Peb tab tom txheeb xyuas qhov kawg ntawm ob tog Democratic thiab Republican nyob hauv keeb kwm ntawm tus tsiaj qus hauv ntiajteb. Tus tsiaj qus hauv ntiajteb ntawm Tshwmsim 13 raug faib ua ob tog Republican thiab Democratic, uas sib tw nyob hauv keeb kwm yaj saub ntawm lub horn Republican. Cov horn yog cov cim ntawm tej hwj chim, thiab ob lub horn puav leej muaj tej microcosm ntawm lawv txoj kev sib raug zoo yaj saub nyob hauv lawv tus kheej keeb kwm yaj saub. Rau lub horn Republican, tus microcosm ntawd raug piav qhia los ntawm ob tog nom tswv tseem ceeb uas nthuav dav thoob plaws keeb kwm ntawm Tebchaws Meskas. Tebchaws Meskas yog ib ntawm ob peb lub tebchaws uas raug txheeb qhia hauv keeb kwm yaj saub tias raug tsim los ntawm ob lub hwj chim. Txhua haiv neeg yav dhau los hauv yaj saub Vajlugkub uas raug sawv cev los ntawm ob lub hwj chim yog hom piv txwv ntawm Tebchaws Meskas. Lub faj tim teb chaws Medo-Persia, Fabkis (Sodom thiab Egypt), thiab Yixayee nrog nws lub nceeg vaj qaum teb thiab qab teb, txhua yam no pab txhawb rau tej yam ntxwv yaj saub ntawm Tebchaws Meskas.

Lub tebchaws Medo-Persia hauv Daniyee tshooj yim muaj ob tug kub, thiab tus kub uas tawm tom qab (Persia) hlob siab dua. Peb twb tau txheeb xyuas ntu no lawm hauv kev qhia tias pawg Democratic tau los rau hauv keeb kwm ua ntej pawg Republican, yog li ntawd pawg Republican thaum kawg yuav yog pawg kawg ntawm ob pawg no. Thawj tus thawj tswj hwm Republican tau los rau hauv keeb kwm los teb rau txoj hauj lwm txhawb kev ua qhev ntawm pawg Democratic, thiab thawj tus thawj tswj hwm Republican ntawd tau tshaj tawm Tsab Cai Emancipation Proclamation xyoo 1863, uas yog nruab nrab ntawm US Civil War, thiab yog xyoo ntawm kev ntxeev siab rau pawg ntseeg Laodicean Seventh-day Adventist.

Tus thawj tug thawj tswj hwm Republican yog ib tug piv txwv qhia txog tus thawj tswj hwm Republican kawg, yog li ntawd tus thawj tswj hwm kawg yuav tshwm los rau hauv keeb kwm nyob nruab nrab ntawm ib txoj kev tsov rog hauv teb chaws ntawm tog Democratic uas txhawb kev qhev thiab nws tog Republican uas tawm tsam kev qhev. Kev qhev uas tog Democratic ntawm hnub kawg tab tom txhawb yog kev qhev thoob ntiaj teb. Ib yam li tus thawj tug thawj tswj hwm Republican, tus thawj tswj hwm Republican kawg yuav raug tog uas txhawb kev qhev tua pov tseg, ib yam li Trump raug tua pov tseg hauv kev nom kev tswv hauv qhov kev xaiv tsa xyoo 2020 uas raug nyiag lawm. Raws li yog tus thawj tswj hwm thib rau txij li lub sij hawm kawg hauv xyoo 1989, Trump yuav yog tus thawj tswj hwm nplua nuj tshaj plaws thiab nws yuav ua kom cov neeg thoob ntiaj teb nyuaj siab sawv tawm, tsis yog hauv Tebchaws Meskas xwb, tiam sis thoob plaws lub ntiaj teb. Yog li ntawd, hauv nws txoj kev tshaj tawm los sib tw ua thawj tswj hwm xyoo 2015, txoj kev tsov rog hauv teb chaws hauv kev nom kev tswv ntawm tog Democratic ntawm cov neeg thoob ntiaj teb uas txhawb kev qhev thiab tog Republican uas tawm tsam kev qhev tau pib lawm.

Nyob rau hauv kev ua kom tiav Tshwm Sim tshooj kaum ib, Trump raug tua tuag raws nom tswv hauv qhov kev xaiv tsa xyoo 2020 uas raug nyiag lawm, thiab pawg Democratic pib zoo siab hlo rau saum tej kev, mus txog thaum pom tseeb tias nyob rau xyoo 2022, Trump yuav rov qab los sib tw ua Thawj Tswj Hwm dua ib zaug ntxiv. Ces kev ntshai loj kawg nkaus thiaj los rau saum cov globalists raws li kev ua kom tiav ntawm Tshwm Sim tshooj kaum ib, thiab lawv txoj kev ua rog thiaj hnyav zuj zus tuaj. Zaj lus tim khawv ntawm cov kub ntawm Medo-Persia qhia meej tias lub kub kawg uas sawv los (pawg Republican) yuav sawv los tom qab, thiab sawv siab dua. Tus thawj tswj hwm Republican kawg yuav kov yeej pawg Democratic.

