Lè Senyè a te mennen pèp Li a nan dènye jou yo tounen sou “ansyen chemen” Jeremi yo, nan dat 11 septanm 2001, Li te deja idantifye règ aplikasyon trip pwofesi a.
Men sa Senyè a: Kanpe sou chemen yo, gade, epi mande pou ansyen santye yo, kote bon chemen an ye; mache ladan l, epi n ap jwenn repo pou nanm nou. Men yo te di: Nou p ap mache ladan l. Mwen te mete gad sou nou tou, mwen te di: Koute son twonpèt la. Men yo te di: Nou p ap koute. Jeremi 6:16, 17.
Lè Seyè a t ap mennen pèp Li a tounen sou ansyen chemen yo, yo t ap jwenn repo (lapli apre a), epi lè sa a gad yo te resevwa yon mesaj twonpèt. Tout pwofèt yo idantifye fen dènye jou yo ak anpil presizyon; konsa, mesaj twonpèt dènye jou yo t ap dènye twonpèt la, ki se setyèm twonpèt la, ki se twazyèm malè a.
Lè pèp Li nan dènye jou yo te kòmanse mache nan vye chemen yo, yo te rekonèt ke karakteristik premye malè a te idantifye yon chèf istorik senbolik espesifik (Mohammed), e ke dezyèm malè a te fè menm bagay la tou (Osman). Yo te dekouvri tou ke chak nan kat premye twonpèt yo te genyen chèf senbolik espesifik pou idantifye twonpèt la, epi lè sa a yo te vin rekonèt ke Osama bin Laden se te chèf senbolik twazyèm malè a.
Mohammed te asosye ak Arabi, epi Osman te senbòl Anpi Otoman an nan Latiki, epi Osama bin Laden te reprezante teworis islamik atravè lemond, byenke li menm, menm jan ak Mohammed, te yon Arab.
Li te rekonèt tou ke premye malè a te blese lame Wòm yo, e ke dezyèm malè a te touye lame Wòm yo. Lè sa a, 11 septanm 2001 te rekonèt kòm pwen kote Islam nan twazyèm malè a te blese lame Wòm nan (Etazini), men ke nan lwa dimanch la, li pral touye lame Wòm nan, pandan Etazini ap rive nan konklizyon li kòm sizyèm wayòm pwofesi biblik la, epi li remèt souverennte nasyonal li bay inyon twa-fwa a: dragon an, bèt la, ak fo pwofèt la.
Yo te rekonèt Etazini kòm bèt ki soti sou tè a avèk de kòn pouvwa. Yon prensipal karakteristik pwofetik bèt ki soti sou tè a se ke li chanje soti nan yon ti mouton pou l vin yon dragon. Nan langaj pwofetik, kòn yo reprezante fòs, epi fòs bèt ki soti sou tè a te Repiblikanis ak Pwotestantis, ki te reprezante kòm de kòn bèt ki soti sou tè a. Men kounye a, nan dènye jou yo, de fòs bèt ki soti sou tè a chanje pou yo vin pouvwa militè ak pouvwa ekonomik. Sou 11 septanm 2001, Islam twazyèm malè a te frape tè a, yon senbòl bèt ki soti sou tè a, Pentagòn nan, yon senbòl pisans militè li, ak De Gwo Tou yo nan Vil Nouyòk, yon senbòl fòs ekonomik li.
Lè yo te rekonèt tou ke istwa kòmansman premye malè a, ak istwa fen dezyèm malè a, toude te prezante yon ilistrasyon sou sele san karant-kat mil yo, yo te rekonèt ke lè twazyèm malè a te rive, lè gwo bilding New York yo te fè tonbe, sa te idantifye ke pwosesis sele san karant-kat mil yo te kòmanse.
