Hauv zaj lus kawg no peb tau qhia tias Kha-exalees tau muab qhov xaus ntawm “qhov kev chim kawg” los ua kom hnub tim 1844 ruaj khov, raws li ob tug tim khawv. Miller to taub txog “xya lub sijhawm” hauv Leviticus nees nkaum rau, uas tau raug coj los siv tawm tsam lub nceeg vaj Yudas, tiamsis nws tsis tau mus txog theem uas nws pom lub hom phiaj thiab txoj kev sib raug zoo ntawm txoj kev txiav txim ntawm “xya lub sijhawm” ntawd rau ob lub nceeg vaj ntawm cov Yixayee, sab qaum teb thiab sab qab teb. Txawm tias nws puas tau paub txog qhov sib txawv ntawm “qhov kev chim kawg” hauv nqe kaum cuaj los yeej tseem tsis meej, txawm li ntawd los tsis muaj qhov ua xyem xyav tias nws to taub nyob rau hauv ib qho kev nkag siab dav dav tias “qhov kev chim” yog “xya lub sijhawm.” Qhov kaj txog ib qho kev chim thawj zaug thiab ib qho kev chim kawg tau raug Palmoni qhib lub cim foob hauv xyoo 1856, tiamsis nws raug tsis lees txais hauv xyoo 1863. Los xij, Miller txoj xov hais txog “xya lub sijhawm” ntawd yog qhov yog, txawm hais tias tseem txwv xwb.
Miller yuav tsis tau pom tias lub kub me ntawm Loos pagan tau tsa thiab qhuas kev teev dab qhuas pagan, nyob rau nqe kaum ib ntawm Daniyee yim, rau qhov rau Miller lo lus “muab tshem tawm” tsuas yog txhais tias tshem tawm xwb hauv txhua peb zaug uas nws tshwm nyob rau hauv Daniyee. Txawm li ntawd los, nws txoj xov tseem yog qhov raug, txawm hais tias muaj kev txwv.
Cov neeg Millerite yeej tau lees paub tias “lub chaw dawb huv” hauv nqe kaum ib yog lub tuam tsev teev dab qhuas pagan hauv lub nroog Loos (lub Pantheon), tiam sis lus Henplais tsis yog yam uas lawv tej lus tshaj tawm tau tsa rau saum ntawd. Miller txoj lus tshaj tawm tau tsom rua lub sij hawm cev faj lem. Keeb kwm uas ua rau lawv txoj lus tshaj tawm raug qhib lub foob ntawd tau txwv tsis pub lawv pom Tebchaws Meskas ua lub nceeg vaj thib rau hauv tej yaj saub hauv Phau Vajlugkub, tab sis tshaj qhov ntawd lawm, nws kuj tau txwv tsis pub lawv pom txoj hwj chim papacy ua lub nceeg vaj thib tsib hauv tej yaj saub hauv Phau Vajlugkub.
Vim raug yuam los ntawm keeb kwm uas lawv nyob hauv ntawd, lawv thiaj siv tej lus faj lem raws li qhov lawv cia siab tias Khetos yuav rov qab los sai no, thiab lawv thiaj poob siab, los lawv cov lus tshaj tawm ntawd yeej yog tseeb. Thaum Gabriel muab kev txhais ntawm ob zaj yog toog hauv nqe kaum tsib txog nees nkaum xya, Miller txoj kev to taub txwv tsis pub nws pom tau qhov kev tshwm sim dav dua txog cov tebchaws uas tau sawv cev los ntawm kev hloov pauv ntawm tus me kub hauv nqe cuaj txog kaum ob. Cov Millerites tsuas pom Loos xwb ua ib lub tebchaws hauv ntiajteb thib plaub thiab yog lub kawg nkaus hauv Gabriel txoj kev txhais ntawd.
Thiab tau muaj li ntawd, thaum kuv, yog kuv tus kheej Daniel, tau pom zaj yog toog ntawd thiab nrhiav kom paub nws lub ntsiab, saib seb, muaj ib tug sawv ntawm kuv xub ntiag zoo li tus yam ntxwv ntawm ib tug neeg. Thiab kuv hnov ib lub suab ntawm ib tug neeg nyob nruab nrab ntawm ob ntug dej Ulai, uas hu thiab hais tias, Gabriel, cia tus no to taub zaj yog toog no. Yog li ntawd nws txav los ze rau qhov chaw uas kuv sawv; thiab thaum nws los txog, kuv ntshai heev thiab poob ntsej muag rau hauv av; tiam sis nws hais rau kuv tias, Cia li to taub, Au tub neeg: rau qhov zaj yog toog no yog rau lub sijhawm kawg. Nim no thaum nws tseem tab tom hais lus nrog kuv, kuv poob rau hauv ib qho kev tsaug zog tob, ntsej muag tig rau hauv av; tiam sis nws kov kuv thiab tsa kuv kom sawv ncaj. Thiab nws hais tias, Saib seb, kuv yuav ua kom koj paub yam uas yuav muaj nyob rau thaum kawg kawg ntawm txoj kev chim; rau qhov thaum lub sijhawm teem tseg lawm, qhov kawg yuav los. Tus yaj ram uas koj pom muaj ob tug kub ntawd yog cov vajntxwv ntawm Media thiab Persia. Thiab tus tshis txivneej plaub hau ntxhib ntawd yog vajntxwv ntawm Grecia; thiab lub kub loj uas nyob nruab nrab ntawm nws ob lub qhov muag yog thawj tus vajntxwv. Nim no thaum lub ntawd raug lov lawm, thiab muaj plaub lub sawv los hloov chaw rau nws, plaub lub tebchaws yuav sawv tawm hauv haiv neeg ntawd, tiam sis tsis yog nyob hauv nws lub hwjchim. Thiab nyob rau lub sijhawm tom qab ntawm lawv lub tebchaws, thaum cov neeg ua txhaum twb puv npo lawm, yuav muaj ib tug vajntxwv muaj ntsej muag lim hiam thiab to taub tej lus tsaus ntuj sawv los. Thiab nws lub hwjchim yuav muaj zog heev, tiam sis tsis yog los ntawm nws tus kheej lub hwjchim; thiab nws yuav ua kev puas tsuaj loj kawg nkaus, thiab yuav vam meej, thiab yuav ua raws li nws xav, thiab yuav rhuav tshem cov uas muaj hwjchim thiab haiv neeg dawb huv. Thiab los ntawm nws txoj kev txawj ntse dag ntxias nws kuj yuav ua kom kev dag ntxias vam meej hauv nws txhais tes; thiab nws yuav tsa nws tus kheej loj hauv nws lub siab, thiab los ntawm kev thaj yeeb nws yuav rhuav tshem coob leej; nws kuj yuav sawv tawm tsam tus Tubhuabtais ntawm cov tubhuabtais; tiam sis nws yuav raug lov yam tsis yog los ntawm tes. Thiab zaj yog toog ntawm yav tsaus ntuj thiab yav sawv ntxov uas tau hais los ntawd yog qhov tseeb; yog li ntawd cia li kaw cia zaj yog toog ntawd, rau qhov nws yuav yog rau ntau hnub tom ntej. Thiab kuv Daniel qaug zog tas thiab mob tau ob peb hnub; tom qab ntawd kuv sawv los thiab ua vajntxwv tej haujlwm; thiab kuv ceeb kawg rau zaj yog toog ntawd, tiam sis tsis muaj leejtwg to taub li. Daniel 8:15–27.
