Rooj mov ntawm Belshazzar qhia txog “teev” ntawm txoj cai Sunday, tiamsis nws tso qhov tseem ceeb rau saum txoj kev txiav txim ntawm lub horn Republican. Daim duab kub ntawm Nebuchadnezzar hauv Daniyees tshooj peb, muab tib zaj keeb kwm ntawd tso rau hauv lub ntsiab lus ntawm Vajtswv haiv neeg ncaj ncees, uas thaum ntawd raug tsa siab ua ib tug chij. Daniyees tshooj rau, hais txog tib txoj kab ntawd, tiamsis hais txog lub luag hauj lwm ntawm lub horn Protestant. Belshazzar sawv cev rau “lub xeev,” thiab nws tau hu ib txhiab ntawm nws cov “nom tswv.”
Vajntxwv Npesas ua ib rooj mov loj rau ib txhiab leej ntawm nws cov nom tswv, thiab nws haus cawv txiv hmab nyob ntawm xub ntiag ntawm ib txhiab leej ntawd. Vajntxwv Npesas, thaum nws tab tom saj cawv txiv hmab, tau txib kom coj tej tais kub thiab tais nyiaj uas nws txiv Npukhanexas tau nqa tawm hauv lub tuam tsev uas nyob hauv Yeluxalees los; kom vajntxwv, nws cov thawj, nws cov pojniam, thiab nws cov niam yau thiaj li haus tau hauv tej ntawd. Ces lawv thiaj coj tej tais kub uas tau muab tawm hauv lub tuam tsev ntawm Vajtswv lub tsev uas nyob hauv Yeluxalees los; thiab vajntxwv, nws cov thawj, nws cov pojniam, thiab nws cov niam yau, tau haus hauv tej ntawd. Lawv haus cawv txiv hmab, thiab qhuas tej vajtswv cuav ntawm kub, thiab ntawm nyiaj, ntawm tooj liab, ntawm hlau, ntawm ntoo, thiab ntawm pob zeb. Nyob rau tib lub sijhawm ntawd, muaj ib sab tes ntiv tes ntawm ib tug neeg tawm los, thiab sau tim ntsej tim muag rau ntawm tus ncej teeb saum daim phab ntsa pleev ntawm vajntxwv lub vaj ntxwv; thiab vajntxwv pom sab tes uas tab tom sau ntawd. Daniyee 5:1–5.
Tus lej “kaum” sawv cev rau tus zaj, thiab ib puas, thiab ib txhiab tsuas yog kev nthuav loj ntawm tib lub cim ntawd xwb. Hauv tshooj rau, ib puas nees nkaum thawb txoj kevcai dag ntxias, thiab ib puas nees nkaum yog ib lub cim rau cov pov thawj. Xam raws li “kab saum kab,” rooj noj mov loj ntawm Belshazzar tab tom ua duab qhia txog txoj kev txiav txim rau ib txoj kev tswj tebchaws uas raug qias lawm, thiab txoj kev txiav txim rau ib txoj kev tswj pawg ntseeg uas raug qias lawm. Belshazzar tau qaug cawv nrog cawv txiv hmab Npanpiloo, ces nws txiav txim siab los ua qias rau tej twj siv dawb huv ntawm Vajtswv lub tuam tsev hauv Yeluxalees.
Tus yaj saub hais tias, “Kuv pom dua ib tug tim tswv nqes saum ntuj los, nws muaj hwjchim loj kawg; thiab lub ntiajteb raug ci ntsa iab los ntawm nws lub koob meej. Thiab nws quaj nrov nrov nrog ib lub suab muaj zog, hais tias, Npanpiloo tus loj tau poob lawm, tau poob lawm, thiab tau los ua chaw nyob ntawm dab phem” (Tshwmsim 18:1, 2). Qhov no yog tib zaj lus uas twb raug muab los ntawm tus tim tswv thib ob lawm. Npanpiloo tau poob lawm, “vim nws tau ua kom txhua haiv neeg haus cawv txiv hmab ntawm txoj kev chim ntawm nws txoj kev ua nkauj ua nraug” (Tshwmsim 14:8). Cawv txiv hmab ntawd yog dabtsi?—Nws tej lus qhuab qhia cuav. Nws tau muab ib hnub Xanpataus cuav rau lub ntiajteb hloov chaw ntawm hnub Xanpataus raws li txoj cai thib plaub, thiab tau rov hais dua lo lus dag uas Xatas xub hais rau Evas hauv Edees—uas yog tus ntsuj plig muaj txojsia tsis txawj tuag raws li ntuj tsim. Muaj ntau yam kev yuam kev uas yog ib xeem nrog cov ntawd nws tau nthuav mus deb thiab dav, “qhia tibneeg kom coj tibneeg tej lus txib ua tej lus qhuab qhia” (Mathai 15:9).” Selected Messages, book 2, 118.
