Keeb kwm ntawm “Vajtswv tej hauj lwm uas hwjchim kawg nkaus thiab txaus qhuas,” kuj raug sawv cev los ntawm lo lus nug yaj saub hais tias “ntev npaum li cas.” Keeb kwm uas raug sawv cev hauv ob lub no, thiab hauv ntau lwm yam cim thiab piv txwv, sawv cev rau lub sijhawm muab lub cim ntim rau ib puas plaub caug plaub txhiab leej. Nyob rau lub sijhawm ntawd muaj kev sib cav txog txoj xov nag lig tseeb thiab ntau yam xov nag lig cuav. Tsuas muaj ib txoj xov nag lig tseeb xwb. Zaj kab keeb kwm dawb huv uas Vajtswv ua Nws tej hauj lwm uas hwjchim kawg nkaus thiab txaus qhuas ntawd raug muab tso rau hauv lub ntsiab lus ntawm phau ntawv Yoos uas qhov “cawv txiv hmab tshiab” raug txiav tawm ntawm ib pab neeg thaum tab tom raug nchuav tawm rau saum lwm pab neeg.
Nyob hauv phau ntawv Yau‑ees muaj ob peb qhov kev sib piv uas tsim nyog yuav tsum raug nco ntsoov. Lub hauv paus ntsiab ntawm lo lus “zaj lus piv txwv” txhais hais tias “muab tso ib sab ntawm” thiab hauv nws tus kheej yeej muaj kev sib piv ntawm ob chav neeg. Yav tas los peb twb tau chwv txog qee yam ntawm cov “kev sib piv” nyob hauv phau ntawv Yau‑ees lawm, thaum peb taw qhia tias lub kaus mom ntawm txoj kev khav theeb uas hnav los ntawm cov neeg qaug cawv uas kav Yeluxalees raug muab sib piv nrog cov uas hnav lub kaus mom ntawm koob meej. Peb tseem tsis tau muab qhia tias lub cim ntawm txoj kev xyiv fab yog qhov txawv txav ntawm, tiamsis yog ib qho uas sib txuam nrog, kev raug txaj muag; tiamsis yeej yog li ntawd, thiab peb npaj siab yuav qhia qhov ntawd. Lub ntsiab lus hais txog alpha thiab omega kuj nyob hauv phau ntawv Yau‑ees thiab txoj cai ntawd uas hais tias qhov xub thawj ua piv txwv qhia txog qhov kawg kuj raug Petus ob zaj lus qhuab qhia hauv phau ntawv Tes Haujlwm ntawm Cov Thwj Tim lees paub thiab qhia tseeb thiab.
Tes Haujlwm Tshwm Sim tshooj ob muaj chaw nyob rau hnub Peetekos thaum 9 teev sawv ntxov (teev peb), thiab tshooj peb yog teev cuaj (3 teev tav su), uas yog lub sijhawm fij xyeem yav tsaus ntuj. Hauv Tes Haujlwm Tshwm Sim tshooj ob, zaj lus uas Petus tshaj tawm yog nyob hauv chav saud ntawm ib lub tsev ntiag tug, tiamsis nws zaj lus qhuab qhia hauv tshooj peb raug muab hais hauv lub tuam tsev. Ob qho no raug khi ua ke los ntawm txoj kev hu kom hloov siab lees txim nyob hauv ob zaug kev sib sau ntawd. Tib zaj lus, ob thaj chaw nyob txawv uas sawv cev rau lub cim ntawm ib qho kev ua ob npaug nyob hauv zaj lus Peetekos uas raug faib nruab nrab ntawm lub tshav puam thiab lub tuam tsev. Hauv Tshwmsim tshooj kaum ib, Yauhas raug hais kom ntsuas lub tuam tsev, tiamsis cia tseg lub tshav puam, vim nws raug muab rau cov Neeg Lwm Tebchaws.
Thiab kuv thiaj raug muab ib tug pas zoo li ib tug qws rau kuv; thiab tus timtswv sawv hais tias, Cia li sawv tsees, thiab ntsuas Vajtswv lub tuam tsev, thiab lub thaj txi ntuj, thiab cov uas pe hawm nyob hauv ntawd. Tiamsis lub tshav puam uas nyob sab nraud ntawm lub tuam tsev ntawd, cia tseg tsis txhob ntsuas nws; rau qhov twb raug muab rau Lwm Haiv Neeg lawm: thiab lawv yuav tsuj lub nroog dawb huv hauv qab ko taw tau plaub caug ob hlis. Tshwmsim 11:1, 2.
Yog li no, kev muab ob zaj lus qhuab qhia rov hais dua thiab kev faib qhov chaw ntawm ob zaj lus qhuab qhia ntawd, qhia tias muaj ob pab neeg mloog rau nag yav tom qab hauv phau ntawv Yau‑ees. Ib pab yog cov Neeg Lwm Haiv Neeg sab nraum lub tuam tsev, hos ib pab yog cov Yudais nyob hauv lub tuam tsev. Hauv txoj kev txiav txim rau cov neeg ciaj sia, vajtswv tsev raug txiav txim ua ntej, thiab txij hnub 9/11 mus txog rau txoj cai Hnub Caiv, lub tuam tsev raug txiav txim, thiab txij txoj cai Hnub Caiv mus txog rau thaum txoj kev sim ntawm tib neeg kaw lawm, cov Neeg Lwm Haiv Neeg raug txiav txim. Txoj kev txiav txim ntawd tshwm sim thaum lub sijhawm nag yav tom qab uas Petus tau qhia tias raug muab nthuav tawm hauv phau ntawv Yau‑ees. Yam uas lub loog (cov Neeg Lwm Haiv Neeg) thiab lub tuam tsev (Vajtswv pawg ntseeg) hauv kev faib uas sawv cev nyob hauv Tes Hauj Lwm tshooj ob thiab peb, kuj yog qhov kev txawv hauv Yau‑ees ntawm nag thaum ntxov thiab nag yav tom qab. Nag thaum ntxov los txog rau hnub 9/11 thiab raug muab nchuav tawm thaum Vajtswv lub tuam tsev tab tom raug txiav txim. Thaum txoj kev ntawd tiav lawm, nag yav tom qab raug muab nchuav tawm rau saum cov Neeg Lwm Haiv Neeg hauv lub loog.