“Eske gen pawòl mwen te deklare ki di Nouyòk dwe disparèt anba yon vag mare? Sa a, mwen pa janm di l. Mwen te di, pandan m t ap gade gwo bilding yo k ap monte la a, etaj apre etaj, ‘Ala sèn terib k ap fèt lè Senyè a leve pou souke tè a avèk anpil efreyan! Lè sa a, pawòl Revelasyon 18:1–3 yo pral akonpli.’ Tout dizwityèm chapit Revelasyon an se yon avètisman sou sa k ap vini sou tè a. Men mwen pa gen okenn limyè an patikilye konsènan sa k ap vini sou Nouyòk, eksepte ke mwen konnen yon jou gwo bilding ki la yo pral jete atè pa vire-vire ak ranvèse pouvwa Bondye a. Daprè limyè yo ban mwen an, mwen konnen destriksyon nan mond lan. Yon sèl pawòl ki soti nan Senyè a, yon sèl manyen pouvwa vanyan li, epi estrikti masiv sa yo pral tonbe. Sèn pral fèt, e nou pa ka menm imajine jan yo pral efreyan.” Review and Herald, 5 jiyè 1906.
“Destriksyon ki nan lemonn nan” se karaktè Islam la, paske karaktè li reprezante kòm Apolyon ak Abadon nan chapit nèf, vèsè onz nan Revelasyon.
Epi yo te gen yon wa sou yo, ki se zanj twou san fon an; non li an ebre se Abadon, men an grèk non li se Apolyon. Revelasyon 9:11 (NÈF ONZ).
Sans non an, oswa karaktè, wa ki dirije Islam lan, ni an ebre ni an grèk, jan de non yo reprezante l la, se “lanmò” ak “destriksyon”, ki te rive 11 septanm 2001, lè gwo bilding New York yo te jete atè. Nan moman sa a, Revelasyon chapit dizwit, vèsè youn rive twa, te kòmanse akonpli.
Yo te rekonèt ke premye mansyon nonm sovaj Islam lan nan liv Jenèz la te sèvi ak mo ebre pou “bourik sovaj Arabi a,” ki te tradui nan vèsè a kòm yon “nonm sovaj.” Senbòl Islam lan se fanmi chwal la, epi nan Revelasyon chapit nèf, li te reprezante tou kòm yon chwal lagè. Sou tablo sakre Abakik yo, ke pèp Bondye a te resevwa enfòmasyon “pa ta dwe chanje,” Islam te reprezante tou pa chwal lagè yo.
Epi zanj Seyè a di li: Gade, ou ansent, epi w ap fè yon pitit gason, e w ap rele non li Izmayèl; paske Seyè a tande mizè ou. E li pral tankou yon nonm sovaj; men li pral leve kont tout moun, epi men tout moun pral leve kont li; e li pral rete anfas tout frè li yo. Jenèz 16:11, 12.
Premye mansyonnaj nesans Izmayèl la te asosye ak yon “kontrent”, ki te vin tounen yon senbòl prensipal ki asosye ak Islam.
Koulye a, Saraï, madanm Abraram lan, pa t fè l okenn pitit; epi li te gen yon sèvant, yon Ejipsyèn, ki te rele Aga. Epi Saraï di Abraram: Gade non, Seyè a fèmen vant mwen pou m pa fè pitit; tanpri, antre bò kote sèvant mwen an; petèt m a jwenn pitit pa mwayen li. Epi Abraram koute vwa Saraï. Jenèz 16:1, 2.
Nan menm premye mansyon Islam lan menm, jan nesans Izmayèl la reprezante li a, soumèt mete anfas. Konsèp soumèt la se yon eleman fondamantal nan relijyon Islam lan. Mo “Islam” nan sòti nan de mo arab, “salaam,” ki vle di “lapè”, ak “aslama,” ki vle di “soumèt” oswa “rann tèt”. Islam anseye ke kwayan yo dwe soumèt volonte pa yo anba volonte Allah (Bondye) nan tout aspè lavi a. Lè Sara vin rann li kont li te pran yon move desizyon lè li te ankouraje Abraram pran Aga pou fè Izmayèl, li te resevwa pèmisyon nan men Abraram pou l maltrete Aga, sa ki lakòz Aga kouri kite kay Abraram. Se la li te resevwa yon mesaj nan men zanj lan.