Cov cawv uas Belshazzar tab tom haus yog papacy tus mlom hnub Xanpataus, rau qhov rooj mov ntawd sawv cev rau lub “sijhawm” yaj saub qhia txog txoj cai hnub Sunday. Cov twj huv hauv lub tuam tsev dawb huv uas nws nqa los rau hauv chav rooj mov sawv cev tsis yog rau kev ntxeev siab tawm tsam Vajtswv xwb, tiam sis cov twj dawb huv kuj sawv cev rau Vajtswv haiv neeg thiab, rau qhov yam tiag sawv cev rau yam sab ntsuj plig, thiab neeg yog cov twj.
Txawm li cas los xij, Vajtswv lub hauv paus ruaj nreb nyob twj ywm, muaj daim foob no hais tias, Tus Tswv paub cov uas yog nws. Thiab tias, Cia txhua tus uas hu txog Khetos lub npe yuav tsum tso kev ua txhaum tseg. Tiamsis hauv ib lub tsev loj tsis yog tsuas muaj tej twj kub thiab nyiaj xwb, tiamsis tseem muaj tej twj ntoo thiab av thiab; qee yam yog rau kev hwm, hos qee yam yog rau kev tsis hwm. Yog li ntawd, yog ib tug neeg ntxuav nws tus kheej kom dawb huv ntawm tej no lawm, nws yuav yog ib lub twj rau kev hwm, raug dawb huv cais tseg, tsim nyog rau tus tswv siv, thiab raug npaj txhij rau txhua txoj haujlwm zoo. 2 Timaute 2:19–21.
Thaum tab tom ua kom Vajtswv haiv neeg raug qias los ntawm kev yuam kom pe hawm Hnub Sunday, tej ntawv uas raug sau los ntawm txhais tes hluav taws twb tshaj tawm txog Npanpiloo Belshazzar txoj kev puam tsuaj.
Nyob rau tib lub sijhawm ntawd, cov ntiv tes ntawm ib txhais tes neeg txawm tawm los, thiab sau rau ntawm phab ntsa uas pleev dawb ntawm vajntxwv lub tsev fuabtais, ncaj rau ntawm lub teeb tswm ciab; thiab vajntxwv pom ib feem ntawm txhais tes uas tabtom sau ntawd. Ces vajntxwv lub ntsej muag txawm hloov mus, thiab nws tej kev xav ua rau nws nyuaj siab heev, txog npaum li ntawd pob qij txha ntawm nws ob lub duav txawm plam zog, thiab nws ob lub hauv caug sib tsoo rau ib leeg. Vajntxwv qw nrov nrov kom hu cov kws saib hnub qub, cov Khauldees, thiab cov kws twv saub los. Vajntxwv hais thiab hais rau cov neeg txawj ntse hauv Npanpiloos tias, Leejtwg uas yuav nyeem tau zaj ntawv no, thiab qhia tau nws lub ntsiab lus rau kuv, nws yuav raug hnav khaub ncaws liab vog, yuav muaj saw kub dai rau nws caj dab, thiab yuav ua tus kav thib peb hauv lub nceeg vaj. Daniyee 5:5–7.
Raws li keeb kwm to taub, nqe no qhia tias Belshazzar txiv tau tso lub zwm txwv kav tebchaws rau Belshazzar lawm, thiab vim li no qhov uas nws tus tub yuav pub tau zoo tshaj plaws rau tus uas txhais tau cov ntawv sau ntawm phab ntsa ntawd tsuas yog ib txoj hauj lwm ua tus kav thib peb xwb. Ua ntej txog txoj cai Hnub Caiv hauv Tebchaws Meskas, cov thawj coj nom tswv yuav nyob hauv ib txoj hauj lwm uas nyob hauv qab cov thawj coj kev ntseeg, cov uas yuav ua haujlwm los qhia kom muaj ib yam kev pe hawm tshiab. Tus duab ntawm tus tsiaj nyaum sawv cev rau kev sib koom ua ke ntawm pawg ntseeg thiab lub xeev, nrog pawg ntseeg tuav txoj kev tswj hwm hauv txoj kev sib raug zoo ntawd; thiab thaum txog txoj cai Hnub Caiv, Belshazzar yog tus vajntxwv nom tswv, yog li ntawd nws ua lub cim rau lub xeev, tiam sis nws tsuas yog tus thib ob nyob hauv qab nws txiv txoj cai kav kev ntseeg xwb. Qhov zoo tshaj plaws uas nws yuav pub tau rau Daniel yog kom ua tus thib peb.
