Peb tab tom tshuaj xyuas lub sij hawm cev Vajtswv lus uas raug sawv cev ua qhov kev sib sau zaum ob, uas tus yaj saub Yaxayas tau txheeb qhia, thiab tom qab ntawd Muam White kuj tau txheeb qhia thiab.
Thiab nyob rau hnub ntawd yuav muaj ib cag ntawm Yexai, uas yuav sawv ua ib lub cim rau cov haiv neeg; cov Neeg Lwm Haiv Neeg yuav nrhiav nws; thiab nws qhov chaw so yuav muaj hwjchim ci ntsa iab. Thiab yuav muaj tias nyob rau hnub ntawd, tus Tswv yuav tsa nws txhais tes dua zaum ob kom rov qab tau cov seem ntawm nws haiv neeg uas tshuav nyob, tawm hauv Axilia, thiab tawm hauv Iyi tebchaws, thiab tawm hauv Pathros, thiab tawm hauv Khuj, thiab tawm hauv Elam, thiab tawm hauv Shinaj, thiab tawm hauv Hama, thiab tawm hauv tej kob ntawm hiav txwv. Thiab nws yuav tsa ib lub cim rau cov tebchaws, thiab yuav sau cov neeg Ixayees uas raug ntiab tawm los ua ke, thiab sib sau cov neeg Yudas uas tawg khiav mus los ntawm plaub ceg kaum ntuj. Kev khib ntawm Efa-i kuj yuav ploj mus, thiab cov yeeb ncuab ntawm Yudas yuav raug txiav pov tseg: Efa-i yuav tsis khib Yudas, thiab Yudas yuav tsis tsim txom Efa-i. Yaxayas 11:10–13.
Thaum Vajtswv cov neeg nyob rau hnub kawg raug sau los ua ke zaum ob, yuav muaj kev sib koom ua ib ntawm cov thwjtim ntawd, uas tau raug sawv cev los ntawm kaum hnub ua ntej Hnub Peetekos, thiab uas Yaxayas hais txog ua ib lub sijhawm thaum, “Ephraim txoj kev khib yuav ploj mus, thiab cov yeeb ncuab ntawm Yudas yuav raug txiav pov tseg: Ephraim yuav tsis khib Yudas, thiab Yudas yuav tsis tsim txom Ephraim.”
“Tej kev sim siab yuav los raug Vajtswv haiv neeg, thiab cov nroj txhauv yuav raug cais tawm ntawm cov nplej. Tiamsis cia li tsis txhob pub Efa-i has khib Yudas ntxiv lawm, thiab Yudas yuav tsis tsim txom Efa-i ntxiv lawm. Cov lus mos siab, qab zib, thiab muaj kev khuv leej yuav ntws tawm ntawm tej siab thiab tej di ncauj uas twb raug muab dawb huv lawm. Nws yog yam tseem ceeb heev uas peb yuav tsum sib koom siab, thiab yog peb txhua tus nrhiav Khetos txoj kev txo hwj chim thiab kev txo hwjchim, peb yuav muaj Khetos lub siab, thiab yuav muaj kev sib haum ntawm tus ntsuj plig.” Review and Herald, March 19, 1895.
Kev sib koom ua ke yog ib feem ntawm txoj hauj lwm uas Khetos ua tiav thaum Nws sau ib puas plaub caug plaub txhiab tus ua ke zaum ob. Qhov kev koom siab ntawd tau raug sawv cev los ntawm kaum hnub uas coj mus txog Hnub Peetekos, thiab rau hnub ntawm Exeter lub rooj sib txoos pw hav zoov, thiab nws yuav tau raug ua kom tiav txij xyoo 1856 mus txog xyoo 1863, yog hais tias cov uas twb tau ntsib txoj kev poob siab loj ntawm Lub Kaum Hli 22, 1844, tsis tau plam lawv txoj kev.
“Tiamsis, nyob rau lub sijhawm uas muaj kev ua xyem xyav thiab kev tsis paub tseeb uas raws tom qab qhov kev poob siab ntawd los, ntau tus neeg ntseeg txog txoj kev rov qab los twb tso lawv txoj kev ntseeg tseg lawm. Kev tsis sib haum thiab kev faib ua pab ua pawg tau los txog hauv lawv nruab nrab.... Yog li ntawd tes haujlwm thiaj raug txwv thiab raug cuam tshuam, thiab lub ntiajteb raug tso tseg rau hauv txoj kev tsaus ntuj. Yog hais tias tag nrho pawg Adventist tau koom siab rau saum Vajtswv tej lus txib thiab txoj kev ntseeg ntawm Yexus, peb zaj keeb kwm yuav txawv dav npaum li cas!”
