ntawm “xya zaug,” uas tshwm sim thaum txoj kev thov Vajtswv hauv Levi Tej Kevcai nees nkaum rau raug muab nce. Nws qhia txog ib “haiv neeg uas tsis muaj leej twg ntshaw,” tib lub sijhawm nws tseem hais kom pom tseeb txog kev los txog ntawm Vajtswv txoj kev txiav txim uas ua tiav raws li Nws txoj cai, uas pib ntawm txoj cai hnub Sunday thiab nce zuj zus mus txog rau Khetos txoj Kev Rov Los Zaum Ob.

Yam ua ntej txoj cai Sunday law raug tshaj tawm yog kev tsim tsa tus duab ntawm tus tsiaj nyaum. Kev tsim tsa tus duab ntawm tus tsiaj nyaum yog txoj kev sim uas pom tseeb rau qhov muag uas ntsib Vajtswv haiv neeg, cov uas yav tas los twb dhau txoj kev sim hais txog zaub mov lawm. Ua ntej txoj cai tshaj tawm ntawd, uas yog txoj kev sim thib peb (the litmus test), Vajtswv haiv neeg, cov uas Zephaniah hu ua ib “haiv neeg uas tsis muaj leejtwg ntshaw,” raug hu kom sib sau ua ke. Zaj yaj saub thawj zaug hauv Ezekiel yog txoj xov hu kom sib sau ua ke, tiam sis nws tsuas tiav rau cov uas lees paub lawv qhov xwm txheej tawg khiav mus nyob sib nrug sib nrug thiab thov Vajtswv raws li Leviticus nees nkaum-rau txoj kev thov Vajtswv, ib yam li Daniel tau ua, hauv tshooj cuaj.

Hnub uas loj ntawm tus Tswv twb nyob ze, twb nyob ze lawm, thiab maj nroos heev los lawm, yog txawm lub suab ntawm hnub uas tus Tswv los: tus neeg muaj zog yuav quaj ntsuag iab nyob ntawd. Hnub ntawd yog hnub ntawm txoj kev chim, yog hnub ntawm kev txom nyem thiab kev nyuaj siab, yog hnub ntawm kev puam tsuaj thiab kev qhuav nquas, yog hnub ntawm kev tsaus ntuj thiab kev dub nciab, yog hnub ntawm huab thiab kev tsaus nti tuab; yog hnub ntawm raj nrov thiab suab ceeb toom tawm tsam tej nroog muaj ntsa ruaj khov, thiab tawm tsam tej yees siab. Thiab kuv yuav coj kev txom nyem los rau saum neeg, kom lawv yuav mus kev zoo li cov neeg dig muag, vim lawv tau ua txhaum tawm tsam tus Tswv: thiab lawv cov ntshav yuav raug nchuav tawm zoo li hmoov av, thiab lawv cev nqaij daim tawv zoo li quav nyab. Lawv tej nyiaj los yog lawv tej kub yuav cawm tsis tau lawv rau hnub uas tus Tswv chim; tiamsis tag nrho lub tebchaws yuav raug nws txoj kev khib siab hluav taws hlawv puv npo: rau qhov nws yuav muab kev rhuav tshem sai sai tiav rau txhua tus uas nyob hauv lub tebchaws. Cia li sib sau nej tus kheej ua ke, muaj tseeb, cia li sib sau ua ke, au haiv neeg uas tsis muaj neeg ntshaw; ua ntej txoj cai txiav txim yug tawm los, ua ntej hnub ntawd hla mus zoo li npluag, ua ntej txoj kev chim kub lug ntawm tus Tswv los rau saum nej, ua ntej hnub ntawm tus Tswv txoj kev chim los rau saum nej. Nej txhua tus uas txo hwj chim hauv ntiajteb, uas tau ua raws nws txoj kev txiav txim, cia li nrhiav tus Tswv; nrhiav kev ncaj ncees, nrhiav kev txo hwj chim: tsam yog nej yuav raug zais rau hnub uas tus Tswv chim. Xefaniya 1:14–2:3.

Ib tug “neeg muaj hwjchim” hauv Vaj Lug Kub yog ib tug neeg muaj zog, thiab thawj zaug uas muaj kev hais txog ib tug “neeg muaj hwjchim” yog Khede-oos.

Ces ib tug tim tswv ntawm tus Tswv tuaj, thiab zaum hauv qab tsob ntoo qhib uas nyob hauv Ophrah, uas yog Joash tus Abiezrite li; thiab nws tus tub Gideon tab tom ntaus nplej ntawm lub chaw nias cawv txiv hmab, kom zais ntawm cov Midianites. Thiab tus tim tswv ntawm tus Tswv tshwm rau nws, thiab hais rau nws tias, Tus Tswv nrog koj nyob, koj tus neeg muaj hwj chim thiab siab tawv. Thiab Gideon hais rau nws tias, Au, kuv tus Tswv, yog tus Tswv nrog peb nyob, ua cas tej no txhua yam thiaj los raug peb? thiab nws tej txuj ci tseem ceeb uas peb tej yawg koob tau piav rau peb, hais tias, Tus Tswv puas tsis tau coj peb tawm hauv tebchaws Iziv los? tiam sis nimno tus Tswv tau tso peb tseg, thiab muab peb rau hauv cov Midianites txhais tes lawm. Thiab tus Tswv ntsia ntsoov nws, thiab hais tias, Mus nrog lub zog no uas yog koj li, thiab koj yuav cawm cov Yixayee dim ntawm cov Midianites txhais tes: kuv puas tsis tau txib koj lawm? Thiab nws hais rau nws tias, Au, kuv tus Tswv, kuv yuav cawm cov Yixayee li cas? saib seb, kuv tsev neeg pluag tshaj hauv Manasseh, thiab kuv yog tus me tshaj hauv kuv txiv tsev. Thiab tus Tswv hais rau nws tias, Tseeb tiag kuv yuav nrog koj nyob, thiab koj yuav tua cov Midianites ib yam li yog ib tug tibneeg xwb. Cov Neeg Txiav Txim 6:11–16.

Hauv Zephaniah, tus txiv neej muaj hwjchim loj, uas kuj yog Gideon thiab, yuav tsum quaj ntsuag iab kawg. Lo lus “quaj” yog ib lub cim ntawm Txoj Kev Quaj Thaum Ib Tag Hmo hauv hnub kawg, thiab lo lus “iab” sawv cev rau txoj kev chim ncaj ncees. Gideon, los yog Zephaniah tus “txiv neej muaj hwjchim loj,” yog ib lub cim ntawm txoj xov Eliyas uas muaj lub luag hauj lwm qhia Vajtswv haiv neeg txog lawv tej kev txhaum, thiab yeej tseem qhia txog lawv yawg koob tej kev txhaum thiab.