Kev xaiv tsa xyoo 2024 cim txog qhov kawg ntawm pawg Democratic, vim lawv yuav tsis muaj dua ib lub sijhawm los tsa ib tug neeg sib tw ua thawj tswj hwm ntxiv ua ntej txoj cai Hnub Caiv xaus rau keeb kwm yaj saub ntawm tus tsiaj qus hauv ntiajteb. Thaum txog txoj cai Hnub Caiv, pawg Republican kuj xaus thiab. Pawg Democratic xaus ntawm kev xaiv tsa xyoo 2024, hos pawg Republican xaus ntawm txoj cai Hnub Caiv. Txoj cai Hnub Caiv, uas yog qhov kawg ntawm lub nceeg vaj thib rau hauv yaj saub hauv Phau Vajlugkub, tau raug ua piv txwv los ntawm qhov pib ntawm tus tsiaj qus hauv ntiajteb xyoo 1798. Tus cwj pwm yaj saub tseem ceeb tshaj ntawm tus tsiaj qus hauv ntiajteb yog nws “hais lus.” Xyoo 1798, Tebchaws Meskas tau tsim cov Alien and Sedition Acts, uas yog li ntawd ua qauv qhia txog txoj cai Hnub Caiv, thaum Tebchaws Meskas hais lus zoo li ib tug zaj.

Txij xyoo 1776 mus txog 1798, Tebchaws Meskas, txawm tseem tsis tau yog lub nceeg vaj thib rau hauv Vajlugkub tej lus faj lem los xij, sawv cev rau peb lub cim-keebm qhia txog Tebchaws Meskas hais lus. Lub sijhawm ntawd coj mus rau qhov pib ntawm kev kav ntawm tus tsiaj qus hauv ntiajteb ua lub nceeg vaj thib rau hauv Vajlugkub tej lus faj lem, yog li ntawd nws thiaj sawv cev rau ib lub sijhawm uas coj mus rau qhov xaus ntawm kev kav ntawm tus tsiaj qus hauv ntiajteb ua lub nceeg vaj thib rau. Daim Ntawv Tshaj Tawm Kev Ywj Pheej xyoo 1776, tom qab ntawd yog Txoj Cai Lij Choj xyoo 1789 thiab Alien and Sedition Acts xyoo 1798, sawv cev rau peb lub cim-keebm hauv keeb kwm uas coj mus rau qhov xaus ntawm tus tsiaj qus hauv ntiajteb ua lub nceeg vaj thib rau thaum txoj cai hnub Sunday. Kev ua tiav ntawm peb lub cim-keebm ntawd raug sawv cev txawv nyias nyob hauv keeb kwm ntawm ob tog, tog Democratic thiab tog Republican.

Txoj Cai Patriot ntawm xyoo 2001 qhia txog qhov pib ntawm kev raug muab tshem tawm ntawm kev ywj pheej rau cov pej xeem ntawm Tebchaws Meskas, thiab nws tau raug ua piv txwv los ntawm daim ntawv tshaj tawm uas cov patriots tiag tiag hauv keeb kwm Asmeskas tau tshaj tawm nrog Daim Ntawv Tshaj Tawm Txog Kev Ywj Pheej. Lub cim ciam ntawm Txoj Cai Patriot yog thawj lub cim ciam ntawm peb lub, rau ob tog Republican thiab Democratic.

Pawg Democratic xaus rau hauv kev xaiv tsa xyoo 2024, uas coj los qhib rau Trump cov Executive Orders uas twb raug ua qauv xub thawj los ntawm Alien and Sedition Acts. Cov Executive Orders uas Trump tom qab ntawd muab coj los siv tsis yog txoj cai Hnub Caiv, tiam sis lawv yog ib yam qauv ntawm kev hais lus zoo li tus zaj, rau qhov Trump yuav siv lawv thaum nws ua kom tiav Sister White qhov kev txheeb qhia tias “active despotism” yuav tshwm sim hauv cov hnub kawg. Despotism yog ib lo lus qhia txog kev tswj hwm ib leeg raws li ib tug thawj tswj kav nruj, uas raug ua tiav los ntawm cov Executive Orders uas raug ua qauv nyob hauv Alien and Sedition Acts. Thaum Trump coj nws cov Executive Orders los siv, yuav muaj ib qho kev tig rov qab ntawm Pelosi Trials uas tau cim tseg txog Biden txoj kev ua thawj tswj hwm uas ua tsis tiav.

Lub ncua sij hawm uas qhia txog qhov kawg ntawm ob tog nom tswv Democratic thiab Republican nqa tus cim ntawm Alpha thiab Omega, rau qhov pib ntawm txhua lub ncua sij hawm sawv cev rau qhov xaus. Vim li no, thawj waymark rau tog Democratic yog Patriot Act ntawm xyoo 2001, thiab waymark thib ob yog Pelosi Trials uas tau pib xyoo 2021. Cov kev txiav txim ntawd sawv cev rau kev tsis lees txais tag nrho Txoj Cai Lij Choj xyoo 1789. Pelosi Trials sawv cev rau waymark nruab nrab hauv kab ke ntawm tog Democratic, uas tau raug ua tus qauv thaum Txoj Cai Lij Choj raug pom zoo los ntawm kaum peb lub xeev qub, kaum peb xyoos tom qab 1776. Pelosi Trials sawv cev rau kev ntxeev siab tawm tsam Txoj Cai Lij Choj thiab tau raug ua tus qauv los ntawm 1789. Waymark thib peb rau kab Democratic yog qhov chaw uas lawv xaus raws li ib tog nom tswv.

