Qhov kev siv Eliyas peb npaug ntawd qhia meej tias hauv hnub kawg yuav muaj ib tug Eliyas nyob thaum pib ntawm hnub kawg thiab thaum xaus ntawm hnub kawg. “Hnub kawg” yog cov hnub ntawm kev txiav txim, uas yog ib txoj kev txiav txim uas mus raws theem zuj zus thiab muab faib ua ob hom kev txiav txim. Yog kev txiav txim tshawb xyuas, uas tau pib thaum xub thawj ntawm hnub kawg, thiab yog kev txiav txim ua tiav, uas tshwm sim thaum xaus ntawm hnub kawg. Qhov kev siv Eliyas peb npaug no, qhov tseem ceeb tshaj, sawv cev rau keeb kwm ntawm kev txiav txim ua tiav uas pib thaum txoj cai Hnub Sunday uas yuav los sai.
Kev txiav txim tshawb nrhiav no raug txwv rau cov uas tau tshaj tawm tias lawv yog cov raws Vajtswv qab, feem ntau yog los ntawm kev lees ncaj qha, tab sis kuj muaj qee qhov tsawg dua yog los ntawm kev qhia tsis ncaj qha hauv lawv txoj kev ua neej.
(Vim tsis yog cov uas tsuas hnov txoj cai xwb thiaj raug suav hais tias ncaj ncees nyob ntawm Vajtswv xub ntiag, tiam sis yog cov uas ua raws txoj cai thiaj yuav raug tsim txiaj. Rau thaum cov Lwm Haiv Neeg, uas tsis muaj txoj cai, ua raws li tej yam uas nyob hauv txoj cai raws li lawv tus cwj pwm ntuj tsim, lawv ntawd, txawm tsis muaj txoj cai los, kuj yog ib txoj cai rau lawv tus kheej: tej no qhia tias txoj hauj lwm ntawm txoj cai twb raug sau cia rau hauv lawv lub siab lawm, lawv lub siab dawb paug kuj ua tim khawv thiab, thiab lawv tej kev xav nyob hauv lawv tus kheej kuj sib liam los sis sib zam txim rau ib leeg.) Loos 2:13–15.
Kev txiav txim tshuaj xyuas muaj ob ntu tseem ceeb, rau qhov nws tau pib nrog kev tshuaj xyuas txog lub neej ntawm cov neeg tuag (txij li hnub Adas los mus), uas tau lees tias lawv ntseeg Vajtswv tseeb, thiab thaum lub Cuaj Hlis 11, 2001, nws tau pib txoj txheej txheem ntawm “kev txiav txim tshuaj xyuas rau cov neeg ciaj sia.” Kev txiav txim tshuaj xyuas tseem muaj dua ib ntu ntxiv dhau ntawm cov neeg tuag mus rau cov neeg ciaj sia, rau qhov kev txiav txim pib ntawm Vajtswv lub tsev, thiab hauv hnub kawg Vajtswv lub tsev yog Laodicean Adventism. Thaum kev txiav txim ntawm Vajtswv lub tsev xaus rau thaum txoj cai Hnub Caiv cuav uas yuav los sai, ces Vajtswv pab yaj lwm pab uas lub sijhawm ntawd tseem nyob hauv Babylon mam raug txiav txim.
Kev txiav txim rau txim yog Vajtswv txoj kev rau txim rau cov uas tau tsis kam lees Nws txoj kev cawm seej uas Nws tau muab pub. Kev txiav txim rau txim pib thaum txoj cai Hnub Caiv yuav los txog sai no. Thaum ntawd Tebchaws Meskas yuav tau puv nws lub khob ntawm kev chim siab, uas kuj yog lub khob ntawm nws lub sijhawm sim neej, thiab kev thim txoj kev ntseeg ntawm lub tebchaws yuav raug raws los ntawm kev puas tsuaj ntawm lub tebchaws. Txhua haiv neeg nyob saum npoo ntiajteb yuav ua raws li tus qauv ntawm Tebchaws Meskas hauv kev yuam kom coj raws txoj cai Hnub Caiv, thiab txhua lub tebchaws ntawd yuav puv lawv tej khob thiab kuj yuav raug kev puas tsuaj ntawm lub tebchaws thiab.