“Tsis yog Vajtswv lub siab nyiam kom txoj kev los ntawm Khetos raug ncua li no. Vajtswv tsis tau npaj tias Nws haiv neeg, Ixayees, yuav mus ncig ua kev nce kev nqis plaub caug xyoo hauv roob moj sab qhua. Nws tau cog lus tias yuav coj lawv ncaj qha mus rau thaj av Kana-as, thiab tsa lawv nyob ntawd ua ib haiv neeg dawb huv, noj qab nyob zoo, thiab muaj kev zoo siab. Tiamsis cov uas txoj xov ntawd raug xub tshaj tawm rau, tsis tau nkag mus “vim kev tsis ntseeg” (Henplais 3:19). Lawv lub siab puv npo nrog kev yws yws, kev tawm tsam, thiab kev ntxub ntxaug, thiab Nws thiaj tsis muaj peev xwm ua kom tiav Nws txoj kev cog lus nrog lawv.
“Tau plaub caug xyoo kev tsis ntseeg, kev yws yws, thiab kev ntxeev siab tau kaw cov Yixayee thaum ub tawm ntawm lub tebchaws Kana-as. Tib yam kev txhaum no tau ncua kev nkag ntawm cov Yixayee niaj hnub no mus rau hauv Kana-as saum ntuj ceeb tsheej. Hauv ob rooj xwm txheej no, Vajtswv tej lus cog tseg tsis yog tus muaj qhov txhaum. Nws yog kev tsis ntseeg, kev nyiam lub ntiajteb, kev tsis fij tus kheej dawb huv, thiab kev sib cav sib ceg nyob hauv cov uas lees tias yog tus Tswv haiv neeg uas tau cia peb nyob hauv lub ntiajteb uas muaj kev txhaum thiab kev tu siab no tau ntau xyoo heev.” Selected Messages, phau 1, 68, 69.
Kev nqes los ntawm tus tim tswv thib ob tau qhia txog ib qho kev tawg khiav thaum thawj qhov kev poob siab, uas tau pib lub sij hawm ncua ntawd; thiab tom qab ntawd tau coj mus rau ib lub sij hawm rau hnub nyob rau hauv Exeter camp meeting, qhov chaw uas kev sib haum xeeb nyob rau saum txoj xov tau raug ua tiav ua ntej kev nchuav los ntawm tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv nyob rau hauv txoj xov ntawm Kev Quaj Thaum Nruab Nrab Hmo Ntuj thaum xaus ntawm lub rooj sib txoos.
Kev nqes los ntawm tus timtswv thib peb thaum Lub Kaum Hli 22, 1844, tau qhia tias muaj kev tawg khiav nyob rau lub sij hawm ntawm kev chim siab loj, thiab tau qhib ib lub caij nyoog ntawm kev kawm thaum cov tseeb uas cuam tshuam nrog Chaw Dawb Huv Tshaj Plaws raug qhib rau Vajtswv haiv neeg. Txog xyoo 1849, tus Tswv tab tom ncab Nws txhais tes los sau Nws haiv neeg ua ke zaum ob, thiab txog xyoo 1851, daim duab qhia xyoo 1850 raug muab nthuav tawm. Daim duab qhia ntawd sawv cev rau txoj xov hauv paus, thiab yog txoj xov ntawd ntag uas yuav tsum raug tsa siab rau ntawm lub ntiaj teb xub ntiag ua ib lub chij.
Kev rov sib sau ua ke zaum ob ntawm cov thwjtim los ntawm Khetos tau pib tam sim ntawd thaum Nws nqes los, thiab kev rov sib sau ua ke ntawm cov uas nyob hauv Exeter tau pib nyob rau lub sijhawm tos ntawd. Hauv keeb kwm ntawm kev tawm tsam xyoo 1863, kev rov sib sau ua ke zaum ob tau pib tsawg kawg yog tsib xyoos tom qab nkag mus rau hauv txoj kev kawm uas tau pib thaum qhov kaj ntawm lub tuam tsev dawb huv raug qhib tawm nyob rau xyoo 1844. Xyoo 1848, Islam twb ua rau cov tebchaws npau taws lawm. Kev rov sib sau zaum ob raug sawv cev ua ib txoj haujlwm uas maj mam nce mus, uas raug ua kom tiav los ntawm kev los txog ntawm kaum hnub uas ua ntej Hnub Peetekos, thiab kuj los ntawm rau hnub ntawm lub rooj sib txoos pw hav zoov hauv Exeter, thiab yuav tsum tau ua tiav rau xyoo 1856.