Txawm yog Daniel tau txais lub zeem muag txog tus Dej Ulai (uas tam sim no tab tom nyob hauv txheej txheem ntawm kev ua tiav), hauv keeb kwm ntawm Npanpiloo, thawj lub tebchaws raug tso tseg tawm ntawm lub zeem muag. Nws twb raug suav nrog ua lub taub hau kub, thiab ua tus tsov ntxhuav hauv tshooj ob thiab xya, tiam sis tus yam ntxwv yaj saub ntawm Npanpiloo uas raug tshem tawm thiab raug rov kho dua tau raug hais kom meej nyob hauv tshooj yim. Nebukhanexa tau ua tus qauv qhia ua ntej txog lub qhov txhab tuag taus ntawm txoj kev ua vajntxwv ntawm tus pope thaum nws raug ntiab tawm ntawm tibneeg mus nyob rau “xya lub sijhawm,” yog li ntawd nws thiaj ua tus qauv qhia txog xya caum xyoo uas yog lub cim uas tus niam ntiav ntawm Tires raug hnov qab. Hauv Daniel tshooj yim, Npanpiloo raug hnov qab tawm ntawm cov tebchaws hauv yaj saub hauv Phau Vajlugkub, thiab lub zeem muag pib nrog cov Medes thiab cov Persians (tus yaj), ces tom qab ntawd yog tim Kili (tus tshis).
Lub nceeg vaj ntxwv ntawm Alexander tus Loj tawg ua plaub lub nceeg vaj ntxwv uas muaj hwjchim qis dua Alexander, ib yam li twb tau raug sawv cev hauv tshooj xya los ntawm tus tsov txaij uas muaj plaub tis thiab plaub taub hau. Tus lej plaub sawv cev rau thoob ntiajteb, raws li raug sawv cev los ntawm qaum teb, sab hnub tuaj, qab teb, thiab sab hnub poob. Hauv nqe yim ntawm tshooj yim, plaub tug muaj koob meej tau sawv los rau ntawm plaub cua saum ntuj. Hauv tshooj xya, tim Kili tim Nkij teb chaws plaub tis sib haum nrog plaub cua ntawm tshooj yim, thiab tim Kili tim Nkij teb chaws plaub taub hau sib haum nrog plaub tug muaj koob meej. Plaub taub hau thiab plaub tug muaj koob meej sawv cev rau plaub lub nceeg vaj ntxwv uas Alexander lub nceeg vaj ntxwv qub tawg mus ua, hos plaub tis thiab plaub cua sawv cev rau plaub thaj chaw uas tau raug faib tawm. Qhov txawv ntawm lub ntsiab lus no tseem ceeb yuav tsum pom kom meej, rau qhov nws sawv cev rau ib qho lus sib cav uas cov Millerites tau muaj tawm tsam txoj kev to taub ib txwm muaj ntawm cov Protestants txog lub nceeg vaj ntxwv plaub uas yog Loos.
Nyob rau saum daim txiag ntawm Habakkuk, uas raug sawv cev los ntawm daim qauv pioneer xyoo 1843 thiab 1850, tsuas muaj ib qho kev sawv cev xwb uas tsis yog los piav ib daim ntawv thov yaj saub, thiab qhov ntawd yog hais txog qhov kev sib txawv ntawm plaub lub taub hau thiab cov uas muaj koob meej, thiab plaub lub tis thiab cov cua. Hauv ib qho kev siv zog los npog qhov tseeb tias Loos yog lub nceeg vaj thib plaub hauv yaj saub hauv Phau Vajlugkub, Xatas tau coj los ib qho lus sib cav hais txog lub ntsiab tseeb lossis cuav ntawm plaub lub taub hau thiab cov uas muaj koob meej, thiab plaub lub tis thiab cov cua. Xatas tau ua li ntawd vim phau ntawv Daniyee qhia meej tias muaj ib lub cim tshwj xeeb hauv phau ntawv Daniyee uas tau tsim tsa zaj yog toog pom ntawd. Ib feem ntawm cov pov thawj uas tsim tsa lub cim ntawd nyob hauv plaub lub taub hau thiab cov uas muaj koob meej, thiab plaub lub tis thiab cov cua. Cov Protestants tau txhawb nqa ib txoj kev xav uas yog ntawm Xatas hauv qhov lus sib cav no, thiab qhov lus sib cav ntawd tseem ceeb heev rau keeb kwm Millerite npaum li lawv tau hais txog qhov lus sib cav ntawd rau saum daim qauv. Lub hwj chim uas tsim tsa lub zeem muag “chazon” hauv phau ntawv Daniyee raug txheeb tias yog “cov tub sab ntawm koj haiv neeg,” thiab cov Protestants tau txheeb lub hwj chim ntawd tias yog ib tug nyob hauv ib txoj kab ntev ntawm cov vaj ntxwv Xili uas hu ua Antiochus Epiphanes, hos Miller ho txheeb lawv tias yog Loos.