“Thaum pawg ntseeg tiam thaum ntxov tau ua qias tuaj vim tig ncaim ntawm txoj kev yooj yim ntawm txoj moo zoo thiab lees txais tej kab ke thiab kev cai ntawm cov neeg txawv teb chaws pe hawm dab mlom, nws thiaj poob Vajtswv tus Ntsuj Plig thiab hwj chim; thiab kom tswj tau tej tib neeg lub siab raws kev ntseeg, nws thiaj nrhiav kev txhawb nqa ntawm hwj chim nom tswv hauv ntiaj teb. Qhov uas tshwm sim los yog txoj kev kav ntawm papacy, uas yog ib pawg ntseeg tswj hwm lub hwj chim ntawm lub xeev thiab siv nws los txhawb nws tej hom phiaj ntawm nws tus kheej, tshwj xeeb yog rau kev rau txim rau ‘kev ntseeg yuam kev.’ Kom Tebchaws Meskas thiaj tsim tau ib tug mlom ntawm tus tsiaj qus, lub hwj chim kev ntseeg yuav tsum tswj tau tsoom fwv pej xeem kom lub xeev txoj cai kuj yuav raug pawg ntseeg siv los ua kom tiav nws tej hom phiaj ntawm nws tus kheej....”
“Kev yuam kom ceev Hnub Caiv rau hnub Sunday los ntawm cov koom txoos Protestant yog kev yuam kom pe hawm lub hwj chim papacy—yog tus tsiaj qus. Cov uas, vim to taub txog tej kev thov cai ntawm lo lus txib plaub, ho xaiv yuav ceev tus Xanpataus cuav hloov chaw tus Xanpataus tseeb, yog li ntawd lawv tab tom muab kev qhuas hawm rau lub hwj chim ntawd uas tsuas yog los ntawm nws xwb thiaj li raug txib li ntawd. Tiamsis nyob hauv qhov kev ua uas yuam ib txoj hauj lwm kev ntseeg los ntawm lub hwj chim pej xeem, cov koom txoos ntawd lawv tus kheej yuav tsim ib tug mlom zoo li tus tsiaj qus; yog li ntawd, kev yuam kom ceev Hnub Caiv rau hnub Sunday hauv Tebchaws Meskas yuav yog kev yuam kom pe hawm tus tsiaj qus thiab nws tus mlom.” The Great Controversy, 443, 448, 449.
Yog nyob rau lub sijhawm kev kub ntxhov uas tus cwj pwm thiaj raug nthuav tawm, thiab txoj xov uas muaj qhov tsis txawj to taub sau rau saum phab ntsa tau tsim kev kub ntxhov hauv Belshazzar txoj kev paub thiab cim txog qhov kawg ntawm nws lub nceeg vaj, yog li ntawd thiaj ua ib lub cim cev lus faj lem txog qhov kawg ntawm lub nceeg vaj ntawm tus tsiaj qus hauv ntiajteb. Belshazzar tau tuag rau hmo ntawd kiag, sawv cev rau txoj cai Hnub Caiv, thaum Tebchaws Meskas raug rhuav pov tseg raws li lub nceeg vaj thib rau ntawm cov lus faj lem hauv Phau Vajlugkub ntawm txoj cai Hnub Caiv, tab sis Tebchaws Meskas tam sim ntawd hloov mus ua tus vaj loj tshaj ntawm kaum tus vaj. Kaum tus vaj yog lub nceeg vaj thib xya ntawm cov lus faj lem hauv Phau Vajlugkub, thiab lawv tam sim ntawd pom zoo muab lawv lub nceeg vaj thib xya rau tus tsiaj qus.
Vim Vajtswv tau muab tso rau hauv lawv lub siab kom lawv ua raws li Nws lub siab nyiam, thiab kom lawv sib haum siab, thiab muab lawv lub nceeg vaj rau tus tsiaj qus, mus txog thaum Vajtswv tej lus yuav tiav. Tshwmsim 17:17.
Cov kev txav zaum kawg yog kev txav uas tshwm sim ceev nrooj, thiab kev hloov ntawm lub nceeg vaj thib rau mus rau lub xya, thiab tom qab ntawd mus rau lub yim, kuj tshwm sim sai, vim hais tias lub ntiaj teb nyob rau lub sijhawm ntawd hauv ib txoj kev kub ntxhov loj. Kev rhuav tshem tus tsiaj qus ntawm lub ntiaj teb ua rau Belshazzar ntshai, thiab raws li tus vajntxwv thawj tshaj ntawm kaum tus vajntxwv, nws sawv cev rau txoj kev ntshai uas tag nrho cov vajntxwv hauv ntiaj teb yuav ntsib thaum Tebchaws Meskas raug rhuav tshem. Hauv Tshwmsim tshooj kaum ib, “teev” uas txoj kev sau tes tshwm rau saum phab ntsa, yog “teev” ntawm txoj av qeeg loj. Nyob rau lub sijhawm ntawd peb lub cim ntawm Islam raug cim tseg, thiab yog Islam uas ua rau cov vajntxwv ntshai nyob rau hnub kawg.