Txoj hauj lwm uas yuav sau Nws haiv neeg los ua ke zaum ob yog txoj hauj lwm kaw xaus ntawm tus tim tswv thib peb, thiab nws raug ua tiav los ntawm Khetos txhais tes.
Thaum txog hnub Xanpataus, nws txawm pib qhia hauv lub tsev sablaj; thiab coob leej uas hnov nws hais kuj xav tsis thoob, hais tias, Tej no tus txiv neej no tau los qhovtwg? Thiab txoj kev txawj ntse no yog dabtsi uas tau muab rau nws, uas txawm tej hauj lwm uas muaj hwjchim loj li no kuj raug ua los ntawm nws ob txhais tes? Malakaus 6:2.
Kev tawg khiav mus uas tshwm sim thaum lub cim ntuj ceeb tsheej nqes los pib ib txoj kev sim siab uas thaum kawg ua kom pom tseeb muaj ob pab neeg pe hawm, thiab los ntawm qhov ntawd ntxuav lub tuam tsev kom dawb huv.
Nws tus vas ntxuav nplej nyob hauv nws txhais tes, thiab nws yuav ntxuav nws lub tshav nplej kom huv si, thiab sau nws cov nplej los rau hauv lub txhab; tiam sis nws yuav hlawv cov plua npluag pov tseg nrog hluav taws uas tsis txawj tuag. Mathais 3:12.
Nyob rau lub sijhawm ntawd, Vajtswv haiv neeg yuav tsum txais cov lus ntawm tus timtswv txhais tes thiab noj nws.
Thiab kuv pom dua ib tug tim tswv muaj hwjchim nqes saum ntuj los, hnav ib txheej huab; thiab ib txoj sawv daws nyob saum nws taub hau, thiab nws lub ntsej muag zoo li lub hnub, thiab nws ob txhais ko taw zoo li tej tug ncej hluav taws. Thiab hauv nws txhais tes nws tuav ib phau ntawv me uas qhib lawm; thiab nws tsa nws txhais ko taw xis rau saum hiav txwv, thiab nws txhais ko taw laug rau saum lub ntiajteb. Tshwmsim 10:1, 2.
Thaum tus timtswv thib ob los txog rau hnub tim 19 lub Plaub Hlis, 1844, Vajtswv haiv neeg tau tawg khiav mus nyob sib cais. Thaum chiv thawj lawv twb tau raug sau los ua ke raws li kev ua tiav ntawm zaj lus faj lem hauv Tshwmsim tshooj cuaj, nqe kaum tsib, rau hnub tim 11 lub Yim Hli, 1840, tiam sis tus Tswv tau tuav Nws txhais tes thaiv ib qho kev ua yuam kev hauv kev suav txog qee cov lej nyob rau saum daim ntawv qhia.
“Kuv tau pom tias daim ntawv qhia 1843 ntawd tau raug coj los ntawm tus Tswv txhais tes, thiab tias nws yuav tsum tsis txhob raug hloov; tias cov lej ntawd yog raws li Nws xav kom lawv ua; tias Nws txhais tes nyob saum nws thiab tau zais ib qho yuam kev hauv qee cov lej, kom tsis muaj leejtwg pom tau, txog thaum Nws txhais tes raug thim tawm.” Early Writings, 74.
Kev tshem Nws txhais tes tawm tau pub rau Samuel Snow txheeb tau hnub tim raug rau zaj yog toog pom uas ncua sij hawm.
“Cov neeg ncaj ncees, uas poob siab ntawd, uas tsis muaj peev xwm to taub tias vim li cas lawv tus Tswv tsis tau los, tsis raug tso tseg nyob hauv txoj kev tsaus ntuj. Dua ib zaug ntxiv lawv raug coj mus rau lawv cov Vajlugkub kom tshawb nrhiav cov caij nyoog yav tom ntej. Tus Tswv txhais tes raug tshem tawm ntawm cov lej, thiab qhov yuam kev raug piav meej. Lawv pom tias cov caij nyoog yaj saub txuas mus txog 1844, thiab tias tib yam pov thawj uas lawv tau nthuav tawm los qhia tias cov caij nyoog yaj saub xaus rau xyoo 1843, yeej ua pov thawj tias lawv yuav xaus rau xyoo 1844.” Early Writings, 237.