Thiab nyob rau lub sijhawm ntawd yuav muaj coob tus sawv tawm tsam vajntxwv sab qab teb; thiab cov tub sab ntawm koj haiv neeg yuav tsa lawv tus kheej siab los txhim kho zaj yog toog pom; tiamsis lawv yuav poob. Daniyee 11:14.
Antiochus yog ib tug vajntxwv nyob hauv ib txoj kab vajntxwv uas xeeb los ntawm ib lub hauv paus ntawm plaub lub tebchaws uas tebchaws Alexander tau tawg mus ua. Lub kub me nyob hauv nqe cuaj ntawm Daniyees yim tau los tom qab tebchaws Alexander, thiab nqe cuaj hais tias ntawm ib qho ntawm lawv ntawd, lub kub me thiaj tawm los.
Thiab tawm hauv ib tug ntawm lawv txawm muaj ib tug kub me me tawm los, uas loj hlob mus ua yam loj kawg nkaus, mus rau sab qab teb, thiab mus rau sab hnub tuaj, thiab mus rau thaj av uas zoo nkauj. Daniyees 8:9.
Qhov lus sib cav hais txog seb yog Loos tsa lub zeem muag ntawd, los yog yog ib tug vajntxwv Syrian uas qaug zog thiab tsis tshua tseem ceeb tsa lub zeem muag ntawd, kuj nrog rau lo lus sib cav hais txog seb lub hwjchim kub me ntawd puas tawm los ntawm ib lub ntawm plaub lub kub, los yog tawm los ntawm ib lub ntawm plaub cua. Qhov no tsis yog ib lo lus sib cav loj heev, rau qhov keeb kwm thiab lus faj lem yeej meej tias Loos tsis yog ib tug xeeb ntxwv ntawm lub tebchaws Greek, tiam sis Loos yog ib lub hwjchim tshiab. Yog tias Loos yog lub nceeg vaj thib plaub, ces “ib tug ntawm lawv” hauv nqe cuaj yuav tsum yog ib tug ntawm plaub cua los yog tis. Yog tias yog Antiochus Epiphanes, ces nws tawm los ntawm lub kub ntawm Syria.
Cov neeg Millerites tau txheeb pom hais tias lub hwjchim uas raug sawv cev ua “cov tub sab ntawm koj haiv neeg” yuav sawv tawm tsam Khetos.
Thiab los ntawm nws txoj kev npaj ua nom ua tswv nws kuj yuav ua rau kev dag ntxias vam meej hauv nws txhais tes; thiab nws yuav tsa nws tus kheej kom loj hauv nws lub siab, thiab los ntawm kev thaj yeeb nws yuav rhuav tshem coob leej: nws kuj yuav sawv tawm tsam tus Tub Vaj Ntxwv ntawm cov tub vaj ntxwv; tiam sis nws yuav raug muab rhuav tshem tsis yog los ntawm tes. Daniyees 8:25.
“Tub Vaj Ntxwv ntawm cov vaj ntxwv” yog Khetos, thiab Antiochus Epiphanes tau nyob ntev ua ntej Khetos yug los, yog li cov Millerites tau taw qhia qhov tseeb no rau saum daim ntawv qhia xyoo 1843. Rau saum daim ntawv qhia ntawd lawv tau sau hnub tim 164, uas qhov tseeb tsis muaj ib qho kev hais txog hauv Vajlugkub li, thiab tsuas yog ib qho kev cim tseg uas qhia txog qhov tseem ceeb ntawm qhov kev sib cav hais txog lub nceeg vaj thib plaub ntawm Miller thiab cov Protestant cov kws txawj ntse txog Vajtswv xwb. Nyob ib sab ntawm xyoo “164” rau saum daim ntawv qhia ntawd lawv tau sau tias, “Kev tuag ntawm Antiochus Epiphanes uas yeej tsis tau sawv tawm tsam Tub Vaj Ntxwv ntawm cov vaj ntxwv, vim nws twb tau tuag 164 xyoos ua ntej Tub Vaj Ntxwv ntawm cov vaj ntxwv yug los lawm.”
Niaj hnub no Adventism qhia hais tias “cov tub sab ntawm koj haiv neeg” yog Antiochus Epiphanes, ib yam li Protestantism tus thim txoj kev ntseeg qhia thiab, txawm yog qhov tseeb tias Vajtswv txoj kev tshoov siab twb sau tseg lawm tias “daim phiaj 1843 tau raug coj los ntawm tus Tswv txhais tes thiab tsis tsim nyog hloov.” Cov Millerites paub tias tus vajntxwv uas muaj ntsej muag lim hiam yog Loos, yog li ntawd lawv tsis raug co los ntawm zaj lus qhuab qhia Xatas uas rhuav tshem lub peev xwm los tsim kom muaj lub zeem muag “chazon.” Phau Vajlugkub hais meej tias yog tsis muaj lub zeem muag, ces haiv neeg yuav piam sij.
Thaum tsis muaj yog toog pom, haiv neeg yuav piam sij; tiam sis tus uas ceev txoj kevcai, nws yog tus uas tau koob hmoov. Paj Lug 29:18.
