Daniyee tshooj ib sawv cev rau keeb kwm ntawm thawj tus timtswv thiab tus timtswv ob txij lub Yim Hli 11, 1840, mus txog Lub Kaum Hli 22, 1844. Daniyee tshooj plaub kuj hais txog keeb kwm ntawm thawj tus timtswv thiab tus timtswv ob txij xyoo 723 BC mus txog Lub Kaum Hli 22, 1844. Tau kawg, yam no tsis muaj peev xwm pom tau yog tsis muaj txoj kev kawm ntawm nag lig hu ua “kab saum kab.”
Nebukhanexas, nyob hauv tshooj plaub, yog ib lub cim yaj saub uas tob thiab muaj ntau txheej heev. Nws yog ib qho tseem ceeb kom peb rov nco ntsoov txog yam uas nws sawv cev rau thaum peb pib xav txog kev qhib tawm ntawm lub zeem muag txog tus Dej Ulai nyob rau hauv keeb kwm ntawm William Miller. Nebukhanexas zaj npau suav thib ob, tsis txawv deb ntawm William Miller zaj npau suav thib ob, sawv cev rau “xya lub sij hawm,” ntawm Leviticus nees nkaum rau, uas yog txoj xov yaj saub uas xaws tag nrho phau Daniel ua ke. Thaum Daniel txhais Nebukhanexas zaj npau suav hauv tshooj plaub, nws ceeb toom nws txog ib txoj kev txiav txim uas yuav los txog, thiab hauv qhov uas nws ua li ntawd nws tau ua ib hom piv txwv txog thawj tus tim tswv txoj xov uas tau los rau hauv keeb kwm thaum “lub sij hawm kawg” xyoo 1798.
Thaum txoj kev txiav txim uas Nebuchadnezzar tau raug ceeb toom tias yuav los txog tau los txog lawm, qhov kev los txog ntawd yog ib yam piv txwv txog hnub tim 22 Lub Kaum Hli, 1844, thaum txoj kev txiav txim tshuaj xyuas tau pib. Hauv tshooj plaub, ob qho tib si lus ceeb toom uas Daniel tau muab, thiab txoj kev los txog ntawm txoj kev txiav txim uas txuas nrog lo lus ceeb toom ntawd, tau raug sawv cev los ntawm lo lus “teev”. “Teev” ntawm Nebuchadnezzar txoj kev txiav txim sawv cev rau “teev” ntawm Vajtswv txoj kev txiav txim hauv thawj tug tim tswv txoj xov. Nws kuj yog ib yam piv txwv txog “teev” ntawm txoj cai hnub Sunday, thaum Vajtswv txoj kev txiav txim ua tiav raws li kev coj los siv pib. Feem ntawm Daniyees tshooj plaub uas sawv cev rau txoj kev los txog ntawm thawj tug tim tswv txoj xov hauv xyoo 1798, thiab txoj kev los txog ntawm tus tim tswv thib peb rau hnub tim 22 Lub Kaum Hli, 1844, uas raug cim los ntawm lo lus “teev,” ces rov raug hais dua thiab nthuav dav ntxiv. Txoj kev siv rov hais dua thiab nthuav dav yog ib txoj kev txheej txheem yaj saub uas tshwm sim ntau zaus hauv yaj saub lus, tiamsis tshwj xeeb tshaj yog nyob hauv phau Daniyees.
Thaum Nebuchadnezzar twb los txog rau “lub sijhawm” ntawm txojkev txiav txim lawm, “xya lub sijhawm” ntawd, uas yog nws txojkev txiav txim, thiaj pib, thiab raws li tus vajntxwv ntawm sab qaum teb, nws thiaj sawv cev rau txojkev txiav txim uas raug coj los rau saum lub nceeg vaj Ixayees sab qaum teb xyoo 723 BC. Nws tau txais lub siab ntawm ib tug tsiaj qus, thiab tsiaj qus yog ib lub nceeg vaj hauv Vajlugkub txojkev cev Vajtswv lus, thiab txij xyoo 723 BC mus txog rau 1798, nws sawv cev rau ob yam qauv ntawm kev teev dab qhuas cuav uas muaj tshwm los ua lub ntsiab lus ntawm phau Daniyee ntau zaus.
Tau kaum puas rau caum hnub, uas sawv cev rau tau kaum puas rau caum xyoo, nws tau sawv cev rau lub hwjchim puam tsuaj uas yog kev pe hawm dab qhuas; thiab ntxiv rau dua ib tau kaum puas rau caum hnub, uas cim txog tau kaum puas rau caum xyoo, nws tau sawv cev rau lub hwjchim puam tsuaj uas yog txoj kev cai papacy. Lub plawv ntawm ob lub hwjchim puam tsuaj ntawd yog tib yam, rau qhov papalism tsuas yog paganism hnav lub npe lees tias yog kev ntseeg Kas Tos Liv xwb.