Keeb kwm ntawm tus timtswv thawj thiab tus timtswv ob muaj ib txoj kab ntawm tej cim-kev taug uas txuas nrog Khetos txhais tes. Thaum Nws nqes los rau hnub Tim 11 Lub Yim Hli, 1840 thiab Tim 19 Lub Plaub Hlis, 1844, Nws muaj ib txoj xov nyob hauv Nws txhais tes. Nws yog Nws txhais tes uas coj kev tsim thiab kev luam tawm daim chart 1843 rau lub Tsib Hlis 1842. Nws yog Nws txhais tes uas kaw ruaj ib qho yuam kev hauv cov lej nyob saum daim chart. Tom qab kev tawg khiav ntawm qhov kev poob siab thawj zaug ntawd, Yelemi zaum nyob ib leeg vim yog Khetos txhais tes. Ces Nws thim Nws txhais tes mus, thiab yog li qhib lub ntsiab lus ntawm txoj xov qw thaum ib tag hmo. Txoj haujlwm ntawm kev ncab Nws txhais tes los sib sau Nws haiv neeg zaum ob tau tshwm sim txij ntawm qhov kev poob siab thawj zaug mus txog rau Exeter camp meeting, ib yam li cov thwjtim thaum kawg raug sib sau ua ke rau hauv Yeluxalees tau kaum hnub ua ntej txoj kev nchuav los ntawm Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv. Thaum tus timtswv peb los txog rau hnub Tim 22 Lub Kaum Hli, 1844, tus Tswv tsa Nws txhais tes.
Thiab tus timtswv uas kuv pom sawv saum hiav txwv thiab saum lub ntiajteb tsa nws txhais tes rau saum ntuj, Thiab cog lus los ntawm tus uas muaj sia nyob mus ib txhis ib txhis, tus uas tsim ntuj ceeb tsheej, thiab tej yam uas nyob hauv ntawd, thiab lub ntiajteb, thiab tej yam uas nyob hauv ntawd, thiab hiav txwv, thiab tej yam uas nyob hauv ntawd, tias yuav tsis muaj sij hawm ntxiv lawm. Qhia Tshwm 10:5, 6.
Txij thaum thawj zaug sib sau ua ke rau hnub tim 11 lub Yim Hli, 1840 mus txog hnub tim 22 lub Kaum Hli, 1844, keeb kwm ntawm thawj tus tim tswv thiab tus tim tswv thib ob raug cim tseg los ntawm Khetos txhais tes. Hnub tim 22 lub Kaum Hli, 1844, tus tim tswv thib peb nqes los, thiab pab yaj me Millerite tau tawg khiav mus vim txoj Kev Poob Siab Loj. Hnub ntawd Khetos tsa Nws txhais tes mus rau saum ntuj ceeb tsheej thiab cog lus tias lub sij hawm yuav tsis muaj ntxiv lawm.
Kev sib sau ua ke zaum ob hauv keeb kwm txij xyoo 1844 mus txog 1863 tau pib thaum Khetos tsa Nws txhais tes siab, thiab tib lub sijhawm kuj tuav ib txoj xov uas yuav tsum noj nyob hauv Nws txhais tes. Ces xyoo 1849, Nws tau ncab Nws txhais tes zaum ob los sib sau Nws haiv neeg uas tawg khiav mus. Cov neeg ntawd twb raug sib sau los ntawm txoj xov ntawm Midnight Cry, thiab tawg khiav mus thaum qhov xwm txheej uas tau twv tseg tsis tau muaj tiav. Ntawm Exeter camp meeting, Khetos tau sib sau Nws pab yaj thiab ua kom lawv los ua ib lub siab rau saum txoj xov ntawd, ib yam li Nws tau ua hauv kaum hnub uas ua ntej Pentecost. Cov Philadelphian Millerites tau tawm hauv Exeter camp meeting mus thiab rov ua dua Pentecost. Xyoo 1856, Khetos nyob sab nraud ntawm txoj kev txav uas tau hloov mus rau Laodicea, rau qhov Khetos sawv sab nraud ntawm Laodicean lub siab thiab khob qhov rooj, nrhiav kev nkag mus.
Saib seb, Kuv sawv ntawm lub qhov rooj thiab khob: yog leejtwg hnov Kuv lub suab, thiab qhib lub qhov rooj, Kuv yuav los rau hauv cuag nws, thiab yuav noj mov nrog nws, thiab nws nrog Kuv. Tshwm Sim 3:20.
Xyoo 1856, Khetos txhais tes tab tom khob rau saum Laodicean Millerite kev txav mus los, tiam sis tsis muaj txiaj ntsig li. Xyoo 1849, xya xyoo ua ntej ntawd, Nws twb tau pib sau Nws haiv neeg ua ke zaum ob lawm, tiam sis kev ua xyem xyav thiab kev tsis paub tseeb tau txwv Philadelphian kev txav mus los.