Lub zeem muag uas Xalumoos hais txog hauv nqe ntawd yog lub zeem muag “chazon,” uas nyob hauv Daniyees yim nqe kaum peb, yog lub zeem muag uas qhia tias kev ntseeg lwm haiv thiab papalism tab tom tsuj hniav lub chaw dawb huv thiab cov tswvcuab. Rau cov Millerites, ob lub hwjchim uas ua kom puas tsuaj ntawd sawv cev rau lub tebchaws thib plaub hauv Vajlugkub tej lus faj lem, thiab yog tsis lees paub lub tebchaws thib plaub yog Loos (cov tub sab ntawm koj haiv neeg), lawv yuav tsis muaj peevxwm los tsa lub zeem muag ntawd kom ruaj khov. “Cov tub sab ntawm koj haiv neeg” hauv Daniyees kaum ib nqe kaum plaub, yuav sawv tawm tsam tus vajntxwv sab qab teb, tsa lawv tus kheej siab, tsa lub zeem muag kom ruaj khov, thiab poob. Loos tau ua tiav txhua yam cwj pwm ntawd.
Hauv tshooj xya, lub nceeg vaj thib plaub raug qhia meej tias nws yog “txawv” ntawm cov nceeg vaj uas nyob ua ntej nws.
Tom qab no kuv tau pom hauv tej yog toog pom thaum hmo ntuj, thiab saib seb, muaj ib tug tsiaj qus plaub, txaus ntshai thiab txaus luag tshee, thiab muaj hwj chim kawg nkaus; thiab nws muaj tej hniav hlau loj: nws nqos piam thiab muab zom ua tej daim, thiab tsuj tej seem uas tshuav nrog nws ob txhais taw: thiab nws txawv ntawm txhua tus tsiaj qus uas nyob ua ntej nws; thiab nws muaj kaum tug kub…. Ces kuv xav paub qhov tseeb txog tus tsiaj qus plaub, uas txawv ntawm txhua tus seem, txaus ntshai heev kawg, uas nws cov hniav yog hlau, thiab nws tej rau tes yog tooj dag; uas nqos piam, zom ua tej daim, thiab tsuj tej seem uas tshuav nrog nws ob txhais taw; Thiab txog kaum tug kub uas nyob saum nws taub hau, thiab txog lwm tug uas txawm sawv tuaj, thiab uas peb tug poob rau ntawm nws xub ntiag; yog, txog tus kub ntawd uas muaj qhov muag, thiab muaj ib lub qhov ncauj uas hais tej lus loj kawg, uas nws lub ntsej muag zoo li muaj hwj chim dua nws cov phooj ywg. Daniel 7:7, 19, 20.
Lub nceeg vajlugkub thib plaub hauv Daniel tshooj xya tau raug qhia ob zaug tias yog “txawv” ntawm cov nceeg vajlugkub uas ua ntej nws. Yog hais tias “lub kub me” hauv nqe cuaj tsuas yog ib qho txuas ntxiv ntawm lub kub Syrian (Antiochus Epiphanes), ces nws yuav tsis txawv. Cov tsiaj qus uas ua ntej Loos hauv tshooj xya yog tus tsov ntxhuav, tus dais, thiab tus tsov txaij, txhua tus yog tsiaj uas muaj tiag hauv ntuj tsim teb raug; tiamsis thaum los txog rau tus tsiaj qus thib plaub uas muaj hniav hlau thiab rau tes tooj dag, Daniel tsis paub ib yam tsiaj twg hauv ntuj tsim teb raug uas yuav sawv cev tau rau tus tsiaj qus txaus ntshai uas nqos devour. Nws yog txawv (diverse). “Lub kub me” hauv nqe cuaj tau tawm los ntawm ib thaj chaw uas plaub cua thiab plaub tis sawv cev rau, tsis yog tawm ntawm ib lub kub twg lossis ntawm cov kub loj uas muaj npe.
Hauv Daniyee tshooj yim, hais tias “thaum lub sijhawm kawg ntawm lawv lub nceeg vaj los txog, thaum cov neeg txhaum tau puv nkaus lawm, ib tug vajntxwv uas muaj ntsej muag txaus ntshai, thiab txawj to taub tej lus tsis meej, yuav sawv los.” Hauv “lub sijhawm kawg ntawm lawv lub nceeg vaj” (Tim Nkij teb chaws, uas tau tawg ua plaub lub nceeg vaj), thaum lub sijhawm “cov neeg txhaum tau puv nkaus lawm,” ib tug vajntxwv tshiab yuav sawv los.
“Txhua haiv neeg twg uas tau nce los rau saum theem ntawm kev ua haujlwm, twb raug tso cai kom nyob hauv nws qhov chaw rau saum lub ntiaj teb, kom thiaj li txiav txim tau qhov tseeb tias nws puas yuav ua tiav tej hom phiaj ntawm Tus Saib Xyuas thiab Tus Dawb Huv. Lus faj lem tau taug qab txoj kev sawv los thiab txoj kev vam meej ntawm cov tebchaws loj hauv ntiajteb no—Babylon, Medo-Persia, Greece, thiab Rome. Rau txhua lub nceeg vaj no, ib yam li rau cov haiv neeg uas muaj hwjchim tsawg dua, keeb kwm tau rov muaj dua nws tus kheej. Txhua lub tau muaj nws lub sijhawm raug sim; txhua lub tau poob lawm, nws lub hwjchim ci ntsa iab ploj mus, nws lub zog kuj ncaim lawm.” Prophets and Kings, 535.
Thaum kawg (“lub sijhawm tom qab”) ntawm lub nceeg vaj Kili, thaum lawv lub khob ntawm lub sijhawm sim siab twb puv lawm (“thaum cov neeg ua txhaum twb puv npo”), ib tug “vajntxwv uas muaj ntsej muag txaus ntshai” yuav sawv los. Vajntxwv ntawd yuav to taub “cov lus tob tob,” vim nws yuav hais ib yam lus txawv kiag li ntawm cov Yudais cov lus Henplais thiab ntawm lub nceeg vaj ua ntej cov lus Kili, rau qhov nws yuav hais lus Lastees. Lub nceeg vaj ntawd Mauxes twb tau qhia tseg lawm tias yog haiv neeg uas yuav coj kev vij thaiv tuaj hauv cov xyoo 66 txog 70 AD, uas nyob hauv ntawd, nrog rau lwm yam, kev tshaib nqhis loj kawg nkaus ces cov Yudais thiaj noj lawv tus kheej tej menyuam kom ciaj sia.