“Thaum Amelikas, lub tebchaws ntawm kev ywj pheej kev ntseeg, yuav koom tes nrog lub Koom Txoos Kav Tos Liv hauv kev yuam lub siab dawb paug thiab quab yuam neeg kom hwm hnub Xanpataus cuav, ces cov neeg ntawm txhua lub tebchaws thoob plaws ntiajteb yuav raug coj kom raws nws tus yam ntxwv.” Testimonies, volume 6, 18.
Kev txiav txim rau kev ua tiav kuj raug faib ua ob ntu. Txij thaum txoj cai Sunday nyob hauv Tebchaws Meskas mus txog thaum lub sijhawm sim siab rau tibneeg kaw lawm thaum Michael sawv tsees, Vajtswv tej kev txiav txim tseem raug tov nrog txoj kev hlub tshua, tab sis thaum Michael sawv tsees lawm, Vajtswv txoj kev chim, raws li sawv cev los ntawm kev nchuav tawm ntawm xya lub phom sij kawg, yuav tsis muaj txoj kev hlub tshua li lawm. Thaum lub sijhawm muaj teebmeem ntawm txoj cai Sunday ntawd, tej kev txiav txim rau kev ua tiav uas poob rau saum tibneeg thiab tej haiv neeg yuav raug tov nrog txoj kev hlub tshua, rau qhov tseem yuav muaj qee leej nyob hauv Babylon uas thaum ntawd tseem raug muab sijhawm kom to taub qhov sib txawv ntawm kev pe hawm Hnub Xanpataus thiab Sunday.
“Au, thov kom cov neeg paub lub sijhawm uas Vajtswv tuaj xyuas lawv! Tseem muaj coob leej uas tseem tsis tau hnov qhov tseeb uas sim siab rau lub sijhawm no. Tseem muaj coob leej uas Vajtswv tus Ntsuj Plig tab tom tawm tsam nrog lawv. Lub sijhawm ntawm Vajtswv tej kev txiav txim uas rhuav tshem yog lub sijhawm ntawm txojkev hlub tshua rau cov uas tsis tau muaj sijhawm kawm paub qhov tseeb yog dabtsi. Tus Tswv yuav ntsia ntsoov lawv nrog kev mos siab muag. Nws lub siab uas puv npo kev hlub tshua raug kov lawm; Nws txhais tes tseem ncab tawm los cawm, thaum lub qhov rooj raug kaw rau cov uas tsis kam nkag mus.”
“Txoj kev khuvleej ntawm Vajtswv raug qhia tawm hauv Nws txoj kev ua siab ntev ntev. Nws tab tom tuav Nws tej kev txiav txim rov qab, tos kom txoj xov ceeb toom raug ncha mus rau sawv daws. Au, yog tias peb haiv neeg yuav hnov raws li lawv tsim nyog hnov txog lub luag hauj lwm uas nyob saum lawv los tshaj tawm txoj xov kawg ntawm txoj kev hlub tshua rau lub ntiaj teb, mas yuav muaj ib txoj hauj lwm uas zoo kawg nkaus raug ua tiav!” Testimonies, volume 9, 97.
“Lub sij hawm” ntawm Vajtswv txoj kev txiav txim rhuav tshem yog “lub sij hawm” ntawm txoj kev hlub tshua rau cov uas tsis tau muaj ib lub sijhawm los kawm paub tias qhov tseeb yog dab tsi. Ob lub “sij hawm” ntawd pib ua ke thaum “lub qhov rooj raug kaw” rau saum cov Laodicean Adventists “uas tsis kam nkag mus.”
