Onye amụma Maịka na-ajụ ajụjụ banyere otú e si aghọta ikpe ahụ.

M wee sị, Biko, geenụ ntị, unu ndị isi Jekọb, na unu ndị ọchịchị ụlọ Izrel; ọ́ bụghị unu ka ọ dịịrị ịmata ikpe ziri ezi? Maịka 3:1.

Azịza ya bụ na ndị Chineke kwesịrị ịma banyere ikpe. Ha kwesịrị ịghọta na e nwere oge Chineke ga-amalite ikpe Ya.

Na-asị n’oké olu, Tụọnụ egwu Chineke, nyekwanụ ya otuto; n’ihi na awa ikpe ya eruwo: kpọọkwanụ isiala nye onye kere eluigwe, na ụwa, na oké osimiri, na isi iyi mmiri. Mkpughe 14:7.

A na-atụle isiokwu banyere ikpe n’Okwu Chineke dum, ma a na-aghọtahiekarị nkọwa banyere ikpe ma na-elegharakwa ha anya, ebe e liri ha n’okpuru “ọdịnala na omenala,” bụ́ otu n’ime ngwá ọrụ ndị bụ isi Setan na-eji ekpuchi eziokwu Chineke.

Ma gịnị mere i ji ekpe nwanne gị ikpe? Ma ọ bụ gịnị mere i ji eleda nwanne gị anya? N’ihi na anyị niile ga-eguzo n’ihu oche ikpe Kraịst. N’ihi na e dere ya, Dị ka m dị ndụ, ka Onyenwe anyị na-ekwu, ikpere ọ bụla ga-ehulata n’ihu m, ire ọ bụla ga-ekwupụtara Chineke. Ya mere, onye ọ bụla n’ime anyị ga-aza Chineke ajụjụ banyere onwe ya. Ndị Rom 14:10–12.

E nwere oge a rụtụrụ aka na ya dị ka “otu awa,” mgbe anyị niile ga-eguzo ka e kpee anyị ikpe. Ụka Ndị Adventist Ụbọchị nke Asaa nke Laodisia maara nke ọma na ikpe ahụ malitere n’ụbọchị 22 nke Ọktoba, 1844, mgbe Kraịst rụchara ọrụ Ya n’ebe nsọ nke ụlọ nsọ dị n’eluigwe, ma ha ajụla ịhụ na ikpe ahụ na-anọchi anya usoro ikpe na-aga n’ihu nke nwere nkọwa zuru ezu nke ukwuu. Ha na-aghọta na mgbe Kraịst kwagara n’Ebe Kacha Nsọ ma malite ikpe ikpe n’afọ 1844, Ọ malitere n’ebe ndị nwụrụ n’okwukwe Kraịst nọ. Ha na-aghọta na usoro ikpe ahụ malitere n’ebe Adam nọ ma gaa n’ihu n’usoro site n’ihe ndekọ akụkọ ihe mere eme nke ụmụ mmadụ, malite na Adam gawa. Ha maara na e nwere oge Kraịst na-akwụsị ikpe ndị nwụrụ anwụ ikpe, nakwa na mgbe ahụ Ọ na-amalite ọrụ Ya nke ikpe ndị dị ndụ n’oge ahụ ikpe. Ma “ọdịnala na omenala” emewo ka ha kpuo ìsì.

“‘Nke a bụkwa ndụ ebighị ebi: ka ha mara Gị, onye bụ nanị ezi Chineke, marakwa Jizọs Kraịst, onye Ị zitere.’ Lee ka ọ dị mkpa ka ndị ikom na ndị inyom na-ekwupụta na ha na-asọpụrụ Chineke ghọta Akwụkwọ Nsọ. Ọ bụ n’ụzọ a ka a na-azụlite ha n’ozizi ziri ezi, ha wee gbanye mgbọrọgwụ ma nwee ntọala siri ike n’eziokwu ahụ, guzosiekwa ike n’ihe ọmụma banyere Jizọs Kraịst. Ma a gaghị agwakọta ọdịnala na omenala ụmụ mmadụ na eziokwu ndị dị nsọ nke mkpughe. Kraịst gwara ndị na-eme nke a sị, ‘Unu na-eme nnọọ nke ọma n’ịjụ iwu Chineke, ka unu wee debe ọdịnala nke unu.’ Nke a bụkwa eziokwu ugbu a dị nnọọ ka ọ bụ mgbe Kraịst nọ n’ụwa, mgbe a jụrụ Ya ma kpọgide Ya n’obe.

“‘Nyochaanụ Akwụkwọ Nsọ.’ Mụọnụ ihe, kpeenụ ekpere, kwerenụkwa. Werenụ Baịbụl n’enweghị ajọ mbunobi, na mmụọ dị umeala n’obi ma dị njikere ịmụta ihe, ma, ka nghọta unu ghere oghe nye mmetụta nke Mmụọ Chineke, kwerenụ ka ike ya nke na-eme ka mmadụ kwenye kpụzie ndụ na akọ na uche unu. Taa, olu sitere na Kalvari na-agwa mkpụrụ obi ọ bụla okwu n’ụda olu ebere. Ka mmadụ niile hụ na nanị olileanya ha bụ ịnụ, ịnabata, na ịṅụrị ọṅụ n’eziokwu ahụ nke bụ ike Chineke na-eweta nzọpụta nye ndị niile kwere.” Bible Echo, Septemba 2, 1895.