Lawv xaus rau ntawm qhov kev xaiv tsa xyoo 2024, thiab thaum txoj kev cog lus txais txoj hauj lwm ntawm xyoo 2025 tau ua tiav lawm, pawg kev sim siab Pelosi zaum ob yuav raug coj los txog los ntawm Executive Orders, uas tau raug ua piv txwv los ntawm Alien and Sedition Acts. Yog li ntawd, waymark thib peb rau Democratic party yog Alien and Sedition Acts ntawm xyoo 1798. Lub sijhawm uas sawv cev rau qhov kawg ntawm Democratic party pib nrog ib qho kev xaiv tsa, ib qho kev cog lus txais txoj hauj lwm, thiab kev coj los qhia txog txoj cai lij choj nom tswv ua rog ntawm Xatas, thiab nws xaus nrog ib qho kev xaiv tsa, ib qho kev cog lus txais txoj hauj lwm, thiab kev coj los qhia txog txoj cai lij choj nom tswv ua rog ntawm Xatas.

Rau pab Republican thawj txoj kevcim yog Patriot Act xyoo 2001, uas raug ua piv txwv los ntawm Declaration of Independence xyoo 1776. Txoj kevcim thib ob tsis yog tib yam li txoj kevcim thib ob rau pab Democratic. Txoj kevcim thib ob, uas rau cov Democrats raug sawv cev los ntawm Constitution xyoo 1789, yog thawj zaug Pelosi Trials, tiam sis txoj kevcim thib ob rau cov Republicans, uas raug sawv cev los ntawm Constitution xyoo 1789, yog Alien and Sedition Act, uas yuav raug ua tiav thaum Trump qhov kev tsa ua thawj tswj hwm zaum ob raug ua tiav hauv xyoo 2025. Ua li cas Alien and Sedition Acts xyoo 1798 thiaj sawv cev tau rau Constitution xyoo 1789?

Thaum lub caij Trump raug tsa ua thawj tswj hwm zaum ob, nws cov Executive Orders, uas raug ua piv txwv los ntawm Alien and Sedition Acts of 1798, pib tsis yog tsuas yog ib txheej thib ob ntawm Pelosi Trials xwb, tiam sis cov cai ntawd kuj pib kev tsim tsa ntawm daim duab ntawm tus tsiaj nyaum thiab. Lub sij hawm ntawm kev tsim tsa daim duab ntawm tus tsiaj nyaum pib thiab xaus nrog kev hais lus zoo li ib tug zaj. Kev hais lus thaum pib ntawm lub sij hawm ntawd sawv cev rau kev tsa kom muaj cov hwj chim kav vaj ntxwv uas raug sawv cev ua ib txoj kev kav xws li kev tswj hwm ib leeg, los sis raws li Muam White hu nws tias, “despotism.” Kev hais lus ntawm ib tug zaj thaum kawg ntawm lub sij hawm ntawm kev tsim tsa daim duab ntawm tus tsiaj nyaum qhia meej txog txoj cai ntawm cov hwj chim kev ntseeg uas raug tsa kom kav saum cov hwj chim nom tswv.

Tsab Ntawv Tshaj Tawm Kev Ywj Pheej yog ib daim ntawv tshaj tawm tawm tsam kev ua phem quab yuam ntawm ob qho tib si—txoj cai tswjfwm ntawm cov vaj ntxwv hauv Tebchaws Europe thiab txoj cai kev ntseeg ntawm pawg ntseeg Loos. Lub sijhawm ntawm kev tsim tsa tus duab ntawm tus tsiaj nyaum yog qhov chaw uas ob lub hwjchim phem no raug coj los sib xyaw ua ke, nrog txoj cai kev ntseeg yog tus tuav kev tswj hwm ntawm qhov kev sib raug zoo ntawd. Hauv txoj kev tsim tsa, lossis hauv kev sib xyaw ua ke ntawm ob lub hwjchim no, yog txoj cai kev ntseeg uas sawv los tom qab kawg thiab nyob siab dua. Yog li ntawd, qhov pib ntawm lub sijhawm ntawd sawv cev rau qhov xaus ntawm lub sijhawm ntawd. Cov Cai Alien and Sedition ntawm xyoo 1798 sawv cev rau qhov kawg ntawm Democratic party, thiab nws yog lawv lub waymark thib peb, tab sis tib lub sijhawm nws tseem sawv cev rau lub waymark thib ob nyob rau hauv lub sijhawm xaus ntawm Republican party. Lub waymark thib peb rau Republican party yog kev yuam kom hwm Hnub Sunday.

Rau pawg Democratic, peb lub cim tseem ceeb uas sawv cev los ntawm 1776, 1789 thiab 1798 yog tus qauv qhia ua ntej txog 2001 (1776), thawj Pelosi Trials xyoo 2021 (1789), thiab Pelosi Trials zaum ob xyoo 2025 (1798).