“Kuv pom hais tias Hnub Xanpataus dawb huv yog, thiab yuav yog, phab ntsa cais nruab nrab ntawm cov Yixayee tseeb ntawm Vajtswv thiab cov tsis ntseeg; thiab hais tias Hnub Xanpataus yog lo lus nug loj, los koom cov siab ntawm Vajtswv cov neeg dawb huv uas nws hlub, cov uas tos ntsoov. Thiab yog hais tias leejtwg tau ntseeg, thiab tau ceev Hnub Xanpataus, thiab tau txais txoj koob hmoov uas nrog nws los, ces tom qab ntawd tso nws tseg, thiab ua txhaum txoj lus txib dawb huv, lawv yuav kaw tej rooj vag ntawm Lub Nroog Dawb Huv tawm tsam lawv tus kheej, tseeb ib yam li muaj ib tug Vajtswv kav saum ntuj ceeb tsheej. Kuv pom tias Vajtswv muaj cov menyuam, uas tsis pom thiab tsis ceev Hnub Xanpataus. Lawv tsis tau tsis lees txais qhov kaj txog nws. Thiab thaum pib ntawm lub sij hawm kev txom nyem, peb raug puv npo los ntawm tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv thaum peb tawm mus thiab tshaj tawm Hnub Xanpataus kom puv dua qub. Qhov no ua rau pawg ntseeg thiab cov Adventist uas tsuas yog muaj npe npau taws heev, vim lawv tsis muaj peev xwm thim tawm qhov tseeb txog Hnub Xanpataus. Thiab nyob rau lub sij hawm no, Vajtswv cov neeg xaiv tseg sawvdaws pom meej tias peb muaj qhov tseeb, thiab lawv thiaj tawm los thiab nyiaj taus txoj kev tsim txom nrog peb.” A Word to the Little Flock, 18, 19.
Lub qhov rooj raug kaw thaum txoj cai Hnub Caiv Sunday tab tom los sai sai no, ua rau lub sijhawm uas nyob ua ntej txoj cai Sunday ntawd yog “lub sijhawm” ntawm Vajtswv haiv neeg “kev tuaj xyuas.”
Yuav ua li cas nej ho hais tias, Peb yog cov neeg txawj ntse, thiab txoj kevcai ntawm tus Tswv nyob nrog peb? Saib seb, muaj tseeb tiag nws tau ua rau tsis muaj nqis; tus cwj mem ntawm cov kws sau ntawv kuj tsis muaj nqis. Cov neeg txawj ntse raug txaj muag, lawv ntshai thiab raug ntes: saib seb, lawv tau tsis lees yuav lo lus ntawm tus Tswv; ces tseem tshuav txoj kev txawj ntse dab tsi nyob hauv lawv? Yog li ntawd kuv yuav muab lawv tej pojniam rau lwm tus, thiab lawv tej teb rau cov uas yuav tau txais ua qub txeeg qub teg: rau qhov txhua tus txij tus me tshaj plaws mus txog tus loj tshaj plaws puavleej muab siab rau kev ntshaw nyiaj ntshaw txiaj, txij tus cev Vajtswv lus mus txog tus pov thawj txhua tus puavleej coj ncaj tsis raws. Rau qhov lawv tau kho qhov txhab ntawm tus ntxhais ntawm kuv haivneeg tsuas yog me me xwb, hais tias, Kev thajyeeb, kev thajyeeb; thaum tsis muaj kev thajyeeb li. Puas yog lawv txaj muag thaum lawv tau ua tej yam qias vuab tsuab? Tsis yog li ntawd, lawv yeej tsis txaj muag kiag li, thiab lawv kuj tsis paub txaj muag li: yog li ntawd lawv yuav poob nrog cov uas poob; thaum lub sijhawm uas lawv raug tuaj xyuas, lawv yuav raug muab pov tseg, tus Tswv hais li ntawd. Yelemis 8:8–12.
Ib yam li cov Ixayee thaum ub, kuj ib yam li ntawd rau cov Ixayee niaj hnub no thiab, ob leeg puav leej raug rhuav tshem, rau qhov lawv tsis paub lub sijhawm uas Vajtswv tuaj xyuas lawv. Lub sijhawm uas Vajtswv tuaj xyuas Laodicean Adventism pib rau hnub Cuaj Hlis 11, 2001, thiab xaus rau txoj cai Hnub Caiv uas yuav los sai no.
Thiab thaum Nws los ze lawm, Nws ntsia pom lub nroog, thiab quaj ntsuag rau nws, hais tias, Yog koj, yog koj tus kheej, tsuas yog koj twb paub lawm hauv hnub no uas yog koj hnub no, tej yam uas yog rau koj txoj kev kaj siab lug! tiam sis nim no tej ntawd twb muab zais rau ntawm koj ob lub qhov muag lawm. Vim hnub yuav los txog rau koj, uas koj cov yeeb ncuab yuav txhim ib txoj kev thaiv nyob ib ncig koj, thiab yuav vij koj puag ncig, thiab kaw koj rau txhua sab, thiab yuav rhuav koj kom sib luag nrog hauv av, thiab koj cov me nyuam uas nyob hauv koj; thiab lawv yuav tsis cia ib lub pob zeb nyob saum lwm lub pob zeb hauv koj li; vim koj tsis tau paub txog lub sijhawm uas koj raug tuaj xyuas. Lukas 19:41–44.