Yog li ntawd, nej cov me nyuam Xi-oos, nej cia li zoo siab thiab xyiv fab rau hauv tus Tswv uas yog nej tus Vajtswv; rau qhov Nws tau pub rau nej los nag thaum ntxov kom tsim nyog, thiab Nws yuav ua kom los nag poob rau nej, yog los nag thaum ntxov thiab los nag thaum lig, nyob rau thawj lub hli. Yo-ee 2:23.
Tam sim no tsis yog los txheeb qhia qhov kev sib txawv yav tom ntej ntawm kev xyiv fab thiab kev txaj muag, tiam sis nqe Vajlugkub no qhia rau Vajtswv haiv neeg kom “zoo siab hlo” vim yog zaj lus ntawm nag lig. Zaj lus ntawm nag lig tsim kom muaj txoj kev xyiv fab yav tom ntej nyob hauv Vajtswv haiv neeg. Yog li ntawd, lub ntsiab lus hais txog nag xub thawj los sis nag thaum ntxov, ua raws los ntawm nag lig, yog ib daim duab piv txwv txog lub pob zeb dawm taw uas raug tso tseg tseg thiab raug xav tsis thoob txog. Lub cim ntawm lub pob zeb kaum tsev uas thaum kawg dhau los ua lub pob zeb saum kawg yog yam uas txaus xav tsis thoob nyob hauv ob leeg—Vajtswv thiab Nws haiv neeg—lub qhov muag.
Lub pob zeb uas muaj hwjchim kawg thiab zoo tshaj plaws ntawd sawv cev rau Alpha thiab Omega ntawm tej lus faj lem. Lub hauv paus ntsiab cai ntawm alpha thiab omega hais txog kev siv rau kev faj lem ntawd, Alpha thiab Omega tau txheeb qhia nws tas zog hauv Nws Txojlus, thiab Nws yog Txojlus ntawd. Vim li no, yam uas tau raug qhia tawm txog lub hauv paus ntsiab cai no, twb raug qhia tawm rau peb thiab rau peb cov menyuam mus ib txhis lawm. Xyoo 1863 yog lub pob zeb saum ncov ntawm kev faj lem hauv Phau Vajlugkub, thiab nws yog lub pob zeb saum ncov ntawm lub sijhawm ntawm tus timtswv thib peb txij xyoo 1844 mus txog xyoo 1863. Xyoo 1844 yog lub pob zeb hauv paus, xyoo 1863 yog lub pob zeb saum ncov ntawm lub sijhawm faj lem ntawd. Xyoo 1844 mus txog xyoo 1863 yog ib lub sijhawm faj lem uas tau raug tsim tsa ruaj khov lawm, ib yam li xyoo 538 mus txog xyoo 1798 tau raug tsim tsa ruaj khov. Qhov tseeb uas tibneeg tsis paub ib yam uas Vajtswv twb tau tsim tsa lawm, tsis ua rau yam ntawd tsis tau raug tsim tsa!
Peb tau xaus tsab xov xwm dhau los nrog nqe lus hauv qab no.
“Kuv tau raug qhia tias nws txoj kev sib raug zoo rau haiv neeg ntawm Vajtswv zoo ib yam, nyob hauv qee yam, li Mauxes txoj kev sib raug zoo rau cov Yixayee. Muaj cov uas yws tawm tsam Mauxes thaum nyob hauv tej xwm txheej nyuaj thiab tsis zoo, thiab kuj tau muaj cov uas yws tawm tsam nws.” Testimonies, volume 3, 85.
Xyoo 1863, James White sawv cev “hauv qee yam” ua “Mauxes rau cov Yixayee.”
Lub sijhawm txij xyoo 1844 mus txog 1863 tau raug ua qauv piv rau hauv lub sijhawm txij txoj kev dim ntawm Hiav Txwv Liab mus txog thawj Kades. Thawj Kades yog alpha, thiab Kades thib ob yog omega—ua kom muaj ob lub sijhawm plaub caug xyoo uas coj mus txog Kades, thiab nkawd ob leeg xaus rau hauv kev ntxeev siab.
Tus Ntsuj Plig ntawm Kev Yaj Saub muab kev hla Hiav Txwv Liab los sib haum nrog txoj kev poob siab loj ntawm xyoo 1844. Phau Vajlugkub muab kev hla Hiav Txwv Liab los sib haum nrog tus ntoo khaub lig, thiab Muam White lees paub tias txoj kev poob siab ntawm cov thwjtim ntawm tus ntoo khaub lig yog ib yam piv txwv txog txoj kev poob siab loj ntawm xyoo 1844. Nws yog tus Tswv lub siab nyiam kom mus ncaj qha rau hauv Lub Tebchaws Cog Tseg, thiab lub cim chaw qhia txog qhov nkag mus rau hauv Lub Tebchaws Cog Tseg yog Yelikhau, uas yog qhov chaw uas nyob rau lub limtiam thib ob ntawm lub Kaum Ob Hlis, 2025 no, cov kws khawb qub txeeg qub teg nyuam qhuav khawb tau Yelikhau thaum ub—tsuas yog nrhiav pom, ua rau lawv poob siab kawg nkaus, tias cov ntsa vau uas lawv pom nyob ntawd txhua daim puav leej vau tawm sab nraud, tsis yog vau nkag sab hauv raws li ib txwm muaj thaum raug vij. Nyob rau hauv ib txoj kev vij thaum ub, cov ntsa raug ntaus kom vau thiab raug thawb kom poob mus rau sab hauv. Tiamsis Yelikhau tsis yog li ntawd.
Yog li ntawd, cov pejxeem thiaj qw nrov thaum cov pov thawj tshuab cov raj ncas; thiab tau muaj li no tias, thaum cov pejxeem hnov lub suab raj ncas, thiab cov pejxeem qw nrov kawg nkaus, phab ntsa ntawd thiaj vau hlo poob tiaj, kom cov pejxeem nce mus rau hauv lub nroog, txhua tus ncaj nraim rau pem hauv ntej ntawm nws, thiab lawv txeeb tau lub nroog ntawd. Yausua 6:20.