Thaum txog rau “hnub kawg,” uas yog ib lub cim uas raug txheeb qhia nyob hauv Daniel tshooj kaum ob, uas sawv cev rau “lub sijhawm kawg” hauv xyoo 1798, nws lub nceeg vaj raug muab rov qab rau nws. Zaj lus tim khawv hauv Daniel tshooj plaub, thiab tus Ntsuj Plig ntawm Yaj Saub, qhia meej tias thaum nws lub nceeg vaj raug muab rov qab rau nws thaum txog “hnub kawg,” nws yog ib tug neeg uas tau tig siab los ntseeg lawm. Ces nws thiaj dhau los ua ib lub cim yaj saub ntawm plaub qhov tseeb tseem ceeb. Nws dhau los ua txoj kev txuas yaj saub ntawm lub hwj chim zaj ntawm kev teev dab qhuas pej kum, uas nws sawv cev rau hauv thawj ib nrab ntawm nws “xya lub caij,” thiab ntawm lub hwj chim tsiaj nyaum, uas nws sawv cev rau hauv ib nrab kawg ntawm nws “xya lub caij.” Raws li ib lub cim ntawm ob lub hwj chim ntawd, sawv ua ib lub nceeg vaj uas raug kho rov qab los hauv xyoo 1798, ces nws kuj sawv cev rau lub hwj chim rhuav tshem thib peb (tus yaj saub cuav), uas yuav kav tau xya caum xyoo cim, thaum tus poj niam ntiav ntawm Tyre raug tsis nco qab lawm. Raws li tus vajntxwv ntawm Babylon, Nebuchadnezzar sawv cev rau txoj kev txuas yaj saub ntawm peb lub hwj chim uas yuav los ua Babylon niaj hnub no hauv hnub kawg, uas tom qab ntawd coj lub ntiaj teb mus rau Armageddon.
Nws kuj sawv cev rau kev yug los ntawm Tebchaws Meskas raws li tus tsiaj qus hauv ntiajteb, uas tau pib xyoo 1798 ua ib tug menyuam yaj, raug cim los ntawm nws txoj kev tig los ntseeg. Tib lub sijhawm ntawd nws kuj yuav sawv cev rau ob lub kub ntawm tus tsiaj qus hauv ntiajteb, uas yog Republicanism thiab Protestantism uas sawv cev rau lub zog ntawm Tebchaws Meskas, uas yog yam uas pub kom nws los ua haiv neeg uas tau txais kev txaus siab tshaj plaws hauv lub ntiajteb no. Los txog thaum kawg ntawm xya caum xyoo uas yog yam cim ntawd, ob lub kub ntawd mam li raug sawv cev ua Republicanism uas tau poob cev qhev lawm thiab Protestantism uas tau poob cev qhev lawm, nrog rau ob lub kub puav leej raug faib ua ob pawg. Lub kub ntawm Republicanism yuav muaj lub Democratic party uas qhib plhuav tsis quav ntsej tej ntsiab cai dawb huv ntawm Txoj Cai Lij Choj, thiab lub Republican party uas lees hais tias yog cov tiv thaiv thiab cov qhuas sawv cev rau Txoj Cai Lij Choj, tiamsis qhov tseeb lawv tsis lees tej ntsiab cai dawb huv ntawm Txoj Cai Lij Choj, thaum lawv xaiv tej kab lis kev cai thiab tej kevcai coj ua los tsa siab dua tej ntsiab cai nyob hauv daim ntawv dawb huv ntawd.
Ob pab ntawd tau raug piv txwv ua ntej los ntawm cov Xadukais thiab cov Falixais nyob rau tiam ntawm Khetos. Tus ntsuj plig ntawm cov Xadukais thiab cov Falixais kuj yuav raug qhia tawm hauv lub kub ntawm cov Protestant uas poob kev ntseeg lawm, nrog ib pab txhawb kev pe hawm hnub Sunday thiab lwm pab txhawb kev pe hawm hnub Xanpataus. Nebukhanexas lub xeev uas tau hloov siab los ntseeg thaum txog “qhov kawg ntawm cov hnub,” xyoo 1798, yog ib daim duab phim zoo sawv cev rau Tebchaws Meskas, thiab rau ob lub kub ntawm tus tsiaj nyaum hauv ntiajteb. Tag nrho peb lub cim no—tus tsiaj nyaum hauv ntiajteb thiab nws ob lub kub—tau raug teem tseg kom hloov ntawm ib tug menyuam yaj mus ua ib tug zaj.