Thaum txog lub sijhawm uas Vajtswv nqes los saib xyuas, cov ntse thiab cov ruam yuav raug cais tawm ntawm ib leeg mus ib txhis.
“Peb paub tias cov Seventh-day Adventists uas tsis tau fij lawv tus kheej dawb huv, cov uas muaj kev paub txog qhov tseeb, tiam sis tau txuas lawv tus kheej nrog cov neeg ntiajteb, yuav ncaim tawm ntawm txoj kev ntseeg kiag li, mloog tej dab ntxias dag. Tus yeeb ncuab yuav zoo siab heev muab tej yam ntxias rau lawv, kom coj lawv mus tawm tsam haiv neeg ntawm Vajtswv. Tiamsis cov uas yog neeg tseeb thiab ruaj khov yuav muaj ib qho chaw tiv thaiv muaj zog thiab hwjchim hauv Vajtswv.” Manuscript Releases, volume 7, 186.
Lawv lub sijhawm raug mus xyuas pib thaum lub Cuaj Hli 11, 2001, raws li tau ua qauv qhia tseg los ntawm lub sijhawm raug mus xyuas uas los rau saum cov koom txoos Protestant thaum lub Yim Hli 11, 1840, thiab ib yam li lub sijhawm raug mus xyuas twb tau pib rau cov Yixayee thaum ub thaum Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv nqes los rau saum Khetos thaum Nws ua kevcai raus dej.
Kev txiav txim kawg pib thaum Tebchaws Meskas ntim puv lub khob ntawm nws lub sijhawm sim siab thaum txoj cai Hnub Caiv yuav los txog sai, uas kuj yog lub sijhawm uas pawg ntseeg Laodicean Adventist tau ntim puv lawv lub khob thiab. Kev txiav txim pib ntawm tsev neeg ntawm Vajtswv, thiab ntawm lub khob ntawm lub sijhawm sim siab rau ob lub kub uas twb raug xeb ntawm Tebchaws Meskas. Lub kub uas raug xeb ntawm Protestantism uas yav tas los tau sawv cev los ntawm pawg ntseeg Laodicean Adventist ntawd mam li xaus, thiab lub zog Philadelphian ntawm tus tim tswv thib peb mam li yog lub kub tseeb ntawm Protestantism, thiab yog Yeluxalees sab ntsuj plig uas raug tsa siab ua ib daim chij. Lub sijhawm ntawd Yeluxalees hloov ntawm pawg ntseeg uas tseem tab tom ua rog mus rau pawg ntseeg uas muaj yeej lawm.
Kev txiav txim rau kev ua raws cai pib, nrog lub sijhawm ntawm Vajtswv cov kev txiav txim uas rhuav tshem, uas kuj yog ib lub sijhawm ntawm txoj kev khuv leej rau Vajtswv lwm pab yaj uas tseem nyob hauv Npanpiloo. Nws pib thaum lub sijhawm ntawm Vajtswv txoj kev tuaj xyuas saum Laodicean Adventism xaus. Kev txiav txim rau kev ua raws cai ntawd txav mus txog rau Xya Phiaj Xaus Kawg uas cov kev txiav txim tsis muaj kev khuv leej tov nrog ntxiv lawm, thiab ces Yexus rov qab los.
Thaum Yexus rov qab los, lub xyoo txhiab (ib txhiab xyoo), uas raug hais hauv Tshwm Sim tshooj nees nkaum, qhia tias Xatas raug khi rau saum ib lub ntiajteb uas puam tsuaj tag, nyob ib leeg nrog tsuas yog cov timtswv uas ntxeev siab uas tau koom nrog hauv txoj kev tawm tsam tawm tsam Vajtswv xwb.
