Exekhee yog ib tug pov thawj nyob rau lub sijhawm ntawm kev muab lub cim rau ib puas plaub caug plaub txhiab leej. Hauv tshooj ib Exekhee raug coj mus rau hauv lub tuam tsev teev hawm.

Tam sim no muaj tias nyob rau xyoo peb caug, rau lub hli plaub, rau hnub tim tsib ntawm lub hli ntawd, thaum kuv nyob nrog cov neeg raug ntiab mus nyob ze tus dej Kebar, ces ntuj raug qhib tawm, thiab kuv pom tej yog toog uas yog los ntawm Vajtswv. Rau hnub tim tsib ntawm lub hli ntawd, uas yog xyoo tsib ntawm vajntxwv Jehoiachin txoj kev raug ntiab mus nyob qhev, lo lus ntawm tus Tswv los meej tseeb rau Exekhee uas yog tus pov thawj, tus tub ntawm Buzi, nyob hauv lub tebchaws ntawm cov Khadees ze tus dej Kebar; thiab tus Tswv txhais tes nyob ntawd saum nws.

Kuv ntsia, thiab saib seb, muaj ib cua daj cua dub tawm tuaj ntawm sab qaum teb, ib tauj huab loj heev, thiab ib hluav taws nkaug rau hauv nws tus kheej, thiab muaj ib qho ci ntsa iab nyob ib ncig ntawm nws, thiab tawm hauv nruab nrab ntawd muaj yam zoo li xim daj amber, tawm hauv nruab nrab ntawm hluav taws. Tsis tas li ntawd, tawm hauv nruab nrab ntawd kuj muaj yam zoo li plaub tug tsiaj muaj sia. Thiab qhov no yog lawv tus yam ntxwv; lawv muaj tus yam ntxwv zoo li tibneeg. Thiab txhua tug muaj plaub lub ntsej muag, thiab txhua tug muaj plaub tis. Thiab lawv txhais taw yog txhais taw ncaj; thiab qab xib taws ntawm lawv txhais taw zoo li qab xib taws ntawm ib tug nyuj plab hlaub txhais taw; thiab lawv ci nplaim zoo li xim tooj dag uas twb txhuam kom ci lawm. Thiab lawv muaj tibneeg ob txhais tes nyob hauv lawv tis rau lawv plaub sab; thiab lawv plaub tug muaj lawv lub ntsej muag thiab lawv tis. Lawv tis txuas ib leeg rau ib leeg; thaum lawv mus lawv tsis tig; txhua tug mus ncaj nraim mus tom ntej. Hais txog tus yam ntxwv ntawm lawv lub ntsej muag, lawv plaub tug muaj tibneeg lub ntsej muag, thiab tsov ntxhuav lub ntsej muag, nyob sab xis; thiab lawv plaub tug muaj nyuj lub ntsej muag nyob sab laug; lawv plaub tug kuj muaj dav dawb hau lub ntsej muag thiab. Yog li ntawd lawv lub ntsej muag zoo li ntawd; thiab lawv tis raug nthuav mus rau saud; txhua tug muaj ob tis txuas ib leeg rau ib leeg, thiab ob tis npog lawv lub cev.

Thiab lawv txhua tus txav ncaj nraim mus tom ntej; tus Ntsujplig yuav mus qhov twg, lawv kuj mus qhov ntawd; thiab thaum lawv mus lawv tsis tig li. Hos raws li daim duab zoo li ntawm cov tsiaj muaj sia ntawd, lawv qhov pom zoo li tej hluav taws kub hnyiab, zoo li daim duab ntawm tej teeb; hluav taws ntawd txav nce thiab nqis nyob hauv nruab nrab ntawm cov tsiaj muaj sia; thiab hluav taws ntawd ci ntsa iab, thiab ntawm hluav taws ntawd muaj xob laim tawm tuaj. Cov tsiaj muaj sia ntawd khiav mus thiab rov qab los zoo li qhov pom ntawm ib pliag xob laim. Tam sim no thaum kuv ntsia cov tsiaj muaj sia ntawd, saib seb, muaj ib lub log nyob saum lub ntiajteb ib sab ntawm cov tsiaj muaj sia ntawd, raws li lawv plaub lub ntsej muag. Qhov pom ntawm cov log thiab lawv txoj haujlwm zoo li xim ntawm ib hom pob zeb beryl; thiab lawv plaub lub muaj tib daim duab zoo ib yam; thiab lawv qhov pom thiab lawv txoj haujlwm zoo li yog ib lub log nyob hauv nruab nrab ntawm ib lub log. Thaum lawv mus, lawv mus raws lawv plaub sab; thiab thaum lawv mus lawv tsis tig li. Hos lawv tej ntug log, lawv siab ua rau txaus ntshai heev; thiab lawv tej ntug log puv npo qhov muag nyob puag ncig lawv plaub lub. Thaum cov tsiaj muaj sia mus, cov log kuj mus ntawm lawv ib sab; thiab thaum cov tsiaj muaj sia raug tsa saum hauv av, cov log kuj raug tsa thiab. Tus Ntsujplig yuav mus qhov twg, lawv kuj mus qhov ntawd, yog vim lawv tus ntsujplig yuav mus qhov ntawd; thiab cov log raug tsa nyob tim lawv ib sab: rau qhov tus ntsujplig ntawm tus tsiaj muaj sia nyob hauv cov log.