Vim hais tias koj tsis tau ua hauj lwm rau tus Tswv uas yog koj tus Vajtswv nrog kev xyiv fab thiab nrog kev zoo siab hauv siab, vim yog tej yam txhua yam muaj nplua mias; yog li ntawd koj yuav tau ua hauj lwm rau koj cov yeeb ncuab uas tus Tswv yuav txib tuaj tawm tsam koj, hauv kev tshaib nqhis, hauv kev nqhis dej, hauv kev liab qab, thiab hauv kev txom nyem tsis muaj txhua yam; thiab nws yuav muab ib tug quab hlau tso rau saum koj caj dab, mus txog thaum nws rhuav tshem koj lawm. Tus Tswv yuav coj ib haiv neeg tuaj tawm tsam koj ntawm qhov chaw deb, ntawm qhov kawg ntawm lub ntiaj teb, nrawm ib yam li dav ya; ib haiv neeg uas nws yam lus koj yuav tsis to taub; ib haiv neeg muaj ntsej muag hnyav thiab lim hiam, uas yuav tsis hwm tus laus, thiab yuav tsis hlub tshua tus hluas; thiab nws yuav noj tej txiv ntawm koj tej tsiaj txhu, thiab tej txiv ntawm koj thaj av, mus txog thaum koj raug rhuav tshem; haiv neeg ntawd kuj yuav tsis tso tseg rau koj ib yam li nplej, cawv txiv hmab, roj, los yog tej me nyuam ntawm koj tej nyuj, los yog koj pab yaj, mus txog thaum nws rhuav tshem koj lawm. Thiab nws yuav tuaj kaw koj rau hauv txhua lub rooj vag ntawm koj, mus txog thaum koj tej phab ntsa siab thiab muaj zog vau tas, uas koj tau tso siab rau ntawd, thoob plaws hauv koj thaj av; thiab nws yuav tuaj kaw koj rau hauv txhua lub rooj vag ntawm koj thoob plaws hauv koj thaj av, uas tus Tswv uas yog koj tus Vajtswv tau muab rau koj. Thiab koj yuav noj tej txiv ntawm koj tus kheej cev, yog cev nqaij ntawm koj tej tub thiab tej ntxhais, uas tus Tswv uas yog koj tus Vajtswv tau muab rau koj, thaum raug kaw nruj nreem thiab nyob hauv txoj kev txom nyem uas koj cov yeeb ncuab yuav tsim los nias koj. Kevcai 28:47–53.
Hauv Daniyee tshooj ob, lub nceeg vaj thib plaub raug sawv cev los ntawm “hlau,” thiab Mauxes tau txheeb “ib haiv neeg” uas yuav muab “ib txoj quab hlau” tso saum cov Yudais. “Haiv neeg” ntawd yuav “rhuav tshem” cov Yudais, thiab nws yuav nrawm ib yam li dav dawb hau, uas dav dawb hau yog lub cim ntawm Loos. Nws yuav yog “ib haiv neeg” “uas nws tus nplaig koj yuav tsis to taub,” vim nws tej lus yuav yog “tej lus tsaus ntuj” rau cov Yudais. Nws yuav yog “ib haiv neeg uas muaj lub ntsej muag txaus ntshai” raws li tau piav nyob hauv Daniyee tshooj yim tias yog “ib tug vaj ntxwv uas muaj lub ntsej muag txaus ntshai.” Thiab hauv “kev vij nroog” ntawm Yeluxalees cov Yudais tau noj lawv “cov tub thiab cov ntxhais.”
Miller pom tseeb txog Loos pej kum uas yog lub hwjchim uas Mauxes tau qhia tseg ua ntej, thiab yog lub nceeg vaj plaub uas yog “hlau” hauv Daniyee ob, thiab yog “haiv neeg” uas hais lus Latin, tsis yog Henplais lossis Kili. Miller tsis tau cais qhov txawv ntawm lub nceeg vaj plaub thiab lub nceeg vaj tsib hauv Vajlugkub tej lus faj lem, rau qhov rau nws nkawd ob leeg tsuas yog Loos xwb. Yog li ntawd, tom qab Loos pej kum sawv los hauv nqe nees nkaum peb, nws yuav tsis pom qhov txawv uas raug sawv cev hauv nqe nees nkaum plaub. Hauv zaj yog toog, tus kub me tau hloov mus los ntawm yam txiv neej mus rau yam poj niam, ces rov mus rau yam txiv neej, ces rov mus rau yam poj niam hauv nqe cuaj txog kaum ob, thiab nqe nees nkaum peb qhia txog tej yam ntxwv yaj saub ntawm Loos pej kum, hos Gabriyees txoj kev txhais hauv nqe nees nkaum plaub hloov mus rau Loos yam poj niam. Lub hwjchim hauv nqe nees nkaum plaub yuav tsum muaj “hwjchim loj kawg,” “tiamsis tsis yog los ntawm nws tus kheej lub hwjchim li: thiab nws yuav ua kom puastsuaj loj kawg li, thiab yuav vam meej, thiab yuav ua raws li nws npaj, thiab yuav ua kom cov muaj hwjchim thiab haiv neeg dawb huv puastsuaj.”
Loos Tswv Qhia hauv nroog Loos papacy yuav raug muab lub hwj chim tub rog ntawm Loos pagan, thiab nws yuav rhuav tshem Vajtswv cov neeg rau ib txhiab ob puas rau caum xyoo, txij xyoo 538 mus txog 1798. Nws yuav rhuav tshem “yam txaus ntshai kawg” vim nws yog tus tsiaj uas tag nrho lub ntiaj teb “xav tsis thoob raws qab,” thiab nws yog lub hwj chim uas yuav “ua haujlwm thiab vam meej” mus txog thaum thawj qhov kev chim siab uas twb raug “txiav txim” kom xaus rau xyoo 1798 tau ua tiav.