Nebukhanexas, thaum kawg ntawm nws “xya lub sij hawm,” sawv cev rau txoj kev txuas uas txheeb xyuas nws lub nceeg vaj Npanpiloo tiag tiag ua lub cim ntawm Npanpiloo niaj hnub hauv hnub kawg, uas muaj zaj, tsiaj nyaum, thiab tus yaj saub cuav. Nws kuj sawv cev rau peb lub hwj chim yaj saub uas raug sawv cev los ntawm tus tsiaj nyaum hauv ntiajteb uas muaj ob tug kub, uas hloov ntawm ib tug menyuam yaj mus ua ib tug zaj nyob rau hauv xya caum xyoo piv txwv uas tus niam ntiav ntawm Tais raug tsis quav ntsej. Nws yog ib qho tob heev uas nws lub nceeg vaj tiag tiag yog kiag lub nceeg vaj uas ua hom piv txwv rau lub nceeg vaj uas kav tau xya caum xyoo piv txwv.
Lub cim uas Nebuchadnezzar pom nyob hauv tshooj plaub, yuav tsum muab nphoo saum tshooj ib. Thaum siv raws li ntawd lawm, nws coj cov cim tseem ceeb ntawm keeb kwm Millerite los sib sau ua ke, thiab lees paub ntau qhov tseeb ntawm zaj yog toog pom ntawm tus Dej Ulai uas tau raug qhib tawm rau lub sijhawm ntawd. Lub hauv paus thiab tus ncej tseem ceeb nruab nrab ntawm txoj kev txav Millerite yog lo lus nug thiab lo lus teb hauv Daniyee tshooj yim, nqe kaum peb thiab kaum plaub. Lo lus nug yog hais tias, “Lub yog toog pom txog kev txi niaj hnub, thiab kev ua txhaum uas ua kom muaj kev puas tsuaj, uas muab ob leeg—lub tuam tsev dawb huv thiab pab tub rog—rau kev raug tsuj hneev taw ntawd, yuav kav ntev npaum li cas?”
Ntawm ntau pua lo lus, yog tsis hais ntau txhiab lo lus, uas tau raug ntxiv rau hauv phau Vajlugkub, tsuas yog lo lus uas raug ntxiv tias “sacrifice” xwb uas kev tshoov siab qhia meej tias tsis yog ib feem ntawm cov ntawv qub. Thaum muab lo lus ntawd tshem tawm kom raug lawm, ces nws qhia meej tias “the daily thiab the transgression” yog ob lub hwjchim sib txawv uas ua kom puam tsuaj. Sister White qhia meej tshwjxeeb tias lo lus “sacrifice” raug ntxiv los ntawm tibneeg lub tswvyim thiab tsis siv rau hauv cov ntawv ntawd, thiab hauv tib nqe lus ntawd nws kuj qhia tias cov Millerites yeej raug thaum lawv txheeb “the daily” tias yog kev ntseeg cuav paganism. Cov ntsiab lus qauv sau ntawv nyob hauv lo lus nug ntawm nqe kaum peb ntawd, Khetos tau ua tib zoo qhia los ntawm Sister White tej ntawv sau, thiab thaum raug tswj hwm los ntawm cov nqe Vajlugkub thiab cov lus qhia tshoov siab uas raug ntxiv ntawd lawm, lo lus nug ces yog, “Lub zeem muag hais txog ob lub hwjchim ua kom puam tsuaj ntawm paganism thiab papalism, uas yuav tsuj nqis ob qho tib si lub chaw dawb huv thiab Vajtswv haiv neeg, yuav kav ntev npaum li cas?”
Yog li ntawd, thaum Nebuchadnezzar raug muab tso rau ntawm “lub sijhawm kawg,” hauv xyoo 1798, nws sawv cev rau ib tug neeg uas twb hloov siab los ntseeg lawm, thiab yog li ntawd nws sawv cev rau cov “neeg txawj ntse” uas yuav to taub tus ncej tseem ceeb thiab lub hauv paus ntawm Adventism. Nws txoj kev hloov siab los ntseeg qhia txog cov “neeg txawj ntse” uas to taub txog “kev paub uas nce ntxiv” uas raug qhib tawm thaum lub sijhawm ntawd, tiam sis nws tus kheej txoj kev cim cev yaj saub ncaj qha piav qhia txog keeb kwm uas yog ntsiab lus ntawm lo lus nug hais tias, “lub zeem muag hais txog lub hwj chim ua kom puam tsuaj ntawm paganism thiab papalism uas yuav tsuj hnyo Vajtswv haiv neeg (the host), thiab Vajtswv lub tuam tsev dawb huv, yuav kav ntev npaum li cas?” Raws li ib lub cim ntawm ib tug “nkauj xwb txawj ntse” uas to taub txog “kev paub uas nce ntxiv,” nws sawv cev rau William Miller, vim Miller yog lub cim ntawm cov uas “txawj ntse” nyob hauv keeb kwm uas tau pib ntawm “lub sijhawm kawg,” hauv xyoo 1798.