Thaum cov ntawd mus, cov no kuj mus; thiab thaum cov ntawd sawv twjywm, cov no kuj sawv twjywm; thiab thaum cov ntawd raug tsa tawm hauv ntiajteb lawm, cov log kuj raug tsa siab nrog nraim lawv: vim tus ntsujplig ntawm tus tsiaj muaj sia nyob hauv cov log. Thiab tus yam ntxwv zoo li lub ntuj khov uas nyob saum cov taubhau ntawm cov tsiaj muaj sia ntawd, zoo ib yam li xim ntawm lub muaju uas txaus ntshai, nthuav dav saum lawv tej taubhau saud. Thiab hauv qab lub ntuj khov ntawd lawv tej tis ncaj nraim, ib tug tig rau ib tug: txhua tus muaj ob tis npog sab no, thiab txhua tus muaj ob tis npog sab tod, lawv tej cev. Thiab thaum lawv mus, kuv hnov suab nrov ntawm lawv tej tis, zoo li suab dej loj, zoo li lub suab ntawm Tus Muaj Hwjchim Loj Kawg Nkaus, lub suab hais lus, zoo li suab nrov ntawm ib pab tub rog: thaum lawv sawv twjywm, lawv txo lawv tej tis nqes. Thiab muaj ib lub suab tawm hauv lub ntuj khov uas nyob saum lawv tej taubhau, thaum lawv sawv twjywm thiab tau txo lawv tej tis nqes lawm. Thiab saum lub ntuj khov uas nyob saum lawv tej taubhau ntawd muaj tus yam ntxwv zoo li ib lub zwm txwv, zoo ib yam li daim duab pom ntawm pob zeb xiav sapphire: thiab saum tus yam ntxwv zoo li lub zwm txwv ntawd muaj tus yam ntxwv zoo li daim duab pom ntawm ib tug neeg saum nws. Thiab kuv pom zoo li xim daj ci ntsa iab, zoo li daim duab pom ntawm hluav taws ncig thoob plaws nyob hauv nws, pib ntawm daim duab pom ntawm nws lub duav nce mus saud; thiab pib ntawm daim duab pom ntawm nws lub duav nqes mus hauv qab, kuv pom zoo li daim duab pom ntawm hluav taws, thiab muaj qhov ci ntsa iab ncig thoob plaws. Ib yam li daim duab pom ntawm tus zaj sawv uas nyob hauv huab rau hnub los nag, kuj zoo li ntawd daim duab pom ntawm qhov ci ntsa iab uas ncig thoob plaws. Qhov no yog daim duab pom ntawm tus yam ntxwv ntawm Yehauvas lub hwjchim ci ntsa iab. Thiab thaum kuv pom nws, kuv txhos ntsej muag rau hauv av, thiab kuv hnov ib lub suab ntawm ib tug uas hais lus. Ezekiel 1:1–28.

“Exekees, tus yaj saub quaj ntsuag uas raug ntiab mus nyob txawv teb chaws, nyob hauv thaj av cov Khauldees, tau txais ib lub zeem muag uas qhia tib zaj lus qhia txog txoj kev ntseeg hauv tus Vajtswv uas muaj hwjchim loj kawg nkaus ntawm Yixalayees. Thaum nws nyob ntawm ntug dej Kebas, zoo li muaj ib daig cua daj cua dub tuaj ntawm sab qaum teb tuaj, ‘ib tauv huab loj, thiab ib qho hluav taws uas qhwv nws tus kheej, thiab muaj ib qho kaj ci nyob ib ncig ntawm nws, thiab tawm hauv nruab nrab muaj yam zoo li xim daj li kub.’ Muaj ntau lub log uas txawv txawv heev, sib txuam hla ib leeg, raug txav los ntawm plaub tug tsiaj uas muaj sia. Nyob siab dua tag nrho tej no yog ‘yam zoo li ib lub zwm txwv, zoo li lub ntsej muag ntawm ib lub pob zeb xiav uas hu ua sapphire: thiab saum yam zoo li lub zwm txwv ntawd muaj yam zoo li tus ntsej muag ntawm ib tug neeg nyob saum nws.’ ‘Hos yam zoo li cov tsiaj uas muaj sia ntawd, lawv qhov tsos zoo li tej thee hluav taws cig, thiab zoo li tej teeb: nws mus nce mus nqis nyob hauv cov tsiaj uas muaj sia; thiab hluav taws ntawd ci ntsa iab, thiab tawm hauv hluav taws ntawd muaj xob laim tawm tuaj.’ ‘Thiab nyob hauv cov cherubis muaj qhov zoo li daim duab ntawm tibneeg txhais tes nyob hauv qab lawv tej tis.’”