Vim saib, cov vajntxwv tau sib sau tuaj, lawv hla dhau mus ua ke. Lawv pom nws lawm, ces lawv xav tsis thoob; lawv ntxhov siab, thiab maj nroos khiav mus. Kev ntshai tuav rawv lawv rau ntawd, thiab mob nyhav, ib yam li tus pojniam mob yug menyuam. Koj rhuav cov nkoj ntawm Tarshish nrog cua tuaj sab hnub tuaj. Raws li peb tau hnov, peb kuj tau pom li ntawd hauv lub nroog ntawm tus Tswv uas muaj pab tub rog coob, hauv lub nroog ntawm peb tus Vajtswv: Vajtswv yuav tsa nws kom ruaj khov mus ib txhis. Xala. Ntawv Nkauj 48:4–8.
Cov nom tswv, lossis cov vajntxwv, tau sib sau ua ke ntawm Belshazzar lub rooj mov, haus cawv txiv hmab Npanpiloo thiab tuav nrog ntsia ntsoov tej hlab ntsha dawb huv ntawm Vajtswv lub tuam tsev, thaum kev ntshai tau tuav lawv, raws li tau sawv cev los ntawm Belshazzar txoj kev ntshai thaum tsab ntawv sau tau tshwm rau saum phab ntsa. Belshazzar txoj kev ntshai tau pib ib txoj kev ntshai uas nce zuj zus, uas sawv cev los ntawm ib tug pojniam nyob hauv kev mob yug me nyuam, thiab “teev” hauv Tshwmsim tshooj kaum ib coj mus rau tshooj kaum ob, qhov chaw uas tus chij yog sawv cev los ntawm ib tug pojniam uas tab tom yuav yug me nyuam. Thawj qhov mob yug menyuam yog tsab ntawv sau rau saum phab ntsa ntawm chav rooj mov. Txoj kev ntshai ntawd yog tsim los ntawm “cua sab hnub tuaj” ntawm Islam, uas “rhuav tshem tej nkoj ntawm Tarshish.”
Hauv Belshazzar chav rooj mov loj, “ib txhiab tus tswv” tab tom haus cawv ntawm Npanpiloo, uas sawv cev rau kev yuam kom hwm Hnub Caiv. Lub sijhawm ntawd, Nebuchadnezzar pawg nkauj pib ntaus suab paj nruag, raws li Belshazzar kom coj tej twj dai kom zoo nkauj ntawm lub tuam tsev dawb huv los rau hauv. Tus poj niam deev hluas ntawm Tyre pib hu nkauj, thiab cov Ixayees uas twb thim rov qab lawm pib seev cev ncig Nebuchadnezzar tus mlom kub. Tiamsis lub rooj mov ntawd raug “cua tuaj sab hnub tuaj” tsoo, uas yog “kev txom nyem thib peb” los sai sai, thiab yog “raj xyu thib xya.” Thaum Islam los tsoo lub rooj mov ntawd, “cov haiv neeg npau taws.” Lawv npau taws, vim cov nkoj ntawm Tarshish, lub cim ntawm lub qauv kev khwv nyiaj txiag ntawm lub ntiaj teb no, ces raug poob rau hauv nruab nrab hiav txwv.