Qw nrov nrov, txhob khuv leejtwg, tsa koj lub suab kom nrov zoo li raj, thiab qhia rau kuv haiv neeg lawv txoj kev txhaum, thiab rau tsev neeg Yakhauj lawv tej kev txhaum. Yaxayas 58:1.

Tag nrho cov yaj saub sib haum xeeb ib yam nrog rau hnub kawg, yog li ntawd zaj lus ntawm lub raj hauv Yaxayas kuj yog “lub suab quaj” ntawm tus txiv neej muaj hwj chim hauv Xefaniyas, uas yog Khidi‑oo, thiab lawv sawv daws puav leej tab tom qhia txog tus tub txib Eliyas thiab nws txoj hauj lwm hauv hnub kawg. Hauv Yaxayas, cov nqe nram no qhia tias lawv tej kev txhaum yog kev twv yus txoj cai, vim lawv ntseeg tias lawv yeej tab tom pe hawm thiab ua haujlwm rau tus Tswv tiag tiag.

Los lawv nrhiav kuv txhua hnub, thiab zoo siab xav paub txog kuv tej kev; zoo li ib haiv neeg uas tau ua kev ncaj ncees, thiab tsis tau tso tseg txoj kevcai ntawm lawv tus Vajtswv: lawv nug kuv txog tej kevcai ntawm kev ncaj ncees; lawv zoo siab los ze rau Vajtswv. Yaxayas 58:2.

Lub suab quaj iab ntawm tus txiv neej muaj hwj chim yog txoj xov ntawm Txoj Kev Quaj Thaum Ib Tag Hmo, uas muaj nrog rau txoj kev tshwm sim tias hnub tim 18 Lub Xya hli ntuj, 2020 yog ib txoj kev txhaum uas ua tsis raws cai thiab khav theeb tawm tsam tus Tswv, uas yuav tsum raug hloov siab lees txim thiab lees tawm. Lub hauv paus tseem ceeb ntawm txoj xov ntawm Txoj Kev Quaj Thaum Ib Tag Hmo yog kev tsim tsa daim duab ntawm tus tsiaj nyaum, thiab txoj kev txiav txim tom qab ntawd uas Islam coj los raug rau Tebchaws Meskas, thiab tom qab ntawd rau lub ntiaj teb.

Thaum txoj kev thov Vajtswv hauv Leviticus nees nkaum rau raug ua kom tiav rau thaum kawg ntawm roob moj sab qhua ntawm peb hnub ib nrab hauv Tshwmsim kaum ib, yam muaj nqis thiab yam qias neeg yuav raug cais tawm. Cov neeg muaj tswvyim thiab cov neeg ruam yuav muaj roj kub los sis yuav tsis muaj, thiab thaum ntawd lawv yuav zoo li Khede-oos “ib tug txiv neej.” Raws li Xefaniya hais, ua ntej txoj cai Hnub Caiv cuav raug tshaj tawm, Khede-oos, tus uas yog Eliyas, tus uas yog Exekees, tus uas yog tus txiv neej muaj hwjchim loj, yuav nthuav tawm txoj xov ntawm Kev Quaj Thaum Nruab Nrab Hmo, koom nrog txoj kev iab ntawm kev qhia Vajtswv haiv neeg lawv txoj kev txhaum ntawm kev koom tes hauv qhov kev twv ua ntej txog Lub Xya hli ntuj 18, 2020, thiab lawv txoj kev sim ua kom ncaj ncees rau lawv qhov kev twv ntawd tom qab nws poob tag nrho tsis muaj dab tsi txhawb tau.

Xefaniya qhia txog ib qho kev sib sau ua ke ntawm Vajtswv haiv neeg nyob rau hauv hnub kawg uas los ua ntej txoj cai Sunday raug tshaj tawm. Qhov kev sib sau ua ke ntawd kuj raug sawv cev los ntawm Exekees thawj zaj lus faj lem hauv tshooj peb caug xya.

Yog li ntawd kuv tau cev lus faj lem raws li kuv tau raug txib; thiab thaum kuv cev lus faj lem, muaj ib lub suab nrov, thiab saib seb, muaj ib qho kev co txav, ces cov pob txha txawm los sib sau ua ke, pob txha rau nws tus pob txha. Thiab thaum kuv ntsia, saib seb, cov leeg thiab nqaij txawm tuaj rau saum lawv, thiab daim tawv nqaij npog lawv saum toj: tiam sis tsis tau muaj pa nyob hauv lawv. Ezekiel 37:7, 8.

Exekees tau cev faj lem rau cov pob txha qhuav uas pw tuag hauv txoj kev ntawm lub nroog ntawd hauv Qhia Tshwm tshooj kaum ib, qhov chaw uas peb tus Tswv kuj raug ntsia saum ntoo khaub lig thiab. Lawv xub raug sau los sib sau ua ke.

Thiab lawv tej cev tuag yuav pw rau ntawm txoj kev hauv lub nroog loj, uas raws sab ntsuj plig hu ua Sodom thiab Egypt, yog qhov chaw uas peb tus Tswv kuj raug ntsia saum ntoo khaub lig. Thiab cov uas yog neeg, thiab xeem, thiab lus, thiab haiv neeg, yuav pom lawv tej cev tuag tau peb hnub thiab ib nrab, thiab yuav tsis cia muab lawv tej cev tuag faus rau hauv qhov ntxa. Thiab cov uas nyob saum npoo ntiajteb yuav zoo siab rau lawv, thiab yuav lomzem, thiab yuav sib xa khoom plig rau ib leeg; vim ob tug yaj saub no tau tsim txom cov uas nyob saum npoo ntiajteb. Tshwmsim 11:8–10.

Lawv raug sau ua ke thaum peb hnub rhais nrog ib nrab tab tom los txog qhov kawg. Peb hnub rhais nrog ib nrab ntawd sawv cev rau lub sij hawm tos ntev ntawm Mathais tshooj nees nkaum tsib, tiam sis nws kuj yog kev tawg khiav ntawm “xya lub sij hawm” hauv Levi Tej Kevcai tshooj nees nkaum rau. Cov uas raug sau ua ke no twb tau tawg khiav ua ntej lawm, thiab Xefaniyas txheeb lawv tias yog ib “haiv neeg uas tsis muaj leejtwg ntshaw.” Haiv neeg uas tsis muaj leejtwg ntshaw ntawd yog cov uas tau tuag nyob hauv tej kev thaum lub ntiaj teb zoo siab rau lawv tej cev tuag, tab sis tom qab ntawd raug sau ua ke thiab mam li dhau los ua haiv neeg uas yog lub hom phiaj raug tawm tsam ntawm lub hwj chim zaj ntawm hnub kawg, cov uas tsa tus niam ntiav ntawm Thailaub ua lawv lub taub hau.