Thiab kuv pom ib tug tim tswv nqes saum ntuj los, tuav tus yuam sij ntawm lub qhov tob uas tsis muaj chaw txhawv thiab ib txoj saw loj hauv nws txhais tes. Thiab nws txhom tau tus zaj, tus nab qub ntawd, uas yog Ntxwg Nyoog, thiab Xatas, thiab khi nws ib txhiab xyoo, thiab muab nws ntiab rau hauv lub qhov tob uas tsis muaj chaw txhawv, thiab kaw nws rau hauv, thiab muab ib lub cim foob rau saum nws, kom nws txhob dag ntxias haiv neeg ntxiv lawm, mus txog thaum ib txhiab xyoo ntawd tiav: thiab tom qab ntawd nws yuav tsum raug tso tawm ib pliag xwb. Tshwmsim 20:1–3.
Nyob rau lub sij hawm ib txhiab xyoo ntawd, cov uas raug txhiv dim yuav ua txoj kev txiav txim tshawb xyuas rau saum cov uas poob lawm, cov uas tseem tsaug zog hauv lawv tej ntxa tos qhov xaus ntawm txhua tus neeg txoj kev txiav txim. Cov uas raug txhiv dim yuav tshuaj xyuas lub neej thiab txhua yam xwm txheej ntawm cov uas poob lawm, suav nrog Xatas thiab nws cov tubtxib saum ntuj, kom txiav txim seb tus twg tsim nyog raug txim hnyav dua thaum kawg ntawm ib txhiab xyoo ntawd.
Thiab kuv pom tej zwm txwv, thiab lawv tau zaum saum tej ntawd, thiab txoj kev txiav txim raug muab rau lawv; thiab kuv pom cov ntsuj plig ntawm cov uas raug txiav taub hau vim yog zaj lus tim khawv txog Yexus, thiab vim yog Vajtswv Txojlus, thiab cov uas tsis tau pe hawm tus tsiaj qus, thiab tsis pe hawm nws daim duab, thiab tsis tau txais nws lub cim rau saum lawv lub hauv pliaj lossis rau hauv lawv txhais tes; thiab lawv tau rov ciaj sia thiab kav nrog Khetos ib txhiab xyoo. Qhia Tshwm 20:4.
Yog li no lub txhiab xyoo thiaj muaj txoj kev txiav txim tshuaj xyuas; thaum txoj kev ntawd tiav lawm, nws coj los txog txoj kev txiav txim kawg uas raug muab coj los ua, thaum cov neeg phem uas tuag lawm raug tsa sawv rov los, thiab Xatas, uas thaum ntawd muaj hwjchim tswj lawv tas nrho, dag ntxias cov neeg phem kom mus tawm tsam Yeluxalees uas thaum kawg ntawm ib txhiab xyoo nqes los saum ntuj los. Thaum cov neeg phem tab tom pib lawv qhov kev tawm tsam, hluav taws nqes saum ntuj los, thiab txoj kev txiav txim kawg uas raug muab coj los ua thiaj tiav hlo.
Thaum txhiab xyoo ntawd tas lawm, Xatas yuav raug tso tawm hauv nws lub tsev lojcuj, thiab nws yuav tawm mus dag ntxias cov haiv neeg uas nyob hauv plaub ceg kaum ntuj, yog Gog thiab Magog, kom sib sau lawv los ua rog; lawv coob npaum li cov xuab zeb ntawm ntug hiav txwv. Thiab lawv tau nce mus thoob plaws saum npoo av, thiab tuaj vij puag ncig lub yeej ntawm cov neeg dawb huv thiab lub nroog uas raug hlub; ces hluav taws nqes saum ntuj los ntawm Vajtswv los, thiab hlawv lawv pov tseg. Qhia Tshwm 20:7–9.
Txawm hais tias peb npaug ntawm Eliyas thiab tus tub txib uas npaj kev rau Tus Tub Txib ntawm Txoj Lus Cog Tseg kom los rau Nws lub tuam tsev tam sim ntawd muaj kev sib raug zoo heev, los xij ib qho kev txawv ntawm lawv txoj hauj lwm kuj pom tau hais tias Eliyas feem ntau yog los txheeb xyuas txoj hauj lwm ntawm tus tub txib, thiab txoj kev txav uas txuas nrog tus tub txib txoj xov, uas raug ua tiav thaum lub sijhawm txiav txim hauv kev ua tiav uas pib ntawm txoj cai hnub Sunday uas yuav los sai no. Tus tub txib uas npaj kev rau Tus Tub Txib ntawm Txoj Lus Cog Tseg feem ntau yog los txheeb xyuas ib txoj hauj lwm uas raug ua tiav thaum lub sijhawm txiav txim tshawb xyuas. Kev Ntseeg Adventis Laodicea tsis paub lub sijhawm uas lawv raug los xyuas, uas sawv cev rau ib lub sijhawm tshwj xeeb ntawm kev txiav txim.