Nebuchadnezzar yog ib lub cim ntawm txoj kevcim ntawm “lub sij hawm kawg,” thiab thaum muab los txheej saum tshooj ib, nws kuj sawv cev rau qhov tuaj txog ntawm tus tim tswv ib thaum lub sij hawm ntawd, vim hais tias hauv tshooj plaub, “teev” uas Daniel muab zaj lus ceeb toom rau Nebuchadnezzar, yog qhov cim tseg txog thaum tus tim tswv ib tuaj txog, thiab qhov ntawd yog xyoo 1798. “Teev” uas Nebuchadnezzar txoj kev txiav txim los txog, sawv cev rau “teev” ntawm qhov pib ntawm Vajtswv txoj kev txiav txim tshawb xyuas thaum Lub Kaum Hli 22, 1844. Cov kevcim uas tsim los ntawm lub cim txhais ntawm Nebuchadnezzar hauv tshooj plaub yog 723 BC, 538, 1798 (lub sij hawm kawg) thiab Lub Kaum Hli 22, 1844.
Cov cim ciam ntawm keeb kwm Millerite hauv Daniyee tshooj ib pib nrog Jehoiakim, uas yog ib lub cim ntawm kev txhawb zog rau thawj zaj lus, uas tau los txog rau “lub sijhawm kawg,” xyoo 1798. Kev txhawb zog rau thawj zaj lus, uas Jehoiakim sawv cev rau, cim hnub Yim Hli 11, 1840. Kev kov yeej Jehoiakim pib xya caum xyoo ntawm Npanpiloo txoj kev kav, uas xaus nrog Cyrus tsab cai. Tshooj ib ntawm Daniyee qhia txog ib txoj txheej txheem sim peb theem, uas sawv cev ua ib qho kev sim txog zaub mov, tom qab ntawd yog ib qho kev sim pom ntawm qhov muag uas xaus nrog ib qho kev sim litmus. Peb qho kev sim ntawd sawv cev rau hnub Yim Hli 11, 1840, thaum tus tim tswv muaj hwjchim loj, uas tsis yog lwm tus tsawg dua li Yexus Khetos tus kheej, nqes saum ntuj los nrog ib phau ntawv me me uas Vajtswv haiv neeg yuav tsum “noj” thaum ntawd, ib yam li Daniyee thiab peb tug neeg tsim txiaj tau xaiv noj zaub mov txom ncauj, tsis yog noj Npanpiloo tej zaub mov.
Qhov kev sim zaum ob ntawm txoj txheej txheem ntawd sawv cev rau qhov kev tshwm sim pom tseeb ntawm cov pawg ntseeg Protestant txoj kev tsis lees txais Miller cov lus (tus tim tswv thawj zaj lus), thaum ntawd thiaj pom tau ib txoj kev txawv txav ntawm qhov kev txav Millerite thiab cov pawg ntseeg Protestant uas tom qab ntawd pib lawv txoj hauj lwm yaj saub ua Protestantism uas tau thim txoj kev ntseeg lawm. Qhov kev txawv ntawm ob pab no raug cim tseg meej npaum li Daniel thiab peb tug uas muaj nqis ntawd, uas lawv cev nqaij daim tawv zoo dua thiab rog dua vim lawv noj tej zaub mov saum ntuj ceeb tsheej, tsis yog noj mov noj haus raws li Babylon. Qhov kev txawv ntawd raug cim tseg thaum kawg ntawm xyoo hauv Vajlugkub xyoo 1843 (Plaub Hlis 19, 1844), thaum lub sijhawm ncua ntawm zaj lus piv txwv txog kaum leej nkauj xwb tuaj txog.
Qhov kev sim siab thib peb, uas yog qhov kev sim ntsuas tseeb kawg, sawv cev rau hnub Kaum Hli 22, 1844 thaum, tom qab peb xyoos, “teev” ntawd los txog uas Nebuchadnezzar nws tus kheej txiav txim thiab tshaj tawm tias Daniel thiab peb tug neeg tsim txiaj ntawd zoo dua cov neeg txawj ntse hauv Npanpiloo “kaum npaug.” Kev tso Daniyees tshooj plaub saum tshooj ib ua rau pom cov cim theem ntawm keeb kwm Millerite pib nrog “lub sijhawm kawg” hauv 1798; kev txhawb zog ntawm thawj tus tim tswv txoj xov rau hnub Yim Hli 11, 1840; thawj qhov kev poob siab rau hnub Plaub Hlis 19, 1844; thiab qhov kev poob siab loj rau hnub Kaum Hli 22, 1844.