Ndị Adventist Ụbọchị Asaa nke Laodisia na-aghọta na e nwere otu “awa” a kapịrị ọnụ nke ruru ma bụrụ akara mmalite nke ikpe a na-ekpe ndị nwụrụ anwụ n’Ọktoba 22, 1844, ma ha na-ajụ ịghọta na e nwere oge Kraịst malitere ikpe ndị dị ndụ ikpe. Dị ka ọ dị n’ihe gbasara mmalite ikpe a na-ekpe ndị nwụrụ anwụ, a na-egosikwa ikpe a na-ekpe ndị dị ndụ n’okwu amụma Ya. Pita na-akọwapụta oge ahụ, nke ọ na-akpọ “oge mweghachi ihe niile.”

Ya mere, chegharịanụ, chigharịakwanụ, ka e wee hichapụ mmehie unu, mgbe oge ume ọhụrụ ga-esi n’ihu Onyenwe anyị bịa; Ọ ga-ezigakwa Jizọs Kraịst, onye e kwusaara unu na mbụ. Ọrụ Ndịozi 3:19, 20.

N’ikpe ahụ, a na-ehichapụ mmehie, mana ọ bụ naanị ma ọ bụrụ na anyị ekwupụtala mmebi iwu ndị anyị mere ma gbahapụkwa ha. Ọ bụrụ na anyị ekwupụtaghị mmehie ndị ahụ ma gharakwa ịgbahapụ ha, a na-ehichapụ aha anyị. N’ikpe ahụ, e nwere akwụkwọ nke nwere aha ndị kwupụtara na ha nwere okwukwe na Kraịst, na akwụkwọ ọzọ nke e dekọrọ mmehie ọ bụla anyị mere n’ime ya. E nwekwara akwụkwọ ncheta.

Anọgidere m na-ele anya ruo mgbe e debere ocheeze ndị ahụ, Onye Dị Adị Kemgbe Ochie wee nọdụ ala. Uwe ya dị ọcha dị ka snoo, ntutu isi ya dịkwa ka ajị atụrụ dị ọcha kpamkpam: ocheeze ya dị ka ire ọkụ, wiil ya dịkwa ka ọkụ na-ere ere. Iyi ọkụ si n’ihu ya pụta na-asọpụta: puku ugboro puku na-ejere ya ozi, puku iri ugboro puku iri guzokwa n’ihu ya: a nọdụrụ ikpe, e meghekwara akwụkwọ ndị ahụ. Daniel 7:9, 10.

N’akwụkwọ Mkpughe, a na-ekpe ndị furu efu ikpe mgbe ọbịbịa Kraịst nke ugboro abụọ gasịrị, ma a na-ekpe ndị a zọpụtara ikpe tupu ọbịbịa Kraịst nke ugboro abụọ.

M wee hụ ndị nwụrụ anwụ, ndị nta na ndị ukwu, ka ha guzo n'ihu Chineke; e wee meghee akwụkwọ ndị ahụ: e meghekwara akwụkwọ ọzọ, nke bụ akwụkwọ nke ndụ: e wee kpee ndị nwụrụ anwụ ikpe site n'ihe ndị e dere n'akwụkwọ ndị ahụ, dị ka ọrụ ha si dị. Mkpughe 20:12.

N’ikpe ahụ, e nwere akwụkwọ atọ: akwụkwọ ndụ, akwụkwọ mmehie na akwụkwọ ncheta.

Mgbe ahụ, ndị na-atụ egwu Onyenwe anyị na-agwarịta ibe ha okwu mgbe mgbe: Onyenwe anyị wee ṅaa ntị wee nụ ya, e wee dee akwụkwọ ncheta n'ihu ya maka ndị na-atụ egwu Onyenwe anyị, ndị na-atụgharịkwa uche n'aha ya. Ha ga-abụkwa ndị nke m, ka Onyenwe anyị nke usuu ndị agha na-ekwu, n'ụbọchị ahụ mgbe m ga-achịkọta ọla m ndị dị oké ọnụ ahịa; m ga-emekwara ha ebere, dị ka mmadụ si emere nwa ya nwoke nke na-ejere ya ozi ebere. Mgbe ahụ, unu ga-alaghachi, wee mata ọdịiche dị n'etiti onye ezi omume na onye ajọ omume, n'etiti onye na-ejere Chineke ozi na onye na-adịghị ejere ya ozi. Malakaị 3:16–18.

Ikpe ahụ na-ekewapụ ndị a zọpụtara n’ebe ndị furu efu nọ, dị ka e si ekpebi site n’akwụkwọ ndekọ atọ nke eluigwe. Malakaị na-akọwa ndị a zọpụtara dị ka ndị “tụrụ egwu Onyenwe anyị.” Pita na-akọwapụta oge ụmụ mmadụ dị ndụ ma nwee ike ichegharị ma bụrụ ndị a gbanwere. Iji chegharịa, mkpụrụ obi aghaghị ịdị ndụ. Dị ka Pita si kwuo, oge awa ikpe ndị dị ndụ bụ “oge ume ọhụrụ.” N’ụbọchị 11 nke Septemba, 2001, usoro ikpe ahụ nke malitere n’ụbọchị 22 nke Ọktoba, 1844, bịara ná njedebe, Ọ malitekwara ọrụ Ya nke ikpe ndị dị ndụ ikpe. Usoro ikpe nke na-aga n’ihu site n’otu ọkwa ruo n’ọzọ amalitelarị n’afọ 1844: usoro malitere n’ebe ndị nwụrụ anwụ nọ, bụ ndị e dekọrọ aha ha n’akwụkwọ ndụ.