Cov kws khawb qub txeeg qub teg kuj tau nrhiav pom tej hub uas muaj zaub mov nyob hauv, uas qhia meej tias thaum cov ntsa vau los ntawd, tsis yog ib qho kev包围 ntev thiab ncua sij hawm. Qhov no kuj teb tau ib lo lus nug nyob hauv pab kws khawb qub txeeg qub teg hais txog vim li cas phau ntawv teev tseg hauv Vajlugkub txog kev poob ntawm Yerikho thiaj hais tias lawv tau mus “nce” mus rau hauv Yerikho hla ib lub toj lossis ib txoj kab nqes, uas tam sim no lawv paub lawm tias yog tsim los thaum cov ntsa vau tawm sab nraud.
Qhov thawj qhov chaw khuam siab uas tshaj tawm txog txoj kev nkag mus rau hauv Tebchaws Lus Cog Tseg yog Yelikhau, ib lub nroog muaj hwjchim thiab muaj kev nplua nuj. Yelikhau yog 1863, thiab Yelikhau yog ib lub ntsiab lus hauv kev yaj saub hauv Phau Vajlugkub, tsis yog tsuas yog ua ib qho piv txwv txog lub sijhawm ntawm txoj cai Sunday xwb, tiam sis kuj muaj feem xyuam rau nws txoj kev poob thiab kev sawv rov los. Yelikhau kuj muaj ib lo lus foom phem tshwjxeeb ntawm kev yaj saub uas raug tshaj tawm tawm tsam nws. Yausuas tau hais ib lo lus foom phem rau tus neeg uas yuav rov txhim kho Yelikhau, thiab los ntawm qhov uas nws ua li ntawd nws tau qhia meej tias tus neeg uas rov txhim kho Yelikhau yuav poob nws tus tub yau tshaj thiab tus tub hlob tshaj hauv txoj haujlwm rov txhim kho lub nroog uas raug foom phem ntawd. Ib tug tub yuav raug ploj thaum muab lub hauv paus tso, hos lwm tug thaum tsa lub rooj vag. Lo lus yaj saub ntawd tau ua tiav lawm, thiab cov ntaub ntawv txog nws txoj kev ua tiav raug sau tseg hauv Phau Vajlugkub, ua rau Yelikhau los ua ib lub cim uas raug tsa tseg ruaj khov hauv Vajlugkub.
Nyob hauv nws txoj kev puam tsuaj raws keeb kwm, thiab hauv nws txoj kev foom lus yaj saub, ua raws los ntawm kev ua tiav raws keeb kwm ntawm zaj lus faj lem ntawd, peb pom peb tug tim khawv hais txog Yelikhau hauv xyoo 1863. Tag nrho peb zaj tim khawv ntawd yuav tsum muab siv rau xyoo 1863. Peb tug tim khawv ntawd sawv ua ke ib yam li peb tug Mauxes sawv raws yaj saub thaum kawg ntawm lawv cov sijhawm plaub caug xyoo raws li nyias tus. Ib ntu ntawm cov sijhawm plaub caug xyoo ntawd raug txuas kom meej nrog keeb kwm Millerite, ua kom ruaj tias tag nrho peb daim sawv cev ntawm Mauxes thaum kawg ntawm txhua ntu plaub caug xyoo sib haum nrog keeb kwm xyoo 1863—yog keeb kwm ntawm tus tim tswv thib peb.
Ob ntawm peb tug timkhawv ntawd ntawm Mauxes plaub caug xyoo xaus rau hauv Kades; qhov xaus thib peb ntawm plaub caug xyoo yog tus dej Yaladee, thiab qhov xaus ntawm qhov thib ob yog Hiavtxwv Liab. Qhov xaus ntawm thawj plaub caug xyoo yog Mauxes khiav tawm hauv Iziv tebchaws. Tag nrho peb qhov no tab tom piav txog ib txoj kev khiav tawm hauv Iziv tebchaws raws li qhov ua tiav ntawm Anplaham tej lus faj lem txog plaub puas peb caug xyoo ntawm kev ua qhev hauv Iziv tebchaws.
Mauxes peb lub caij nyoog plaub caug xyoo, uas lawv tej qhov xaus (lub hau kawg) sawv cev ua ib yam ntxwv ntawm kev dim tawm hauv Iyi tebchaws, yog kev ua tiav ntawm Anplahas tej lus faj lem hais txog kev poob rau hauv kev ua qhev thiab kev dim tawm hauv kev ua qhev hauv Iyi tebchaws. Ua tus cawm dim uas tau raug cev tseg raws li lo lus cog tseg ntawm Anplahas txoj kev khi lus, Mauxes nws tus kheej pib los ntawm kev raug cawm dim tawm hauv dej, raws li nws lub npe txhais. Tom qab ntawd Mauxes coj Vajtswv haiv neeg hla dej Hiavtxwv Liab thiab tom qab ntawd mus txog ntug dej ntawm kev dim, uas tus dej Yaulade sawv cev. Qhov alpha ntawm Mauxes lub neej yog kev raug cawm dim tawm hauv dej Nailas, hos qhov omega yog txoj kev cawm dim uas dej ntawm tus dej Yaulade sawv cev. Qhov alpha ntawm Mauxes lub neej, raws li qhov kev paub uas nws lub npe thiab nws niam nws txiv txhais qhia, yog tias nws niam nws txiv uas hwm Vajtswv paub tias tus me nyuam twb raug txiav txim rau kev tuag lawm, ib yam li plaub caug xyoo tom qab nws yuav raug li ntawd vim nws tua tus Iyi. Ua niam txiv uas hwm Vajtswv thiab paub tias lawv tus tub yuav tsum raug cawm dim ntawm txoj kev txiav txim tuag, lawv thiaj npaj ib lub nkoj rau nws, uas hla tawm hauv lub ntiajteb Henplais mus rau lub ntiajteb Iyiv, ib yam li thaum kawg ntawm plaub caug xyoo Mauxes tau tawm hauv lub ntiajteb Iyiv mus rau lub ntiajteb Henplais.