Tom qab ntawd, hauv nqe nees nkaum tsib, Gabriel ua raws li txoj kev hloov mus los uas twb raug tsim tsa nyob rau hauv cov nqe uas nws tab tom piav rau Daniel, thiab rov hais dua txog Loos pej kum, uas los ntawm ib hom “kev txawj ntse” txawv, tau coj nws lub teb chaws faj tim teb chaws los sib sau ua ke, raws li txhua tus kws keeb kwm tau ua tim khawv. “Kev txawj ntxias” ntawm Loos pej kum yog los yaum tej haiv neeg kom koom nrog nws lub teb chaws faj tim teb chaws uas tab tom loj hlob, thiab nws siv lo lus cog tseg txog kev thaj yeeb thiab kev vam meej los tsim tsa lub faj tim teb chaws, tsis zoo li cov faj tim teb chaws yav dhau los uas raug tsim tsuas yog los ntawm hwj chim tub rog xwb. Loos pej kum kuj yuav “sawv tawm tsam tus Tub Vaj Ntxwv ntawm cov tub vaj ntxwv,” raws li nws tau ua thaum nws muab Khetos ntsia saum tus ntoo khaub lig ntawm Kalavalis.
Ces Nkas‑lias txawm hais txog ob lub zeem muag uas nws tab tom txhais rau Daniyee, los ntawm kev qhia meej tias lub zeem muag “mareh” hais txog qhov tshwm sim (ob txhiab peb puas hnub) yog qhov tseeb, thiab tias lub zeem muag “chazon” hais txog kev tsuj nqis lub chaw dawb huv thiab cov pawg ntseeg los ntawm Loos uas teev dab thiab Loos ntawm lub hwj chim txiv plig yuav tsum “raug kaw tseg (muab foob kaw),” “rau ntau hnub” (mus txog rau lub sijhawm kawg xyoo 1798).
Ces Daniyee mob tau ib ntus, ces rov qab mus ua hauj lwm, tiam sis nws tseem tsis tau to taub qhov yog toog hu ua “mareh,” uas yog qhov yog toog uas Nka-ees Nplias raug txib kom ua rau nws to taub. Vim li ntawd Nka-ees Nplias thiaj yuav rov qab los hauv tshooj cuaj, kom ua tiav nws tes hauj lwm uas yog ua rau Daniyee to taub qhov yog toog “mareh.”
Hauv Daniyee tshooj cuaj, Daniyee tau kawm tshawb txog Vajtswv txoj lus faj lem, thiab los ntawm Mauxes thiab Yelemis tej ntawv sau nws thiaj to taub. Yelemis tau qhia meej tias txoj kev poob cev qhev uas nws nyob hauv ntawd yuav kav xya caum xyoo.
Thiab tag nrho lub tebchaws no yuav raug ua kom puam tsuaj thiab ua yam ua rau neeg ceeb ntshai; thiab cov tebchaws no yuav ua qhev rau vajntxwv Npanpiloo xya caum xyoo. Thiab yuav muaj tias, thaum xya caum xyoo tiav lawm, kuv yuav rau txim rau vajntxwv Npanpiloo thiab haiv neeg ntawd, hais tias tus Tswv, vim lawv tej kev txhaum, thiab rau lub tebchaws ntawm cov Khauladees, thiab kuv yuav ua kom nws raug puam tsuaj mus ib txhis. Yelemis 25:11, 12.
Raws li Mauxes hais, txoj kev raug ntes nyob hauv thaj av ntawm tus yeeb ncuab yuav sib haum rau lub sijhawm uas lub tebchaws yuav tau txaus siab rau nws tej hnub Xanpataus.
Thiab Kuv yuav ua kom thaj av ntawd puas ntsoog thiab qhuav qhawv; thiab nej cov yeeb ncuab uas nyob hauv ntawd yuav ceeb thiab poob siab rau qhov ntawd. Thiab Kuv yuav muab nej ntiab tawg khiav mus nyob rau hauv cov tebchaws txawv teb chaws, thiab Kuv yuav txhais rab ntaj caum raws nej qab; ces nej lub tebchaws yuav qhuav qhawv, thiab nej tej nroog yuav raug rhuav tshem. Ces thaj av yuav tau txaus siab rau nws tej Hnub Xanpataus, ntev npaum li thaum nws tseem pw qhuav qhawv, thiab nej nyob hauv nej cov yeeb ncuab lub tebchaws; yog lawm, lub sijhawm ntawd thaj av yuav tau so, thiab txaus siab rau nws tej Hnub Xanpataus. Ntev npaum li thaum nws pw qhuav qhawv, nws yuav tau so; vim nws tsis tau so nyob rau hauv nej tej Hnub Xanpataus, thaum nej tseem nyob saum nws. Leviticus 26:32–35.
Daniyee tau to taub los ntawm Vajtswv Txojlus cev Vajtswv lus, raws li ob tug timkhawv, tias Nws haiv neeg twb raug muab tawg ua sab ua sua mus rau hauv thaj av ntawm tus yeeb ncuab lawm, thiab nyob rau lub sijhawm ntawd thaj av yuav tau txaus siab rau nws tej Hnub Xanpataus. Nws to taub yam uas tus sau Phau Vaj Keeb Kwm to taub txog Yelemis xya caum xyoo.