“Yog cov cov Adventist, tom qab txoj kev poob siab loj xyoo 1844, tau tuav rawv lawv txoj kev ntseeg thiab mus txuas ntxiv koom siab raws li Vajtswv txoj kev coj uas tab tom qhib tawm, txais yuav tus tim tswv thib peb txoj xov thiab hauv lub hwj chim ntawm tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv tshaj tawm nws rau ntiajteb, lawv yuav tau pom Vajtswv txoj kev cawm dim, tus Tswv yuav tau ua hauj lwm muaj hwj chim loj nrog lawv tej kev siv zog, txoj hauj lwm yuav tau tiav lawm, thiab Khetos yuav tau los lawm ua ntej no los txais Nws haiv neeg mus txais lawv qhov nqi zog. Tiamsis nyob rau lub sijhawm ntawm kev ua xyem xyav thiab kev tsis paub tseeb uas ua raws tom qab txoj kev poob siab ntawd, coob leej ntawm cov ntseeg advent tau tso tseg lawv txoj kev ntseeg.... Yog li ntawd txoj hauj lwm thiaj raug txwv, thiab lub ntiajteb raug tso cia rau hauv qhov tsaus ntuj. Yog hais tias tag nrho lub cev Adventist tau koom siab rau Vajtswv tej lus txib thiab txoj kev ntseeg ntawm Yexus, peb keeb kwm yuav txawv dav npaum li cas!” Evangelism, 695.
Thaum lub Cuaj Hlis 11, 2001 Khetos tau sau Nws haiv neeg hnub kawg los ua ke, cov uas tom qab ntawd tau tawg khiav mus rau ntau qhov chaw thaum lub Xya Hli 18, 2020. Thaum lub Cuaj Hlis 11, 2001 cov uas raug sau los ua ke tau muab phau ntawv zais ntawd tawm ntawm Khetos txhais tes thiab noj nws. Thaum lub Xya Hli 18, 2020 lawv tau tsis kam lees txoj lus txib uas sawv cev los ntawm Nws txhais tes tsa siab, uas qhia meej tias “sijhawm yuav tsis muaj ntxiv lawm.”
Cov neeg Maivliag hauv Philadelphia tsis tau qhia ib qho kev ntxeev siab li hauv lawv qhov kev twv tsis raug txog xyoo 1843, rau qhov lawv tau ua raws txhua qhov kaj uas tus Tswv tau muab tshwm tawm lawm; tiamsis thaum Lub Xya Hli 18, 2020 cov Laodicean ntawm txoj kev txav ntawm tus tim tswv thib peb tau ntxeev siab tawm tsam qhov kaj uas muaj feem nrog Nws txhais tes. Tom qab xyoo 1844, txoj kev txav hauv Philadelphia ntawm tus tim tswv thawj “hauv lub sijhawm ntawm kev ua xyem xyav thiab kev tsis paub meej” “tau tso lawv txoj kev ntseeg tseg,” thiab tau los ua cov Laodicean.
Xyoo 1856 sawv cev rau lub ntsiab chaw ntawm kev hloov pauv ntawd, ua ib daim qauv qhia txog ib lub ntsiab chaw ntawm kev hloov pauv rau Vajtswv haiv neeg hauv hnub kawg.
Nyob rau qee lub sijhawm hauv xya xyoo ntawd nruab nrab ntawm 1849 thiab 1856, Philadelphian Millerite kev txav sawv tawm tsam tus Tswv txhais tes uas tab tom ncav los sib sau Nws haiv neeg zaum ob; thiab lo lus cog tseg yog hais tias thaum ntawd Nws yuav ua ntau tshaj qhov Nws tau ua yav dhau los.