Mauxes rov piav zaj keeb kwm ntawm Nau-a rov dua hauv nws txoj kev dim ntawm dej. Qhov kev xub hais txog Mauxes ua tus “cawm dim” ntawm Anplahas txoj lus faj lem ntawm txoj kev khi lus plaub puas peb caug xyoo ntawd yog ib txoj kev rov hais dua txog keeb kwm thaum Vajtswv tau nkag mus rau hauv txoj kev khi lus nrog noob neej; yog li ntawd thiaj coj Anplahas txoj lus faj lem ntawm ib haiv neeg uas raug xaiv los koom ua ke nrog txoj lus cog tseg ntawm txoj kev khi lus rau tag nrho noob neej. Qhov no qhia txog ib txoj kev cai raus dej nyob rau hauv kev xa tus me nyuam Mauxes mus rau Falau tus ntxhais, rau qhov txoj kev tuag raug lees paub los ntawm niam txiv txoj haujlwm, txoj kev faus raug sawv cev los ntawm lub nkoj saum dej, thiab txoj kev sawv rov los yog Falau tus ntxhais.
Mauxes lub neej pib nrog qhov uas yog tus qauv piv txwv txog Nau-as lub nkoj raug ua kevcai raus dej. Vim li no txij thaum pib los lawm, tus lej “8” thiaj raug txuas nrog Mauxes, rau qhov cag ntawm nws txoj kev sib raug zoo raws li lo lus cog tseg tau pib nrog tus lej “8” los ntawm Nau-as lo lus cog tseg, thiab nws tes haujlwm yog los tsa txoj kevcai txiav kevcai rau hnub “yim.” Tom qab ntawd nws raug sim, thiab nws poob rau hauv txoj kevcai ntawd ntag. Mauxes lub neej pib nrog ib txoj kev raus dej, thiab plaub caug xyoo tom qab muaj ib txoj kev tuag (ntawm ib tug Iyi) uas cim lub ntsiab chaw uas tus Mauxes uas yog neeg Iyi tuag, thiab dhau los ua ib tug tub ntawm Anplahas nkaus xwb. Qhov pib thiab qhov kawg ntawm Mauxes thawj plaub caug xyoo raug sawv cev los ntawm ib txoj kev raus dej. Thawj qhov qhia txog ib txoj kev hloov ntawm Henplais mus ua Iyi, hos qhov kawg qhia txog kev hloov ntawm Iyi mus ua Henplais. Plaub caug xyoo tom qab ntawd, Mauxes coj Vajtswv haiv neeg hla dhau txoj kev raus dej ntawm Hiavtxwv Liab, rau ntawm nws txoj kev mus rau txoj kev raus dej ntawm tus Dej Yauladees, uas nws tsis tau mus txog li.
Haiv neeg ntawm Vajtswv, nyob hauv Yausuas txoj kev coj, tau nkag mus rau hauv Tebchaws Cog Tseg yam tsis muaj Mauxes, rau qhov nws tau tuag ib pliag ua ntej lawv mus txog rau kev cai raus dej ntawm tus Dej Yaladees. Mauxes tau hais tseg, thiab Petus rov hais dua tias tus Tswv uas yog nej tus Vajtswv yuav tsa ib tug yaj saub zoo ib yam li Mauxes. Tus yaj saub uas Mauxes sawv cev ua qauv qhia txog ntawd yog Khetos, thiab Nws tau pib Nws txoj hauj lwm kiag rau qhov chaw uas Mauxes tseg cia. Nws tau pib Nws txoj hauj lwm thaum Nws ua kevcai raus dej, thiab qhov kev cai raus dej ntawd yog tib qho chaw uas Yausuas tau coj cov Ixayees txheej thaum ub hla tus Dej Yaladees mus rau hauv Tebchaws Cog Tseg. Cov moo zoo qhia rau peb tias Yauhas tab tom ua kevcai raus dej hauv Npe-thabala, uas yog qhov chaw hla dej, thiab txhais hais tias qhov chaw caij nkoj hla.
Hiav Txwv Liab yog lub cim ntawm tim Ejyptaus txoj kev ntxeev siab, uas lees paub Mauxes txoj lus timkhawv cev Vajtswv lus hauv kab no tias yog qhov tseeb. Dej Najlaj mus txog Hiav Txwv Liab (qee zaus hu ua ib tug dej) thiab txuas mus rau tus Dej Yaladees. Mauxes, uas txhais tias “cawm tawm hauv dej los,” pib thiab xaus nws zaj lus timkhawv ntawm dej ntawm txoj kev cawm dim, thiab txhua qhov dej ntawd nthuav tawm ob pab neeg pe hawm.
Plaub caug xyoo thawj ntawm Mauxes sawv cev rau tus timtswv thawj zaj lus, thiab plaub caug xyoo ob yog tus timtswv ob, hos tus thib peb yog tus timtswv thib peb. Peb tug timtswv no nyias muaj nyias tus cwj pwm cev Vajtswv lus tshwj xeeb, xws li hais tias tag nrho peb zaj lus puav leej raug sawv cev nyob hauv zaj lus thawj. Peb tau qhia qhov xwm txheej no rau sawvdaws pom los tau ntau xyoo lawm, txuas nrog peb tshooj thawj hauv phau Daniyee.
Daniyees hwm Vajtswv nyob hauv tshooj ib thiab tsis kam noj tej zaub mov uas Npanpiloo npaj, thiab Vajtswv tau tsa nws lub meej mom rau qhov kev sim zaub mov zaum ob thiab qhov kev sim pom kev uas tau raws qab los, uas coj mus rau txoj kev txiav txim thiab qhov kev sim zaum peb uas Nenpukhanexas nws tus kheej tau ua. Daniyees tshooj ib yog tus tim tswv thawj ntawm Tshwm Sim kaum plaub uas tshaj tawm tias, “ntshai Vajtswv,” “pub lub yeeb koob rau nws,” ib yam li Daniyees tau ua hauv qhov kev sim zaub mov zaum ob thiab qhov kev sim pom kev, vim “lub sij hawm ntawm txoj kev txiav txim” rau Nenpukhanexas twb los txog lawm.
Plaub caug xyoo thawj zaug hauv Mauxes lub neej tau pib los vim nws niam nws txiv ntshai Vajtswv. Thaum Falau tus ntxhais pom lub nkoj me nyob hauv dej, Mauxes twb dhau qhov kev sim thib ob lawm, uas yog qhov kev sim ntawm qhov muag pom. Ces Falau tus ntxhais txiav txim tias nws tsis tsim nyog tuag. Kev txiav txim kuj tuaj txog thaum kawg ntawm plaub caug xyoo thawj zaug; thaum nws tua tus neeg Iyiv thiab yuav tsum khiav tawm hauv Iyi tebchaws.