Rau Pawg Republican, peb txoj cim tseem ceeb peb ntu uas sawv cev los ntawm 1776, 1789, thiab 1798 yog cov qauv piv txwv rau xyoo 2001 (1776), kev sim txhaum Pelosi zaum ob xyoo 2025 (1789), thiab txoj cai Hnub Caiv (1798).

1776, 1789 thiab 1798 sawv cev rau nees nkaum ob xyoos, thiab nees nkaum ob yog lub cim ntawm kev sib koom ua ke ntawm Vajtswv Txojkev Ua Vajtswv nrog tibneeg lub cev nqaij daim tawv. Peb lub cim-kev taw no nqa los ua tim khawv txog “Qhov Tseeb”, vim lawv sawv cev tias lub cim-kev taw thawj thiab lub cim-kev taw kawg txheeb qhia tib qho tseeb. Xyoo 1776 txheeb qhia txog kev tsim tsa kev ywj pheej, hos xyoo 1798 txheeb qhia txog kev tshem tawm kev ywj pheej. Yog li ntawd lawv sawv cev rau thawj tsab ntawv thiab tsab ntawv kawg ntawm cov tsiaj ntawv Henplais uas muaj nees nkaum ob tsab ntawv. Tsab ntawv kaum peb yog ib lub cim ntawm kev tawm tsam, thiab peb tsab ntawv ntawd ua ke; thawj tsab ntawv, tsab ntawv kaum peb, thiab tsab ntawv kawg, sib koom ua ke los tsim tau lo lus Henplais “Qhov Tseeb”.

1776 sawv cev rau hnub tim Cuaj Hlis 11, 2001, thiab cim txog qhov pib ntawm lub sijhawm muab lub cim rau ib puas plaub caug plaub txhiab leej. Nws cim txog qhov pib ntawm kev txau los nag yav kawg, uas yog lub sijhawm uas tus zaj raug muab rau tsiaj qus vim cov haujlwm uas tau ua tiav lawm, raws li pab nom tswv Democratic uas yog tus zaj yuav raug swb los ntawm pab nom tswv Republican uas yog tsiaj qus.

Nyob rau hauv zaj keeb kwm ntawd, kev muab lub cim rau tus kub muaj xib hwb Protestant tseeb raug ua tiav nyob rau hauv lub sijhawm uas tus Tswv nthuav Nws txhais tes tawm zaum ob los sib sau cov neeg uas raug txheeb tias yog cov neeg raug ntiab tawm ntawm cov Yixayee, thiab cov neeg ntawd yuav raug tsa siab ua ib lub chij thaum txog txoj cai hnub Sunday.

Hnub Hlis 18, 2020, tus kub muaj hwj chim Protestant uas tseeb raug tawg khiav tas, thiab nees nkaum ob xyoos tom qab 2001, thaum Lub Xya Hli xyoo 2023, txoj hauj lwm ntawm kev sib sau ua ke zaum ob raug pib los ntawm ib lub suab qw hauv tebchaws moj sab qhua. Kev sib sau ua ke thawj zaug tau tshwm sim xyoo 2001, thaum tus tim tswv hauv Tshwmsim tshooj kaum yim nqis los thaum cov tsev loj hauv lub nroog New York poob los. Kev nqis los ntawm tus tim tswv ntawd sawv cev rau qhov pib ntawm lub sijhawm muab cim, thiab kev nqis los ntawm Mikha-ee tus thawj tim tswv saum ntuj thaum Hnub Hlis 18, 2020 sawv cev rau qhov xaus ntawm lub sijhawm muab cim. Yexus, uas yog tus Alpha thiab Omega, ib txwm piav qhov kawg nrog qhov pib, yog li ntawd cov ntsiab lus yaj saub ntawm kev sib sau ua ke thawj zaug uas pib rau lub Cuaj Hlis 11, 2001 sawv cev rau cov ntsiab lus yaj saub uas tshwm sim hauv kev sib sau ua ke zaum ob.

Muaj peb daim duab piv txwv uas meej tseeb txog qhov kev sib sau zaum ob uas sawv cev rau keeb kwm xaus ntawm lub sijhawm ntawm kev khi lub cim rau ib puas plaub caug plaub txhiab leej, uas yog keeb kwm ntawm Khetos, keeb kwm ntawm thawj thiab tus tim tswv ob txoj xov txij hnub tim 11 lub Yim Hli, 1840 mus txog hnub tim 22 lub Kaum Hli, 1844, thiab tseem yog keeb kwm ntawm tus tim tswv thib peb txij hnub tim 22 lub Kaum Hli, 1844 mus txog rau kev ntxeev siab xyoo 1863. Peb tug tim khawv ntawd tsa lub hauv paus rau kev sib sau zaum ob ntawm ib puas plaub caug plaub txhiab leej txij lub Xya hli ntuj 2023 mus txog rau txoj cai Hnub Caiv uas yuav los sai no. Yog peb cais ib qho ntsiab tseem ceeb tshwj xeeb tawm ntawm txhua zaj keeb kwm, peb yuav pom cov pov thawj txog tes dej num ntawm txoj kev ceeb toom thib peb.