Men Abraram di Saraï: Gade, sèvant ou a nan men ou; fè avè l jan sa fè ou plezi. E lè Saraï te maltrete l, li kouri kite devan li. Zanj Senyè a jwenn li bò yon sous dlo nan dezè a, bò sous ki sou chemen Chou a. Li di l: Aga, sèvant Saraï a, ki kote ou soti? e ki kote ou prale? Li reponn: Mwen ap kouri kite devan metrès mwen Saraï. Zanj Senyè a di l: Retounen lakay metrès ou, epi soumèt tèt ou anba men li. Zanj Senyè a di l ankò: M ap anpil anpil miltipliye desandans ou, tèlman y ap pa ka konte yo poutèt kantite yo. Zanj Senyè a di l ankò: Gade, ou ansent, epi w ap fè yon pitit gason; w ap rele non li Izmayèl, paske Senyè a tande soufrans ou. Li menm, li pral tankou yon nonm sovaj; men li pral kont tout moun, e men tout moun pral kont li; epi li pral rete anfas tout frè li yo. Jenèz 16:6–12.
Kontrent Islam nan, “soumèt” ki reprezante karaktè relijyon Islam nan, ansanm ak wòl Islam, yo tout parèt nan premye mansyone Izmayèl, epi yo reprezante ADN pwofetik Islam ki reprezante pa twa malè yo nan Revelasyon. Lè Seyè a te mennen pèp Li a tounen sou ansyen chemen Jeremi yo, yo te rekonèt tou ke “kat van” kat zanj yo kenbe an fren nan Revelasyon chapit sèt la se, an patikilye, kat van Islam yo.
« Des anges retiennent les quatre vents, représentés comme un cheval furieux cherchant à se dégager et à se ruer sur la face de toute la terre, portant sur son passage la destruction et la mort. » Manuscript Releases, volume 20, 217.
“Chwal fache” Islam nan, ki se tou “kat van” yo ki “kenbe” pandan sele san karannkatmil la ap akonpli, pote “lanmò ak destriksyon” (Abaddon ak Apollyon) sou “chemen” yo. Menm jan kontrent yo te mete sou Aga a te mete atribi pwofetik sa a nan senbòl Islam nan, kat van yo ak chwal fache a toude kenbe; epi, ak reyalite sa a byen tabli, yo te rekonèt ke kòmansman premye malè a idantifye yon kontrent sou Islam jan sa reprezante nan kòmandman istorik Abubakar la.
Epi yo te ba yo lòd pou yo pa fè zèb tè a mal, ni okenn bagay vèt, ni okenn pyebwa; men sèlman moun sa yo ki pa gen sele Bondye a sou fwon yo. Revelasyon 9:4.
Ranje sou ranje, kòmansman dezyèm malè a, ki nan aplikasyon trip twa malè yo plase sou kòmansman premye malè a, idantifye yon lage kat zanj yo, ki nan vèsè a reprezante lage dezyèm gwo jihad Islam nan.
Li t ap di sizyèm zanj ki te gen twonpèt la: Lage kat zanj ki mare nan gwo larivyè Lefrat la, Efrat. Revelasyon 9:14.
Se poutèt sa, yo te konprann ke, nan kòmansman twazyèm malè a, Islam t ap ni lage ni kenbe an fren, e se sa menm temwayaj Sè White la deklare.
“Nan tan sa a, pandan travay delivrans lan ap rive nan fen li, twoub pral vini sou tè a, e nasyon yo pral fache; men yo pral kenbe yo an fren pou yo pa anpeche travay twazyèm zanj lan. Nan tan sa a, ‘lapli dèyè sezon an,’ oswa rafrechisman ki soti nan prezans Senyè a, pral vini pou bay puisans a gwo vwa twazyèm zanj lan, epi pou prepare sen yo pou yo kanpe nan peryòd kote sèt dènye kalamite yo pral vide.” Early Writings, 85.