Hauv plaub caug xyoo thib ob, tus tim tswv thib ob hauv Qhia Tshwm tshooj kaum plaub uas tshaj tawm txog Npanpiloo txoj kev poob raug ua piv txwv los ntawm Iyiv txoj kev poob. Hauv txoj kev poob ntawd, thaum kawg ntawm plaub caug xyoo, muaj ib qho kev tshwm sim loj kawg nkaus ntawm Vajtswv lub hwj chim, ib yam li muaj thaum kawg ntawm tus tim tswv thib ob txoj xov thaum lub Sij Hawm Hu Nruab Nrab Hmo ntuj xyoo 1844.
Plaub caug xyoo plaub caug thib peb pib nrog kev tshaj tawm txoj kev txiav txim tuag rau yuav luag tag nrho cov koom txoos, thiab nws xaus nrog txoj kev txiav txim tuag rau tus thawj coj ntawm cov koom txoos ntawd.
Muam White qhia meej tias peb tes dej num yog los sib koom ua ke peb tug tim tswv tej lus.
“Tus Tswv tab tom yuav rau txim rau lub ntiajteb vim nws txoj kev tsis ncaj. Nws tab tom yuav rau txim rau tej koom txoos kev ntseeg vim lawv tau tsis lees txais qhov kaj thiab qhov tseeb uas twb tau muab rau lawv lawm. Txoj xov loj, uas muab thawj, tus ob, thiab tus tim tswv peb tej xov sib koom ua ke, yuav tsum raug muab tshaj tawm rau lub ntiajteb. Qhov no yuav tsum yog lub nra ntawm peb tes haujlwm.” The Seventh-day Adventist Bible Commentary, volume 7, 950.
Plaub cov thawj plaub caug xyoo sawv cev rau tus timtswv thawj hauv Tshwm Sim kaum plaub, thiab nws lub sijhawm thib ob uas yog plaub caug xyoo yog tus timtswv thib ob, hos lub sijhawm thib peb uas yog plaub caug xyoo yog tus timtswv thib peb. Peb “txoj xov loj” yog los muab “cov lus ntawm tus timtswv thawj, tus timtswv thib ob, thiab tus timtswv thib peb” los koom ua ke; qhov no muab tag nrho peb lub cim ntawm Plaub tso rau xyoo 1863, thiab yog li ntawd muaj peb tug Plaub rau lub sijhawm txoj cai Hnub Caiv.
Xyoo 1844 txog 1863 muaj ob tug tim khawv ntawm ob lub caij plaub caug xyoo uas coj mus txog Kadesh. Kev tshoov siab qhia meej tias ib tug thib peb tsis muaj peev xwm nyob tau yog tsis muaj tus thawj thiab tus thib ob; yog li ntawd, thawj plaub caug xyoo ntawm Mauxes lub neej kuj yuav tsum sawv cev rau xyoo 1844 txog 1863 thiab. Mauxes tab tom tua tus neeg Iyiv hauv 1863, ib yam nkaus nrog Mauxes ntaus lub Pob Zeb nrog nws tus pas muaj hwjchim, thiab kuj yog thaum Mauxes thov kom pom Vajtswv lub yeeb koob nyob hauv keeb kwm ntawm kev ntxeev siab ntawm tus nyuj kub. Muaj peb tug Mauxes nyob rau 1863 thiab txoj cai Hnub Caiv, thiab lawv txhua tus muaj plaub caug xyoo.
Peb xyoos kev ua haujlwm ntawm Mauxes txhua ntu puav leej muaj ib txoj kev cawm dim los ntawm dej; Mauxes nyob hauv lub tawb sib haum nrog Mauxes hla Hiav Txwv Liab, uas sib haum nrog Mauxes ob zaug ntawm tus Dej Yaladees: tus Dej Nile, Hiav Txwv Liab, thiab ob zaug ntawm tus Dej Yaladees. Cov dej ntawm txoj kev cawm dim raug sawv cev nyob hauv txhua ntu ntawm peb ntu ntawd, vim lawv txhua tus sib haum nrog lub sijhawm uas dej ntawm txoj kev cawm dim tab tom raug nchuav tawm nyob rau lub caij nag lig.
Thaum kawg ntawm lub sij hawm thib peb uas kav plaub caug xyoo, Mauxes tau siv nws tus pas nrig ntaus lub Pob Zeb. Thaum kawg ntawm lub sij hawm thib ob plaub caug xyoo, nws tus pas nrig tau faib Hiav Txwv Liab. Thaum kawg ntawm thawj plaub caug xyoo, nws tau tsis kam txais tus pas nrig ntawm tim lyiv teb chaws txoj cai kav, thiab xaiv los raug kev txom nyem nrog nws haiv neeg.
Thaum kawg ntawm thawj ntu ib tug neeg Iyiv tuag, thiab thaum kawg ntawm ntu ob cov tub rog, cov thawj yug, thiab cov thawj coj ntawm Iyiv tau tuag. Thaum kawg ntawm ntu peb haiv neeg Ixayees, Aloos thiab Mauxes txhua tus twb tuag lawm. Cov no yog peb zaj keeb kwm uas sib txig sib luag uas “kab raws kab” txhua zaj sawv cev rau xyoo 1844 mus txog 1863—yog keeb kwm ntawm tus tim tswv thib peb, uas rov sawv cev rau 9/11 mus txog txoj cai Hnub Caiv, thiab lub caij Peetekos thaum cov dej ntawm txoj kev cawm dim raug muab nchuav tawm.
Mauxes nyob rau ob qho kev ntxeev siab ntawm Kades, thiab ob qho kev ntxeev siab ntawm Kades ntawd puav leej yog cov pob zeb taub hau hauv lawv lub sijhawm raws. Nkawd ob leeg sawv cev rau xyoo 1863, uas kuj yog lub pob zeb taub hau ntawm lub sijhawm ntawm tus tim tswv thib peb, pib nrog tus alpha hauv 1844 mus txog rau lub pob zeb taub hau ntawm 1863. Thaum xav txog txoj kev kaj ci kawg uas ntxim xav ntawm lub pob zeb uas pib ua lub hauv paus thiab xaus ua lub pob zeb taub hau, ces pom tau tias nyob hauv kev faj lem lub pob zeb taub hau yeej loj dua ib txwm. Ob peb tee dej thaum pib ntawm lub caij Peetekos, uas coj mus rau txoj kev nchuav puv ntoob ntawm lub pob zeb taub hau rau hnub Peetekos, qhia tseeb txog qhov tseeb no.