“Lub Cuaj Hli tim 23, tus Tswv tau qhia rau kuv tias nws twb tau ncab nws txhais tes zaum ob los cawm cov seem ntawm nws haiv neeg, thiab hais tias kev rau siab yuav tsum muab nce ob npaug rau lub sijhawm sib sau no. Hauv lub sijhawm tawg khiav, cov Yixayee raug nplawm thiab raug dua ntais; tiam sis nim no, hauv lub sijhawm sib sau, Vajtswv yuav kho thiab qhwv nws haiv neeg tej qhov txhab. Hauv lub sijhawm tawg khiav, tej kev rau siab uas ua kom nthuav qhov tseeb tsuas muaj me ntsis txiaj ntsig xwb, ua tiav tau tsawg heev lossis tsis tau dab tsi li; tiam sis hauv lub sijhawm sib sau, thaum Vajtswv twb tsa nws txhais tes los sib sau nws haiv neeg lawm, tej kev rau siab los nthuav qhov tseeb yuav ua tiav raws li tau npaj tseg. Txhua tus yuav tsum koom ib siab thiab kub siab lug hauv tes haujlwm no. Kuv pom tias nws yog ib qho txaj muag rau leejtwg los muab lub sijhawm tawg khiav los ua qauv tswj peb nim no hauv lub sijhawm sib sau; rau qhov yog Vajtswv tsis ua ntau dua rau peb nim no tshaj li nws tau ua thaum ntawd, cov Yixayee yeej yuav tsis sib sau tau li. Nws yog ib yam tsim nyog ib yam nkaus uas qhov tseeb yuav tsum raug luam tawm rau hauv ib daim ntawv xov xwm, ib yam li raug tshaj tawm.” Review and Herald, November 1, 1850.
Pom tseeb tias, tus Tswv tau sim coj Nws tes dej num mus tom ntej hauv kev sib koom siab, tiam sis qhov kev sib koom siab ntawd pom tseeb tias twb tawg lawm, thiab “hauv lub sijhawm ntawm kev ua xyem xyav thiab kev tsis paub tseeb uas tau raws tom qab qhov kev poob siab ntawd, coob leej ntawm cov uas ntseeg txoj kev los sai ntawm tus Tswv tau tso lawv txoj kev ntseeg tseg.” The Present Truth (tom qab no yog Review and Herald) tau pib luam tawm xyoo 1849, thiab txog xyoo 1851 daim chart xyoo 1850 twb muaj lawm, tiam sis txog xyoo 1856, zaj lus ntawm “xya lub sijhawm” hauv Leviticus nees nkaum-rau tau raug tso cia tsis tiav. Zaj lus uas tau raug qhib lub foob rau thaum Lub Kaum Hli 22, 1844, tau tshwm sim thaum cov lus faj lem txog lub sijhawm ntawm ob txhiab peb puas xyoo thiab ob txhiab tsib puas nees nkaum xyoo tau xaus.
Hnub Xanpataus yog txoj kev qhuab qhia uas ci ntsa iab tshaj txhua txoj kev qhuab qhia lwm yam nyob rau lub sijhawm ntawd, thiab tau muaj ib txoj kev sim siab txuas ntxiv mus tau kaum ob xyoos mus txog thaum txoj kev sim siab kawg los txog hauv xyoo 1856. Txoj kev sim siab ntawd yog hais txog Hnub Xanpataus so rau thaj av, thiab nws cim txog qhov kawg ntawm ib txoj kev sim siab uas tau pib los ntawm Hnub Xanpataus so rau tibneeg. Lub sijhawm sim siab ntawd nqa tus cim ntawm Alpha thiab Omega. Xyoo 1856 kuj sawv cev rau kev nce ntxiv ntawm kev paub txog thawj qhov tseeb hauv paus uas Miller tau nrhiav pom, yog li ntawd nws kuj nqa tus cim ntawm Alpha thiab Omega nyob rau theem ntawd thiab. Qhov tseeb txog Hnub Xanpataus, uas yog lub cim ntawm Vajtswv haiv neeg uas raug ntxuav kom dawb huv, raug sawv cev ua suab raj xya raug tshuab, thaum qhov tsis meej ntawm Khetos nyob hauv tus ntseeg, uas yog txoj kev cia siab ntawm lub yeeb koob, raug ua kom tiav. “Xya zaug” raug sawv cev los ntawm lub suab raj Yubili uas yuav tsum raug tshuab rau Hnub Theej Txhoj.
Xya xyoo txij li 1856 mus txog 1863 sawv cev rau kaum hnub hauv Yeluxalees rau cov thwj tim, thiab rau rau hnub ntawm Exeter lub rooj sib txoos pw hav zoov rau cov Filadefias Millerites, tiam sis, tu siab kawg, lub sijhawm ntawd tau dhau los ua daim duab piv txwv ntawm cov uas tsis kam ua raws tus Tswv raws li Nws coj lawv hla lub sijhawm hloov chaw. Keeb kwm ntawm thawj thiab tus tim tswv thib ob, uas yog lub sijhawm keeb kwm ntawm xya lub xob quaj, qhia tias tus Tswv nthuav Nws txhais tes los sau Nws haiv neeg zaum ob txij lub Plaub Hlis 19, 1844, thiab nws qhia ib qho kev teb mloog lus raws li cov neeg txawj ntse tau ua raws Khetos nkag mus rau hauv Qhov Chaw Dawb Huv Tshaj Plaws.