Ib Zaj Nkauj los yog Nkauj Qhuas Vajtswv ntawm Asaf. Au Vajtswv, txhob nyob twjywm; txhob tuav rawv koj txoj kev ntsiag to, thiab txhob nyob qes nti, Au Vajtswv. Vim saib seb, koj cov yeeb ncuab tab tom ua suab nrov ntxhov; thiab cov uas ntxub koj tau tsa taub hau siab. Lawv tau nrog tswv yim dag ntxias tawm tswv yim tawm tsam koj haiv neeg, thiab tau sab laj tawm tsam koj cov uas koj khaws zais tseg. Lawv tau hais tias, Cia li los, peb muab lawv txiav pov tseg kom txhob ua ib haiv neeg ntxiv lawm; xwv kom neeg tsis nco txog cov Yixayee lub npe lawm. Vim lawv tau sib sab laj ua ke nrog ib lub siab; lawv tau koom tes tawm tsam koj. Ntawv Nkauj 83:1–5.

Lawv lub hom phiaj yog yuav ntes cov Yixayee sab ntsuj plig hauv hnub kawg thiab muab lawv pov rau hauv Nebuchadnezzar lub cub hluav taws kub hnyiab. Thaum cov pob txha tuag xub hnov Yaxayas “lub suab,” qw tshaj tawm txoj xov ntawm Kev Qw Thaum Ib Tag Hmo, lawv tseem nyob hauv roob moj sab qhua ntawm peb hnub ib nrab. Tom qab ntawd lawv yuav tsum xaiv seb puas yuav txais lossis tsis lees txais tus Nplig Siab uas Khetos tau cog lus tias yuav xa tuaj, tus uas qhia lawv kom pom lawv txoj kev txhaum ntawm Lub Xya hli ntuj 18, 2020.

Nej nej kuv haiv neeg, nej nej kuv haiv neeg, nej tus Vajtswv hais li ntawd. Nej hais lus nplij siab rau Yeluxalees, thiab hu nrov nrov rau nws, tias nws txoj kev ua rog twb tiav lawm, tias nws txoj kev tsis ncaj twb raug zam txim lawm; rau qhov nws tau txais ob npaug ntawm tus Tswv txhais tes vim tag nrho nws tej kev txhaum. Lub suab ntawm tus uas quaj hu nyob hauv tebchaws moj sab qhua hais tias, Nej npaj tus Tswv txojkev, nej kho kom ncaj ib txojkev loj hauv tebchaws qhuav rau peb tus Vajtswv. Txhua lub hav yuav raug tsa siab, thiab txhua lub roob thiab txhua lub toj yuav raug txo kom qis; thiab tej uas nkhaus yuav raug kho kom ncaj, thiab tej chaw ntxhib yuav ua kom tiaj: Thiab tus Tswv lub yeeb koob yuav raug tshwm tawm los, thiab txhua cev nqaij daim tawv yuav pom ua ke: rau qhov tus Tswv lub qhov ncauj twb hais lawm. Yaxayas 40:1–5.

Nqe uas qhia txog tes dej num ntawm lub suab qw nyob hauv tebchaws moj sab qhua muaj qee yam ntaub ntawv ntxaws heev. Nws txoj xov yuav raug tsa saum kev tshwm sim txog tus cwj pwm ntawm Khetos, raws li qhov tseeb uas “yeeb koob,” uas yog tus cwj pwm ntawm Khetos, yuav raug muab tshwm tawm. Phau Tshwm Sim ntawm Yexus Khetos uas raug qhib tawm tsis pub twg paub ua ntej lub sijhawm kaw ntawm lub sijhawm sim neej xaus lawm yog kev qhib tawm txog tus cwj pwm ntawm Khetos raws li tau sawv cev los ntawm feem ntawm Nws tus cwj pwm uas raug sawv cev tias yog Alpha thiab Omega. Yuav raug tshwm tawm thiab tias Nws tus cwj pwm yog “qhov tseeb.”

Ib qho lus qhia ntxiv yog tias thaum lub suab pib qw, nws tseem nyob hauv roob moj sab qhua ntawm peb hnub ib nrab, vim nws tab tom qw hauv roob moj sab qhua. Hauv txojkev yaj saub, thaum nws tes haujlwm pib lawm, ob tug timkhawv tseem pw tuag hauv txojkev uas hla dhau Ezekiel lub hav. Ib qho tseeb tshwjxeeb ntxiv yog tias thaum lub suab pib nws tes haujlwm, tag nrho lub ntiajteb yuav muaj txojkev nkag tau rau txoj xov ntawd. Ib qho kev soj ntsuam ntxiv yog tias txoj xov no raug muab nyob rau lub sijhawm ntawm hnub kawg thaum Khetos tab tom lwv tawm kev txhaum ntawm ib puas plaub caug plaub txhiab leej, vim lawv tej kev tsis ncaj twb raug zam txim lawm. Qhov tseeb tu siab uas kuj raug nthuav tawm “kab saum kab,” yog tias tsuas yog cov uas ua tau raws li tej kev cai tseev kom muaj ntawm txoj moo zoo xwb thiaj yuav tau txais txojkev zam txim uas tab tom raug ua tiav nyob hauv zaj keeb kwm ntawd.

Tsuas yog cov uas teb raws li tej lus yuav tsum tau txuas nrog txoj kev thov Vajtswv hauv Leviticus nees nkaum rau xwb thiaj yuav tau lawv tej kev txhaum thiab lawv tej yawg koob tej kev txhaum raug lwv tawm mus, rau qhov lawv tau txais “ob npaug rau tag nrho nws tej kev txhaum.” Tus Tswv “txhais tes” uas txuas nrog lawv tej kev txhaum thiab lawv tej yawg koob tej kev txhaum yog ib lub cim ntawm thawj txoj kev poob siab, thaum tus Tswv tuav Nws txhais tes npog ib qho yuam kev uas ua rau muaj thawj txoj kev poob siab ntawd. Hauv keeb kwm Millerite Nws txhais tes txwv tsis pub Vajtswv haiv neeg pom ib qho tseeb uas zais cia. Nws txhais tes hauv keeb kwm ntawd sawv cev rau Nws txoj kev tu thiab coj raws li Vajtswv lub hwj chim. Nyob rau hnub kawg Nws txhais tes sawv cev rau Vajtswv haiv neeg qhov tsis kam lees ib qho tseeb uas Vajtswv tau tshwm tawm, thiab tom qab ntawd Nws txhais tes sawv cev rau Nws txoj kev txiav txim saum ntuj.