Thaum txog 9/11, txoj kev txau dej pib lawm, thiab nws xaus rau thaum txoj kev nchuav tawm puv npo ntawm txoj cai Hnub Caiv. Qhov tseeb no qhia meej tias Mauxes txoj kev txhaum ntawm Kades thib ob thiab omega yog ib txoj kev txhaum loj dua li txoj kev ntxeev siab hauv thawj Kades, yog alpha, txoj kev ntxeev siab. Txoj kev ntxeev siab alpha ua rau ib haiv neeg tag nrho tuag, hos txoj kev ntxeev siab omega ua rau ib tug neeg xwb (Mauxes) tuag; tiam sis tus tib neeg ntawd txoj kev txhaum loj dua li tag nrho haiv neeg txoj kev txhaum koom siab. Tus neeg uas txhaum ces yuav tuag, thiab nyob rau theem ntawd tsis muaj qhov txawv ntawm Mauxes txoj kev txhaum lossis ib tug Yixayee twg li, tab sis raws li cev Vajtswv lus, Mauxes qhov ntaus Khetos zaum ob loj dua, rau qhov ntawd yog lub pob zeb kawg nkaus ntawm lub sijhawm plaub caug xyoo ntawd.
Kev ntxeev siab ntawm Mauxes ntawm lub thib ob omega Kades yog ib txoj kev txhaum loj dua li kev ntxeev siab ntawm cov me nyuam Ixayees uas tsis kam lees txais zaj lus ntawm Yausua thiab Kalej. Mauxes sawv cev raws li kev cev lus faj lem ntawm 1863, qhov chaw uas nws tuag hauv roob moj sab qhua vim nws txoj kev ntxeev siab. Mauxes kuj sawv cev ntawm 1863, qhov chaw uas cov neeg ntawm daim ntawv cog lus yav dhau los tuag hauv roob moj sab qhua vim lawv txoj kev ntxeev siab, tiam sis Mauxes tsis tau koom rau hauv qhov kev ntxeev siab ntawd. 1863 sib haum nrog txoj cai Sunday, ib yam li Aloos txoj kev ntxeev siab ntawm tus mlom nyuj kub. Keeb kwm ntawd, uas sib haum nrog Kades, 1863, thiab txoj cai Sunday, Mauxes tab tom thov kom pom Vajtswv lub hwjchim ci ntsa iab.
Kadesh sawv cev rau xyoo 1863, thiab Mauxes nyob ntawm ob lub Kadesh, yog li ntawd raws li ob tug timkhawv hauv Vajlugkub, uas ob leeg tib si yog pob zeb kaus mom, peb thiaj li tsa tau kom ruaj hais tias lub sijhawm peb caug xyoo plaub caug thib peb, uas tsis xaus rau ntawm Kadesh, kuj sawv cev rau xyoo 1863 thiab. Nyob ntawd “Mauxes uas tsis raug ua kom dawb huv” tab tom ntsia Khetos rau saum ntoo khaublig dua tshiab, vim nws tsis kam lees lub Pob Zeb. Xyoo 1863, thiab hauv kev muab Txoj Kevcai ntawm Sinai, “Mauxes uas raug ua kom dawb huv” tab tom nrhiav Vajtswv tus cwj pwm. Xyoo 1863 Mauxes sawv cev rau ib tug nkauj xwb muaj tswvyim thiab kuj yog ib tug nkauj xwb ruam.
“Tus Falixais thiab tus neeg sau se sawv cev rau ob pawg loj uas cov neeg uas los pe hawm Vajtswv raug faib rau hauv. Ob tug thawj tus sawv cev ntawm ob pawg no pom muaj nyob hauv ob tug menyuam thawj zaug uas yug los rau hauv lub ntiajteb no.” Christ’s Object Lessons, 152.
Ntawm Kadesh thiab xyoo 1863, Mauxes sawv cev rau “ob pab loj uas” “cov uas pe hawm Vajtswv raug faib ua”. Mauxes yog ib qho piv txwv ntawm ib puas plaub caug plaub txhiab ib yam li Petus.
“Rau txhua pawg neeg uas tus Falixais thiab tus neeg sau se sawv cev rau, muaj ib zaj lus qhia nyob hauv keeb kwm ntawm tus timthawj Petus. Thaum pib nws txoj kev ua thwj tim, Petus xav tias nws tus kheej muaj zog. Zoo ib yam li tus Falixais, raws li nws tus kheej kev ntsuas, nws ‘tsis zoo li lwm tus neeg.’ Thaum Khetos, nyob rau hmo ua ntej Nws raug ntxeev siab, tau ceeb toom ua ntej rau Nws cov thwj tim hais tias, ‘Hmo no nej txhua tus yuav chim thiab ntog vim Kuv,’ Petus muaj siab tawv tshaj tawm tias, ‘Txawm sawv daws yuav chim thiab ntog los, kuv yeej yuav tsis ua li ntawd.’ Malakaus 14:27, 29. Petus tsis paub txog nws tus kheej txoj kev phom sij. Kev tso siab rau nws tus kheej tau coj nws yuam kev. Nws xav tias nws muaj peev xwm tiv taus kev ntxias; tiam sis tsis ntev tom qab ntawd txoj kev sim siab tau los txog, thiab nws nrog kev foom thiab cog lus tau tsis lees paub nws tus Tswv.” Christ’s Object Lessons, 152.
Thaum txog txoj cai Hnub Caiv, uas yog 1863, Petus sawv cev rau ob pawg. Yog cov uas txais lub cim ntawm tus tsiaj qus, los yog cov uas txais lub foob ntawm Vajtswv. Thaum Yexus hloov Ximoos lub npe ua Petus, qhov ntawd yog ib lub cim qhia txog ib puas plaub caug plaub txhiab leej. Qhov kev to taub ntawd kuj raug cim qhia los ntawm kev muab Petus lub npe xam siv tus lej raws li txoj hauj lwm ntawm cov tsiaj ntawv hauv tus niam ntawv Askiv. Yog peb siv tib txoj kev ntawd rau 1863, peb yuav tau 144.