Keeb kwm ntawm thawj Kadej, uas yog keeb kwm ntawm tus tim tswv thib peb txij xyoo 1844 mus txog 1863, qhia tias tus Tswv rov ncab Nws txhais tes los sau Nws haiv neeg zaum ob; tiam sis nyob hauv keeb kwm ntawd, kev ntxeev siab tau raug nthuav tawm. Nimno, zaum thib peb, txij li Lub Xya hli ntuj 2023 los, tus Tswv rov ncab Nws txhais tes dua los sau Nws haiv neeg zaum ob, thiab lawv yuav ua kom tiav Kadej thib ob ua cov Filadefias uas mloog lus, rau qhov lub cim kos npe ntawm qhov tseeb qhia tias peb zaug ntawd yog qhov pib thiab qhov xaus uas sawv cev rau cov Filadefias uas mloog lus, hos tus qauv nyob nruab nrab yog cov Laudikeas uas tsis mloog lus.
Peb yuav txuas ntxiv txoj kev kawm no hauv tsab xov xwm tom ntej.
“Cov pawg ntseeg puas yuav mloog lus rau zaj lus Laodicea? Lawv puas yuav hloov siab lees txim, los yog txawm hais tias txoj lus tseeb uas loj tshaj thiab hnyav tshaj plaws—zaj lus ntawm tus tim tswv thib peb—tab tom raug tshaj tawm rau lub ntiajteb, lawv puas tseem yuav mus ntxiv hauv kev txhaum? Nov yog zaj lus kawg ntawm txoj kev hlub tshua, yog lo lus ceeb toom kawg rau ib lub ntiajteb uas poob lawm. Yog pawg ntseeg ntawm Vajtswv dhau los ua sov me ntsis xwb, ces nws yuav tsis sawv hauv Vajtswv txoj kev pom zoo ntxiv lawm ib yam nkaus li cov pawg ntseeg uas raug piav tias twb poob lawm thiab tau dhau los ua chaw nyob ntawm dab phem, thiab chaw khaws txhua tus ntsuj plig qias neeg, thiab tawb kaw txhua hom noog qias neeg thiab ntxub ntxaug. Cov uas twb tau muaj sijhawm hnov thiab txais txoj lus tseeb thiab tau koom nrog pawg ntseeg Seventh-day Adventist, hu lawv tus kheej tias yog Vajtswv haiv neeg uas ceev Nws tej lus txib, los tseem tsis muaj txoj sia ntsuj plig thiab txoj kev fij siab rau Vajtswv ntau dua li cov pawg ntseeg uas tsuas muaj npe xwb, lawv yuav raug tej kev rau txim phem ntawm Vajtswv ib yam tseeb npaum li cov pawg ntseeg uas tawm tsam Vajtswv txoj cai. Tsuas yog cov uas raug dawb huv los ntawm txoj lus tseeb xwb thiaj yuav tsim tau tsev neeg muaj koob muaj npe nyob hauv cov tsev nyob saum ntuj uas Khetos twb mus npaj rau cov uas hlub Nws thiab ceev Nws tej lus txib.”
“‘Tus uas hais tias, Kuv paub Nws, tiamsis tsis ceev Nws tej lus txib, yog tus dag, thiab qhov tseeb tsis nyob hauv nws’ [1 John 2:4]. Qhov no suav nrog txhua tus uas lees tias lawv muaj kev paub txog Vajtswv, thiab ceev Nws tej lus txib, tiamsis tsis qhia qhov ntawd tawm los ntawm tej haujlwm zoo. Lawv yuav tau txais raws li lawv tej haujlwm. ‘Tus twg nyob ruaj hauv Nws, tus ntawd tsis ua txhaum; tus twg ua txhaum, tus ntawd tsis tau pom Nws, thiab tsis tau paub Nws’ [1 John 3:6]. Qhov no raug hais rau txhua tus tswvcuab hauv pawg ntseeg, suav nrog cov tswvcuab ntawm cov pawg ntseeg Xya-Hnub Adventist. ‘Me nyuam yaus, tsis txhob cia leejtwg dag ntxias nej: tus uas ua ncaj ncees yog ncaj ncees, ib yam li Nws yog tus ncaj ncees. Tus uas ua txhaum yog ntawm dab ntxwg nyoog; rau qhov dab ntxwg nyoog twb ua txhaum txij thaum chiv keeb los. Vim li no Leej Tub ntawm Vajtswv thiaj raug tshwm sim los, xwv kom Nws yuav rhuav tshem tej haujlwm ntawm dab ntxwg nyoog. Tus twg yug los ntawm Vajtswv, tus ntawd tsis ua txhaum; rau qhov Nws noob nyob ruaj hauv nws, thiab nws tsis muaj peev xwm ua txhaum tau, vim nws yug los ntawm Vajtswv. Nyob hauv qhov no cov me nyuam ntawm Vajtswv thiaj raug qhia kom pom, thiab cov me nyuam ntawm dab ntxwg nyoog thiab: tus twg tsis ua ncaj ncees, tus ntawd tsis yog ntawm Vajtswv, thiab tus uas tsis hlub nws tus kwv tij los kuj ib yam’ [1 John 3:7–10].”