“Muaj tej log nyob hauv tej log, raug teem ua ke nyob rau hauv ib txoj kev nyuaj heev ua luaj uas thaum xub thawj saib, lawv tshwm rau Exekees pom tias txhua yam puav leej ntxhov tag. Tiamsis thaum lawv txav mus, nws yog nrog kev raug tseeb zoo nkauj thiab nyob rau hauv kev sib raug zoo uas zoo kawg nkaus. Cov tsiaj saum ntuj ceeb tsheej yog cov thawb cov log no mus, thiab saum txhua yam ntawd, nyob rau saum lub zwm txwv ci ntsa iab uas yog xiav nplaum, yog Tus Nyob Mus Ib Txhis; hos nyob ib ncig ntawm lub zwm txwv yog tus duab zaj sawv puag ncig, uas yog lub cim ntawm txoj kev hlub tshua thiab txoj kev hlub. Vim raug lub hwjchim ntawm qhov ci ntsa iab txaus ntshai ntawm zaj xwm ntawd kov yeej, Exekees txawm poob ntsej muag rau hauv av, thaum ib lub suab txib nws kom sawv thiab mloog Yehauvas lo lus. Ces thiaj muab ib lo lus ceeb toom rau nws rau cov Yixayee.” Testimonies, 751.

Xyoo uas vajntxwv Uxiyas tuag lawm, kuv kuj pom tus Tswv zaum saum lub zwm txwv, siab thiab raug tsa nto, thiab nws daim tsho ntev puv nkaus lub tuam tsev. Saum nws muaj cov serafis sawv; txhua tus nyias muaj rau tis; ob tis nws npog nws lub ntsej muag, ob tis nws npog nws ob txhais ko taw, thiab ob tis nws ya. Ib tug hu rau ib tug, hais tias, Dawb huv, dawb huv, dawb huv, yog tus Tswv uas kav txhua pab tub rog; tag nrho lub ntiajteb puv nkaus nws lub hwjchim ci ntsa iab. Thiab cov ncej qhov rooj txav hlo vim lub suab ntawm tus uas hu, thiab lub tsev puv nkaus pa taws. Ces kuv hais tias, Kev puas tsuaj rau kuv! rau qhov kuv piam lawm; vim kuv yog ib tug neeg uas daim di ncauj tsis huv, thiab kuv nyob hauv nruab nrab ib haiv neeg uas daim di ncauj tsis huv: rau qhov kuv ob lub qhov muag tau pom tus Vajntxwv, tus Tswv uas kav txhua pab tub rog. Ces ib tug ntawm cov serafis ya los cuag kuv, nqa ib lub thee kub nyob hauv nws txhais tes, uas nws tau siv rab ciaj los de tawm ntawm lub thaj: thiab nws muab tso rau saum kuv lub qhov ncauj, thiab hais tias, Saib seb, qhov no tau kov koj daim di ncauj lawm; thiab koj txoj kev tsis ncaj raug muab tshem mus lawm, thiab koj txoj kev txhaum raug ntxuav kom dawb huv lawm. Kuv kuj hnov tus Tswv lub suab, hais tias, Kuv yuav txib leejtwg mus, thiab leejtwg yuav mus rau peb? Ces kuv hais tias, Kuv nyob ntawm no; txib kuv mus. Yaxayas 6:1–8.

“Lub zeem muag no tau muab rau Exekees thaum nws lub siab puv npo nrog tej kev ntshai tsaus ntuj nti txog yam yuav los. Nws pom lub tebchaws ntawm nws tej yawg koob pw qhuav qhawv nti nyob ua toj ua rau. Lub nroog uas ib zaug puv npo neeg coob coob twb tsis muaj neeg nyob lawm. Lub suab luag ntxhi thiab zaj nkauj qhuas twb tsis hnov lawm hauv nws tej phab ntsa. Tus cev Vajtswv lus nws tus kheej kuj yog ib tug qhua txawv tebchaws nyob hauv ib thaj av txawv, qhov chaw uas kev ntshaw hwjchim uas tsis muaj ciam teb thiab kev lim hiam phem qus kav siab tshaj plaws. Tej uas nws pom thiab hnov txog tibneeg txoj kev quab yuam thiab kev tsis ncaj ua rau nws tus ntsuj plig ntxhov siab, thiab nws quaj ntsuag iab kawg nruab hnub thiab hmo ntuj. Tiamsis tej cim uas zoo kawg uas tau muab tso qhia rau ntawm nws xub ntiag ntawm ntug dej Kebas qhia tawm txog ib lub hwjchim kav tswj uas loj dua thiab muaj zog dua li cov thawj kav hauv ntiajteb. Saum cov vajntxwv khav theeb thiab lim hiam ntawm Assiriya thiab Npanpiloos no, Vajtswv uas muaj kev hlub tshua thiab qhov tseeb tau nyob saum lub zwm txwv.”

“Cov kev nyuab uas zoo li cov log uas tau tshwm rau tus yaj saub pom tias cuam tshuam nyob hauv qhov kev ntxhov siab loj ntawd, yeej nyob hauv txoj kev coj ntawm ib txhais tes uas tsis muaj ciam. Vajtswv tus Ntsuj Plig, uas tau tshwm rau nws pom tias tab tom txav thiab coj cov log no, tau coj kev sib haum xeeb tawm hauv kev ntxhov siab; yog li ntawd, tag nrho lub ntiaj teb yeej nyob hauv Nws txoj kev tswj kav. Muaj ntau txhiab vam txhiab leej uas tau raug tsa kom muaj hwjchim ci ntsa iab, npaj txhij rau Nws lo lus kom hla dhau lub hwjchim thiab txoj kev npaj ntawm cov neeg phem, thiab coj qhov zoo los rau Nws cov neeg ncaj ncees.”