Tarshish yog koj tug tub lag luam vim yog tej txiaj ntsig nplua mias txhua yam; lawv ua lag luam hauv koj tej khw nrog nyiaj, hlau, tin, thiab txhuas. Javan, Tubal, thiab Meshech, lawv yog koj cov tub lag luam: lawv ua lag luam hauv koj tej khw nrog neeg lub cev thiab tej twj tooj dag. Cov neeg hauv tsev Togarmah ua lag luam hauv koj tej khw nrog nees, cov caij nees, thiab luj. Cov neeg ntawm Dedan yog koj cov tub lag luam; ntau lub koog pov txwv yog tej khoom lag luam ntawm koj txhais tes: lawv nqa tej kaus ntxhw thiab ntoo ebony tuaj pub rau koj. Syria yog koj tug tub lag luam vim yog koj tej khoom tsim muaj coob kawg: lawv ua lag luam hauv koj tej khw nrog pob zeb emerald, ntaub xim ntshav, paj ntaub, ntaub linen mos zoo, coral, thiab agate. Judah, thiab thaj av Ixayees, lawv yog koj cov tub lag luam: lawv ua lag luam hauv koj lub khw nrog nplej ntawm Minnith, thiab Pannag, thiab zib ntab, thiab roj, thiab tshuaj tsw qab kho mob. Damascus yog koj tug tub lag luam rau qhov koj tej khoom tsim muaj coob, vim yog txhua yam txiaj ntsig nplua mias coob kawg; lawv ua lag luam nrog cawv txiv hmab ntawm Helbon, thiab plaub yaj dawb. Dan thiab Javan uas mus los kuj ua lag luam hauv koj tej khw thiab: hlau ci, cassia, thiab calamus, nyob hauv koj lub khw. Dedan yog koj tug tub lag luam hauv tej tsoos tsho muaj nqis rau tsheb nees. Arabia, thiab txhua tus thawj ntawm Kedar, lawv ua lag luam nrog koj hauv menyuam yaj, thiab yaj txwv, thiab tshis: hauv tej no lawv yog koj cov tub lag luam. Cov tub lag luam ntawm Sheba thiab Raamah, lawv yog koj cov tub lag luam: lawv ua lag luam hauv koj tej khw nrog tej txuj lom zoo tshaj plaws txhua yam, thiab nrog txhua yam pob zeb muaj nqis, thiab kub. Haran, thiab Canneh, thiab Eden, cov tub lag luam ntawm Sheba, Asshur, thiab Chilmad, yog koj cov tub lag luam. Cov no yog koj cov tub lag luam hauv txhua yam khoom, hauv tej ris tsho xiav, thiab paj ntaub, thiab hauv tej thawv rau tej ris tsho muaj nqis, khi nrog hlua, thiab ua ntawm ntoo cedar, nyob hauv koj tej khoom lag luam. Cov nkoj ntawm Tarshish hu nkauj qhuas koj hauv koj lub khw: thiab koj tau puv npo, thiab raug tsa ua neeg muaj hwjchim ci ntsa iab heev nyob hauv nruab nrab hiav txwv. Koj cov neeg nquam nkoj tau coj koj mus rau hauv tej dej loj: cua sab hnub tuaj tau tsoo koj tawg nyob hauv nruab nrab hiav txwv. Koj tej txiaj ntsig nplua mias, thiab koj tej khw, koj tej khoom lag luam, koj cov neeg tsav nkoj, thiab koj cov thawj coj nkoj, koj cov neeg lo nkoj, thiab cov uas ua lag luam hauv koj tej khoom lag luam, thiab koj txhua tus txiv neej ua rog uas nyob hauv koj, thiab tag nrho koj pawg neeg uas nyob hauv nruab nrab koj, yuav poob rau hauv nruab nrab hiav txwv rau hnub uas koj puas tsuaj. Ezekiel 27:12–26.
“Cov nkoj ntawm Tarshish” yog lub cim ntawm txheej txheem kev lag luam ntawm lub ntiajteb, thiab lawv raug muab rhuav tshem hauv nruab nrab hiav txwv los ntawm “cua tuaj sab hnub tuaj.” Exekees qhia rau peb tias qhov no tshwm sim nyob rau hauv “hnub uas koj raug puam tsuaj,” thiab ntsiab lus ntawm Exekees tshooj nees nkaum xya yog zaj quaj ntsuag rau Tyrus.
Lo lus ntawm tus Tswv rov los cuag kuv dua, hais tias, Nimno, koj tus tub neeg, cia li tsa ib zaj quaj ntsuag rau Tyrus; thiab hais rau Tyrus tias, Au, koj uas nyob ntawm qhov ncauj kev hiav txwv, uas ua lag luam nrog tej haiv neeg rau ntau lub kob, Tus Tswv Vajtswv hais li no tias; Au Tyrus, koj tau hais tias, Kuv yog tus zoo nkauj txhij txhua. Ezekiel 27:1–3.
Hnub uas Tyrus raug puam tsuaj yog lub ntsiab ntawm zaj quaj ntsuag no. Hnub uas Tyrus raug puam tsuaj yog txoj cai Sunday, vim Tyrus yog ib lub cim ntawm txoj kev kav papacy, uas nws txoj kev txiav txim pib rau hauv “teev” uas lub suab thib ob hauv Tshwm Sim kaum yim pib hu kom neeg tawm hauv Babylon.