Nrog lub suab ntawm Exekees thawj zaj lus faj lem, cov neeg tuag raug sib sau ua ke, los tseem tsis tau sawv ua ib pab tub rog muaj hwj chim loj. Exekees zaj lus faj lem thib ob hauv tshooj peb caug xya ua tiav qhov ntawd los ntawm kev coj txoj pa uas los ntawm plaub ceg cua los.

Ces nws hais rau kuv tias, Cev lus faj lem rau cua, cev lus faj lem, koj tus tub ntawm neeg, thiab hais rau cua tias, Tus Tswv Vajtswv hais li no; Au pa sia, cia li tuaj ntawm plaub ceg cua tuaj, thiab tshuab rau saum cov neeg no uas raug tua lawm, kom lawv thiaj muaj sia. Ces kuv cev lus faj lem raws li nws tau txib kuv, thiab pa sia nkag los rau hauv lawv, thiab lawv tau muaj sia, sawv ntsug rau saum lawv ob txhais taw, ua ib pab tub rog loj kawg li. Ces nws hais rau kuv tias, Koj tus tub ntawm neeg, cov pob txha no yog tag nrho tsev neeg Ixayees: saib maj, lawv hais tias, Peb cov pob txha qhuav tag lawm, thiab peb txoj kev cia siab ploj lawm: peb raug txiav ncaim tawm raws li peb tej feem. Yog li ntawd cia li cev lus faj lem thiab hais rau lawv tias, Tus Tswv Vajtswv hais li no; Saib maj, Au kuv haiv neeg, kuv yuav qhib nej tej ntxa, thiab ua kom nej tawm hauv nej tej ntxa tuaj, thiab coj nej los rau hauv thaj av Ixayees. Thiab nej yuav paub tias kuv yog tus Tswv, thaum kuv tau qhib nej tej ntxa, Au kuv haiv neeg, thiab coj nej tawm hauv nej tej ntxa tuaj, Thiab yuav muab kuv tus Ntsuj Plig tso rau hauv nej, ces nej yuav muaj sia, thiab kuv yuav tsa nej rau hauv nej thaj av nej tus kheej: ces nej yuav paub tias kuv yog tus Tswv tau hais tej no, thiab tau ua tiav lawm, tus Tswv hais li ntawd. Exekees 37:9–14.

Tus pa ntawm Yaxekees tej lus faj lem ntawd yog txoj xov kaw, rau qhov nws los ntawm plaub ceg cua.

Thiab tom qab tej no kuv pom plaub tug tim tswv sawv ntawm plaub ceg kaum ntuj, tuav plaub nthwv cua ntawm lub ntiajteb, kom cua txhob tshuab rau saum lub ntiajteb, los rau saum hiavtxwv, los rau ib tsob ntoo twg li. Thiab kuv pom dua ib tug tim tswv nce tuaj ntawm sab hnub tuaj tuaj, muaj lub cim foob ntawm Vajtswv uas muaj sia nyob; thiab nws qw nrov nrov rau plaub tug tim tswv uas tau pub rau lawv ua kev puas tsuaj rau lub ntiajteb thiab rau hiavtxwv, hais tias, Tsis txhob ua kev puas tsuaj rau lub ntiajteb, los rau hiavtxwv, los rau tej ntoo, mus txog thaum peb tau muab lub cim foob rau cov tub qhe ntawm peb tus Vajtswv rau ntawm lawv hauv pliaj. Qhia Tshwm 7:1–3.

Plaub cua cua sawv los ntawm sab hnub tuaj, thiab raws li kev faj lem, Islam yog tib si “cua sab hnub tuaj” thiab “cov me nyuam ntawm sab hnub tuaj.” Ezekiel tus “pa,” uas hloov cov cev uas twb raug tsim lawm mus ua “ib pab tub rog loj thiab muaj hwjchim kawg nkaus,” yog txoj xov uas muab lub cim ntim rau ib puas plaub caug plaub txhiab leej. Txoj xov muab lub cim ntim hauv Revelation tshooj xya sawv los ntawm sab hnub tuaj. Txoj xov ntawd yog txoj xov ntawm Kev Quaj Hu Ib Tag Hmo, thiab Zephaniah txheeb nws tias yog suab raj “tswb ceeb toom tawm tsam tej nroog uas muaj laj kab ruaj khov, thiab tawm tsam tej yees siab.”

Ib tug yees yog ib lub cim sawv cev rau pawg ntseeg.

“Hauv zaj lus piv txwv ntawd, tus tswv tsev sawv cev rau Vajtswv, lub vaj txiv hmab sawv cev rau haiv neeg Yudais, thiab lub laj kab sawv cev rau txoj kevcai saum ntuj los uas yog lawv txoj kev tiv thaiv. Lub yees yog ib lub cim ntawm lub tuam tsev.” The Desire of Ages, 597.

Ib lub nroog yog ib lub nceeg vaj hauv tej lus faj lem hauv Phau Vajlugkub. Lub hwj chim papacy yog “Babylon,” “lub nroog loj ntawd.” Fabkis, thiab tom qab ntawd ces Tebchaws Meskas, yog “lub nroog loj,” ntawm “Sodom thiab Egypt.” Yeluxalees yog “lub nroog loj,” uas nqes los saum ntuj los. Xefaniya txoj xov yog tawm tsam tej nroog thiab tej yees, lossis tawm tsam kev sib koom ua ke ntawm pawg ntseeg thiab lub xeev, uas raws li lub ntsiab txhais yog daim duab ntawm tus tsiaj nyaum. Qhov no yog txoj xov “zais cia” hauv Daniyee tshooj ob.