Thaum xaus ntawm lub rooj sib tham pw hav zoov Exeter rau lub Yim Hli 17, 1844, txoj xov ntawm Midnight Cry tau raug tshaj tawm. Txoj kev tshaj tawm ntawd sawv cev rau txoj kev tshaj tawm ntawm txoj xov Midnight Cry hauv keeb kwm ntawm ib puas plaub caug plaub txhiab leej, rau qhov ob qho keeb kwm ntawd yeej yog thiab tseem yog ib qho kev ua tiav ntawm zaj lus piv txwv txog kaum tug nkauj xwb. Muam White qhia meej tias Khetos txoj kev nkag mus rau hauv Yeluxalees nrog txoj koob meej sawv cev rau txoj kev tshaj tawm ntawm Midnight Cry xyoo 1844. Tib zaug xwb uas Khetos tau caij ib tug tsiaj yog thaum Nws nkag mus rau hauv Yeluxalees, thiab tus tsiaj uas Nws caij yog ib tug nees luav, uas yog lub cim ntawm Islam. Hauv lub sijhawm ntawm kev sib sau zaum ob txij xyoo 1844 mus txog 1863, xyoo 1848 Muam White qhia tias cov haiv teb chaws Europe tab tom raug ua kom chim, thiab kev ua rau cov haiv teb chaws chim hauv zaj keeb kwm ntawd tau raug ua tiav los ntawm cov kev hem thawj ntawm kev ua tsov rog txuas ntxiv uas Islam coj los rau saum Europe. Nyob hauv txhua yam ntawm peb zaj keeb kwm ntawm ib qho kev sib sau zaum ob, txoj hauj lwm ntawm Islam ntawm txoj kev txom nyem thib peb raug qhia meej.

Lub sij hawm muab lub cim rau ib puas plaub caug plaub txhiab tus tau pib thaum lub Cuaj Hlis 11, 2001, nrog ib qho kev tawm tsam uas tuaj yam tsis xav txog los ntawm Islam ntawm txoj kev txom nyem thib peb, tawm tsam rau thaj av ci ntsa iab niaj hnub no uas yog Tebchaws Meskas. Nees nkaum ob xyoos tom qab, thaum lub Kaum Hlis 7, 2023, Islam ntawm txoj kev txom nyem thib peb tau coj ib qho kev tawm tsam uas tuaj yam tsis xav txog rau saum thaj av ci ntsa iab yav thaum ub. Thaum txoj cai Sunday uas yuav los sai sai, uas yog av qeeg loj hauv Tshwmsim tshooj kaum ib, los txog, txoj kev txom nyem thib peb rov los dua tam sid, raws li nws ib zaug ntxiv ua tiav ib qho kev tawm tsam uas tuaj yam tsis xav txog rau saum thaj av ci ntsa iab niaj hnub no.

Kev ntxeev siab uas Yixayee raws li lub cev sawv cev, ua ib lub cim ntawm cov uas tau muab lawv tus Mexiyas ntsia saum ntoo khaublig, thiab peb zaug kev tawm tsam nroo nroo ntawm Islam ntawm txoj kev txom nyem thib peb, nqa tus cim kos npe ntawm “Qhov Tseeb.” Txoj xov uas muab lub cim foob rau ib puas plaub caug plaub txhiab tus ua tiav txoj hauj lwm ntawm kev sau Vajtswv haiv neeg hnub kawg los ua ke zaum ob tshwm sim nyob hauv ib lub caij nyoog thaum tej haujlwm ntawm Islam ntawm txoj kev txom nyem thib peb tseem tab tom nquag ua haujlwm.

Lub sij hawm yaj saub uas raug sawv cev ua “kev sib sau zaum ob,” qhia kom meej txog tej lub sij hawm yaj saub tshwj xeeb uas tsim ua tag nrho keeb kwm ntawm “kev sib sau zaum ob.” Kev nqes los ntawm Khetos tom qab Nws sawv hauv qhov tuag rov los cim txog qhov pib ntawm Nws tes haujlwm los sib sau cov uas tau tawg khiav mus thaum tus ntoo khaub lig.

Ces Yexus txawm hais rau lawv tias, Hmo no nej sawv daws yuav dawm vim yog kuv; rau qhov twb muaj sau cia lawm tias, Kuv yuav ntaus tus tswv yug yaj, thiab cov yaj ntawm pab yaj yuav tawg khiav mus nyob ntau qhov. Mathais 26:31.

Tom qab peb hnub nyob hauv lub ntxa, Khetos tau nqes los cuag cov thwjtim, pib ib lub sijhawm plaub caug hnub ntawm kev qhia tus kheej, uas tom qab ntawd muaj ib lub sijhawm kaum hnub ntawm kev sib koom ua ib leeg thiab kev thov Vajtswv npaj ua ntej rau kev nchuav tawm ntawm tus Ntsuj Plig Dawb Huv tsis muaj kev txwv rau hnub Pentekos.