Ob ntawm peb lub cim ntawm Mauxes uas phim nrog 1863, qhia meej tias lub caij thib peb yuav tsum phim thiab. Ob kab ntawm Kades qhia txog zaj keeb kwm ntawm cov nkauj xwb txawj ntse thiab cov nkauj xwb ruam, thiab lub caij thib peb qhia txog ib qho kev sim siv dag zog tibneeg los ua kom tiav ib txoj hauj lwm uas yog ntawm Vajtswv. Kev tso siab rau lub hwj chim tibneeg ib yam li Mauxes tau ua nrog tus neeg Iyiv yog sawv cev rau kev tso siab rau txoj cai tibneeg uas nyob saum txoj cai uas raug tsa tseg.
Muam White hais tias nws tus txiv, “kev sib raug zoo rau haiv neeg ntawm Vajtswv zoo ib yam, hauv qee qhov, li Mauxes rau cov Yixayee.” Xyoo 1863, Mauxes raug sawv cev los ntawm James White. Xyoo 1863, James White tab tom tua ib tug Iyi, ntaus Khetos zaum ob thiab thov ntuj rau cov neeg fav xeeb uas tsis lees txais txoj xov ntawm “so” uas Yausua thiab Kalex tau nthuav tawm. Mauxes yog tib si ib tug nkauj xwb ruam thaum nws ntaus lub Pob Zeb zaum ob thiab ib tug nkauj xwb muaj tswvyim thaum nws tau sawv cev thov rau cov neeg fav xeeb ntawm cov Yixayee.
Peb yuav xaus tsab xov xwm no nrog nqe lus hauv Phau Ntawv Teev Npe tshooj kaum plaub uas Mauxes nyob rau xyoo 1863, thaum nws tau txais ib lub zeem muag txog Vajtswv lub hwjchim ci ntsa iab hauv zaj keeb kwm uas sib txig uas sawv cev los ntawm kev ntxeev siab ntawm tus menyuam nyuj kub.
Hauv zaj lus ntawd tus Tswv nug tias “ntev npaum li cas” nws thiaj yuav tsum nrog cov neeg ntxeev siab ntawm cov Yixayee ua haujlwm, uas yog tib lo lus nug uas Yaxayas tau nug tus Tswv hauv tshooj rau. Ceev faj pom tias phau Ntawv Teev Npe tso zaj keeb kwm no rau hauv lub sijhawm thaum lub ntiajteb raug ci kaj los ntawm Vajtswv lub yeeb koob, raws li cov timtswv kuj tau cim tseg hauv nqe peb ntawm Yaxayas tshooj rau. 9/11 yog lub pob zeb hauv paus ntawm zaj keeb kwm txij xyoo 1844 mus txog 1863, thiab txoj cai Sunday yog lub pob zeb saum kawg. Qhov xwm txheej hauv Teev Npe tsis yog ib yam tsawg dua li ib daim duab piv txwv ntawm zaj nkauj los yog zaj lus piv txwv txog lub vaj txiv hmab, raws li cov Yixayee thaum ub raug hla dhau thaum tus Tswv nkag mus rau hauv kev cog lus nrog Yausuas.
Ces tas nrho tsa suab qw nrov ncha, thiab quaj; cov neeg kuj quaj hmo ntawd. Ces tag nrho cov Yixayee cov menyuam yws tawm tsam Mauxes thiab Aloos; thiab tas nrho lub koom txoos hais rau nkawd tias, Thov kom Vajtswv cia peb twb tuag lawm hauv tebchaws Iziv! lossis thov kom peb twb tuag lawm hauv roob moj sab qhua no! Ua cas tus Tswv ho coj peb los rau thaj av no kom peb poob rau ntaj, thiab kom peb cov pojniam thiab peb cov menyuam raug txeeb ua neeg tua tsiaj? Puas yog rov qab mus rau Iziv yuav tsis zoo dua rau peb lov? Ces lawv sib hais tias, Cia peb xaiv ib tug thawj, thiab cia peb rov qab mus rau Iziv.
Ces Mauxes thiab Aloos txawm poob ntsej muag pe hawm rau ntawm tag nrho pawg txoos sib sau ua ke ntawm cov Yixayee. Hos Yausuas tus tub ntawm Noos, thiab Kalej tus tub ntawm Yefunneh, uas yog cov nyob hauv cov uas tau mus soj lub tebchaws ntawd, txawm dua lawv tej ris tsho; thiab nkawd hais rau tag nrho lub tuam txhab ntawm cov Yixayee, tias,
Lub tebchaws uas peb tau hla mus tshuaj xyuas ntawd yog ib lub tebchaws zoo kawg nkaus. Yog tus Tswv txaus siab rau peb, ces nws yuav coj peb mus rau hauv lub tebchaws no thiab muab rau peb; yog ib lub tebchaws uas ntws muaj mis nyuj thiab zib ntab. Tsuas yog nej tsis txhob ntxeev siab tawm tsam tus Tswv xwb, thiab tsis txhob ntshai cov neeg hauv lub tebchaws ntawd; rau qhov lawv yog mov rau peb: lawv txoj kev tiv thaiv twb ncaim ntawm lawv lawm, thiab tus Tswv nrog nraim peb: tsis txhob ntshai lawv.
Tiamsis tag nrho txawm hais kom muab pob zeb los txawb lawv. Thiab tus Tswv lub hwjchim ci ntsa iab tau tshwm sim rau hauv lub tsev ntaub sib txoos ntawm txhua tus me nyuam Yixayee xubntiag. Thiab tus Tswv hais rau Mauxes tias, Haiv neeg no yuav tseem ntxias kuv mus txog thaum twg? thiab lawv yuav tseem tsis ntseeg kuv mus txog thaum twg, txawm yog txhua yam cim uas kuv tau qhia rau hauv lawv nruab nrab lawm?
Kuv yuav ntaus lawv kom raug kab mob kev puastsuaj, thiab yuav txeeb lawv tej qub txeeg qub teg pov tseg, thiab kuv yuav tsim ib haiv neeg loj dua thiab muaj hwjchim tshaj lawv tawm ntawm koj.