Ua ntej kiag li ntawm txoj cai Sunday uas raug txib tawm, uas yog xeem Nebukhanexa tus pej thuam kub hauv Daniyee tshooj peb, cov cev tuag sawv rov qab los thiab raug hloov los ua ib pab tub rog muaj hwjchim loj kom tshaj tawm txoj xov uas qhia kom paub thiab tawm tsam kev tsim ntawm kev sib koom tes ntawm pawg ntseeg thiab lub xeev, thaum tib lub sijhawm kuj qhia kom paub tias Islam yog yam cuab tam uas Vajtswv txoj kev tuav tseg tau npaj tseg uas Nws siv los coj Nws txoj kev txiav txim los rau saum cov uas yuam kom pe hawm hnub Sunday, ib yam li Nws tau ua hauv keeb kwm yav dhau los. Txoj xov ntawd qhia kom paub tias thaum tus pej thuam raug txhim kho tiav lawm, thiab yuam kom txais lub cim ntawm tus tsiaj qus, ces txoj kev txiav txim yuav raug coj los.

Tsis muaj ib qho lus hais ncaj qha nyob hauv Daniyees tshooj peb txog tus duab ntawm tsiaj nyaum uas coj mus txog thiab loj hlob tiav rau hauv txoj cai Hnub Caiv, tiam sis yuav tsis muaj ib zaj lus thib peb yog tsis muaj zaj lus thawj thiab zaum ob, rau qhov Daniyees tshooj ob yuav tsum raug suav nrog hauv kev nthuav tawm ntawm tej qhov tseeb uas raug sawv cev nyob hauv Daniyees tshooj peb. “Qhov tsis pub leejtwg paub” ntawm npau suav txog tus duab hauv tshooj ob qhia kom paub txog Vajtswv haiv neeg los txog rau qhov lees paub txog qhov cuam tshuam txog txoj sia thiab txoj kev tuag ntawm Nebukhanexa tus duab ntawm tsiaj nyaum.

Kev xav uas raug ua kom dawb huv yuav tsum hais tias thaum Nebuchadnezzar txiav txim siab tias nws yuav muaj ib qho kev fij hawm qhib rau nws tus mlom kub, ces tus mlom ntawd yuav tsum raug txhim ua ntej, thiab cov neeg ntaus nkauj yuav tsum tau xyaum cov nkauj uas lawv yuav ntaus hauv lub tshoob ntawd. Yuav tsum muaj kev npaj ua ntej txuas mus ntev ib ntus nrog kev khawb av, kev nteg lub hauv paus, kev txhim choj ncej rau kev ua haujlwm, thiab cov neeg ua haujlwm taug kev tuaj thiab mus, thiab qhov kev npaj ntawd yog kev tsim daim duab ntawm Nebuchadnezzar txoj kev npau suav, tiam sis Nebuchadnezzar txoj kev khav theeb txiav txim siab los ua ib daim duab ntawm tsuas yog ib tug tsiaj xwb, tsis yog txhua lub nceeg vaj hauv Vajlugkub tej lus faj lem. Kev txhim daim duab ntawd yog qhov kev sim siab uas Vajtswv haiv neeg yuav tsum dhau ua ntej lub sij hawm kev sim siab kaw, thiab ua ntej lawv raug muab cim, ua ntej suab nkauj pib.

Kev xav uas raug dawb huv kuj qhia tias Shadrach, Meshach thiab Abednego tsis yog cov qhev Henplais xwb uas tau pom kev npaj ua ntej rau kev fij tsa tus mlom kub ntawd. Lawv tsuas yog cov Henplais xwb uas to taub qhov txhais thiab qhov yuav los ntawm cov kev npaj ntawd tias yog ib lo lus ceeb toom txog txoj sia thiab txoj kev tuag, thiab lawv tau npaj lawv tus kheej ib leeg rau qhov teeb meem loj uas tab tom yuav los.

Hauv nqe lus ntawm Muam White nyob thaum pib ntawm tsab xov xwm no, nws tsis yog tsuas yog muab Xefaniya tej lus txib tso ua ke nrog Nebukhanexas tus mlom kub thiab txoj cai Hnub Caiv Sunday xwb, tiam sis nws tseem qhia kom meej txog Yaxayas txoj kev cai txib tsis ncaj ncees thiab.

Kev puastsuaj rau cov uas txiav txim raws li txoj cai tsis ncaj ncees, thiab cov uas sau tej kev tsim txom uas lawv tau tshaj tawm tseg; kom tig cov neeg txom nyem kom plam txoj kev txiav txim ncaj, thiab txeeb txoj cai ntawm cov neeg pluag hauv kuv haiv neeg, kom cov poj ntsuam thiaj ua lawv tej tsiaj raug noj, thiab kom lawv txeeb cov me nyuam tsis muaj txiv! Thiab nej yuav ua li cas nyob rau hnub uas raug xyuas, thiab nyob rau hauv txoj kev puastsuaj uas yuav los ntawm qhov chaw deb? Nej yuav khiav mus cuag leej twg thov kev pab? Thiab nej yuav tso nej lub meej mom tseg rau qhov twg? Yaxayas 10:1–3.

Yaxayas “txoj kevcai tsis ncaj ncees,” yog txoj cai Hnub Caiv, thiab nws yog “hnub ntawm txoj kev tuaj xyuas” thiab “kev puam tsuaj,” rau Tebchaws Meskas, vim “kev thim txojkev ntseeg ntawm haiv neeg” yog raws los ntawm “kev puas tsuaj ntawm haiv neeg.” Raws li Yaxayas hais, thaum txoj cai Hnub Caiv los txog, uas kuj yog Nebukhanexas tus mlom kub, “kev puam tsuaj” “yuav los ntawm qhov chaw deb.”

Nco ntsoov txog qhov no, thiab nej yuav tsum qhia nej tus kheej ua neeg muaj siab tawv: nej cov uas ua txhaum, cia li rov coj qhov no los rau hauv nej lub siab. Nco ntsoov txog tej xwm txheej yav tas los thaum ub: rau qhov kuv yog Vajtswv, thiab tsis muaj lwm tus; kuv yog Vajtswv, thiab tsis muaj ib tug twg zoo li kuv, tus uas tshaj tawm qhov kawg txij thaum pib, thiab txij thaum puag thaum ub txog tej uas tseem tsis tau tshwm sim, hais tias, Kuv lub tswv yim yuav nyob ruaj khov, thiab kuv yuav ua txhua yam raws li kuv lub siab nyiam: hu ib tug noog txhom tsiaj los ntawm sab hnub tuaj, tus txiv neej uas ua kom tiav kuv lub tswv yim los ntawm ib lub teb chaws nyob deb: muaj tseeb, kuv twb hais lawm, kuv kuj yuav coj kom muaj tiav; kuv twb npaj tseg lawm, kuv kuj yuav ua thiab. Cia li mloog kuv, nej cov uas muaj siab tawv, nej cov uas nyob deb ntawm kev ncaj ncees: kuv coj kuv txoj kev ncaj ncees los ze; nws yuav tsis nyob deb, thiab kuv txoj kev cawm seej yuav tsis qeeb: thiab kuv yuav tsa kev cawm seej rau hauv Xi-oos rau cov Yixayee uas yog kuv lub yeeb koob. Yaxayas 46:8–13.