Thiab kuv hnov dua ib lub suab saum ntuj hais tias, Nej cov uas yog kuv haiv neeg, cia li tawm hauv nws los, tsam nej yuav koom nrog nws tej kev txhaum, thiab tsam nej yuav raug nws tej kev raug txim. Rau qhov nws tej kev txhaum tau nce mus txog saum ntuj lawm, thiab Vajtswv twb nco txog nws tej kev ua phem lawm. Cia li pauj rau nws ib yam li nws tau pauj rau nej, thiab muab ob npaug rau nws raws li nws tej haujlwm; hauv lub khob uas nws tau puv, cia li ntim ob npaug rov rau nws. Ntau npaum li nws tau tsa nws tus kheej ua neeg muaj koob meej thiab ua neej nyob hauv kev nplua nuj, nej cia li muab kev tsim txom thiab kev quaj ntsuag ntau npaum ntawd rau nws; rau qhov nws hais hauv nws lub siab tias, Kuv zaum ua poj huab tais, kuv tsis yog poj ntsuam, thiab kuv yuav tsis pom kev quaj ntsuag li. Vim li ntawd nws tej kev raug txim yuav los rau hauv ib hnub xwb, yog kev tuag, kev quaj ntsuag, thiab kev tshaib nqhis; thiab nws yuav raug hlawv kom puas tsuaj tag nrog hluav taws; rau qhov tus Tswv Vajtswv uas txiav txim rau nws muaj hwj chim loj. Thiab cov vajntxwv hauv ntiajteb, cov uas tau nrog nws ua nkauj ua nraug thiab ua neej nyob hauv kev nplua nuj nrog nws, yuav quaj ntsuag nws thiab tu siab rau nws, thaum lawv pom cov pa taws ntawm nws txoj kev raug hlawv, lawv yuav sawv deb deb vim ntshai nws txoj kev tsim txom, thiab hais tias, Alas, alas, lub nroog loj Npanpiloo ntawd, lub nroog muaj hwj chim ntawd! rau qhov hauv ib teev xwb koj txoj kev txiav txim twb los txog lawm. Thiab cov tub lag tub luam hauv ntiajteb yuav quaj thiab quaj ntsuag rau nws; rau qhov tsis muaj leejtwg yuav lawv tej khoom muag ntxiv lawm. Qhia Tshwm 18:4–11.
Lo lus uas raug siv tsib zaug ua “teev,” hauv phau Daniyee, ib txwm sawv cev rau ib yam kev txiav txim twg los xij. Hom kev txiav txim ntawd raug txiav txim los ntawm ntsiab lus ntawm nqe vajlugkub uas lo lus ntawd raug siv nyob hauv. Hauv Daniyee tshooj plaub, lo lus “teev” raug siv thawj zaug los tshaj tawm txog txoj kev txiav txim uas tab tom yuav los, txawm yog txoj kev txiav txim tshawb xyuas uas pib thaum Lub Kaum Hli Ntuj Tim 22, 1844, los yog txoj kev txiav txim ua tiav uas pib thaum txoj cai Hnub Caiv. Nyob rau ob kis ntawd tib si, txoj kev txiav txim tshawb xyuas thiab txoj kev txiav txim ua tiav puav leej yog kev txiav txim uas nce mus zuj zus. Txoj kev txiav txim ua tiav rau papacy pib thaum txoj cai Hnub Caiv hauv Tebchaws Meskas. Qhov ntawd cim tseg “teev” uas papacy txoj kev txiav txim ua tiav pib, thiab “teev” ntawd yog “teev” ntawm txoj av qeeg loj hauv Qhia Tshwm tshooj kaum ib, thaum ob tug timkhawv, uas sawv cev los ntawm Shadrach, Meshach thiab Abednego, raug muab pov rau hauv lub cub hluav taws ua lub chij uas raug tsa siab ua Exekees cov tub rog muaj hwjchim. “Teev” ntawd yog lub sijhawm uas tus ntawv sau ntawm phab ntsa Belshazzar tshwm los.
Cov “nkoj ntawm Tarshish,” uas sawv cev rau tus qauv ntawm cov kab kev muab khoom siv nyiaj txiag ntawm ntiaj teb no, yuav raug nchoo pov tseg rau hauv nruab nrab hiav txwv nyob rau lub sijhawm ntawd, thiab qhov ntawd ua rau cov tub lag tub luam thiab cov vajntxwv hauv ntiaj teb ntshai, raws li Belshazzar sawv cev.
Hauv Tshwmsim kaum ib, “teev” ntawd yog thaum “Qhov Kev Txom Nyem” thib peb ntawm Islam los sai sai, thiab Lub Raj Ntxhi xya nrov, thiab tej haiv neeg raug ua kom chim npau taws. Tag nrho peb lub cim ntawd qhia mus rau Islam tias yog yam cuab yeej ntawm Vajtswv txoj kev saib xyuas uas tus Tswv siv los ua kom tiav kev tua Belshazzar rau hauv “teev” ntawd ntag. Belshazzar raug tua los ntawm cov yeeb ncuab uas zais ntshis nkag los rau hauv nws lub nceeg vaj dhau ntawm cov rooj vag uas tau raug tso qhib cia vim kev tsis ceev faj, ib yam li phab ntsa ciam teb nruab nrab ntawm Mexico thiab Tebchaws Meskas tau raug tso qhib cia vim kev tsis ceev faj, thaum “teev” ntawm “av qeeg loj” tab tom los ze.