Thiab cov uas dim ntawm rab ntaj nws coj mus rau Npanpiloo; thiab lawv ua qhev rau nws thiab nws cov tub mus txog thaum lub nceeg vaj Pawxia kav: kom thiaj ua tiav lo lus ntawm tus Tswv uas hais los ntawm Yelemis lub qhov ncauj, mus txog thaum lub teb chaws tau txaus siab rau nws tej xabaj; rau qhov ntev npaum li nws pw tseg ua chaw puam tsuaj nws kuj khaws xabaj, kom ua tiav xya caum xyoo. Nimno nyob hauv thawj xyoo ntawm Xa‑u‑lus, vaj ntxwv ntawm Pawxia, kom lo lus ntawm tus Tswv uas hais los ntawm Yelemis lub qhov ncauj thiaj raug ua kom tiav, tus Tswv tau txhawb Xa‑u‑lus vaj ntxwv ntawm Pawxia tus ntsuj plig, ces nws tshaj ib tsab ntawv tshaj tawm thoob plaws nws lub nceeg vaj, thiab kuj muab sau cia thiab, hais tias, Xa‑u‑lus vaj ntxwv ntawm Pawxia hais li no, Tus Tswv Vajtswv saum ntuj ceeb tsheej tau pub txhua lub nceeg vaj hauv ntiaj teb no rau kuv; thiab Nws tau tsa kuv kom ua ib lub tuam tsev rau Nws hauv Yeluxalees, uas nyob hauv Yudas. Leejtwg nyob hauv nej txhua tus uas yog ntawm Nws haiv neeg? Thov kom tus Tswv nws tus Vajtswv nrog nws nyob, thiab cia nws nce mus. 2 Vaj Keeb Kwm 36:20–23.
Daniyee to taub tias xya caum xyoo uas Yelemis hais txog ntawm kev tawg mus nyob hauv tebchaws yeeb ncuab, thaum lub tebchaws tab tom txaus siab rau nws tej xabath, yog tsim raws li lo lus foom phem ntawm “xya npaug” hauv Leviticus nees nkaum rau, thiab raws li kev mloog lus rau qhov kev to taub ntawd, nws tau ua kom tiav txoj kev kho uas tau txib tseg nyob ntawd rau cov uas thaum kawg mam li tsim dheev txog lawv txoj kev tawg mus nyob ntawd.
Thiab rau cov uas tseem tshuav ciaj sia ntawm nej, kuv yuav xa txoj kev qaug zog nkag mus rau hauv lawv lub siab hauv tej tebchaws ntawm lawv cov yeeb ncuab; thiab lub suab nrov ntawm ib daim nplooj uas raug tshuab co yuav caum lawv; thiab lawv yuav khiav, ib yam li khiav ntawm rab ntaj; thiab lawv yuav ntog thaum tsis muaj leejtwg caum lawv. Thiab lawv yuav ntog sib rau ib leeg, zoo li yog nyob ntawm xub ntiag rab ntaj, thaum tsis muaj leejtwg caum lawv; thiab nej yuav tsis muaj zog sawv tiv thaiv nej cov yeeb ncuab. Thiab nej yuav piam sij rau hauv cov tebchaws txawv lwm haiv neeg, thiab thaj av ntawm nej cov yeeb ncuab yuav nqos nej mus. Thiab cov uas tseem tshuav ntawm nej yuav yaj zuj zus mus vim lawv tej kev txhaum nyob hauv tej tebchaws ntawm nej cov yeeb ncuab; thiab lawv kuj yuav yaj zuj zus mus nrog lawv vim lawv tej yawg koob tej kev txhaum thiab. Yog lawv lees txim txog lawv tej kev txhaum, thiab tej kev txhaum ntawm lawv tej yawg koob, nrog lawv txoj kev txhaum loj uas lawv tau ua txhaum rau kuv, thiab hais tias lawv kuj tau taug kev tawm tsam kuv; thiab hais tias kuv kuj tau taug kev tawm tsam lawv, thiab tau coj lawv mus rau hauv thaj av ntawm lawv cov yeeb ncuab; yog li ntawd lawv tej siab uas tsis ua kevcai txiav tawv qau raug txo hwjchim, thiab lawv thiaj lees txais kev rau txim vim lawv tej kev txhaum: ces kuv yuav nco txog kuv tej lus cog tseg nrog Yakhauj, thiab kuv yuav nco txog kuv tej lus cog tseg nrog Ixaj, thiab kuv yuav nco txog kuv tej lus cog tseg nrog Anplahas; thiab kuv yuav nco txog thaj av. Thaj av ntawd kuj yuav raug lawv tso tseg, thiab nws yuav tau txaus siab rau nws cov hnub Xanpataus, thaum nws pw qhuav qhawv tsis muaj lawv; thiab lawv yuav lees txais kev rau txim vim lawv tej kev txhaum; vim hais tias, yeej yog vim lawv saib tsis taus kuv tej kevcai txiav txim, thiab vim lawv tus ntsuj plig ntxub kuv tej kevcai. Txawm li ntawd los, rau tag nrho qhov no, thaum lawv nyob hauv thaj av ntawm lawv cov yeeb ncuab, kuv yuav tsis ntiab lawv pov tseg, thiab kuv yuav tsis ntxub lawv kom rhuav tshem lawv kom tu noob, thiab ua txhaum kuv tej lus cog tseg nrog lawv: rau qhov kuv yog tus Tswv uas yog lawv tus Vajtswv. Tiamsis vim lawv, kuv yuav nco txog tej lus cog tseg nrog lawv cov yawg koob, cov uas kuv tau coj tawm hauv tebchaws Iziv los rau ntawm qhov muag ntawm lwm haiv neeg, xwv kom kuv thiaj yuav ua lawv tus Vajtswv: Kuv yog tus Tswv. Cov no yog tej kevcai, thiab tej kevcai txiav txim, thiab tej kevcai, uas tus Tswv tau tsa tseg nruab nrab ntawm nws thiab cov neeg Ixayees saum roob Xinais los ntawm Mauxes txhais tes. Leviticus 26:36–46.