N’ụbọchị 9/11, Kraịst biliri ọtọ ịmalite akụkụ ikpe nke na-esote. N’ikpe ndị dị ndụ, Ọ ga-arịọkwa ndị mmadụ “arịrịọ”. Kraịst anaghị arịọ ndị nwụrụ anwụ arịrịọ, n’ihi na ndị nwụrụ anwụ amaghị ihe ọ bụla, n’ihi na, dị ka Jizọs mere ka o doo anya n’akụkọ banyere Mata, Meri na Lazarọs, ọnwụ bụ ụra.

N’ihi na onye ọ bụla so ná ndị niile dị ndụ nwere olileanya: n’ihi na nkịta dị ndụ ka ọdụm nwụrụ anwụ mma. N’ihi na ndị dị ndụ maara na ha ga-anwụ: ma ndị nwụrụ anwụ amaghị ihe ọ bụla, ha enwekwaghịkwa ụgwọ ọrụ ọzọ; n’ihi na e chefuola ncheta ha. Ọzọkwa, ịhụnanya ha, na ịkpọasị ha, na anyaụfụ ha, alawo ugbu a n’iyi; ha enwekwaghịkwa òkè ọzọ ruo mgbe ebighị ebi n’ihe ọ bụla a na-eme n’okpuru anyanwụ. Eklisiastis 9:4–6.

Ka Jizọs wee rịọ ụmụ mmadụ arịrịọ, ụmụ mmadụ aghaghị ịdị ndụ.

Ihe ndị a ka o kwuru: mgbe nke ahụ gasịrị, ọ sịrị ha, Enyi anyị Lazarọs na-ehi ụra; ma ana m aga ka m kpọtee ya n'ụra. Mgbe ahụ ndị na-eso ụzọ ya sịrị, Onyenwe anyị, ọ bụrụ na ọ na-ehi ụra, ọ ga-agbake. Ma Jizọs kwuru banyere ọnwụ ya: ma ha chere na o kwuru banyere izu ike n'ụra. Mgbe ahụ Jizọs gwara ha hoo haa, Lazarọs anwụọla. Jọn 11:11–14.

Pita mere ka a mata na “oge ume ọhụrụ” bụ “awa” a na-amalite ikpe ndị dị ndụ ikpe, n’oge ahụkwa a na-eziga Jizọs, ma mgbe Ọ bịarutere, Ọ “na-eguzo” ma “na-arịọ arịrịọ.”

Onyenwe anyị na-ebili ịrụ ụka n’ikpe, ọ na-eguzokwa ikpe ndị mmadụ ikpe. Onyenwe anyị ga-abanye n’ikpe megide ndị okenye nke ndị ya na ndị isi ha: n’ihi na unu eripịala ubi vaịn ahụ; ihe unu kwakọrọ n’aka ndị ogbenye dị n’ụlọ unu. Aịzaya 3:13, 14.

Ellen White na-akọwapụta mgbe Onyenwe anyị “na-ebili,” ma ọ bụ dị ka Aịzaya si kwuo, “Onyenwe anyị na-eguzo ọtọ” iji “rụrịta ụka n’ikpe” nakwa iji “kpee ndị mmadụ ikpe.”

“Ugbu a, a na-anụ akụkọ na m ekwupụtala na nnukwu ebili mmiri ga-ekpochapụ New York? Ekwubeghị m nke a ma ọlị. Ihe m kwuru mgbe m na-ele nnukwu ụlọ ndị a na-ewuli n’ebe ahụ, ala n’elu ala, bụ, ‘Lee ihe ndị jọgburu onwe ha ga-eme mgbe Onyenwe anyị ga-ebili ime ka ụwa maa jijiji n’ụzọ dị egwu! Mgbe ahụ ka okwu ndị dị na Mkpughe 18:1–3 ga-emezu.’ Isi nke iri na asatọ nke Mkpughe dum bụ ịdọ aka ná ntị banyere ihe na-abịakwasị ụwa. Ma enweghị m ìhè ọ bụla kpọmkwem banyere ihe na-abịakwasị New York, ma e wezụga na m maara na otu ụbọchị a ga-akwatu nnukwu ụlọ ndị dị n’ebe ahụ site n’ike Chineke nke na-atụgharị ihe ma na-ekpu ha ihu n’ala. Site n’ìhè e nyere m, amaara m na mbibi dị n’ụwa. Otu okwu sitere n’aka Onyenwe anyị, otu mmetụ nke ike ya dị ukwuu, ihe owuwu ndị a buru ibu ga-adakwa. A ga-enwe ihe omume ndị anyị na-apụghị ichetụ n’echiche otú ha ga-esi dị egwu.” Review and Herald, Julaị 5, 1906.

Nwanne Nwanyị White kọwakwara na mmụọ ozi ahụ nke rịdatara na Mkpughe isi nke iri, ji obere akwụkwọ ghere oghe n’aka Ya, bụ Jizọs Kraịst n’onwe Ya.

“Mmụọ ozi ahụ dị ike nke nyere Jọn ntụziaka abụghị onye ọzọ ma ọ bụghị Jizọs Kraịst n’onwe Ya. Otú O si tụkwasị ụkwụ aka nri Ya n’elu oké osimiri na ụkwụ aka ekpe Ya n’elu ala akọrọ na-egosi òkè Ọ na-ekere n’ihe omume ndị ikpeazụ nke oké esemokwu ahụ Ya na Setan na-enwe. Ọnọdụ a na-egosi ike na ikike Ya kachasị elu n’elu ụwa dum.” Nkọwa Akwụkwọ Nsọ nke Ndị Adventist Ụbọchị nke Asaa, mpịakọta 7, 971.

Ọrụ Jizọs “na-arụ n’ihe omume ndị ikpeazụ” na-anọchi anya ọrụ Ya dị ka nnukwu onye nchụàjà nke eluigwe.