Au Theophilus, kuv twb tau sau thawj phau ntawv hais txog txhua yam uas Yexus pib ua thiab qhia, mus txog hnub uas Nws raug coj mus saum ntuj lawm, tom qab Nws los ntawm Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv tau txib cov lus rau cov tubtxib uas Nws tau xaiv: Rau lawv ntawd thiab, tom qab Nws raug txom nyem lawm, Nws tau qhia Nws tus kheej tias tseem muaj sia nyob los ntawm ntau yam pov thawj uas tsis yuam kev, lawv tau pom Nws tau plaub caug hnub, thiab Nws hais txog tej yam uas yog hais txog Vajtswv lub nceeg vaj: Thiab thaum Nws nrog lawv sib sau ua ke, Nws txib lawv kom tsis txhob tawm hauv Yeluxalees mus, tiamsis kom tos Leej Txiv txoj lus cog tseg, uas, Nws hais tias, nej twb hnov ntawm Kuv lawm. Rau qhov Yauhas yeej ua kevcai raus dej nrog dej tiag; tiamsis tsis ntev tom ntej no nej yuav raug ua kevcai raus dej nrog Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv. Yog li ntawd thaum lawv los sib sau ua ke lawm, lawv nug Nws hais tias, Tus Tswv, lub sijhawm no Koj puas yuav tsa lub nceeg vaj rau cov Ixayees rov qab los? Thiab Nws hais rau lawv tias, Tsis yog nej txoj hauj lwm yuav paub lub sijhawm lossis lub caij nyoog uas Leej Txiv tau muab cia rau hauv Nws txoj cai xwb. Tiamsis nej yuav txais tau hwjchim, tom qab Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv los saum nej los: thiab nej yuav ua timkhawv rau Kuv, nyob rau hauv Yeluxalees, thiab thoob plaws txhua thaj Yudas, thiab hauv Xamalis, thiab mus txog rau kawg ntiajteb. Thiab thaum Nws tau hais tej no lawm, thaum lawv tseem tabtom ntsia ntsoov, Nws raug coj mus saum ntuj; thiab ib tauv huab tau txais Nws ploj ntawm lawv qhov muag.... Thiab thaum hnub Peetekos tau los txog puv npo, lawv sawvdaws koom siab nyob ua ke hauv ib qho chaw. Thiab tam sim ntawd muaj ib lub suab nrov tuaj saum ntuj los, zoo li cua hlob muaj zog ntsawj tuaj, thiab nws ua rau puv nkaus lub tsev uas lawv tabtom zaum ntawd. Tubtxib Tes Haujlwm 1:1–9, 2:1, 2.

Plaub caug hnub, txuas ntxiv nrog kaum hnub uas cov thwjtim raug hu kom “tos” rau Leej Txiv txoj lus cog tseg, Khetos tab tom sau Nws cov thwjtim ua ke zaum ob. Lub sijhawm tos hauv Yeluxalees yog ib lub cim ntawm ib lub sijhawm ncua tos, uas sib haum nrog cov sijhawm ncua tos hauv Mathais nees nkaum tsib thiab Hanpaku ob. Tag nrho lub sijhawm ntawd raug Khetos txheeb tias pib ntawm tes haujlwm ntawm Eliyas, thaum Yauhas tab tom ua kevcai raus dej, thiab tag nrho lub sijhawm ntawd xaus nrog kev raus dej ntawm Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv rau hnub Peetekos. Kev raus dej yog ib lub cim ntawm kev tuag, kev faus, thiab kev sawv rov los, yog li ntawd tus cim nruab nrab ntawm tag nrho lub sijhawm ntawd yog tus ntoo khaub lig, rau qhov tag nrho lub sijhawm ntawd nqa tus cwj pwm cim ntawm “Qhov Tseeb”.

Tag nrho lub sijhawm ntawd pib nrog Yauhas ua kevcai raus dej rau Khetos, thaum Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv nqes los nyob hauv daim duab li ib tug nquab. Ces txoj haujlwm ntawm kev sau cov thwjtim uas yuav tsum los ua lub hauv paus ntawm lub tuam tsev Khetos pib. Thaum kawg ntawm lub sijhawm ntawd Khetos rov sau Nws cov thwjtim zaum ob, thiab lub sijhawm ntawm qhov kev sau zaum ob yog ib qho rov ua dua ntawm lub sijhawm ntawm qhov kev sau thawj zaug, vim Khetos qhia qhov kawg ntawm ib yam los ntawm nws qhov pib.

Tus ntoo khaub lig tau raug ua duab ntxoov ntxoo ua ntej los ntawm Khetos txoj kev cai raus dej, thiab ob qho xwm txheej no tib si tau pib ib txoj hauj lwm los sau cov thwj tim los ua ke. Tus cim qhia txoj kev uas txheeb tau qhov pib thiab qhov xaus sawv cev rau kev tuag, kev faus, thiab kev sawv hauv qhov tuag rov los. Tom qab kev sawv rov los, plaub caug hnub ntawm kev sim siab nyob hauv roob moj sab qhua sawv cev rau plaub caug hnub ntawm kev qhia tom qab Nws nqis los cuag cov thwj tim. Ob ntu plaub caug hnub no tib si sawv cev rau ib qho tseeb thawj uas Yexus tau hais tawm tias, “Muaj ntawv sau tseg tias, Neeg yuav tsis ciaj sia los ntawm mov xwb, tiam sis los ntawm txhua lo lus uas tawm hauv Vajtswv lub qhov ncauj los.”

Nyob rau lub sij hawm ntawd Yexus tau qhib rau cov thwjtim txhua yam uas cov yaj saub tau ua tim khawv txog Khetos, yog li ntawd thiaj txheeb lub sij hawm ntawd tias yog kev qhib tawm ntawm Nws Txoj Lus cev Vajtswv lus.