Lawv kuj tsis to taub txog txoj xov “qhov tseeb tam sim no” uas raug tshaj tawm nyob rau lub sijhawm uas lawv raug xyuas ntawd. Lawv raug hu kom paub ob yam tib si, yog txoj kev txiav txim, thiab txoj xov ntawm cov hnub ntawd. Lawv kuj raug hu kom paub tus tub txib ntawm lub sijhawm ntawd thiab. Hauv lawv txoj kev dig muag Laodicea, lawv tawm tsam txoj xov rau lub sijhawm ntawd, tsis lees paub lub sijhawm uas lawv raug xyuas los ntawm ib txoj xov hais txog “kev thaj yeeb thiab kev nyab xeeb,” thiab tseem tsis paub meej tias leej twg yog tus tub txib uas raug xaiv rau lub sijhawm ntawd. Qhov tseeb no tau raug qhia meej nyob rau hauv zaj lus tim khawv ntawm Eliyas tus thib ob, uas yog Yauhas tus uas muab neeg ua kevcai raus dej.
Cov Yudais paub tias tej lus faj lem tau qhia txog ib tug tub txib uas yuav los, thiab Yexus tau qhia ncaj qha tias Yauhas yog tus tub txib ntawd uas yuav los.
Vim rau qhov uas txhua tus cev Vajtswv lus thiab txoj kevcai twb cev yav tom ntej mus txog Yauhas. Thiab yog nej kam lees txais, nws no yog Eliyas, tus uas yuav los. Tus uas muaj pob ntseg hnov, cia nws mloog. Mathais 11:13–15.
Thaum kawg nkaus ntawm lub sijhawm uas lawv raug tuaj xyuas (lub sijhawm hauv keeb kwm ntawm Khetos uas ua ib yam piv txwv txog txoj cai Hnub Caiv uas yuav los sai sai), thaum Khetos dai saum ntoo khaub lig cov Yudais twv seb puas yog Eliyas yuav los cawm Yexus thaum ntawd. Yog lawv tsis lees paub tus tubtxib uas yuav npaj txojkev rau Tus Tubtxib ntawm Txoj Lus Cog Tseg, tus uas thaum ntawd tab tom lees paub txoj lus cog tseg ntawd los ntawm Nws tus kheej cov ntshav, ces lawv tsis muaj peev xwm lees paub lawv tus Mexiyas. Laodicea Adventism nyob rau hnub kawg raug hu kom paub lawv txoj kev txiav txim, uas yog lub sijhawm uas lawv raug tuaj xyuas. Lawv raug hu kom lees paub txoj xov ntawm lub sijhawm ntawd, thiab lawv raug hu kom lees paub tus tubtxib uas raug xaiv rau lub sijhawm ntawd. Kev ntxeev siab xyoo 1888, tau sawv cev los ntawm lub Cuaj Hlis 11, 2001, thaum tus tim tswv hauv Tshwmsim tshooj kaum yim nqes los. Cov neeg ntxeev siab xyoo 1888 tsis kam lees paub cov tubtxib uas raug xaiv nyob hauv keeb kwm uas tab tom ua piv txwv txog hnub kawg.
Peb yuav txuas ntxiv txoj kev kawm no hauv tsab xov xwm tom ntej.