“Txhua tus uas lees tias lawv yog cov Adventist uas ceev Hnub Xanpataus, los tseem pheej nyob hauv kev txhaum, yog neeg dag hauv Vajtswv lub xub ntiag. Lawv txoj kev ua txhaum tab tom tawm tsam Vajtswv tes haujlwm. Lawv tab tom coj lwm tus mus rau hauv kev txhaum. Lo lus los ntawm Vajtswv tuaj rau txhua tus tswv cuab hauv peb cov koom txoos tias, ‘Thiab nej yuav tsum ua kom tej kev ncaj rau nej ko taw, tsam qhov uas ceg tawv yuav raug thawb tawm ntawm txoj kev mus; tiam sis cia nws rov zoo dua. Nej cia li nrhiav kev thaj yeeb nrog txhua tus neeg, thiab kev dawb huv, uas tsis muaj ces tsis muaj leejtwg yuav pom tus Tswv li: nej yuav tsum ceev faj kawg tsam muaj leejtwg poob ntawm Vajtswv txoj kev tshav ntuj; tsam muaj ib tug cag kev iab kev khib txhaws tuaj ua rau nej ntxhov siab, thiab vim li ntawd coob leej raug ua qias; tsam yuav muaj ib tug twg ua nkauj ua nraug tsis dawb huv, lossis yog neeg tsis hwm tej yam dawb ceev, ib yam li Exau, tus uas muab nws txoj cai yug hlob muag rau ib pluag mov xwb. Rau qhov nej paub tias tom qab ntawd, thaum nws xav yuav txais txoj koob hmoov qub txeeg qub teg ntawd, nws raug tsis kam lees; rau qhov nws nrhiav tsis tau ib qho chaw rau kev hloov siab lees txim, txawm nws nrhiav qhov ntawd nrog kua muag kawg li los’ [Henplais 12:13–17].”
“Qhov no siv tau rau ntau leej uas hais tias lawv ntseeg qhov tseeb. Es tsis txhob tso tseg lawv tej kev ntshaw phem, lawv rov mus ntxiv hauv ib txoj kev kawm uas yuam kev nyob hauv Xatas txoj kev dag ntxias uas muaj kev txawj dag ntxias tob. Kev txhaum tsis raug pom tias yog kev txhaum. Lawv tej siab ntsws twb raug qias lawm, lawv tej siab raug muab ua kom lwj, txawm yog lawv tej kev xav los kuj phem zuj zus tsis tseg li. Xatas siv lawv ua cuab ntxias kom ntxias tej ntsuj plig mus rau hauv tej kev ua qias neeg uas qias tag nrho tus neeg ntawd. ‘Tus uas tsis hwm Mauxe txoj kevcai [uas yog Vajtswv txoj kevcai] twb tuag tsis tau kev khuvleej nyob rau ntawm ob los yog peb tug timkhawv lawm: nej xav saib, tus uas tsuj tus Tub ntawm Vajtswv rau hauv qab taw, thiab suav hais tias cov ntshav ntawm txoj kev cog lus uas ua rau nws dawb huv ntawd yog ib yam qias neeg, thiab saib tsis taus tus Ntsuj Plig ntawm txoj kev hlub, nws yuav tsim nyog raug txim hnyav dua npaum li cas? Rau qhov peb paub Tus uas tau hais tias, Kev pauj yog kuv tug, kuv yuav pauj rov qab, tus Tswv hais li ntawd. Thiab ntxiv thiab tias, Tus Tswv yuav txiav txim rau Nws haiv neeg. Kev poob rau hauv ob txhais tes ntawm Vajtswv uas muaj sia nyob yog ib yam txaus ntshai heev’ [Henplais 10:28–31].” Manuscript Releases, volume 19, 176, 177.