Lè yo te egzamine dosye istorik Islam lan, yo te jwenn ke lagè ak reyalizasyon Islam arab premye malè a, Islam konprann yo kòm “premye gran jihad la”, e ke lagè Anpi Otoman an ki te kòmanse lè kat zanj yo te lage yo, Islam konprann li kòm “dezyèm gran jihad la”. An akò avèk aplikasyon trip la, Islam kwè twazyèm ak dènye gran jihad la te kòmanse nan 11 septanm 2001. Jan William Miller te ekri yon fwa: “History and prophecy, doth agree.”
Aplikasyon “liy sou liy” yon liberasyon ak yon restriksyon similtane, jan sa reprezante lè yo mete premye liy pwofetik malè premye a ak dezyèm nan youn sou lòt, te konfime pafètman pa Lespri Pwofesi a; epi tousuit apre Islam te frape nan dat 11 septanm 2001, Prezidan George W. Bush te mete yon restriksyon mondyal sou Islam lè li te lanse lagè li kont laterè. Liberasyon ak restriksyon similtane “chwal fache” Islam nan te konfime pa Bib la, Lespri Pwofesi a, epi tou pa listwa.
Moun ki “swiv Ti Mouton an” pou yo tounen sou ansyen chemen Millerit yo, yo jwenn “repo” a, ki se dènye lapli a, ke Sè White idantifye kòm sa ki kòmanse lè nasyon yo vin fache, men yo rete kenbe an fren, menm jan sa te ye nan 11 septanm 2001.
“Nan epòk sa a, pandan travay delivrans lan ap rive nan fen li, tray ap vini sou tè a, e nasyon yo ap fache, men y ap kenbe yo an fren pou yo pa anpeche travay twazyèm zanj lan. Nan menm epòk sa a, ‘lapli dènye sezon an,’ oswa rafrechisman ki soti nan prezans Senyè a, ap vini pou bay fòs a gwo vwa twazyèm zanj lan, epi pou prepare sen yo pou yo ka rete fèm pandan peryòd kote sèt dènye kalamite yo pral vide sou tè a.” Early Writings, 85.
Moun ki “swiv Ti Mouton an” tounen nan ansyen chemen Millerit yo jwenn “repo” a, ki se lapli dènye a, ke Sè White idantifye kòm li te kòmanse lè zanj pisan nan Revelasyon dizwit la te desann nan 11 septanm 2001.
“Lapli denye a dwe tonbe sou pèp Bondye a. Yon zanj pisan dwe desann soti nan syèl la, epi tout tè a dwe klere ak glwa li.” Review and Herald, 21 Avril 1891.
An zanj pwisan sa a te desann lè bilding New York yo te jete atè; sele san karant-kat mil la te kòmanse, epi dènye lapli a te kòmanse wouze. Moun ki te dirije tounen sou ansyen chemen Jeremi yo, epi ki te jwenn “repo” a, ki se dènye lapli a, lè sa a yo te rekonèt ke “repo ak rafrechisman” Ezayi a te dènye lapli a tou; men sa te yon idantifikasyon tès la tou, tès ki, nan dat 11 Septanm 2001, te konfwonte pèp Bondye a, epi espesyalman “mesye k ap pase yo nan rizib” ki “t ap gouvène Jerizalèm”. Yo te vin konprann ke tès la te gen de aspè, paske li te reprezante mesaj Islam lan nan twazyèm malè a, epi menm jan enpòtan an, li te reprezante metodoloji biblik ki te etabli mesaj dènye lapli a.
Li te di yo konsa: Men repo a kote nou ka fè moun ki bouke yo repoze; men soulajman an. Men yo pa t vle tande. Se konsa, pawòl Senyè a te vin pou yo: lòd sou lòd, lòd sou lòd; liy sou liy, liy sou liy; yon ti kras isit, yon ti kras lòtbò; pou yo te ka ale, tonbe sou do, kraze, pran nan pyèj, epi yo te kaptire. Se poutèt sa, tande pawòl Senyè a, nou menm moun k ap pase nan betiz, nou menm k ap gouvène pèp sa a ki nan Jerizalèm. Ezayi 28:12–14.