Yaxayas muab nqe no tso rau thaum kawg ntawm lub sijhawm tos, rau qhov thaum ntawd nws “txoj kev cawm seej yuav” tsis “ncua” lawm. Nws yog thaum kawg ntawm peb hnub thiab ib nrab ntawm Tshwmsim tshooj kaum ib. Qhov kawg ntawm lub sijhawm tos raug cim los ntawm kev tuaj txog ntawm txoj xov ntawm Kev Quaj Thaum Ib Tag Hmo, thaum Exekees cov tub rog loj sawv tsees. Thaum lawv sawv tsees lawm, lawv raug tsa los ua ib tug chij rau hauv Tshwmsim tshooj kaum ib.

Tom qab peb hnub thiab ib nrab hnub, tus Ntsuj Plig ntawm txoj sia uas los ntawm Vajtswv tau nkag los rau hauv lawv, thiab lawv sawv ntsug ruaj rau ntawm lawv ko taw; thiab kev ntshai loj tau poob los saum cov uas pom lawv. Thiab lawv hnov ib lub suab nrov loj tawm saum ntuj los hais rau lawv tias, Nej cia li nce los rau ntawm no. Thiab lawv tau nce mus saum ntuj hauv ib tauv huab; thiab lawv cov yeeb ncuab ntsia ntsoov saib lawv. Thiab tib lub sij hawm ntawd muaj ib qho av qeeg loj, thiab ib feem kaum ntawm lub nroog poob lawm, thiab hauv qhov av qeeg ntawd neeg raug tua xya txhiab leej; hos cov seem ciaj sia ntshai kawg, thiab qhuas lub yeeb koob rau Vajtswv tus nyob saum ntuj. Qhov kev txom nyem thib ob twb dhau lawm; saib seb, qhov kev txom nyem thib peb los sai sai. Tshwmsim 11:11–14.

Ob tug tim khawv hauv Qhia Tshwm tshooj kaum ib nce mus rau saum ntuj ceeb tsheej ua tus chij, nyob hauv tib lub sijhawm nrog qhov av qeeg, uas yog txoj cai hnub Caiv. Nyob rau lub sijhawm ntawd, los yog raws li Yauhas hais tias, “hauv lub sijhawm ntawd,” raws li Yaxayas tshooj plaub caug rau, Vajtswv hu “tus txiv neej” uas ua tiav Nws lub tswv yim, tus uas kuj yog “ib tug noog tua tsiaj ntawm sab hnub tuaj.” Tus noog tua tsiaj, uas yog “tus txiv neej” Vajtswv siv los ua tiav Nws lub tswv yim, tuaj ntawm “ib lub tebchaws deb.” Hauv Yaxayas tshooj kaum, thaum lub sijhawm ntawm “txoj cai tsis ncaj ncees” uas yog txoj cai hnub Caiv, “kev puam tsuaj” ntawm Tebchaws Meskas los ntawm “deb” tuaj. “Sab hnub tuaj” yog ib lub cim sawv cev rau Islam, vim nyob hauv tej lus faj lem lawv yog ob qho tib si “cov me nyuam sab hnub tuaj,” thiab “cua sab hnub tuaj.” “Ib tug noog” hauv tej lus faj lem yog ib txoj kev ntseeg, raws li sawv cev los ntawm Npanpiloo yog ib lub tawb uas puv npo cov noog qias neeg thiab ntxub ntxaug. “Tus noog tua tsiaj” uas tuaj ntawm ib lub tebchaws deb nyob sab hnub tuaj, yog txoj kev ntseeg Islam.

Thiab nws quaj nrov nrov nrog ib lub suab muaj hwjchim, hais tias, Npanpiloo tus loj kawg tau poob lawm, tau poob lawm, thiab tau los ua chaw nyob ntawm tej dab, thiab yog chaw khaws txhua tus ntsujplig qias neeg, thiab yog tawb kaw txhua hom noog tsis huv thiab ntxub ntxaug. Qhia Tshwm 18:2.

Peb-txheej-kev-koom-ua-ib ntawm Npanpiloo niaj hnub no sawv cev rau peb yam kev tswj kav, thiab kuj rau peb yam kev ntseeg. Kev ntseeg ntawm United Nations yog kev ntseeg ntsujplig dab, kev ntseeg ntawm Tebchaws Asmeskas yog Protestantism uas tau tig ncaim txojkev ntseeg tseeb lawm, thiab kev ntseeg ntawm tus pope yog Catholicism. Tag nrho cov kev ntseeg ntawd qee zaum raug cim ua pojniam, tabsis kuj raug cim ua noog thiab. Nws yog lub hwjchim kev ntseeg thiab kev nom kev tswv ntawm United Nations, nrog Tebchaws Asmeskas ua tus vajntxwv tseemceeb, uas tsa txoj papacy rau saum lub zwm txwv ntawm lub ntiajteb. Hauv phau ntawv Xekhaliya, yog ob tug noog uas tsa tus pope, tus uas tus tubtxib Povlauj hauv ob Thexalaunika cim tias yog tus “neeg phem” ntawd.

Ces tus tim tswv uas hais lus nrog kuv txawm tawm mus, thiab hais rau kuv tias, Cia li tsa koj lub qhov muag nim no thiab saib seb yam no uas tabtom tawm mus yog dabtsi. Thiab kuv hais tias, Nws yog dabtsi? Thiab nws hais tias, Nov yog ib lub efa uas tabtom tawm mus. Nws hais ntxiv tias, Nov yog lawv daim duab pom thoob plaws tag nrho lub ntiajteb. Thiab saib seb, muaj ib daim hlau lead hnyav ib talas raug tsa los: thiab nov yog ib tug pojniam uas zaum hauv nruab nrab ntawm lub efa. Thiab nws hais tias, Nov yog kev phem. Thiab nws muab nws pov rau hauv nruab nrab ntawm lub efa; thiab nws muab lub pob hlau lead nias rau saum nws lub qhov ncauj. Ces kuv tsa kuv lub qhov muag thiab ntsia, thiab saib seb, muaj ob tug pojniam tawm los, thiab cua nyob hauv lawv tej tis; rau qhov lawv muaj tis zoo li tus noog stork tej tis: thiab lawv tsa lub efa nyob nruab nrab ntawm lub ntiajteb thiab saum ntuj. Ces kuv hais rau tus tim tswv uas hais lus nrog kuv tias, Cov no nqa lub efa mus qhovtwg? Thiab nws hais rau kuv tias, Yuav mus txhim tsa ib lub tsev rau nws nyob hauv lub tebchaws Sinar: thiab nws yuav raug tsa kom ruaj, thiab muab tso rau ntawd saum nws lub hauv paus. Xekhaliya 5:5–11.