Ib yam li ntawd thiab, thaum Vajtswv yuav qhib rau Yauhas tus uas Nws hlub zaj keeb kwm ntawm pawg ntseeg rau tiam tom ntej no, Nws tau pub ib lo lus cog ruaj rau nws txog tus Cawmseej txoj kev txaus siab thiab kev saib xyuas Nws haiv neeg, los ntawm kev tshwm rau nws pom “ib tug zoo li Neeg Leej Tub,” taug kev nyob nruab nrab ntawm cov teeb txawb, uas yog lub cim rau xya pawg ntseeg. Thaum Yauhas raug qhia kom pom cov kev tawm tsam loj kawg tom kawg ntawm pawg ntseeg nrog tej hwj chim hauv ntiaj teb no, nws kuj raug tso cai kom pom txoj kev yeej kawg nkaus thiab txoj kev cawm dim ntawm cov neeg ncaj ncees. Nws pom pawg ntseeg raug coj los rau hauv kev sib ntaus uas txaus tuag nrog tus tsiaj qus thiab nws tus duab, thiab kev pe hawm tus tsiaj qus ntawd raug yuam kom ua raws, rau txim txog theem tuag. Tiamsis thaum nws ntsia dhau ntawm pa luam yeeb thiab suab nrov ntawm kev ua rog, nws pom ib pab neeg nyob saum Roob Xi‑oos nrog tus Menyuam Yaj, muaj—tsis yog lub cim ntawm tus tsiaj qus—tiamsis muaj “Leej Txiv lub npe sau rau saum lawv hauv pliaj.” Thiab dua nws tseem pom “cov uas twb tau yeej tus tsiaj qus, thiab nws tus duab, thiab nws lub cim, thiab tus lej ntawm nws lub npe, sawv saum hiav txwv iav, tuav Vajtswv cov raj” thiab hu nkauj Mauxes thiab tus Menyuam Yaj zaj nkauj.

“Cov lus qhia no yog rau peb qhov txiaj ntsig. Peb yuav tsum tuav peb txoj kev ntseeg cia rau hauv Vajtswv, rau qhov tam sim no ua ntej peb muaj ib lub sijhawm uas yuav sim tibneeg tej ntsuj plig. Khetos, saum Roob Txiv Aulib, tau rov piav dua txog cov kev txiav txim txaus ntshai uas yuav los ua ntej Nws txoj kev rov los zaum ob: ‘Nej yuav hnov txog tej kev ua rog thiab tej xov xaiv txog kev ua rog.’ ‘Haiv neeg yuav sawv tawm tsam haiv neeg, thiab tebchaws tawm tsam tebchaws: thiab yuav muaj kev tshaib nqhis, kab mob kev kis, thiab av qeeg, nyob rau ntau qhov chaw. Tag nrho tej no yog qhov pib ntawm kev txom nyem.’ Txawm yog tej lus faj lem no tau txais ib feem kev ua tiav thaum Yeluxalees raug rhuav tshem, los tej no muaj kev siv ncaj qha dua rau hnub kawg.”

“Peb tab tom sawv ntawm lub taw rooj ntawm tej xwm txheej loj thiab hnyav dawb ceev. Zaj lus faj lem tab tom muaj tiav sai sai. Tus Tswv twb nyob ntawm qhov rooj lawm. Tsis ntev no yuav muaj ib lub sijhawm qhib los rau ntawm peb xub ntiag uas yuav ua rau txhua tus neeg ciaj sia muaj kev txaus siab thiab tshee hnyo loj kawg. Cov kev sib cav sib ceg yav tag los yuav raug tsa rov los dua; kev sib cav sib ceg tshiab kuj yuav sawv los. Cov xwm txheej uas yuav raug ua tawm hauv peb lub ntiajteb no tseem tsis tau muaj leejtwg npau suav txog li. Xatas tab tom ua hauj lwm los ntawm tibneeg tej cuab tam. Cov uas tab tom siv zog hloov Txoj Cai Lij Choj thiab nrhiav kom tau ib txoj cai yuam kom hwm hnub Sunday, tsuas paub me ntsis xwb txog yam uas yuav tshwm sim thaum kawg. Ib qho teebmeem loj twb tab tom los txog rau ntawm peb lawm.”

“Tiamsis cov kwv huaj lwm ntawm Vajtswv tsis tsim nyog cia siab rau lawv tus kheej nyob rau hauv lub sijhawm kub ntxhov loj no. Hauv tej yog toog uas tau muab rau Yaxayas, rau Exekees, thiab rau Yauhas, peb pom tias ntuj ceeb tsheej txuas nrog tej xwm txheej uas tab tom muaj nyob saum npoo ntiajteb no nyob ze npaum li cas, thiab Vajtswv txoj kev saib xyuas rau cov uas ncaj ncees rau Nws loj npaum li cas. Lub ntiajteb no tsis yog tsis muaj Tus Kav. Txoj kev teem tseg ntawm tej xwm txheej uas yuav los yog nyob hauv tus Tswv txhais tes. Tus Huab Tais Ntuj Ceeb Tsheej lub meej mom muaj tej haiv neeg txoj hmoo, ib yam li tej kev txhawj xeeb ntawm Nws pawg ntseeg, nyob hauv Nws tus kheej txoj kev tuav pov hwm.