Mauxes thiaj hais rau tus Tswv tias, Ces cov Iyiv yuav hnov txog zaj no, (vim koj twb siv koj lub hwj chim coj haiv neeg no tawm hauv lawv nruab nrab lawm;) thiab lawv yuav qhia rau cov neeg nyob hauv thaj av no; rau qhov lawv twb hnov tias koj, tus Tswv, nyob nrog haiv neeg no, tias koj, tus Tswv, raug pom tim ntsej tim muag, thiab tias koj huab sawv saum lawv, thiab tias koj mus ua lawv ntej, thaum nruab hnub hauv ib tug ncej huab, thiab thaum hmo ntuj hauv ib tug ncej hluav taws. Nim no yog tias koj yuav tua haiv neeg no tag nrho ib yam li ib tug neeg xwb, ces tej haiv neeg uas twb hnov lub koob meej ntawm koj yuav hais tias, Vim tus Tswv tsis muaj peev xwm coj haiv neeg no mus rau hauv thaj av uas nws tau cog lus rau lawv, yog li ntawd nws thiaj tua lawv hauv tebchaws moj sab qhua.
Thiab nimno kuv thov koj, cia kom kuv tus Tswv lub hwjchim loj kawg nkaus, raws li koj tau hais lawm tias, Tus Tswv ua siab ntev, thiab muaj kev khuvleej loj, zam kev txhaum thiab kev ntxeev siab, los yeej tsis tso tus uas txhaum txim kom dim li, mus ntsib cov txiv tej kev txhaum rau saum cov menyuam mus txog tiam peb thiab tiam plaub. Kuv thov koj, zam txim rau haiv neeg no tej kev txhaum raws li koj txoj kev khuvleej uas loj kawg, ib yam li koj tau zam txim rau haiv neeg no txij thaum nyob hauv Iyiv los txog nimno.
Thiab tus Tswv hais tias, Kuv twb zam txim raws li koj lo lus lawm: Tiamsis muaj tseeb li uas Kuv muaj sia nyob, tag nrho lub ntiajteb yuav puv npo rau tus Tswv lub hwjchim ci ntsa iab.
Vim hais tias txhua tus txivneej ntawd uas tau pom kuv lub yeeb koob, thiab tej txujci uas kuv tau ua hauv tebchaws Iziv thiab hauv roob moj sab qhua, thiab twb tau sim kuv tam sim no kaum zaug, thiab tsis tau mloog kuv lub suab li; yeej tseeb lawv yuav tsis pom thaj av uas kuv tau cog lus rau lawv cov yawg koob, thiab tsis muaj ib tug ntawm cov uas tau ua rau kuv chim yuav pom thaj av ntawd li: Tiamsis kuv tus tubtxib Kaleb, vim nws muaj ib tug ntsuj plig txawv nrog nws, thiab nws tau raws kuv qab kawg siab kawg ntsws, kuv yuav coj nws mus rau hauv thaj av uas nws tau mus txog ntawd; thiab nws caj ces yuav tau ua tus tswv rau thaj av ntawd. (Nimno cov Amelej thiab cov Khana-as nyob hauv lub hav.) Tagkis no nej cia li tig rov qab mus rau roob moj sab qhua raws txojkev Hiavtxwv Liab.
Thiab tus Tswv hais rau Mauxes thiab Aloos, tias, Kuv yuav ua siab ntev rau pawg neeg phem no, uas yws tawm tsam Kuv, ntev npaum li cas? Kuv twb hnov cov neeg Ixayees tej lus yws, uas lawv yws tawm tsam Kuv lawm. Koj cia li hais rau lawv tias, Muaj tseeb tiag li Kuv muaj sia nyob, tus Tswv hais li no, raws li nej tau hais rau hauv Kuv pob ntseg, Kuv kuj yuav ua li ntawd rau nej thiab: Nej tej cev tuag yuav poob rau hauv lub tebchaws moj sab qhua no; thiab txhua tus uas raug suav nrog nej, raws li nej tus lej tag nrho, txij nees nkaum xyoo rov saud, cov uas tau yws tawm tsam Kuv, nej yeej yuav tsis tau mus rau hauv lub tebchaws uas Kuv tau cog lus los cia nej nyob hauv, tsuas yog Yaleb, Yefunnes tus tub, thiab Yausuas, Nuv tus tub, xwb. Tiamsis nej tej me nyuam, uas nej tau hais tias yuav raug muab ua neeg raug txeeb, lawv ntawd Kuv yuav coj mus rau hauv; thiab lawv yuav paub lub tebchaws uas nej tau saib tsis taus. Tiamsis nej mas, nej tej cev tuag yuav poob rau hauv lub tebchaws moj sab qhua no. Thiab nej tej me nyuam yuav mus ua neeg thoj nam nyob hauv lub tebchaws moj sab qhua plaub caug xyoo, thiab yuav ris nej tej kev ua nkauj ua nraug, mus txog thaum nej tej cev tuag puv ploj hauv lub tebchaws moj sab qhua. Raws li cov hnub uas nej mus tshawb lub tebchaws, yog plaub caug hnub, ib hnub rau ib xyoos, nej yuav ris nej tej kev txhaum, yog plaub caug xyoo, thiab nej yuav paub Kuv txoj kev thim rov qab ntawm lo lus cog tseg.
Kuv yog tus Tswv, kuv tau hais lawm; kuv yuav ua qhov no tseeb rau tag nrho pab neeg phem no uas tau tuaj sib sau tawm tsam kuv: hauv tebchaws moj sab qhua no lawv yuav raug rhuav tshem, thiab nyob ntawd lawv yuav tuag. Thiab cov txivneej uas Mauxes tau txib mus tshawb lub tebchaws, uas rov los, thiab ua rau tag nrho lub koom txoos yws tawm tsam nws, los ntawm kev hais lus phem thuam txog lub tebchaws, yeej yog cov txivneej ntawd uas tau nqa daim ntawv ceeb toom phem txog lub tebchaws; lawv tau tuag vim kab mob kev rau txim ntawm tus Tswv xub ntiag.
Tiamsis Yausuas uas yog Nun tus tub, thiab Kaleb uas yog Yefunneh tus tub, uas yog cov neeg uas tau mus soj ntsuam lub tebchaws, tseem ciaj sia. Xam Phaj 14:1–38.
Peb yuav txuas ntxiv cov kev xav no hauv tsab xov xwm tom ntej.