Ya mere, ụmụnna dị nsọ, ndị so keta òkè n’òkù nke eluigwe, tụleenụ Onyeozi na Onyeisi Nchụàjà nke nkwupụta okwukwe anyị, bụ Kraịst Jizọs. Ndị Hibru 3:1.

Ọ bụghị nanị na Nwanne Nwanyị White na-egosi na mmụọ ozi nke Mkpughe isi iri bụ Kraịst, kama ọ na-egosikwa na ndị mmụọ ozi atọ nke Mkpughe isi iri na anọ bụ ihe nnọchianya nke Kraịst, n’ihi na ọ na-arịba ama na ndị Protestant n’akụkọ ihe mere eme nke ndị Millerite kpọgidere ozi atọ ahụ n’obe dị ka ndị Juu kpọgidere Kraịst n’obe.

“Ọtụtụ ndị na-ele omume ndị Juu n’ịjụ Kraịst na ịkpọgide Ya n’obe anya n’oke ụjọ; ka ha na-agụkwa akụkọ banyere mmeso ọjọọ na-emenye ihere e mesoro Ya, ha na-eche na ha hụrụ Ya n’anya, nakwa na ha agaraghị agọnahụ Ya dị ka Pita mere, ma ọ bụ kpọgide Ya n’obe dị ka ndị Juu mere. Ma Chineke, onye maara obi mmadụ niile, etinyewo n’ule ịhụnanya ahụ ha kwuru na ha nwere n’ebe Jizọs nọ. Eluigwe niile jiri mmasị kasị ukwuu lelee otú e si anabata ozi mmụọ ozi mbụ ahụ. Ma ọtụtụ ndị kwuru na ha hụrụ Jizọs n’anya, ndị kwakwara ákwá mgbe ha na-agụ akụkọ banyere obe, chịrị ozi ọma banyere ọbịbịa Ya ọchị. Kama iji ọṅụ nabata ozi ahụ, ha kwupụtara na ọ bụ nduhie. Ha kpọrọ ndị hụrụ mpụta Ya n’anya asị, wee chụpụ ha n’ụka. Ndị jụrụ ozi mbụ ahụ apụghị irite uru n’ozi nke abụọ; ha eriteghịkwa uru na mkpu etiti abalị ahụ, nke e bu n’obi iji kwadebe ha ka ha soro Jizọs, site n’okwukwe, banye n’ebe kasị nsọ nke ebe nsọ eluigwe. Sitekwa n’ịjụ ozi abụọ ndị bu ụzọ, ha emewo ka nghọta ha gbaa ọchịchịrị nke ukwuu nke na ha apụghị ịhụ ìhè ọ bụla n’ozi mmụọ ozi nke atọ, nke na-egosi ụzọ e si abanye n’ebe kasị nsọ ahụ. Ahụrụ m na dị ka ndị Juu kpọgidere Jizọs n’obe, otú ahụ ka ụka ndị bụ ụka naanị n’aha kpọgideworo ozi ndị a n’obe; n’ihi ya, ha amaghị ụzọ e si abanye n’ebe kasị nsọ ahụ, ha apụghịkwa irite uru n’arịrịọ Jizọs na-arịọchitere ha n’ebe ahụ. Dị ka ndị Juu, ndị chụrụ àjà ha na-abaghị uru, ha na-ebuli ekpere ha na-abaghị uru elu gaa n’ime ụlọ ahụ Jizọs siworo pụọ; Setan, bụ́ onye nduhie ahụ na-atọ ụtọ, na-egosipụta onwe ya dị ka onye okpukpe, na-edugakwa uche ndị a na-ekwupụta na ha bụ Ndị Kraịst n’ebe onwe ya nọ, na-eji ike ya, ihe ịrịba ama ya na ihe ebube ụgha ya arụ ọrụ iji jidesie ha ike n’ọnyà ya.” Ihe Odide Ndị Mbụ, 259–261.

Ndị mmụọ ozi dị n’akwụkwọ Mkpughe na-anọchi anya Jizọs Kraịst n’onwe ya, mmụọ ozi nke Mkpughe isi iri na asatọ, onye rịdatara mgbe e ji mmetụ aka Chineke kwatuo nnukwu ụlọ ndị dị na New York n’abalị 11 nke Septemba, 2001, bụkwa Kraịst. Pita gosiri na mgbe ikpe ndị dị ndụ malitere, bụ́ oge ọ kọwara dị ka “oge inweta ume ọhụrụ,” Chineke ga-ezite Jizọs. Ihe Pita kpọrọ “inweta ume ọhụrụ” bụ mmiri ozuzo ikpeazụ, nke a kọwara na ọ na-abịa mgbe mmụọ ozi nke Mkpughe isi iri na asatọ na-arịdata.

“Mmiri ozuzo ikpeazụ ga-ezokwasị ndị Chineke. Mmụọ ozi dị ike ga-esi n’eluigwe rịdata, a ga-ejikwa ebube ya mee ka ụwa dum nwee ìhè.” Review and Herald, Eprel 21, 1891.

N'ụbọchị 9/11, Jizọs biliri ime ka ụwa maa jijiji nke ukwuu, ịmalite ikpe ndị dị ndụ, nakwa iso ndị Ya “rụrịta ụka.” Ọ na-esite n’Okwu amụma Ya arụrịta ụka. Ma ọ bụ ezie na chọọchị ndị Adventist Ụbọchị nke Asaa nke Laodisia maara na usoro ikpe ahụ na-aga n’ihu n’ọkwa n’ọkwa, ha amaghị na a malitere ikpe ha mgbe nnukwu ụlọ ndị dị n’obodo New York dara.