Ib lub efas yog ib lub tawb uas siv los ntsuas. Ob tug pojniam uas tsa lub efas, lossis lub tawb uas txoj kev cai papacy zaum nyob hauv nruab nrab, yog ob pawg ntseeg. Ob txoj kev ntseeg yuav coj txoj kev ntseeg uas raug txhais tseg hauv Vajlugkub hais tias yog “tus neeg phem ntawd” thiab yuav tsa ib lub tsev rau nws hauv tebchaws Sinar. Sinar yog ib lub npe ntxiv rau Npanpiloo, thiab lub Koom Txoos Kas Tos Liv yog Npanpiloo tus loj hauv hnub kawg.

Ob tug pojniam uas “tsa” tus pojniam phem nyob hauv Npanpiloo, muaj “cua nyob hauv lawv tej tis.” Ob tug pojniam ntawd kuj yog noog thiab, rau qhov lawv muaj “tis,” thiab qhov uas lawv tsa tus pojniam ntawd yog vim “cua” ntawm Islam, rau qhov Islam coj txhua tus neeg txhais tes los sib sau ua ke. Tus pojniam uas raug tsa sawv ntawd, tau raug kaw hauv lub ephas txij li thaum nws raug nws lub qhov txhab tuag taus xyoo 1798, rau qhov twb muaj ib lub hnyav txhuas muab tso rau saum lub qhov ncauj ntawm lub ephas uas nws nyob hauv lawm. Tab sis thaum suab paj nruag ntawm Nenpukhanexas txoj kab ke pe hawm pib nrov tuaj, ob tug pojniam ntawm Protestantism uas tau thim kev ntseeg thiab Kev Ntseeg Ntsuj Plig txav lub hnyav txhuas ntawd tawm mus, thiab tsa lub taub hau thib yim, uas yog ntawm xya lub ntawd, kom sawv.

“Thaum peb tab tom nce los txog rau qhov kev kub ntxhov kawg, nws yog ib yam tseem ceeb heev kom muaj kev sib haum xeeb thiab kev koom siab nyob hauv cov cuab yeej uas tus Tswv siv. Lub ntiaj teb puv npo rau tej cua daj cua dub thiab kev ua tsov rog thiab kev sib ceg sib txawv. Tiamsis nyob hauv ib tug thawj—lub hwjchim papas—cov neeg yuav sib koom ua ke los tawm tsam Vajtswv hauv tus kheej ntawm Nws cov timkhawv. Qhov kev koom siab no raug muab khi ruaj los ntawm tus thim kev ntseeg loj. Thaum nws nrhiav kev koom nws cov neeg sawv cev kom ua rog tawm tsam qhov tseeb, nws yuav ua haujlwm los faib thiab ua rau cov uas txhawb qhov tseeb tawg khiav mus. Kev khib siab, kev xav phem txog lwm tus, kev hais lus phem, yog nws ua kom tshwm sim los tsim kev tsis sib haum thiab kev sib cais.” Testimonies, volume 7, 182.

Kev koom siab peb tog tsa txoj kev papacy ua lub taub hau, vim lawv npaj siab yuav rhuav tshem haiv neeg uas tsis xav tau.

Vim saib, koj cov yeeb ncuab tabtom ua suab nrov ntxhov; thiab cov uas ntxub koj twb tsa taub hau siab lug lawm. Lawv tau tawm tswv yim ntxias dag tawm tsam koj haiv neeg, thiab sib tham tawm tsam koj cov neeg uas koj zais cia. Lawv tau hais tias, Cia li los, peb txiav lawv pov tseg kom txhob ua ib haiv neeg ntxiv lawm; kom lub npe Ixayees txhob raug nco txog ntxiv lawm. Ntawv Nkauj 83:2–4.

Noog yog ib txoj kev ntseeg, thiab tus “noog nqhis‑noj txij sab hnub tuaj” uas Vajtswv hu tuaj thaum “teev” ntawm txoj cai Hnub Sunday, thaum txoj xov ntawm Kev Quaj Nruab Nrab Hmo tab tom raug tshaj tawm, yog Islam. Vim li ntawd, nyob hauv tib “teev” uas cov neeg tuag uas raug tsa sawv rov qab nce mus saum ntuj ceeb tsheej ua lub cim, ces “kev txom nyem thib peb” ntawm Islam los sai sai. Qhov no yog vim li cas Yaxayas hais nyob hauv nqe ib ntawm tshooj kaum tias, “Kev txom nyem” rau lawv uas tshaj tawm tej kevcai tsis ncaj. Cov “Kev txom nyem” hauv Phau Tshwm Sim yog Islam, thiab Islam yog txoj kev txiav txim uas Vajtswv txoj kev saib xyuas teem tseg, lossis cuab yeej, lossis pas nrig (Isaiah 10:5) uas Vajtswv siv los rau txim rau Tebchaws Meskas vim nws yuam kom pe hawm Hnub Sunday.

Yaxaya tshooj plaub caug rau qhia kom paub tias “tus noog qus uas nqhis noj tua los ntawm sab hnub tuaj” yog “tus txiv neej uas ua raws li kuv tej lus qhia.” “Tus txiv neej” ntawd yog Islam, thiab nws raug hu ua “los ntawm ib lub teb chaws nyob deb,” rau qhov Vajtswv twb “npaj tseg” los txiav txim rau Tebchaws Meskas, thiab tom qab ntawd rau lub ntiaj teb, vim kev yuam kom hwm Hnub Caiv Sunday, ib yam li Nws tau ua yav tag los nrog Loos pej kum teb thiab plaub lub raj xub thawj, thiab tom qab ntawd nrog Loos papacy hauv lub raj “Kev Puas Tsuaj” thib tsib thiab thib rau. Nws lub hom phiaj hauv Yaxaya tshooj plaub caug rau yog hu “tus noog qus uas nqhis noj tua los ntawm sab hnub tuaj,” thiab Nws qhia rau Nws haiv neeg uas ntshaw kom to taub Nws tej lus qhia thiab Nws lub hom phiaj tias: “Nco ntsoov tej qub txheej thaum ub: rau qhov kuv yog Vajtswv, thiab tsis muaj dua lwm tus; kuv yog Vajtswv, thiab tsis muaj ib tug twg zoo li kuv, Qhia qhov kawg txij thaum pib, thiab txij thaum ub los tej yam uas tseem tsis tau muaj tshwm sim, hais tias, Kuv tej lus qhia yuav nyob ruaj khov, thiab kuv yuav ua kom tiav txhua yam uas ua rau kuv txaus siab.”