Thiab saib, ob tug ntawm lawv tau mus tib hnub ntawd rau ib lub zos hu ua Emmaus, uas nyob deb ntawm Yeluxalees li rau caug stadia. Nkawd sib tham ua ke txog txhua yam uas tau muaj tshwm sim. Thiab tau muaj tias, thaum nkawd tseem sib txuas lus ua ke thiab sib cav xav, Yexus nws tus kheej los ze, thiab nrog nkawd mus. Tiamsis nkawd lub qhov muag raug txwv cia kom nkawd tsis paub nws.... Ces nws hais rau nkawd tias, Au nej cov tsis paub qab hau, thiab lub siab qeeb qeeb rau kev ntseeg txhua yam uas cov cev Vajtswv lus tau hais: Puas tsim nyog tsis yog Khetos yuav tsum raug tej no txom nyem, thiab nkag mus rau hauv nws lub yeeb koob? Thiab pib ntawm Mauxes thiab txhua tus cev Vajtswv lus, nws piav rau nkawd hauv txhua nqe Vajlugkub tej yam uas hais txog nws tus kheej. Nkawd txav los ze rau lub zos uas nkawd tab tom mus; thiab nws ua yam li nws yuav mus ntxiv dua. Tiamsis nkawd txwv nws cia, hais tias, Cia nrog wb nyob: vim twb yuav tsaus ntuj lawm, thiab hnub twb dhau mus deb heev. Thiab nws thiaj nkag mus nrog nkawd nyob. Thiab tau muaj tias, thaum nws nrog nkawd zaum ntawm rooj mov, nws muab mov ci, foom koob hmoov rau nws, thiab muab lov, ces muab rau nkawd. Thiab nkawd lub qhov muag qhib plaws, nkawd thiaj paub nws; thiab nws ploj ntawm nkawd qhov muag mus lawm. Luka 24:13–16, 26–31.

Khetos nrog cov thwjtim uas tsis paub tias Nws yog Leejtwg nyob mus txog thaum Nws qhib lawv lub qhov muag, “thiab pib ntawm Mauxes thiab tag nrho cov yaj saub, nws piav qhia rau lawv hauv txhua phau Vajlugkub tej yam hais txog nws tus kheej.” Lawv lub qhov muag thiaj qhib thaum lawv tau txais “ncuav” noj. Tom qab plaub caug hnub Khetos tau nce mus saum ntuj ceeb tsheej, thiab “ploj ntawm lawv qhov muag mus,” ib yam li Nws tau ua nrog cov thwjtim hauv Emmaus thaum pib ntawm plaub caug hnub kev qhuab qhia ntawd. Ces lawv tau pib kaum hnub ntawm kev npaj rau hnub Peetekos, uas ua cim qhia txog txoj cai Hnub Caiv thawj uas yuav los sai no.

Thaum lub sijhawm av qeeg loj, uas yog txoj cai hnub Sunday, txoj kev txom nyem thib peb ntawm Islam los sai heev; thiab Islam yog Yaxayas tus “cua sab hnub tuaj” uas “hnyav,” uas yog Exekees tus pa uas los ntawm Yauhas plaub cua uas raug txwv thaum tab tom muab lub cim foob rau ib puas plaub caug plaub txhiab leej.

Thaum ib puas plaub caug plaub txhiab leej twb raug muab cim lawm, ces plaub cua raug tso tawm, thiab “mam li nco dheev muaj ib lub suab nrov saum ntuj los zoo li cua daj cua dub hlob heev, thiab nws puv nkaus lub tsev.” Islam ntawm txoj kev txom nyem zaum peb ntaus los “nco dheev” thiab yam tsis muaj neeg xav txog ua ntej, thiab ua rau muaj “lub suab saum ntuj los” uas yog lub xya lub raj, uas qhia meej tias thaum twg qhov tsis paub tob ntawm Vajtswv thiaj tiav lawm; thiab qhov tsis paub tob ntawm Vajtswv tiav lawm rau ib puas plaub caug plaub txhiab leej thaum Vajtswv Yej Ceeb (kev nchuav tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv) raug txuas ua ke ruaj khov mus li nrog tib neeg, thiab tus Tswv mam li nco dheev los rau hauv Nws lub tuam tsev (lub tsev uas cov thwj tim tau sib sau ua ke) thiab nkag los cog lus nrog ib puas plaub caug plaub txhiab leej.

Peb yuav txuas ntxiv qhov kev kawm no hauv tsab xov xwm tom ntej.

“Tus Tswv xav kom peb nce mus rau saum roob,—kom mus ncaj qha dua rau hauv nws lub xub ntiag. Peb tab tom los txog rau ib lub sijhawm txiav txim siab uas, tshaj txhua lub sijhawm yav dhau los txij thaum lub ntiajteb pib los, yuav thov kom txhua tus uas tau hu Yexus Khetos lub npe muab nws tus kheej fij tag nrho.”