Ee, ụgbala nọ n’eluigwe maara oge a kara aka nye ya; nduru ọhịa na okwuru na ilo na-edebe oge ọbịbịa ha; ma ndị m amaghị ikpe Onyenwe anyị. Olee otú unu si asị, Anyị bụ ndị maara ihe, iwu Onyenwe anyị dịkwa n’aka anyị? Lee, n’ezie, ọ bụ n’efu ka o mere ya; mkpịsị akwụkwọ ndị odeakwụkwọ bụ ihe efu. Ihere emeela ndị maara ihe, ụjọ ejidela ha, e jidekwala ha: lee, ha ajụla okwu Onyenwe anyị; gịnịkwa bụ amamihe dị n’ime ha? Jeremaya 8:7–9.

Mgbe Kraịst guzoro ikpe okwu n’oge 9/11, Ọ kpọrọ ndị Ya ka ha chọọ “ụzọ ochie” Jeremaịa kwuru banyere ha.

“Onye iro ahụ na-achọ ịdọpụ uche ụmụnna anyị ndị nwoke na ndị nwanyị pụọ n’ọrụ ịkwadebe otu ìgwè mmadụ ka ha guzosie ike n’ụbọchị ikpeazụ ndị a. A haziri arụmụka aghụghọ ya iji dupụ uche ndị mmadụ pụọ n’ihe ize ndụ na ọrụ dịịrị ha n’oge a. Ha na-ele ìhè ahụ Kraịst si n’eluigwe bịa inye Jọn maka ndị Ya anya dị ka ihe na-abachaghị uru. Ha na-akụzi na ihe omume ndị dị nnọọ n’ihu anyị adịghị mkpa ruo n’ókè nke na e kwesịrị ilebara ha anya n’ụzọ pụrụ iche. Ha na-eme ka eziokwu nke sitere n’eluigwe ghara inwe mmetụta, na-anapụkwa ndị Chineke ahụmahụ ha nwere n’oge gara aga, na-enye ha sayensị ụgha n’ọnọdụ ya. ‘Otú a ka Onyenwe anyị na-ekwu: Guzonụ n’ụzọ dị iche iche, leenụ anya, jụọnụ ase banyere ụzọ ochie, ebe ezi ụzọ dị, ma jeenụ ije n’ime ya.’ [Jeremaịa 6:16.]

“Ka onye ọ bụla ghara ịchọ ịkwatu ntọala okwukwe anyị,—ntọala ndị a tọrọ ná mmalite ọrụ anyị, site n’ịmụ Okwu ahụ n’ekpere na site ná mkpughe. Ọ bụ n’elu ntọala ndị a ka anyị nọworo na-ewu ihe ruo ihe karịrị afọ iri ise. Ndị mmadụ pụrụ iche na ha achọtala ụzọ ọhụrụ, na ha pụrụ ịtọ ntọala siri ike karịa nke a tọrọ; ma nke a bụ nnukwu aghụghọ. ‘Ọ dịghị onye pụrụ ịtọ ntọala ọzọ ma e wezụga nke a tọrọlarị.’ [1 Ndị Kọrịnt 3:11.] N’oge gara aga, ọtụtụ ndị agbaala mbọ iwulite okwukwe ọhụrụ, ịtọlite ụkpụrụ ọhụrụ; ma ogologo oge hà aṅaa ka ihe ha wuru guzoro? O teghị aka, ọ dara; n’ihi na ọ bụghị n’elu Oké Nkume ahụ ka a tọrọ ntọala ya.” Akaebe, mpịakọta 8, 296, 297.

Ọjụjụ ụka Ndị Adventist Ụbọchị nke Asaa nke Laodisia jụrụ ịlaghachi n’eziokwu ndị e guzobere n’akụkọ ihe mere eme nke ndị Millerite emeela ka ha pụọ n’“ụzọ” Chineke, ha wee họrọ ụzọ ọhụrụ nke nkwa efu nke “ọdịnala na omenala” na-akwado.

Gbaanụ ọsọ gaa ebe a na ebe ahụ n’okporo ámá Jerusalem, leenụ anya ugbu a, chọpụtakwanụ, chọọnụ n’ámá ya ndị sara mbara, ma unu pụrụ ịchọta otu onye, ma e nwere onye ọ bụla na-ekpe ikpe ziri ezi, onye na-achọ eziokwu; m ga-agbagharakwa ya. Ọ bụ ezie na ha na-asị, Onyenwe anyị dị ndụ; n’ezie, ha na-aṅụ iyi ụgha. Onyenwe anyị, ọ́ bụghị eziokwu ka anya gị dịkwasịrị? I tiwo ha ihe, ma ha enwebeghị mwute; i ripịawo ha, ma ha ajụwo ịnabata ịdọ aka ná ntị: ha emewo ka ihu ha sie ike karịa nkume; ha ajụwo ịlaghachi. N’ihi ya, m sịrị, N’ezie, ndị a bụ ndị ogbenye; ha bụ ndị nzuzu: n’ihi na ha amaghị ụzọ Onyenwe anyị, ha amaghịkwa ikpe Chineke ha. M ga-agakwuru ndị ukwu, m ga-agwakwa ha okwu; n’ihi na ha amawo ụzọ Onyenwe anyị na ikpe Chineke ha: ma ndị a niile agbajiwo yok ahụ, dọbiekwa agbụ ndị ahụ. Jeremaịa 5:1–5.