Dhau li qhov kev txheeb xyuas cov cim tseem ceeb tshwj xeeb hauv keeb kwm Millerite, ob tshooj no, thaum muab los sib txuas ua ke “kab saum kab,” qhia txog zaj lus ntawm thawj tus tim tswv, txheeb qhia ob lub hwjchim uas rhuav tshem, uas yog lub ntsiab lus ntawm txoj kev qhuab qhia hauv paus txog ob txhiab peb puas hnub, thiab kuj yog txoj kev sim peb theem ntawm Daniyee kaum ob uas ib txwm tshwm sim thaum phau ntawv Daniyee raug qhib lub cim.
Lawv kuj pom tias Nebukhanexas, raws li lub cim ntawm cov neeg txawj ntse hauv xyoo 1798, nrog rau nws zaj npau suav thib ob hauv tshooj plaub, sawv cev rau William Miller, uas nws txoj kev txav no yuav los ua tus kub muaj zog Protestant tseeb. Txoj hauj lwm ntawm William Miller, uas sawv cev rau cov tseeb hauv paus uas yog lub hauv paus ntawm Adventism, raug sawv cev rau saum Habakkuk ob daim phiaj, thiab Vajtswv tau coj kev tsim tawm ntawm ob daim phiaj dawb huv ntawd.
Muaj ntau yam tseeb uas yog lus faj lem uas Miller tsis tau pom kom raug, vim tias nws qhov chaw sawv hauv keeb kwm ntawm lus faj lem tsis pub nws lees paub tias muaj peb lub hwj chim ua kom puam tsuaj; tsis yog tsuas yog kev pe dab qhuas (zaj), kev cai papas (tsiaj qus), tiam sis kuj muaj Protestantism uas tau thim txoj kev ntseeg lawm (tus yaj saub cuav). Hauv Vajtswv txoj kev saib xyuas, cov kev to taub txog lus faj lem uas yog ntawm Miller, uas raug txwv los ntawm nws qhov chaw sawv hauv keeb kwm, tsis tau raug sawv cev rau saum ob daim ntxhuav dawb huv ntawm Habakkuk.
Npau suav thib ob ntawm Nebukhanexas uas nyob hauv Daniyee tshooj plaub, sawv cev rau William Miller npau suav thib ob. Ob zaj npau suav no tib si hais txog “xya lub caij,” thiab Miller npau suav qhia txog kev tsis lees txais nws tes haujlwm uas pib xyoo 1863, thiab nce zuj zus mus txog rau Lub Suab Quaj Ib Tag Hmo. Ob zaj npau suav no xaus rau hauv ib lub nceeg vaj uas raug muab rov kho dua tom qab ib lub sijhawm ntawm kev tawg khiav. Vim li no, peb yuav xub xav txog Miller npau suav thib ob, ua ntej peb yuav xav txog ncaj qha txog yog toog pom ntawm tus Dej Ulai uas raug qhib lub cim foob rau xyoo 1798.
“Kuv ua npau suav tias Vajtswv, los ntawm ib txhais tes uas tsis pom, xa ib lub thawv me uas raug txua zoo kawg nkaus tuaj rau kuv, ntev kwv yees kaum nti thiab dav rau nti rau nti, ua los ntawm ntoo ebony thiab hlaws, raug ntxig dai kom zoo nkauj heev. Muaj ib tug yawm sij txuas nrog lub thawv ntawd. Kuv txawm tam sid muab tus yawm sij los qhib lub thawv; ces, ua rau kuv xav tsis thoob thiab ceeb tas nrho, kuv pom tias nws puv nkaus rau txhua yam thiab txhua qhov loj me ntawm tej kub nyhiab, pob zeb diamond, tej pob zeb muaj nqis, thiab npib kub nrog npib nyiaj ntawm txhua yam loj thiab txhua tus nqi, raug teeb kom zoo nkauj nyob rau lawv tej chaw nyias nyob nyias hauv lub thawv; thiab thaum raug teeb li ntawd lawm, lawv ci ntsa iab thiab muaj hwjchim ci ntsa iab uas tsuas yog lub hnub xwb thiaj yuav piv tau.”
“Kuv xav tias tsis yog kuv tes dej num uas yuav txaus siab rau qhov kev pom zoo kawg nkaus no ib leeg xwb, txawm yog kuv lub siab puv npo kev zoo siab rau qhov ci ntsa iab, kev zoo nkauj, thiab nqis txiaj ntawm yam uas nyob hauv nws. Vim li ntawd kuv thiaj muab nws tso rau saum lub rooj nruab nrab hauv kuv chav, thiab tshaj tawm tias txhua tus uas muaj lub siab xav yeej yuav tuaj saib tau qhov kev pom uas muaj hwjchim ci ntsa iab thiab kaj lug tshaj plaws uas tibneeg puas tau pom hauv lub neej no.