Mache nan ansyen chemen yo te pèmèt pèp Bondye a nan dènye jou yo wè ke parabòl dis vyèj yo, ki “ilistre eksperyans pèp Advantis la,” te dwe repete “jis nan tout detay li yo,” pandan tan sele san karannkat mil yo. Temwayaj istwa a kote parabòl la te premye akonpli a te idantifye ke Habakik chapit de te dirèkteman konekte ak parabòl la e li te fè pati li. Se poutèt sa, “deba” Habakik de a te reprezante tès repo ak rafrechisman an, ke mesye meprizan yo te refize tande. Pandan etidyan Labib fidèl yo te kontinye fouye ansyen chemen yo, yo te vin rann yo kont ke non sèlman parabòl dis vyèj yo ak Habakik de te menm pwofesi a, men Ezekyèl chapit douz te menm bagay la tou.
“Yon pati nan pwofesi Ezekyèl la tou te yon sous fòs ak konsolasyon pou kwayan yo: ‘Pawòl Seyè a vin jwenn mwen, li di: Pitit lòm, ki pwovèb sa a nou genyen nan peyi Izrayèl la, k ap di: Jou yo ap trennen an longè, e tout vizyon ap echwe? Se poutèt sa, di yo: Men sa Senyè Bondye a di.... Jou yo prèt, ak akonplisman chak vizyon.... M ap pale, e pawòl mwen pral pale a ap rive fèt; li p ap trennen ankò.’ ‘Moun lakay Izrayèl yo di: Vizyon li wè a se pou anpil jou k ap vini, e li pwofetize sou tan ki byen lwen. Se poutèt sa, di yo: Men sa Senyè Bondye a di; okenn nan pawòl Mwen yo p ap trennen ankò, men pawòl mwen te pale a pral fèt.’ Ezekyèl 12:21–25, 27, 28.” The Great Controversy, 393.
Peryòd sele san karant-kat mil yo, jan mouvman Adventis la nan ane 1840 rive 1844 reprezante l, se peryòd tan an nan dènye jou yo, lè “efè chak vizyon” “va rive fèt.” Istwa pwofetik premye malè a, lè yo poze l sou istwa pwofetik dezyèm malè a, idantifye istwa pwofetik twazyèm malè a, ki se istwa pwofetik sele san karant-kat mil yo. Li se tou istwa ane 1840 rive 1844 yo. Li se tou istwa kote travay mesaje ki prepare chemen an pou Mesaje Alyans lan akonpli. Se istwa kote de kòn bèt tè a pase atravè yon tranzisyon soti nan sizyèm lan rive nan “wityèm” nan ki “soti nan sèt yo”. Se istwa kote yo touye de pwofèt yo nan lari a, nan chapit onz Revelasyon an.
Men, sa ki pa mwens enpòtan an, se lefèt ke, paske pawòl Bondye pa janm echwe, ansanm ak prensip ki di tout pwofèt yo ap pale plis sou dènye jou yo pase sou nenpòt lòt peryòd, nan dat 11 Septanm 2001, “jou pwofetik yo rive,” kote “pawòl” Bondye te pale yo “va rive,” e “sa p ap retade ankò.”
Rebelyon 1863 la te asiyen Advantis Lawodise a pou yo moute desann nan dezè a jiskaske yo tout te mouri. Senyè a te retounen nan istwa sa a nan dat 11 Septanm 2001, menm jan Li te fè sa ak ansyen Izrayèl nan Kadèch.