Ndị Adventist nke Ụbọchị nke Asaa ga-aza ajụjụ maka ịjụ ịhụ usoro ikpe ahụ dị ka e si kọwaa ya n’okwu amụma Chineke. Ellen White na-egosi n’ụzọ doro anya na ndị a kara akara n’isi nke asaa nke Mkpughe bụ otu ndị ahụ a kara akara n’isi nke itoolu nke Ezikiel.

“Ịka ndị ohu Chineke akara a bụ otu ihe ahụ e gosiri Ezikiel n’ọhụụ.” Akaebe Nye Ndị Ozi, 445.

N’Ezikiel isi nke itoolu, Jeruselem na-anọchi anya Ụka Ndị Adventist Ụbọchị nke Asaa.

“N’ebe a, anyị na-ahụ na ọgbakọ—ebe nsọ Onyenwe anyị—bụ nke mbụ otiti iwe Chineke dakwasịrị. Ndị okenye ahụ, ndị Chineke nyeworo ìhè dị ukwuu, bụ́kwa ndị guzoworo dị ka ndị nche ọdịmma ime mmụọ nke ndị mmadụ, emebiwo ntụkwasị obi a tụkwasịrị ha. Ha kwụwo n’echiche na ọ dịghị anyị mkpa ịtụ anya ọrụ ebube na ngosipụta pụtara ìhè nke ike Chineke dị ka n’oge gara aga. Oge agbanweela. Okwu ndị a na-eme ka ekweghị ekwe ha sikwuo ike, ha na-asịkwa: Onyenwe anyị agaghị eme ihe ọma, Ọ gaghịkwa eme ihe ọjọọ. Ọ bụ Onye nwere ebere nke ukwuu nke na Ọ gaghị abịakwute ndị Ya ikpe ha ikpe. Ya mere, ‘Udo na nchekwa’ bụ mkpu si n’ọnụ ndị ikom na-agaghị ebuli olu ha ọzọ ma ọlị dị ka opi iji gosi ndị Chineke mmebi iwu ha na ụlọ Jekọb mmehie ha. Nkịta ogbi ndị a, ndị na-ekweghị ịgbọ ụja, bụ ndị ịbọ ọbọ ziri ezi nke Chineke a kpasuru iwe na-adakwasị. Ndị ikom, ụmụ agbọghọ, na ụmụntakịrị niile na-alakọ n’iyi.” Akaebe, mpịakọta 5, 211.

N’ụbọchị 11 nke Septemba, 2001, ikpe a na-ekpe ndị dị ndụ malitere. Ọ malitere n’etiti ndị na-ekwupụta na ha bụ ndị Chineke, wee si n’ebe ndị ndú nọ gaa n’ebe ndị òtù ụka nkịtị nọ. Mgbe ikpe a na-ekpe ụka Chineke gwụchara, usoro ikpe ahụ ga-aga n’ihu ruo n’ebe ndị na-anọghị n’etiti ndị na-ekwupụta na ha bụ ndị Chineke nọ.

N’ihi na oge eruola ka ikpe malite n’ụlọ Chineke: ọ bụrụkwa na ọ ga-ebu ụzọ malite n’ebe anyị nọ, gịnị ga-abụ ọgwụgwụ ndị na-adịghị erubere ozi ọma Chineke isi? 1 Pita 4:17.

“Ozi ọma” ahụ a na-adịghị erubere isi bụ “ozi ọma ebighị ebi” nke mmụọ ozi mbụ dị na Mkpughe isi iri na anọ na-ekwusa; ọ bụghị nanị na ọ na-ekwusa “awa” nke ikpe Chineke, kama ọ na-akpọkwa ụmụ mmadụ ka ha “tụọ Chineke egwu.” Ọ bụ ndị na-atụ Chineke egwu n’akwụkwọ Malakaị ka e dere aha ha n’akwụkwọ ncheta.

Na-asị n’oké olu, Tụọnụ egwu Chineke, nyekwanụ ya otuto; n’ihi na awa ikpe ya eruwo: kpọọkwanụ isiala nye onye kere eluigwe, na ụwa, na oké osimiri, na isi iyi mmiri. Mkpughe 14:7.

Usoro ikpe na-amalite n’ebe ndị Chineke na ha gbara ndụ nọ, n’afọ 1844 kwa, Onyenwe anyị gafere ndị Ya na ha gbara ndụ na mbụ wee soro òtù ndị Millerite gbaa ndụ. Ndị Protestant nke oge ahụ bụ ndị a gafere mgbe Onyenwe anyị họọrọ ndị ọhụrụ Ya na ha ga-agba ndụ, dị ka O mere n’ebe ndị ahụ si n’Ijipt pụta site n’Oké Osimiri Uhie nọ n’akụkọ ihe mere eme nke Mosis, Joshua na Keleb. E gosipụtara otu usoro ahụ n’ọgwụgwụ Izrel, mgbe Chineke gbara Izrel oge ochie alụkwaghịm wee soro nwunye ọhụrụ Ya—chọọchị Ndị Kraịst—gbaa ndụ. Chọọchị ahụ banyere n’ohu nke ọchịchịrị ọchịchị poopu ruo afọ 1,260, dị ka afọ 430 nke ọchịchịrị ndị Izrel oge ochie nọ na ya n’Ijipt si bụrụ ihe nnọchianya ya. Mgbe chọọchị Ndị Kraịst si n’ọchịchịrị ọchịchị poopu pụta n’afọ 1798, ha bụzi Ndị Kraịst Protestant. Mgbe nke ahụ gasịrị, a nwalere ha, e wee gafee ha n’afọ 1844, dị ka e mere ndị ahụ nwụrụ n’ọzara tupu ha abanye n’Ala Nkwa ahụ, nakwa ndị Juu ahụ a gbara alụkwaghịm mgbe Kraịst lụrụ nwunye Ya bụ́ chọọchị Ndị Kraịst. Na 9/11, e megharịrị usoro nnwale ahụ e nwere n’oge Mosis, n’oge Kraịst na n’afọ 1844.