“Peb cia peb tus kheej hnov txoj kev txhawj xeeb, kev nyuaj siab, thiab kev ntxhov siab ntau dhau lawm hauv tus Tswv tes haujlwm. Cov tibneeg uas muaj ciam tsis raug tso tseg kom ris lub nra ntawm lub luag haujlwm. Peb yuav tsum tso siab rau Vajtswv, ntseeg Nws, thiab mus ntxiv mus. Kev ceev faj uas tsis paub nkees ntawm cov tubtxib saum ntuj, thiab lawv txoj hauj lwm qhe uas tsis tu ncua hauv lawv txoj kev qhuab qhia uas txuas nrog cov neeg nyob hauv ntiajteb, qhia rau peb tias Vajtswv txhais tes tab tom coj lub log nyob hauv ib lub log. Tus Xibfwb uas yog Vajtswv tab tom hais rau txhua tus uas ua haujlwm hauv Nws tes haujlwm, ib yam li Nws tau hais rau Khausxes thaum ub tias: ‘Kuv tau muab zog rau koj, txawm yog koj tsis tau paub Kuv los.’”

“Hauv qhov yog toog pom ntawm Exekees, Vajtswv muaj Nws txhais tes nyob hauv qab tis ntawm cov kherubim. Qhov no yog qhia Nws cov tub qhe tias yog hwjchim saum ntuj los uas pub rau lawv muaj kev vam meej. Nws yuav ua haujlwm nrog lawv yog lawv muab kev phem kev txhaum pov tseg thiab dhau los ua neeg huv hauv siab thiab hauv lub neej.

“Lub teeb ci ntsa iab uas mus nyob nruab nrab ntawm cov tsiaj muaj sia nrog qhov ceev npaum li xob laim sawv cev rau qhov ceev uas txoj hauj lwm no thaum kawg yuav mus tom ntej mus txog qhov ua tiav. Tus uas tsis tsaug zog, uas tsis tseg li tab tom ua hauj lwm kom Nws tej kev npaj tiav, yeej muaj peev xwm coj Nws txoj hauj lwm loj mus tom ntej kom sib haum xeeb. Yam uas rau tej siab ntsws txwv ciaj ciam, uas raug khi cuab rau hauv tej yam ntxhov thiab nyuaj to taub, zoo li cuam tshuam thiab ntxhov, tus Tswv txhais tes yeej tuav tau kom nyob rau hauv kev txiav txim zoo tag nrho. Nws muaj peev xwm npaj tej kev thiab tej hau kev los thaiv cov hom phiaj ntawm cov neeg phem, thiab Nws yuav ua kom cov tswv yim ntawm cov uas npaj kev phem tawm tsam Nws haiv neeg poob rau hauv kev kub ntxhov.”

“Cov kwv tij, tam sim no tsis yog lub sijhawm rau kev quaj ntsuag thiab kev poob siab, tsis yog lub sijhawm rau kev tso siab rau kev ua xyem xyav thiab kev tsis ntseeg. Khetos tam sim no tsis yog tus Cawm Seej nyob hauv Yauxej lub ntxa tshiab, kaw nrog ib lub pob zeb loj thiab raug muab lub foob Loos kaw cia; peb muaj tus Cawm Seej uas twb sawv hauv qhov tuag rov los lawm. Nws yog tus Vajntxwv, tus Tswv ntawm cov pab tub rog; Nws zaum nyob nruab nrab ntawm cov Kherubim; thiab nyob hauv nruab nrab ntawm kev sib ceg thiab kev kub ntxhov ntawm tej haiv neeg Nws tseem tiv thaiv Nws haiv neeg. Tus uas kav saum ntuj ceeb tsheej yog peb tus Cawm Seej. Nws ntsuas txhua txoj kev sim siab. Nws saib xyuas hluav taws cub uas yuav tsum sim txhua tus ntsuj plig. Thaum tej chaw ruaj khov ntawm cov vajntxwv yuav raug rhuav pov tseg, thaum cov xub ntawm Vajtswv txoj kev chim yuav nkaug hla Nws cov yeeb ncuab lub siab, Nws haiv neeg yuav nyob nyab xeeb hauv Nws txhais tes.” Testimonies, volume 5, 752–754.