“Cov neeg pib tuaj sib sau ua ke, thaum xub thawj muaj tsawg leej, tiam sis nce zuj zus mus ua ib pab neeg coob. Thaum lawv xub saib rau hauv lub thawv nyiaj ntawd, lawv xav tsis thoob thiab qw zoo siab. Tiamsis thaum cov neeg tuaj saib nce coob tuaj, txhua tus txawm pib kov cov hniav nyiaj hniav kub, muab lawv rho tawm hauv lub thawv nyiaj thiab muab pov tawg khiav rau saum rooj. Kuv pib xav tias tus tswv yuav rov nug lub thawv nyiaj thiab cov hniav nyiaj hniav kub ntawd ntawm kuv tes dua; thiab yog kuv cia lawv tawg khiav mus li ntawd, kuv yuav tsis muaj peev xwm muab lawv rov tso rau hauv lawv tej chaw hauv lub thawv nyiaj ib yam li yav tas los lawm; thiab kuv hnov tias kuv yuav tsis muaj peev xwm sawv tau rau qhov kev lav ris ntawd, rau qhov nws yuav hnyav heev. Ces kuv pib thov ntuas cov neeg kom txhob kov lawv, los sis txhob muab lawv rho tawm hauv lub thawv nyiaj; tiam sis qhov ntau uas kuv thov ntuas, lawv haj yam muab lawv pov tawg khiav ntxiv; thiab nim no lawv zoo li muab lawv pov tawg khiav thoob plaws lub chav, rau pem teb thiab rau saum txhua daim rooj tog hauv lub chav.”
“Tom qab ntawd kuv pom tias nyob hauv cov hniav nyiaj hniav kub thiab cov npib uas yog tiag, lawv tau muab ib co loj kawg nkaus uas suav tsis txheeb ntawm cov hniav nyiaj hniav kub cuav thiab cov npib dag sib xyaw pov tseg rau hauv. Kuv chim siab heev rau lawv txoj kev coj tsis tsim txiaj thiab lawv txoj kev tsis txawj ua tsaug, thiab kuv tau cem thiab thuam lawv vim li ntawd; tiam sis qhov kuv cem lawv ntau npaum li cas, lawv haj yam muab cov hniav nyiaj hniav kub cuav thiab cov npib dag ntawd xyaw pov ntxiv rau hauv cov uas yog tiag.”
“Tom qab ntawd kuv thiaj ntxhov siab hauv kuv tus ntsuj plig cev nqaij daim tawv thiab pib siv dag zog cev nqaij daim tawv ntiab lawv tawm hauv chav; tiam sis thaum kuv tab tom ntiab ib tug tawm, peb tug ntxiv tseem nkag los thiab nqa av, tej txiag txua ntoo, xuab zeb, thiab txhua yam khib nyiab tuaj, mus txog rau thaum lawv npog tag nrho txhua lub pov haum tiag, pob zeb diamond, thiab tej npib, uas txhua yam ntawd raug thaiv tsis pub pom. Lawv kuj muab kuv lub thawv nyiaj txiag rhuav ua tej daim thiab muab nws tawg tas xyaw nrog tej khib nyiab. Kuv xav tias tsis muaj ib tug neeg twg quav ntsej txog kuv txoj kev tu siab lossis kuv txoj kev npau taws. Kuv poob siab thiab qaug zog hauv siab tag nrho, ces kuv zaum quaj.”
“Thaum kuv tseem quaj ntsuag thiab tu siab vim kuv txoj kev ploj loj thiab lub luag hauj lwm uas kuv yuav tsum ris, kuv nco txog Vajtswv, thiab thov Vajtswv mob siab kawg kom Nws yuav xa kev pab los rau kuv. Tam sim ntawd lub qhov rooj qhib hlo, thiab ib tug txiv neej nkag los rau hauv chav ntawd, thaum ntawd cov neeg sawv daws thiaj li tawm hauv chav mus; thiab nws, tuav ib rab txhuam av hauv tes, qhib tej qhov rais, thiab pib cheb cov av thiab tej khib nyiab tawm hauv chav ntawd.”
“Kuv quaj thov Nws kom ncua tseg, rau qhov muaj ib co pob zeb muaj nqis tawg ua pawg nyob nruab nrab ntawm cov khib nyiab.”
“Nws hais rau kuv tias ‘txhob ntshai,’ rau qhov nws yuav ‘saib xyuas lawv.’”
“Tom qab ntawd, thaum nws cheb cov av thiab tej khib nyiab, tej hniav nyiaj hniav kub cuav thiab tej nyiaj npib cuav, txhua yam ntawd sawv thiab tawm mus ntawm qhov rais ib yam li ib tauv huab, thiab cua nqa lawv ya mus lawm. Hauv qhov kev ntxhov ntawd kuv kaw kuv ob lub qhov muag ib pliag; thaum kuv qhib lawv, cov khib nyiab twb ploj tag lawm. Cov hniav nyiaj hniav kub muaj nqis, cov pob zeb diamond, cov npib kub thiab npib nyiaj, nphoo lug puv nkaus thoob plaws hauv chav.”