Jizọs Kraịst bụ otu onye ahụ ụnyaahụ, na taa, na ruo mgbe ebighị ebi. Ndị Hibru 13:8.

Ellen White na-akọwapụtakwa ụkpụrụ a:

“Ọrụ Chineke n’ụwa na-egosipụta, site n’ọgbọ ruo n’ọgbọ, myirịta dị ịrịba ama n’oké mmezigharị ọ bụla ma ọ bụ mmegharị okpukpe ọ bụla. Ụkpụrụ Chineke ji emeso ụmụ mmadụ ihe na-abụ otu mgbe niile. Mmegharị ndị dị mkpa nke oge a nwere ndị yiri ha n’ime mmegharị ndị mere n’oge gara aga, ahụmahụ chọọchị n’ọgbọ ndị gara aga nwekwara ihe mmụta ndị bara oké uru maka oge anyị.” Oké Esemokwu, 343.

Oge mbụ Kraịst na otu ndị a họọrọ gbara ndụ bụ mgbe a napụtara ha n’Oké Osimiri Uhie. O mere nke a iji mezuo amụma Abraham, nke kọwapụtara ịgba ohu nke ndị Chineke n’Ijipt, nke na-ese onyinyo ịgba ohu nke Izrel nke ime mmụọ n’Oge Ọchịchịrị nke ọchịchị popu. Ndọrọ n’agha n’Ijipt abụghị nanị onyinyo nke ndọrọ n’agha n’Oge Ọchịchịrị, kama ọ bụkwa onyinyo nke ndọrọ n’agha nke Izrel oge ochie na Babilọn.

“N’ime ogologo oge a nke mkpagbu na-akwụsịghị akwụsị, ụka Chineke dị n’ụwa nọ n’ezie na ndọrọ n’agha, dị nnọọ ka ụmụ Izrel nọ na ndọrọ n’agha na Babilọn n’oge a chụpụrụ ha n’ala ha.” Ndị Amụma na Ndị Eze, 714.

Ịbụ ohu n’Ijipt, nke mezuru amụma Ebreham, na-egosikwa na a ga-ekpekwa mba ahụ ndị Chineke biri na ya n’oge ịbụ ohu ahụ ikpe.

Ọ sịkwara Abram, Mara nke ọma na mkpụrụ gị ga-abụ ndị ọbịa n’ala na-abụghị nke ha, ha ga-ejekwara ndị ala ahụ ozi; ndị ahụ ga-emekpọkwa ha ọnụ ruo afọ narị anọ; M ga-ekpekwa mba ahụ ha ga-ejere ozi ikpe: emesịa, ha ga-eji akụ na ụba dị ukwuu pụọ. Jenesis 15:13, 14.

Mgbe ndị ahụ a họpụtara si n’Ijipt pụta, e mezuru ikpe a mara Ijipt n’ime mmiri Oké Osimiri Uhie. Mgbe afọ iri asaa nke ndọrọ n’agha na Babilọn gasịrị, alaeze ukwu Midia na Peshia kwaturu Babilọn. Mgbe ndị Protestant nke Oge Ọchịchịrị si n’oge mkpagbu sitere n’aka popu pụta, Ọchịagha Berthier nke Napoleon dọọrọ popu n’agha, onye na-emegide Kraịst wee nwụọ n’ala a chụgara ya biri otu afọ ka e mesịrị.

Ọ dịghị mkpa ụdị ọdịnala ma ọ bụ omenala mmadụ na-ezo n’azụ ya iji leghara ozi na-eme ka a mata awa ikpe Chineke anya; ma chọọchị ma ọchịchị obodo nọ n’okpuru usoro ikpe ahụ. N’ụbọchị 11 nke ọnwa Septemba, 2001, ikpe ndị dị ndụ malitere, chọọchị Adventist Ụbọchị nke Asaa nke Laodisia wee malite oge ikpe ya, mgbe Kraịst biliri ime ka ụwa maa jijiji nke ukwuu nakwa ịrịọ chọọchị Ya arịrịọ ka ọ laghachi n’ụzọ ochie. Chọọchị ahụ bụ ndị mbụ nke ọgbụgba ndụ, ndị a na-agafe, a ga-ekpekwa ndị họọrọ n’ezie ịlaghachi n’ụzọ ochie n’ịzaghachi arịrịọ Kraịst ikpe mgbe nke ahụ gasịrị. Afọ 2020 bụ ókè kewara ikpe ndị mbụ nke ọgbụgba ndụ na ikpe ndị ọhụrụ nke ọgbụgba ndụ. Mba ebe e guzobere ndị mbụ nke ọgbụgba ndụ na mbụ nọkwa n’okpuru otu usoro ikpe ahụ kpọmkwem. Ikpe mba ahụ malitere n’afọ 1861 mgbe Agha Obodo malitere.

N’ụbọchị 9/11, akụkụ mbụ n’ime akụkụ abụọ ahụ mejupụtara mpi Rịpọblikan nke anụ ọhịa ahụ si n’ala pụta nke a kọwara n’Akwụkwọ Mkpughe malitere ịnata ikpe ya, tinyere ụka Ndị Adventist nke Ụbọchị Asaa nke Laodisia. Akụkụ ahụ nke mpi Rịpọblikan bụ otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Demọkrat, nke bịakwara ná njedebe ya n’afọ 2020 mgbe e zuuru ntuli aka e ji họpụta Joe Biden.