Daniyee txoj kev thov Vajtswv hauv tshooj cuaj no, tab tom hais txog txhua yam ntawm txoj kev qhuab ntuas rau cov uas pom tias lawv raug tawg khiav mus nyob rau hauv yeeb ncuab teb chaws. Txoj kev thov Vajtswv ntawd yuav tsum raug muab coj los sib haum nrog nws txoj kev thov Vajtswv hauv tshooj ob, vim ua ke lawv sawv cev rau txoj kev thov Vajtswv ntawm cov nyob hauv Tshwm Sim tshooj kaum ib, cov uas tau tuag rau ntawm txoj kev hauv lub nroog loj ntawd uas yog Xatauj thiab Iyiv, cov uas pom tias lawv kuj tau raug tawg khiav mus ib yam. Thaum Daniyee xaus nws txoj kev thov Vajtswv lawm, Khabli-ee rov qab los ua kom tiav txoj hauj lwm ntawm kev piav txog zaj yog toog “mareh,” ib yam li tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv npaj siab yuav ua kom tiav rau ob tug tim khawv hauv Tshwm Sim tshooj kaum ib.
Thaum kuv tseem tab tom hais lus, thiab thov Vajtswv, thiab lees kuv tej kev txhaum thiab tej kev txhaum ntawm kuv haiv neeg Ixayees, thiab coj kuv tej lus thov txo hwj chim los rau ntawm tus Tswv uas yog kuv tus Vajtswv vim lub roob dawb huv ntawm kuv tus Vajtswv; muaj tseeb, thaum kuv tseem tab tom hais lus hauv kev thov Vajtswv, tus txivneej Kebiliyee uas kuv tau pom hauv yog toog thaum chiv thawj, raug txib kom ya nrawm nroos, los chwv kuv thaum txog lub sijhawm ntawm kev fij hmo ntuj. Thiab nws qhia rau kuv, thiab hais lus nrog kuv, thiab hais tias, Au Daniel, nim no kuv tau tawm los kom muab kev txawj ntse thiab kev to taub rau koj. Daniel 9:20–22.
Peb yuav txuas ntxiv txoj kev kawm no hauv tsab xov xwm tom ntej.
“Tsis ntev ua ntej Npanpiloo yuav poob, thaum Daniyees tab tom xav tob txog tej lus faj lem no thiab nrhiav Vajtswv kom to taub txog lub sijhawm, ib co yog toog pom tau raug muab rau nws hais txog kev sawv thiab kev poob ntawm ntau lub tebchaws. Nrog thawj lub yog toog pom, raws li tau sau cia nyob hauv tshooj xya ntawm phau Daniyees, kuj tau muab ib qho kev txhais rau; txawm li ntawd los, tsis yog txhua yam tau raug qhia meej rau tus yaj saub. Nws tau sau txog yam nws tau ntsib thaum ntawd hais tias, ‘Kuv tej kev xav ua rau kuv ntxhov siab kawg li, thiab kuv lub ntsej muag hloov nyob hauv kuv; tiam sis kuv khaws tej xwm no cia rau hauv kuv lub siab.’ Daniel 7:28.”
“Los ntawm lwm txoj kev ua yog toog pom, muaj ntxiv qhov kaj raug muab ci rau saum tej xwm txheej ntawm yav tom ntej; thiab thaum xaus ntawm txoj kev ua yog toog pom no Daniel thiaj hnov ‘ib tug neeg dawb huv hais lus, thiab lwm tus neeg dawb huv hais rau tus neeg dawb huv ntawd uas tabtom hais tias, Yuav ntev npaum li cas mam txog qhov yog toog pom no?’ Daniel 8:13. Lo lus teb uas tau muab, ‘Mus txog ob txhiab peb puas hnub; ces lub tuam tsev dawb huv yuav raug ntxuav kom huv’ (nqe 14), ua rau nws ntxhov siab heev. Nws tau mob siab nrhiav kom paub lub ntsiab ntawm txoj kev yog toog pom ntawd. Nws tsis to taub qhov kev sib raug zoo uas xya caum xyoo ntawm kev poob cev qhev, raws li tau raug yav tom ntej hais tseg los ntawm Yelemis, muaj rau ob txhiab peb puas xyoo uas hauv txoj kev yog toog pom nws hnov tus qhua saum ntuj ceeb tsheej tshaj tawm tias yuav tsum dhau mus ua ntej yuav txog kev ntxuav Vajtswv lub tuam tsev dawb huv. Tus tim tswv Nkabhili tau muab ib feem ntawm kev txhais rau nws; txawm li ntawd los, thaum tus yaj saub hnov cov lus tias, ‘Qhov yog toog pom … yuav yog rau ntau hnub tom ntej,’ nws tsaus muag poob lawm. ‘Kuv, Daniel, tsaus muag lawm,’ nws sau tseg txog qhov uas nws tau ntsib, ‘thiab kuv mob tau ob peb hnub; tom qab ntawd kuv sawv tsees mus ua vajntxwv tes dej num; thiab kuv xav tsis thoob rau qhov yog toog pom ntawd, tiamsis tsis muaj leejtwg to taub li.’ Nqe 26, 27.”
“Tseem tseem ris lub nra hnyav rau cov Yixayee, Daniyees rov tshawb nrhiav dua tshiab txog tej yaj saub ntawm Yelemis. Tej ntawd meej heev—meej kawg li—uas nws thiaj to taub los ntawm tej lus tim khawv uas sau cia hauv tej phau ntawv no ‘cov xyoo suav, uas lo lus ntawm tus Tswv tau los rau Yelemis tus yaj saub, tias Nws yuav ua kom tiav xya caum xyoo hauv kev puam tsuaj ntawm Yeluxalees.’ Daniyees 9:2.”
“Muaj kev ntseeg uas raug tsim tsa rau saum lo lus faj lem uas ruaj khov, Daniyees tau thov tus Tswv kom ua kom tej lus cog tseg no tiav sai. Nws tau thov kom Vajtswv lub meej mom raug khaws cia. Nyob rau hauv nws txoj kev thov, nws tau koom nws tus kheej tag nrho nrog cov uas tau ua tsis cuag raws li lub hom phiaj uas yog los ntawm Vajtswv, lees lawv tej kev txhaum zoo li yog nws tus kheej li.” Cov Yaj Saub thiab Cov Vajntxwv, 553, 554.