“Kev txhawb siab rov los ntawm txoj kev ntshai Vajtswv tseeb nyob hauv peb yog qhov loj tshaj plaws thiab kub ntxhov tshaj plaws ntawm txhua yam peb xav tau. Peb yuav tsum muaj txoj kev pleev dawb huv los ntawm Vajtswv, yog nws tus Ntsuj Plig txoj kev raus dej; vim qhov no yog tib tug neeg sawv cev uas muaj hwj chim tiag hauv kev tshaj tawm qhov tseeb dawb huv. Nws yog Vajtswv tus Ntsuj Plig uas ua kom cov peev xwm uas tsis muaj sia ntawm tus ntsuj plig ciaj sia tuaj kom txaus siab rau tej yam saum ntuj ceeb tsheej, thiab rub tej kev hlub ntawm lub siab mus rau Vajtswv thiab qhov tseeb.”

“Qhov no yog peb txoj cai tshwj xeeb uas yuav txais Vajtswv raws li Nws lo lus. Thaum Yexus tab tom yuav ncaim ntawm Nws cov thwjtim mus, kom nce mus saum ntuj ceeb tsheej, Nws tau tso lus txib rau lawv kom nqa txoj xov zoo mus rau txhua haiv neeg, txhua yam lus, thiab txhua pab neeg. Nws hais kom lawv nyob twj ywm hauv Yeluxalees mus txog thaum lawv raug muab hwjchim los saum saud. Qhov no yog yam tseem ceeb rau lawv txoj kev vam meej. Kev pleev dawb huv yuav tsum los rau saum Vajtswv cov tub qhe. Txhua tus uas raug lees paub tag nrho tias yog Khetos cov thwjtim thiab uas koom nrog cov tubtxib ua cov tshaj tawm txoj xov zoo, tau sib sau ua ke hauv Yeluxalees. Lawv tau tso tseg txhua yam kev sib txawv. Lawv tau nyob ruaj nreb hauv kev thov Vajtswv thiab kev thov qhuas nrog ib lub siab, kom lawv thiaj yuav txais tau qhov kev ua tiav ntawm lo lus cog tseg hais txog tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv; vim lawv yuav tsum tshaj tawm txoj xov zoo hauv qhov kev qhia meej ntawm tus Ntsuj Plig thiab hauv Vajtswv lub hwjchim. Nws yog lub sijhawm muaj kev phom sij loj rau cov uas ua raws Khetos. Lawv zoo li yaj nyob hauv nruab nrab hma, tiam sis lawv muaj siab tawv, rau qhov Khetos twb sawv hauv qhov tuag rov los lawm, thiab tau qhia Nws tus kheej rau lawv, thiab tau cog lus rau lawv txog ib txoj koob hmoov tshwj xeeb uas yuav ua rau lawv tsim nyog tawm mus tshaj Nws txoj xov zoo rau lub ntiajteb. Lawv tab tom tos ntsoov rau qhov kev ua tiav ntawm Nws lo lus cog tseg, thiab tab tom thov Vajtswv nrog kev kub siab tshwj xeeb.”

“Qhov no yog txoj kev uas yuav tsum taug raws nraim los ntawm cov uas koom ib feem hauv txoj hauj lwm tshaj tawm txog tus Tswv txoj kev los saum huab cua saum ntuj ceeb tsheej; rau qhov ib haiv neeg yuav tsum raug npaj kom sawv tau ruaj khov rau hnub loj ntawm Vajtswv. Txawm yog Khetos twb tau cog lus rau nws cov thwj tim tias lawv yuav tau txais tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv, los qhov ntawd tsis tau tshem tseg qhov yuav tsum thov Vajtswv. Lawv thov Vajtswv haj yam kub siab dua; lawv nyob ruaj hauv kev thov Vajtswv nrog ib lub siab. Cov uas tam sim no tab tom koom tes hauv txoj hauj lwm hnyav thiab dawb ceev ntawm kev npaj ib haiv neeg rau tus Tswv txoj kev los, lawv los kuj yuav tsum nyob ruaj hauv kev thov Vajtswv thiab. Cov thwj tim thaum chiv thawj ntawd muaj ib lub siab. Lawv tsis muaj tej kev twv xam, tsis muaj tej kev xav‑txuj txawv txawv uas yuav nthuav tawm txog tias txoj koob hmoov uas tau cog lus tseg ntawd yuav los li cas. Lawv koom ua ib qho hauv txoj kev ntseeg thiab hauv tus ntsuj plig. Lawv muaj kev pom zoo ib yam.”

“Cia li muab txhua yam kev ua xyem xyav tseg. Tshem nej tej kev ntshai mus, kom tau txoj kev paub uas Povlauj tau muaj thaum nws qw hais tias, ‘Kuv twb raug ntsia saum ntoo khaub lig nrog Khetos lawm: txawm li ntawd los kuv tseem ciaj sia; los tsis yog kuv lawm, tiam sis yog Khetos uas ciaj nyob hauv kuv: thiab txoj sia uas kuv tam sim no ua neej nyob hauv cev nqaij daim tawv no, kuv ua neej nyob los ntawm txoj kev ntseeg ntawm Vajtswv Leej Tub, tus uas hlub kuv, thiab tau muab nws tus kheej rau kuv.’ [Galatians 2:20.] Muab txhua yam tso rau Khetos, thiab cia nej txoj sia raug zais nrog Khetos nyob hauv Vajtswv. Ces nej yuav yog ib lub hwj chim rau qhov zoo. Ib tug yuav caum tau ib txhiab, thiab ob tug yuav muab kaum txhiab ntiab khiav mus.” Gospel Workers, 369–371.