Exekees sawv cev rau cov neeg uas tab tom raug xaiv kom nyob hauv ib puas plaub caug plaub txhiab leej, thiab kab raws kab, nws qhov kev paub hauv lub tuam tsev sib haum nrog Yaxayas thiab Yauhas qhov kev paub hauv lub tuam tsev. Tam sim no peb nyob hauv qhov kev sim ntawm lub tuam tsev, yog qhov kev sim thib ob hauv peb qhov kev sim uas muab lub cim khi rau ib puas plaub caug plaub txhiab leej. Lub sijhawm ntawd yog txoj haujlwm ntxuav kom dawb huv uas raug ua tiav los ntawm Tus Tub Txib ntawm Txoj Kev Cog Lus raws li qhov ua tiav ntawm Malakis peb. Txoj kev ntxuav kom dawb huv uas yog peb qhov kev sim ntawd, yog Malakis lub “cub” kub hnyiab “uas yuav tsum sim txhua tus ntsuj plig.” Thaum tus tim tswv thib peb tuaj txog rau hnub Kaum Hli 22, 1844, Tus Tub Txib ntawm Txoj Kev Cog Lus txawm tuaj dheev rau Nws lub tuam tsev thiab coj cov nkauj xwb uas txawj ntse hauv keeb kwm ntawd mus rau hauv Chav Dawb Huv Tshaj Plaws, kom Nws muab lub cim khi rau Nws cov neeg ncaj ncees, tiamsis cov nkauj xwb hauv keeb kwm ntawd tau ntxeev siab, thiab txog xyoo 1856 txoj kev txav Millerite ntawm Filadefias tau hloov mus ua txoj kev txav Millerite ntawm Laodikees, thiab xyoo 1863 nws tau dhau los ua pawg ntseeg Xya-hnub Adventist ntawm Laodikees.

Tus tim tswv thib peb uas los txog tam sid rau hnub tim 22 Lub Kaum Hli, 1844, tau thim nws qhov nyob ntawd tawm hauv xyoo 1863, thiab ces rov qab los rau hnub tim 11 Lub Cuaj Hli, 2001. Nees nkaum tsib xyoos tom qab no, qhov kev sim hauv lub tuam tsev uas tau raug ua piv txwv los ntawm hnub tim 22 Lub Kaum Hli, 1844, tam sim no tab tom rov muaj dua. Nees nkaum tsib yog ib lub cim yaj saub ntawm ib feem kaum ntawm ob puas tsib caug, thiab ob puas tsib caug yog ib lub cim ntawm keeb kwm uas raug sawv cev nyob rau hauv nqe kaum ib mus txog kaum tsib ntawm Daniyee kaum ib. Ob puas tsib caug, thiab nees nkaum tsib, yog ib lub log nyob hauv yog toog pom ntawm lub chaw dawb huv hauv Exekees. Nees nkaum tsib yog ib lub cim ntawm kev cais tawm ntawm cov neeg muaj tswvyim thiab cov neeg phem, raws li kev ua tiav ntawm txoj kev sim peb-theem uas raug sawv cev nyob rau hauv tes haujlwm ntawm kev ua kom huv uas raug ua tiav los ntawm Tus Tub Xa Lus ntawm Txoj Lus Cog Tseg.

Mathais nees nkaum tsib muaj peb zaj lus piv txwv, thiab txhua zaj lus piv txwv qhia txog kev cais tawm ntawm cov neeg muaj tswvyim thiab cov neeg phem nyob rau lub sijhawm ntim foob ntawm ib puas plaub caug plaub txhiab leej. Txoj kev cia siab ntawm Vajtswv haiv neeg raws li tau sawv cev hauv tshooj no yog kom lawv thiaj yuav yog ib tug nkauj xwb muaj tswvyim uas muaj roj, yog roj ntawm zaj lus ntawm lub suab quaj thaum ib tag hmo. Lawv txoj kev cia siab yog tias lawv raug txiav txim tias yog ib tug tub qhe ncaj ncees hauv lawv txoj kev saib xyuas, uas yog kev siv cov txuj ci tshwj xeeb uas tau muab rau lawv los tswj hwm nyob rau hauv lawv lub sijhawm sim siab rau tus kheej. Lawv txoj kev cia siab yog tias lawv raug txiav txim tias yog ib tug yaj ntawm Vajtswv tshav zaub, zaum ntawm Nws sab xis, thiab tsis yog ib tug tshis ntawm nws sab laug. Nees nkaum tsib yog ib lub cim ntawm kev cais tawm ntawm cov neeg muaj tswvyim thiab cov neeg phem nyob rau lub sijhawm ntim foob ntawm ib puas plaub caug plaub txhiab leej. Nees nkaum tsib yog ib lub log ntawm Exekees.

Hauv xyoo nees nkaum tsib ntawm peb txoj kev raug luag ntes mus ua qhev, thaum pib xyoo, hnub tim kaum ntawm lub hli, hauv xyoo kaum plaub tom qab lub nroog raug ntaus rhuav lawm, yeej yog tib hnub ntawd xwb uas tus Tswv txhais tes los nyob saum kuv, thiab coj kuv mus rau qhov ntawd. Exekees 40:1.

Xyoo nees nkaum tsib ntawm kev poob cev qhev raug sawv cev los ntawm hnub tim 22 Lub Kaum Hli, uas raug sawv cev los ntawm kev kaw ntawm ib lub qhov rooj hauv ib caij nyoog kev faib haujlwm cawm seej. Hnub tim 22 Lub Kaum Hli, 1844, ib lub qhov rooj tau qhib thiab ib lub qhov rooj tau kaw thaum ob pawg neeg raug cais tawm ntawm ib leeg.

Thiab rau tus tim tswv ntawm pawg ntseeg hauv Filadelefias sau hais tias; Cov no yog tej uas tus uas dawb huv hais, tus uas yog qhov tseeb hais, tus uas tuav tus yawm sij ntawm Daviv, tus uas qhib, thiab tsis muaj leejtwg kaw tau; thiab tus uas kaw, thiab tsis muaj leejtwg qhib tau; Kuv paub koj tej haujlwm: saib seb, Kuv tau tso ib lub qhov rooj qhib cia rau ntawm koj xub ntiag lawm, thiab tsis muaj leejtwg yuav kaw tau: vim koj muaj zog me ntsis, thiab koj tau ceev kuv lo lus, thiab tsis tau tsis lees kuv lub npe. Qhia Tshwm 3:7, 8.