Hauv nqe peb hauv Yaxayas tshooj kaum, Yaxayas tau sau tseg peb lo lus nug tseem ceeb:

Thiab thaum hnub raug saib xyuas los txog, thiab thaum txoj kev puam tsuaj uas yuav tuaj ntawm qhov chaw deb los txog, nej yuav ua li cas? Nej yuav khiav mus cuag leejtwg kom tau kev pab? Thiab nej yuav tso nej lub hwjchim ci ntsa iab tseg rau qhov twg? Yaxayas 10:3.

Lo lus nug kawg qhia meej tias thaj av uas muaj hwjchim ci ntsa iab poob nws lub hwjchim ci ntsa iab thaum muaj txoj cai txiav txim tsis ncaj ncees. Lub hwjchim ci ntsa iab ntawm Tebchaws Meskas yog Txoj Cai Lij Choj, uas raug muab rhuav tshem tag nrho thaum txoj cai Hnub Sunday los txog.

“Thiab Txoj Cai Lij Choj tau lees ruaj rau cov pej xeem txoj cai tswj hwm lawv tus kheej, muab tseg tias cov neeg sawv cev uas raug xaiv los ntawm kev pov npav ntawm cov pej xeem yuav tsum tsim thiab coj raws li cov cai lij choj. Kev ywj pheej ntawm kev ntseeg kev cai dab qhuas kuj tau raug pub tseg thiab, txhua tus tibneeg raug tso cai pe hawm Vajtswv raws li tej lus txib ntawm nws lub siab kaj siab ntshiab. Kev tswj hwm raws li pej xeem thiab Kev Ntseeg Protestant tau los ua tej hauv paus ntsiab lus tseem ceeb ntawm lub tebchaws. Cov hauv paus ntsiab lus no yog qhov zais cia ntawm nws lub hwjchim thiab nws txoj kev vam meej.” The Great Controversy, 441.

Nws yog Txoj Cai Lij Choj uas qhia meej txog lub meej mom ci ntsa iab uas raug tso cia rau hauv plua tshauv thaum txog hnub Sunday law.

“Thaum haiv neeg uas Vajtswv tau ua haujlwm rau nws nyob rau hauv ib txoj kev zoo kawg li ntawd, thiab saum nws uas Nws tau nthuav daim hlau thaiv ntawm Txoj Kev Muaj Hwjchim Loj Kawg Nkaus, tso tseg tej ntsiab cai Protestant, thiab los ntawm nws txoj cai lij choj muab kev lees paub thiab kev txhawb nqa rau Romanism hauv kev txwv kev ywj pheej ntawm kev ntseeg, ces Vajtswv yuav ua haujlwm hauv Nws tus kheej lub hwjchim rau Nws haiv neeg uas ncaj ncees tiag. Kev tsim txom ntawm Loos yuav raug siv, tiamsis Khetos yog peb qhov chaw nkaum.” Testimonies to Ministers, 206.

Thaum txog rau Yaxayas “txoj cai tsis ncaj ncees,” uas yog txoj cai Hnub Caiv, lub meej mom ntawm Tebchaws Meskas ploj mus lawm, thiab tam sim ntawd nws teb Yaxayas lo lus nug thib ob thaum nws khiav mus rau Koom Haum Tebchaws Ntiajteb, uas yog pab koomtes kaum vajntxwv ntawm Tshwm Sim tshooj kaum xya raws li kev yaj saub qhia tseg, kom nrhiav kev pab los daws qhov kev tawm tsam ntawm Islam ntawm “Kev Txom Nyem” thib peb. Lo lus nug thawj ntawm peb lo lus nug no qhia txog qhov chaw thiab lub sijhawm ntawm txoj kev puam tsuaj ntawm txoj cai Hnub Caiv uas ua rau Tebchaws Meskas pib nws tes haujlwm tom ntej los yuam kom tag nrho lub ntiajteb lees txais kev sib xyaw ua ke ntawm pawg ntseeg thiab lub xeev, raws li sawv cev los ntawm kev koom ua ib ntawm Koom Haum Tebchaws Ntiajteb thiab lub Koom Txoos Kas Tos Liv, nrog tus pope tuav txoj kev tswj hwm ntawm txoj kev sib raug zoo uas tsis dawb huv ntawd. Nws hu txoj kev puam tsuaj ntawd tias “hnub ntawm kev tuaj xyuas”. Tag nrho tej kev muaj tiag raws li kev yaj saub no sib haum nrog Nebukhadexas txoj kev fij tshwj xeeb rau tus mlom kub.

Peb yuav txuas ntxiv tshooj peb ntawm Daniyees hauv tsab xov xwm tom ntej.

“Hauv keeb kwm ntawm Nebuchadnezzar thiab Belshazzar, Vajtswv hais rau cov neeg niaj hnub no. Kev raug txim uas yuav poob los rau saum cov neeg nyob hauv ntiajteb hnub no yuav yog vim lawv tau tsis lees txais qhov kaj. Peb txoj kev raug txim hauv txoj kev txiav txim yuav tsis yog los ntawm qhov tseeb uas peb tau ua neej nyob hauv kev yuam kev, tiam sis yuav yog los ntawm qhov tseeb tias peb tau tsis quav ntsej tej sijhawm uas Saum Ntuj Ceeb Tsheej xa tuaj kom peb tshawb nrhiav tau qhov tseeb. Txoj hau kev uas yuav paub zoo txog qhov tseeb yog nyob hauv txhua tus ncav cuag tau; tiam sis, ib yam li tus vajntxwv uas ua raws li kev lom zem thiab qia dub, peb muab siab rau ntau dua rau tej yam uas ntxim mloog pob ntseg, ua rau qhov muag txaus siab, thiab ua rau tus nplaig txaus siab, dua li rau tej yam uas nplua nuj rau lub siab, yog cov cuab tam saum ntuj los ntawm qhov tseeb. Yog los ntawm qhov tseeb uas peb thiaj teb tau lo lus nug loj no tias, ‘Kuv yuav tsum ua dabtsi kom tau txais kev cawm dim?’” Bible Echo, September 17, 1894.