“Nws thiaj muab ib lub thawv nyiaj txiag tso rau saum rooj, uas loj dua thiab zoo nkauj dua lub qub heev, ces khaws tej hniav nyiaj hniav kub, tej pob zeb diamond, thiab tej npib puv nkaus tes, muab pov rau hauv lub thawv ntawd mus txog thaum tsis tshuav ib yam li, txawm yog qee lub pob zeb diamond me tsuas loj npaum li taub hau koob xwb los.”
“Ces nws thiaj hu kuv kom ‘los thiab saib.’”
“Kuv ntsia rau hauv lub hleb, tiam sis kuv ob lub qhov muag raug lub yeeb koob ntawm qhov uas kuv pom ci ntsa iab ua rau qaim muag. Lawv ci ntsa iab kaum npaug tshaj lawv lub yeeb koob qub. Kuv xav tias lawv twb raug txhuam hauv cov xuab zeb los ntawm ko taw ntawm cov neeg phem uas tau muab lawv tawg faib thiab tsuj lawv rau hauv plua tshauv. Lawv raug teem cia raws li kev txiav txim zoo nkauj hauv lub hleb, txhua yam nyob hauv nws qhov chaw, tsis muaj ib qho cim pom tseeb li ntawm kev mob siab uas tus txiv neej uas pov lawv rau hauv tau ua rau. Kuv qw nrov nrov vim muaj kev xyiv fab heev, thiab lub suab qw ntawd thiaj tsa kuv sawv.” Early Writings, 81–83.
Peb yuav hais txog Miller zaj npau suav hauv tsab ntawv tom ntej.
Cov lus hauv qab no yog ib lo lus qhib rau William Miller zaj npau suav thib ob, uas James White tau sau thaum nws luam tawm Miller zaj npau suav ntawd hauv Advent Herald.
“Zaj npau suav nram qab no tau raug luam tawm hauv Advent Herald, dhau ob xyoos los lawm. Thaum ntawd kuv pom tias nws tau qhia meej meej txog peb txoj kev paub dhau los hais txog Kev Los Zaum Ob, thiab tias Vajtswv tau muab zaj npau suav ntawd los ua txiaj ntsig rau pab yaj uas tawg ua ntau qhov.”
“Nyob hauv cov cim qhia tias hnub loj thiab txaus ntshai ntawm tus Tswv twb los ze lawm, Vajtswv tau tsa tej npau suav cia. Saib Yau-ees 2:28–31; Tubtxib Tes Haujlwm 2:17–20. Tej npau suav yuav los tau peb yam; thawj, ‘vim muaj hauj lwm ntau.’ Saib Qhia Txog Vajtswv 5:3. Yam ob, cov uas nyob hauv dab phem qias neeg thiab kev dag ntxias ntawm Xatas, kuj yuav muaj npau suav los ntawm nws txoj kev cuam tshuam. Saib Kevcai 8:1–5; Yelemis 23:25–28; 27:9; 29:8; Xekhaliya 10:2; Yudas 8. Thiab yam peb, Vajtswv yeej ib txwm qhia, thiab tseem qhia nws haiv neeg ntau dua los tsawg dua los ntawm tej npau suav, uas los dhau los ntawm txoj hauj lwm ntawm cov tim tswv thiab tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv. Cov uas sawv ruaj khov hauv qhov kaj ntshiab ntawm qhov tseeb yuav paub thaum Vajtswv pub ib zaj npau suav rau lawv; thiab cov ntawd yuav tsis raug dag ntxias thiab coj mus yuam kev los ntawm tej npau suav cuav.”
“‘Nws hais tias, Nej cia li mloog kuv tej lus tam sim no; yog muaj ib tug yaj saub nyob hauv nej, kuv tus Tswv yuav ua kom nws paub kuv tus kheej hauv ib zaj yog toog pom, thiab yuav hais lus rau nws hauv ib zaj npau suav.’ Teev Npe 12:6. Yakhauj hais tias, ‘Tus Tswv tus tim tswv tau hais lus rau kuv hauv ib zaj npau suav.’ Chivkeeb 31:2. ‘Thiab Vajtswv tau tuaj cuag Lanpas uas yog neeg Xilees hauv ib zaj npau suav thaum hmo ntuj.’ Chivkeeb 31:24. Nyeem Yauxej tej npau suav, [Chivkeeb 37:5–9], ces mam nyeem zaj keeb kwm uas ntxim nyiam txog lawv txoj kev ua tiav nyob hauv tebchaws Iziv. ‘Nyob hauv Kinpoos tus Tswv tau tshwm rau Xalaumoo hauv ib zaj npau suav thaum hmo ntuj.’ 1 Vajntxwv 3:5. Daim duab loj uas tseem ceeb heev hauv Daniyee tshooj 2 raug muab los hauv ib zaj npau suav, thiab tseem muaj plaub tug tsiaj qus, thiab lwm yam hauv tshooj 7 thiab. Thaum Helauj nrhiav kev rhuav tshem tus Cawmseej uas tseem yog menyuam mos, Yauxej raug ceeb toom hauv ib zaj npau suav kom khiav mus rau tebchaws Iziv. Mathais 2:13.”