Khetos hais rau tus timtswv ntawm lub koom txoos hauv Philadelphia tias Nws paub lawv tej haujlwm, thiab tias Nws tau muab ib lub qhov rooj qhib cia rau ntawm lub koom txoos hauv Philadelphia. Lub qhov rooj ntawd raug qhib los ntawm “yawm sij ntawm Daviv,” uas yog yawm sij uas raug muab tso rau saum Eliakim.

Thiab nyob rau hnub ntawd, kuv yuav hu kuv tus tub qhe Eli-akhee, tus tub ntawm Hilkhiyas; thiab kuv yuav muab koj lub tsho ntev rau nws hnav, thiab ntxiv dag zog rau nws nrog koj txoj siv sia, thiab kuv yuav muab koj txoj kev tswj hwm tso rau hauv nws txhais tes; thiab nws yuav ua ib tug txiv rau cov neeg nyob hauv Yeluxalees, thiab rau tsev neeg Yudas. Thiab tus yuam sij ntawm tsev neeg Dasvis kuv yuav muab tso rau saum nws xub pwg; yog li ntawd nws yuav qhib, thiab yuav tsis muaj leejtwg kaw tau; thiab nws yuav kaw, thiab yuav tsis muaj leejtwg qhib tau. Yaxayas 22:20–22.

Hnub uas Eliakim raug hu, nws raug cais tawm ntawm tus phem Shebna.

Tus Tswv Vajtswv uas kav txhua pab tub rog hais li no tias, Mus cuag tus tuav nyiaj no, yog Shebna, tus uas saib xyuas lub tsev, thiab hais tias, Koj muaj dab tsi ntawm no? thiab koj muaj leej twg ntawm no, uas koj txaug ib lub ntxa rau koj tus kheej ntawm no, ib yam li tus uas txaug ib lub ntxa rau saum qhov chaw siab, thiab txiav ib qho chaw nyob rau nws tus kheej hauv pob zeb? Saib seb, tus Tswv yuav muab koj nqa mus rau hauv txoj kev poob cev qhev uas muaj hwjchim loj, thiab nws yeej yuav npog koj. Nws yeej yuav muab koj tig thiab pov koj hnyav nreem ib yam li ib lub pob mus rau hauv ib lub tebchaws dav loj: koj yuav tuag rau ntawd, thiab cov tsheb nees ntawm koj lub yeeb koob yuav nyob ntawd ua kev txaj muag rau lub tsev ntawm koj tus tswv. Yaxayas 22:15–18.

Kev cais cov nkauj xwb uas muaj tswv yim thiab cov uas ruam, uas tau ua kom tiav zaj piv txwv txog Shebna thiab Eliakim, tau muaj tiav rau hnub Kaum Hli 22, 1844, thiab kuj muaj tiav thiab rau xyoo nees nkaum tsib ntawm Yehauyakhi cov kev poob cev qhev, uas yog hnub Kaum Hli 22, 573 BC. Hauv Exekees tshooj yim, cov neeg phem nyob hauv Adventism, uas Yeluxalees sawv cev rau lawv, raug sawv cev los ntawm nees nkaum tsib tug txivneej pe hawm lub hnub. Kev rhuav tshem Yeluxalees sawv cev rau txoj cai Hnub Caiv, uas kuj yog tus ncej cim xaus lub sijhawm muab khi rau ib puas plaub caug plaub txhiab leej. Lub sijhawm muab khi ntawd tau pib rau hnub Cuaj Hli 11, 2001, thiab Yexus yog ob qho tib si Alpha thiab Omega, yog li hnub Cuaj Hli 11, 2001 raws li qhov pib ntawm kev muab khi no qhia txog qhov kawg, ntawm txoj cai Hnub Caiv.

Lub Cuaj Hlis 11, 2001 tau raug ua piv txwv tseg los ntawm cov rooj sablaj Minneapolis xyoo 1888, vim Muam White qhia meej tias thaum cov tsev loj hauv New York poob rau 9/11, Tshwmsim 18:1–3 tau raug ua kom tiav. Lub sijhawm ntawd, ib yam li xyoo 1888, nws qhia tias tus timtswv hauv Tshwmsim kaum yim nqes los ua kom lub ntiajteb kaj lug nrog Nws lub yeeb koob. Kev ntxeev siab xyoo 1888 nws muab tso kom phim nrog kev ntxeev siab ntawm Khaula, Ndasas, thiab Anpiras, uas kuj muaj ob puas tsib caug tus neeg muaj npe nrov koom nrog hauv lawv txoj kev thim txojkev ntseeg. Ob puas tsib caug tus neeg ntxeev siab hauv kev ntxeev siab ntawm Khaula thiab nws cov phoojywg hauv keeb kwm thaum pib ntawm cov Yixayee thaum ub, tau ua piv txwv txog nees nkaum tsib tus txiv neej uas tab tom pe hawm lub hnub nyob rau thaum xaus ntawm cov Yixayee thaum ub.