Premye vizit la Kadech te pwodui rebelyon dis espyon yo, e li te fè vini tan pwomnad nan dezè a. Nan fen karant ane yo, yo te retounen Kadech, e se la Moyiz te frape Wòch la yon dezyèm fwa epi yo te anpeche l antre nan Tè Pwomiz la, men yo te antre avèk Jozye. 11 septanm 2001 idantifye dènye jenerasyon an, e Bondye p ap pwolonje Pawòl Li ankò.
Nou pral abòde reyalite sa a nan atik ki vin apre a.
“Istwa lavi Izrayèl nan dezè a te ekri pou byen Izrayèl Bondye a jouk nan fen tan an. Jan Bondye te aji ak moun k ap vwayaje nan dezè a, nan tout ale vini yo, nan ekspozisyon yo ak grangou, swaf, ak fatig, ansanm ak manifestasyon frapan puisans li pou soulaje yo, se yon parabòl diven, chaje ak avètisman ak enstriksyon pou pèp li a nan tout epòk. Eksperyans divès Ebre yo te yon lekòl preparasyon pou kay pwomiz yo nan Kanaran. Bondye ta vle pèp li a, nan dènye jou sa yo, revize ak kè imil ak lespri ki dispoze aprann, eprèv dife Izrayèl tan lontan te pase yo, pou yo ka resevwa enstriksyon nan preparasyon yo pou Kanaran selès la.”
“Wòch la ki, lè yo te frape l sou kòmandman Bondye, te fè dlo vivan li yo koule, te yon senbòl Kris la, ki te frape e kraze pou, pa san li, yon sous ta ka prepare pou delivrans moun k ap peri yo. Menm jan yo te frape wòch la yon sèl fwa, konsa Kris la te dwe ‘ofri yon sèl fwa, pou pote peche anpil moun.’ Men lè Moyiz, avèk prese ak temerite, te frape wòch la nan Kadès, bèl senbòl Kris la te gate. Sovè nou an pa t dwe sakrifye yon dezyèm fwa. Kòm gwo ofrann lan te fèt yon sèl fwa sèlman, se sèlman nesesè pou sila yo k ap chèche benediksyon gras li yo mande nan non Jezi,—vide dezi kè yo nan lapriyè penitans. Lapriyè konsa ap mete blesi Jezi yo devan Seyè lame yo, epi lè sa a san ki bay lavi a ap koule ankò ak frechè, jan sa te senbolize pa dlo vivan an ki t ap koule pou pèp Izrayèl ki te swaf la.”
“Se sèlman grasa lafwa vivan nan Bondye, ak obeyisans imil devan kòmandman li yo, lòm ka espere jwenn apwobasyon Bondye. Nan okazyon gwo mirak sa a nan Kadèch, Moyiz, ki te bouke ak tout bougonnen ak rebelyon pèp la san rete, te pèdi devan je li Èd Toupwisan li a; li pa t obeyi kòmandman an: ‘Pale ak wòch la, epi l ap bay dlo li yo;’ epi, san fòs Bondye a, yo te kite l gate dosye li pa yon demonstrasyon pasyon ak feblès imen. Nonm ki te dwe, e ki te ka rete pwòp, fèm, ak san enterè pèsonèl jouk nan fen travay li a, te finalman tonbe anba sa. Yo te dezonore Bondye devan kongregasyon Izrayèl la, lè li te ka onore l, epi fè non li glorifye.”
“Jijman ki te pwononse touswit kont Moyiz la te taye anpil e li te imilyan anpil,—se li menm ansanm ak Izrayèl rebèl la ki te dwe mouri anvan yo travèse Jouden an. Men, èske moun ka deklare Seyè a te aji ak sevèsite anvè sèvitè li pou sèl ofans sa a? Bondye te onore Moyiz jan li pa t onore okenn lòt moun ki t ap viv nan epòk sa a. Li te defann koz li ankò e ankò. Li te tande lapriyè li yo, e li te pale avè l fas a fas, menm jan yon moun pale ak zanmi li. Se egzakteman nan mezi limyè ak konesans Moyiz te resevwa a, koupabilite li te vin pi gwo.” Signs of the Times, 7 oktòb 1880.