Kev kho ntawm lub qhov txhab tuag taus ntawm txoj kev ua vajntxwv ntawm tus pope raug nthuav tawm nyob rau hauv rau nqe kawg ntawm Daniyees tshooj kaum ib. Hauv cov nqe ntawd muaj peb yam kev txwv raug txheeb qhia tawm, uas raug kov yeej thaum lub qhov txhab tuag taus ntawm txoj kev ua vajntxwv ntawm tus pope tab tom raug kho. Vajntxwv sab Qaum Teb yeej ib txwm kov yeej peb yam kev txwv ntawm nws txoj kev mus cuag txoj kev muaj hwjchim loj tshaj, thiab yeej ib txwm raws li kev txiav txim no: ua ntej yog nws tus yeeb ncuab, ob yog nws tus phooj ywg koom tes, thiab thaum kawg yog tus uas nws yuav raug tsim txom. Tus thawj uas raug kov yeej yog Vajntxwv sab Qab Teb, sawv cev rau Soviet Union, tus yeeb ncuab kawg ntawm Loos, uas raug tshem tawm mus rau xyoo 1989. Yam kev txwv thib ob yog thaj av muaj koob meej, uas yog tus phooj ywg koom tes ntawm Loos, tus uas kov yeej USSR rau Loos, yog Tebchaws Meskas, uas raug kov yeej nyob rau hauv “teev” uas peb tab tom xav txog no. Tom qab ntawd yam kev txwv thib peb, uas raug sawv cev ua Iyiv tebchaws, sawv cev rau lub sijhawm thaum txoj kev ua vajntxwv ntawm tus pope los tswj hwm nws tus neeg raug tsim txom, yog United Nations.
Xyoo 1989, thaum kev qhib cov nqe ntawd tau tshwm sim, thiab tom qab ntawd muaj kev loj hlob ntawm kev paub txog cov nqe ntawd, ces thiaj raug lees paub tias Loos kev pe dab qhuas, Loos papal, thiab tom qab ntawd Loos niaj hnub no (uas raug sawv cev ua Vajntxwv sab Qaum Teb nyob hauv rau nqe kawg ntawm Daniyee tshooj kaum ib), txhua tus nyias yuav tsum kov yeej peb yam kev txwv thaj chaw ua ntej lawv yuav raug tsa los ua ib lub tebchaws vajntxwv. Rau Loos kev pe dab qhuas, peb yam kev txwv ntawd raug sawv cev ua peb txoj kev taw qhia.
Thiab tawm hauv ib tug ntawm lawv los ib tug kub me, uas loj hlob tuaj kawg nkaus mus rau sab qab teb, thiab mus rau sab hnub tuaj, thiab mus rau thaj av zoo nkauj. Daniel 8:9.
Rau lub nroog Loos papal, lawv yog peb lub kub uas yuav tsum raug muab rho tawm.
Kuv xav txog cov kub, thiab saib seb, muaj ib tug kub me me ntxiv tawm tuaj nyob hauv lawv nruab nrab; ua ntej nws muaj peb tug ntawm cov kub thawj raug muab rho tawm nrog rau cag: thiab saib seb, hauv tus kub no muaj qhov muag zoo li qhov muag neeg, thiab muaj ib lub qhov ncauj hais tej yam loj heev. Daniel 7:8.
Rau Loos teb niaj hnub no (vajntxwv sab qaum teb), raws li tau sawv cev nyob hauv rau nqe kawg ntawm Daniyee kaum ib, peb yam kev thaiv ntawd yog vajntxwv sab qab teb, lub tebchaws muaj hwjchim ci ntsa iab, thiab Iyiv. Ib yam li Rau Loos pe hawm dab mlom thiab Rau Loos papacy, peb yam kev thaiv ntawd sawv cev rau tej kev thaiv raws thaj chaw. Rau Loos niaj hnub no, uas raug sawv cev ua vajntxwv sab qaum teb hauv rau nqe kawg ntawm Daniyee kaum ib, yuav tsum kov yeej peb “phab ntsa”, thiab nrog thawj phab ntsa ntawd kuj muaj ib “phab ntsa” raws kev xav‑txojkev ntseeg uas raug tshem tawm tib lub sijhawm uas ib phab ntsa tiag raug tshem tawm. Xyoo 1989, thaum vajntxwv sab qaum teb rhuav tshem lub Soviet Union (vajntxwv sab qab teb), “phab ntsa” raws kev xav ntawm “daim ntaub hlau” raug tshem tawm, tib lub sijhawm uas phab ntsa Berlin raug rhuav tshem.