Nees nkaum tsib tug thawj coj ntawm Laodicean Adventism pe hawm rau txoj cai Sunday, thiab ob puas tsib caug ntawm 9/11, nthuav qhia lub sij hawm ntawm kev muab cim ruaj nrog lub cim ntawm nees nkaum tsib, (uas yog lub cim ntawm kev cais cov neeg txawj ntse ntawm cov neeg phem) los cim qhov pib thiab qhov xaus ntawm lub sij hawm muab cim ruaj. Txawm yog ob puas tsib caug tus neeg tawm tsam nyob rau tiam Mauxes, los yog nees nkaum tsib tug txivneej hauv Exekees tshooj yim, los yog peb tug tim khawv hauv Mathais tshooj nees nkaum tsib hais txog kev cais ntawd, los yog xyoo nees nkaum tsib ntawm kev poob cev qhev hauv Exekees plaub caug; txhua yam kev tshwm sim ntawm lub cim nees nkaum tsib no sib haum nrog peb lub sijhawm ob puas tsib caug xyoo uas tau los txog lawv qhov xaus raws li 207 BC, 313 thiab 2026.

Nees nkaum tsib yog ib lub qag, hais raws li piv txwv, ntawm nees nkaum tsib uas coj txhua txoj kab ntawm nees nkaum tsib mus txog qhov zoo tiav. Nws dhau los ua ib qho ntawm tej yawm sij cev Vajtswv lus ntawm lub nceeg vaj uas tau muab rau Petus kom coj kev kaj siab los rau hauv keeb kwm zais ntawm nqe plaub caug. Twb tau raug tsim kom ruaj khov lawm ntau zaus los ntawm ntau tshaj peb tug tim khawv tias nqe kaum mus txog kaum tsib ntawm Daniyees kaum ib sawv cev rau ib txoj kab uas npog keeb kwm txij xyoo 1989 mus txog rau txoj cai Hnub Caiv, uas yog keeb kwm zais ntawm nqe plaub caug. Tus tsov ntxhuav ntawm xeem Yudas tam sim no tab tom qhib cov log ntawm Exekees thaum Nws qhib keeb kwm zais uas yuav ua kom tiav cov lus ntawm Kev Quaj Thaum Ib Tag Hmo ntawm cov hnub kawg.

Hauv hauv cov ntawv tom ntej no peb yuav txuas ntxiv txheeb xyuas Exekees tej log uas sawv cev rau txoj kev sib koom tes nyuaj ntawm tibneeg nyob rau hnub kawg. Exekees tshooj ib, uas nyob thaum pib ntawm tsab ntawv no, nrog rau nqe lus uas nrog tuaj ntawm Testimonies, ntim tsib, uas tau muab los hais tseg, yuav yog peb lub ntsiab chaw siv los ua chaw xa mus txuas ntxiv thaum peb taug mus hauv cov ntawv no. Thaum cov log raug muab tso rau hauv lawv qhov chaw uas tsim nyog, thiab nrog lawv txoj kev sib tshuam uas tsim nyog nrog lwm cov log hauv keeb kwm cev Vajtswv lus, peb yuav qhia kom pom tias peb puas cuaj caum ib xyoos thiab kaum tsib hnub uas tau txhawb nqa tus tim tswv thawj rau hnub tim 11 lub Yim Hli, 1840, kuj raug Exekees sawv cev ua peb puas cuaj caum xyoo, txuas nrog ib xyoos thiab ib nrab ntawm kev raug ncig vauv Yeluxalees; thiab tias kev tuaj txog ntawm qhov kaj cev Vajtswv lus no qhia txog kev tsa lub chij siab ntawm ib puas plaub caug plaub txhiab leej.

Lub Xya hli ntuj 27, 1299 mus txog 1337 sawv cev rau peb caug yim xyoo thaum pib ntawm ib puas tsib caug xyoo (tsib hlis) hauv Tshwmsim cuaj, nqe kaum. Qhov ib puas tsib caug xyoo ntawd txuas nrog peb puas cuaj caum ib xyoos thiab kaum tsib hnub hauv nqe kaum tsib. Yog li ntawd, qhov pib ntawm ob lub sijhawm ntawd ua ib txoj kab lus faj lem uas tau xaus rau hauv kev ua tiav ntawm Yauxiyas Litch qhov kev twv ua ntej xyoo 1838 thiab 1840, thiab cim tseg txog kev sawv los thiab kev txais hwjchim ntawm txoj kev txav Millerite. Keeb kwm ntawd thaum pib ntawm Adventism cim tseg txog kev sawv los ntawm ib puas plaub caug plaub txhiab leej ua ib lub chij ua cim ua ntej txoj cai Sunday. Yog li ntawd, Exekees peb puas cuaj caum xyoo, thiab ib phaus tsib xyoos (1.5) ntawm kev raug kaw lub nroog Yeluxalees, cim tseg txog qhov kawg ntawm txoj kab lus faj lem uas tau pib xyoo 1299.

Nws yuav muaj nqis tsim nyog los xav txog nqe lus ntawd hauv *Testimonies*, phau tsib, ua ntej mus txog rau tsab ntawv txuas ntxiv.