“‘Thiab yuav muaj li no rau HAUV HNUB TOM QAB KAWG, Vajtswv hais tias, Kuv yuav nchuav tawm ib feem ntawm Kuv tus Ntsuj Plig rau saum txhua cev nqaij daim tawv: thiab nej tej tub thiab nej tej ntxhais yuav cev lus faj lem, thiab nej tej hluas yuav pom yog toog, thiab nej tej laus yuav ua npau suav.’ Tubtxib Tes Haujlwm 2:17.
“Txiaj ntsim ntawm kev cev lus faj lem, los ntawm kev npau suav thiab tej zeem muag, nyob ntawm no yog txiv ntawm Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv, thiab nyob rau hnub kawg yuav tsum raug muab tshwm los kom txaus ua ib lub cim. Nws yog ib yam ntawm tej txiaj ntsim ntawm pawg ntseeg txoj moo zoo.
“‘Thiab Nws tau muab ib txhia ua tubtxib; thiab ib txhia ua COV YAJ SAUB; thiab ib txhia ua cov tshaj tawm txoj moo zoo; thiab ib txhia ua xibhwb thiab xibfwb; Kom cov neeg dawb huv raug tsim kom tiav, rau txoj hauj lwm ntawm txoj kev qhuab qhia, rau kev txhim kho lub cev ntawm Khetos.’ Efexaus 4:11–12.”
“‘Thiab Vajtswv tau tsa ib txhia rau hauv pawg ntseeg, ua ntej cov tubtxib, thib ob cov YAJ SAUB,’ thiab lwm yam. 1 Khaulee 12:28. ‘Tsis txhob saib tsis taus tej lus QHIA YAV TOM NTEJ.’ 1 Thexalaunikes 5:20. Saib ntxiv thiab Haujlwm 13:1; 21:9; Loos 7:6; 1 Khaulee 14:1, 24, 39. Cov yaj saub los yog tej lus qhia yav tom ntej yog rau kev txhim kho pawg ntseeg ntawm Khetos; thiab tsis muaj ib qho pov thawj uas yuav muab tau los ntawm Vajtswv Txojlus hais tias tej no yuav tsum tseg ua ntej cov tshaj moo zoo, cov xibhwb thiab cov xibfwb yuav tsum tseg. Tiamsis tus uas tawm tsam hais tias, ‘Muaj ntau heev lawm tej yog toog pom cuav thiab npau suav cuav uas kuv tsis muaj peev xwm tso siab rau ib yam dabtsi zoo li ntawd.’ Qhov ntawd yeej muaj tseeb tias Xatas muaj nws tej yam cuav xyaum. Nws yeej ib txwm muaj cov yaj saub cuav, thiab yeej tsim nyog peb cia siab tias tam sim no los kuj yuav muaj lawv hauv lub sijhawm kawg no uas yog nws lub sijhawm dag ntxias thiab kov yeej. Cov uas tsis kam txais tej kev tshwm sim tshwjxeeb ntawd vim muaj yam cuav xyaum, lawv kuj yuav mus deb zog ib yam nkaus thiab tsis lees tias Vajtswv puas tau tshwm sim rau neeg hauv npau suav lossis hauv yog toog pom li, rau qhov yam cuav xyaum yeej ib txwm muaj lawm.”
“Kev npau suav thiab tej yog toog pom yog txoj hau kev uas Vajtswv tau qhia nws tus kheej rau tibneeg. Los ntawm txoj hau kev no nws tau hais rau cov yaj saub; nws tau tsa lub txiaj ntsim cev Vajtswv lus los nyob hauv cov txiaj ntsim ntawm pawg ntseeg txoj moo zoo, thiab nws tau muab kev npau suav thiab tej yog toog pom koom nrog lwm yam cim ntawm ‘HNUB NYOOG TOM QAB.’ Amen.
“Lub hom phiaj uas kuv muaj nyob hauv tej lus hais saum no yog kom tshem tawm tej kev tsis pom zoo raws li Vajlugkub qhia, thiab npaj lub siab lub ntsws ntawm tus nyeem rau yam uas yuav raws los tom ntej no.” James White.