Hauv lub “teev” ntawm Belshazzar txoj kev txiav txim, thaum cov ntawv sau twb nyob saum phab ntsa lawm, thiab nws cov yeeb ncuab tab tom nkag los zais ntshis dhau ntawm cov rooj vag uas tsis raug zov, “phab ntsa” kev xav ntawm kev cais pawg ntseeg thiab lub xeev raug muab tshem tawm, thaum Islam ntawm Txoj Kev Puas Tsuaj thib peb twb nkag los zais ntshis dhau ntawm “phab ntsa” uas tsis muaj neeg saib xyuas nyob ntawm ciam teb qab teb ntawm thaj av muaj yeeb koob.
Thaum “Ejipt”, uas sawv cev rau Lub Koom Haum Tebchaws Meskas (United Nations), raug kov yeej lawm, thiab “phab ntsa ntawm kev muaj hwjchim kav tebchaws tus kheej” hauv kev xav raug tshem tawm lawm, raws li txhua haiv neeg raug yuam kom lees txais ib lub tseemfwv kav thoob ntiajteb uas raug coj los ntawm tus pojniam liab qab ntawm Tyre. Nyob rau lub sijhawm ntawd, ib qho kev poob nyiaj txiag loj yuav tshwm sim uas ua rau muaj kev cai tub rog kav tebchaws thiab kev tswjhwm siab phem ntawm hnub kawg. Tej zaum yuav muaj ib yam dabtsi tshwm sim rau ntawm ib txoj kev uas hu ua “Wall Street”.
“Cov cuab tam ntawd heev uas nim no tseem raug muab nqis peev tsawg kawg nkaus rau hauv Vajtswv tes hauj lwm, thiab uas tseem raug khaws cia tseg nrog kev qia dub, tsis ntev tom ntej no yuav raug pov tseg nrog txhua yam mlom rau cov nas av thiab rau cov puav. Nyiaj txiag yuav tsis ntev no poob nqis tus nqi sai heev thaum qhov tseeb ntawm tej xwm txheej nyob mus ib txhis qhib tawm rau tib neeg qhov kev paub xav.” Welfare Ministry, 266.
Peb yuav txuas ntxiv peb txoj kev kawm txog Belshazzar hauv zaj lus txuas mus ntxiv.
“Niaj hnub no, ib yam li nyob rau tiam Elijas, txoj kab ciam kev cais tawm ntawm Vajtswv haiv neeg uas ceev Nws tej lus txib thiab cov uas pe hawm tej vajtswv cuav yeej raug kos tseg meej lawm. ‘Nej yuav txav mus txav los nyob nruab nrab ob lub tswv yim ntev npaum li cas?’ Elijas tau qw hais tias; ‘yog Yawmsaub yog Vajtswv, nej cia li raws Nws qab mus: tab sis yog Ba‑as, ces cia li raws nws qab mus.’ 1 Vajntxwv 18:21. Thiab txoj xov rau niaj hnub no yog: ‘Npanpiloo tus loj tau poob lawm, tau poob lawm…. Cia li tawm hauv nws los, Kuv haiv neeg, kom nej txhob koom nrog nws tej kev txhaum, thiab kom nej txhob raug txais ib feem ntawm nws tej xwm txheej phem. Rau qhov nws tej kev txhaum twb nce mus txog saum ntuj lawm, thiab Vajtswv twb nco ntsoov nws tej kev tsis ncaj ncees lawm.’ Tshwmsim 18:2, 4, 5.”
“Lub sijhawm tsis nyob deb lawm uas txoj kev sim yuav los txog rau txhua tus ntsuj plig. Kev coj raws hnub Xanpataus cuav yuav raug thawb yuam rau peb. Qhov kev sib tw yuav nyob nruab nrab ntawm Vajtswv tej lus txib thiab tibneeg tej lus txib. Cov uas tau ib qib dhau ib qib tso siab rau tej kev yuav tsum ntawm lub ntiajteb no thiab yoog raws tej kev cai ntawm lub ntiajteb no, thaum ntawd lawv yuav zwm rau cov thawj cai uas kav, dua li yuav tso lawv tus kheej rau kev thuam luag, kev cem ua phem, kev hem kaw hauv tsev lojcuj, thiab kev tuag. Lub sijhawm ntawd, kub yuav raug cais tawm ntawm xeb. Kev hwm Vajtswv tiag yuav raug pom tseeb tias txawv ntawm qhov zoo li thiab qhov ci iab dag ntawm nws. Muaj ntau lub hnubqub uas peb tau qhuas vim nws lub ci ntsa iab, thaum ntawd yuav ploj mus rau hauv qhov tsaus ntuj. Cov uas tau hnav tej hniav nyiaj hniav kub ntawm lub tuam tsev dawb huv, tiamsis tsis tau hnav Khetos txoj kev ncaj ncees, thaum ntawd yuav tshwm sim nyob rau hauv kev txaj muag ntawm lawv tus kheej txoj kev liab qab.” Prophets and Kings, 187, 188.