Vim hais tias tus Tswv Vajtswv ntawm cov Yixayee hais li no rau kuv tias; Cia li txais lub khob cawv ntawm txoj kev npau taws no ntawm kuv txhais tes, thiab kom txhua haiv neeg uas kuv txib koj mus cuag, haus nws. Lawv yuav haus, thiab yuav qaug zog, thiab yuav chim vwm, vim yog rab ntaj uas kuv yuav xa los nyob hauv lawv nruab nrab. Ces kuv thiaj txais lub khob ntawm tus Tswv txhais tes, thiab ua kom txhua haiv neeg uas tus Tswv tau txib kuv mus cuag ntawd haus: yog Yeluxalees, thiab tej nroog hauv Yudas, thiab nws cov vajntxwv, thiab nws cov thawj coj, kom ua rau lawv poob ua chaw puam tsuaj, ua yam txaus ntshai, ua yam luag xuav thuam, thiab ua lus foom phem; ib yam li niaj hnub no; Falau vajntxwv ntawm tebchaws Iziv, thiab nws cov tub qhe, thiab nws cov thawj, thiab tag nrho nws haiv neeg; thiab txhua haiv neeg sib xyaw, thiab txhua tus vajntxwv hauv thaj av Uz, thiab txhua tus vajntxwv hauv thaj av cov Filixatee, thiab Ashkelon, thiab Azzah, thiab Ekron, thiab cov seem ntawm Ashdod, Edos, thiab Mo-as, thiab cov tub ntawm Amoos, thiab txhua tus vajntxwv ntawm Tirus, thiab txhua tus vajntxwv ntawm Xidoos, thiab cov vajntxwv ntawm cov kob uas nyob dhau hiav txwv, Dedan, thiab Tema, thiab Buz, thiab txhua tus uas nyob rau tej ces kaum deb kawg, thiab txhua tus vajntxwv ntawm Arabia, thiab txhua tus vajntxwv ntawm cov haiv neeg sib xyaw uas nyob hauv tebchaws moj sab qhua, thiab txhua tus vajntxwv ntawm Zimri, thiab txhua tus vajntxwv ntawm Elas, thiab txhua tus vajntxwv ntawm cov Medes, thiab txhua tus vajntxwv ntawm sab qaum teb, deb thiab ze, ib tug nrog ib tug, thiab tag nrho cov nceeg vaj hauv lub ntiajteb uas nyob saum npoo av: thiab vajntxwv ntawm Sheshach yuav haus tom qab lawv. Vim li ntawd koj yuav tsum hais rau lawv tias, Tus Tswv uas muaj hwjchim kav sawvdaws, tus Vajtswv ntawm cov Yixayee, hais li no; Nej cia li haus, thiab qaug cawv, thiab ntuav, thiab poob, thiab tsis sawv rov los lawm, vim yog rab ntaj uas kuv yuav xa los nyob hauv nej nruab nrab. Thiab yuav muaj li no, yog lawv tsis kam txais lub khob ntawm koj txhais tes los haus, ces koj yuav hais rau lawv tias, Tus Tswv uas muaj hwjchim kav sawvdaws hais li no; Nej yeej yuav tsum haus tiag. Rau qhov, saib seb, kuv pib coj kev phem los rau saum lub nroog uas hu raws li kuv lub npe, thiab nej puas yuav dim txim kiag li? Nej yuav tsis dim txim; rau qhov kuv yuav hu rab ntaj los tawm tsam txhua tus neeg nyob hauv ntiajteb no, tus Tswv uas muaj hwjchim kav sawvdaws hais li. Vim li ntawd, cia li cev lus faj lem tawm tsam lawv nrog txhua lo lus no, thiab hais rau lawv tias, Tus Tswv yuav nthe saum qhov siab, thiab yuav tsa nws lub suab tawm hauv nws lub chaw nyob dawb huv; nws yuav nthe nrov kawg tawm tsam nws lub chaw nyob; nws yuav qw nrov ib yam li cov uas tsuj txiv hmab, tawm tsam txhua tus neeg nyob hauv ntiajteb no. Ib lub suab nrov yuav tuaj mus txog rau ntiajteb kawg; rau qhov tus Tswv muaj rooj plaub nrog txhua haiv neeg, nws yuav txiav txim nrog txhua tus cev nqaij daim tawv; cov neeg phem nws yuav muab cob rau rab ntaj, tus Tswv hais li ntawd. Tus Tswv uas muaj hwjchim kav sawvdaws hais li no, Saib seb, kev phem yuav tawm mus ntawm ib haiv mus rau ib haiv, thiab ib qho cua daj cua dub loj yuav raug tsa los ntawm cov ciam teb kawg ntawm lub ntiajteb. Thiab cov uas tus Tswv tua yuav nyob rau hnub ntawd txij ib kawg ntawm lub ntiajteb mus txog rau lwm kawg ntawm lub ntiajteb: lawv yuav tsis raug quaj ntsuag, tsis raug khaws cia, los sis faus; lawv yuav zoo li quav chiv nyob saum npoo av. Yelemis 25:15–33.