Malite n’afọ 2020, ikpe ndị dị ndụ malitere n’ebe akụkụ nke abụọ nke mpi Republican nọ, bụ́ nke otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Republican na-anọchi anya ya. Ọ malitekwara n’ebe ndị nweburu mmekọrịta na chọọchị ndị Adventist Ụbọchị nke Asaa nke Laodisia nọ. Ikpe e kpere otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Democratic, bụ́ nke gwụchara n’afọ 2020, butere nkewa n’ọtụtụ akụkụ n’ime otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Democratic, nkewa nke nọgideworo na-aga n’ihu ka usoro ikpe ahụ nọgideworo na-aga n’ihu. Ugbu a, otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Democratic bụ otu nke acha uhie uhie (ndị Kọmunist) na acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ (ndị na-akwado echiche ọchịchị Islam). Usoro ikpe otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Republican bịara ná njedebe n’abalị 3 nke ọnwa Nọvemba, afọ 2026, afọ narị abụọ na iri ise mgbe afọ 1776 gasịrị. Dị ka o mere n’ebe otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Democratic nọ, otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Republican ekewaala ma gbasaa n’iberibe ugbu a n’ụzọ na-adịgide adịgide, dị nnọọ ka otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Democratic dara ma gbasaa n’iberibe n’afọ 2020.

N’afọ 2020, e mechiri ọnụ ụzọ nye oge mbụ nke ma mpi Republican ma mpi Protestant nke anụ ọhịa ahụ si n’ala pụta, nke dị na Mkpughe isi iri na atọ. N’abalị 3 nke ọnwa Nọvemba, 2026, e mechiri ọnụ ụzọ nye oge nke abụọ nke mpi Republican, ọnụ ụzọ dịkwa nso imechi nye ndị nke ọgbụgba ndụ ọhụrụ ahụ, ya bụ, oge nke abụọ nke mpi Protestant nke anụ ọhịa ahụ si n’ala pụta. Mgbe ọnụ ụzọ ahụ mechiri, a ga-emechizi ọnụ ụzọ oge amara nye anụ ọhịa ahụ bu mpi abụọ ahụ. E ji akụkọ ihe mere eme mbụ nke ndị ọgbụgba ndụ a họpụtara, bụ́ ndị nọ n’okpuru amụma Abraham banyere ndị a họpụtara, mee ihe atụ nke ọnụ ụzọ abụọ ahụ fọdụrụ ka e mechie n’ikpe a na-ekpe ndị dị ndụ. Kraịst na-eji mmalite eme ihe atụ nke ọgwụgwụ mgbe niile. Mgbe ndị Hibru tere ọbara n’ogidi ọnụ ụzọ n’oge Ememme Ngabiga mbụ, ọnụ ụzọ ahụ nọchiri anya ọnụ ụzọ na-esote n’akụkọ ihe mere eme anyị. Mgbe Fero nwụrụ n’ime mmiri Oké Osimiri Uhie, ọnụ ụzọ nke abụọ n’akụkọ ihe mere eme ahụ bụ ihe atụ nke ọnụ ụzọ a ga-emechi nye mba United States n’oge iwu Sọnde nke ga-abịa n’oge na-adịghị anya.

Okwu Chineke amawo ndị nke Chineke ikpe n’ihi na ha aghọtaghị ikpe Chineke, ndị nọkwa n’èzí chọọchị Chineke nọ n’okpuru otu amamikpe ahụ. Ndị nke Chineke ga-agafe ule ikpeazụ ahụ ma ọ bụ daa ya, dabere n’ịlaghachi ha n’ụzọ ochie ndị e gosipụtara n’Okwu amụma Chineke. Ndị Hibru n’oge Ememme Ngabiga mbụ na-anọchi anya ọnụ ụzọ nke abụọ e mechiri maka mpi Protestant nke anụ ọhịa ahụ si n’ala pụta, Ijipt nke ruru ná njedebe ya n’Oké Osimiri Uhie na-anọchikwa anya anụ ọhịa ahụ si n’ala pụta nke dị na Mkpughe isi iri na atọ. Ụmụ amaala United States nọkwa n’okpuru amamikpe n’ihi na ha jụrụ ụzọ ochie ha ndị dị nsọ.

N’ihe banyere United States, ụzọ ochie ndị ga-ama ha ikpe ọmụma n’ikpe ahụ bụ akwụkwọ abụọ ahụ dị nsọ, ya bụ Nkwupụta Nnwere Onwe na Iwu Ọchịchị. N’oge iwu Sọnde nke na-abịa n’oge na-adịghị anya, mba a ga-ajụ ụkpụrụ ndị e gosipụtara n’akwụkwọ abụọ ahụ dị nsọ, bụ́ ndị kwekọrọ na akaebe abụọ ahụ dị nsọ nke Akwụkwọ Nsọ na Mmụọ Amụma nọchiri anya, ndị ga-ama mpi Protestant ahụ ikpe ọmụma.

Ọ bụghị nanị na ịnọ n’ọnọdụ ebe “ọdịnala na omenala” na-egbochi mkpụrụ obi ịghọta ihe kpatara bọọlụ ọkụ ndị nke Nashville na ihe ha na-anọchi anya ya na-emechi ọnụ ụzọ nye mpi Protestant nke United States, kama ọ na-egosikwa ọbịbịa nke oge na-eduga n’ikpe ga-abịakwasị United States, mgbe, dị ka Ellen White dekọrọ, “mbibi nke mba na-esochi ndapụ nke mba n’okwukwe.”

Anyị ga-aga n’ihu ịtụle ihe ndị a n’isiokwu na-esonụ.