Islam of the first and second woes of Revelation chapter nine represented the judgment that was brought upon Rome. William Miller had called the trumpets, “the peculiar judgments” which were brought upon Rome, but Miller could not see Modern Rome, as the threefold alliance which leads the world to Armageddon. Uriah Smith recognized the trumpets represented God’s judgment upon Rome, and that the fifth and sixth trumpets (first and second Woes), were judgments upon the Catholic church.

Islam under den första och andra ve-ropen i Uppenbarelsebokens nionde kapitel representerade den dom som drabbade Rom. William Miller hade kallat trumpeterna ”de särskilda domarna” som drabbade Rom, men Miller kunde inte se det moderna Rom såsom den trefaldiga allians som leder världen till Harmagedon. Uriah Smith insåg att trumpeterna representerade Guds dom över Rom och att den femte och sjätte trumpeten (det första och andra ve-ropet) var domar över den katolska kyrkan.

“For an exposition of this trumpet, we shall again draw from the writings of Mr. Keith. This writer truthfully says: ‘There is scarcely so uniform an agreement among interpreters concerning any other part of the Apocalypse as respecting the application of the fifth and sixth trumpets, or the first and second woes, to the Saracens and Turks. It is so obvious that it can scarcely be misunderstood. Instead of a verse or two designating each, the whole of the ninth chapter of the Revelation in equal portions, is occupied with a description of both.

”För en utläggning av denna basun skall vi åter hämta stoff ur Mr. Keiths skrifter. Denne författare säger med rätta: ’Det råder knappast en så enhetlig överensstämmelse bland uttolkarna beträffande någon annan del av Uppenbarelseboken som i fråga om tillämpningen av den femte och sjätte basunen, eller det första och andra ve, på saracenerna och turkarna. Det är så uppenbart att det knappast kan missförstås. I stället för att en eller två verser betecknar vardera, upptas hela det nionde kapitlet i Uppenbarelseboken, i lika delar, av en beskrivning av dem båda.”

“‘The Roman empire declined, as it arose, by conquest; but the Saracens and the Turks were the instruments by which a false religion became the scourge of an apostate church; and hence, instead of the fifth and sixth trumpets, like the former, being designated by that name alone, they are called woes.” Uriah Smith, Daniel and Revelation, 495.

”Det romerska riket gick tillbaka, liksom det hade uppstått, genom erövring; men saracenerna och turkarna var de redskap genom vilka en falsk religion blev gisslet för en avfällig kyrka; och därför kallas den femte och sjätte basunen, i stället för att liksom de föregående betecknas enbart med detta namn, för verop.” Uriah Smith, Daniel and Revelation, 495.

What Miller and Smith did not recognize about the trumpets as God’s judgment upon Rome, was that those judgments were brought about by the enforcement of the worship of the sun. In the year 321, Constantine passed the first Sunday law, and nine years later he moved the capital from the city of Rome, to the city of Constantinople, thus initiating the process of disintegration of the Roman Empire. In Daniel chapter eleven, pagan Rome was to rule supremely for a “time,” which represented the three hundred and sixty years, from the Battle of Actium, in the year 31 BC, unto the year 330, when Constantine divided the kingdom into the West and the East.

Det som Miller och Smith inte insåg beträffande basunerna såsom Guds dom över Rom var att dessa domar förorsakades genom påtvingandet av soldyrkan. År 321 utfärdade Konstantin den första söndagslagen, och nio år senare flyttade han huvudstaden från staden Rom till staden Konstantinopel och inledde därigenom det romerska rikets sönderfallsprocess. I Daniel kapitel elva skulle det hedniska Rom härska suveränt under en ”tid”, vilket motsvarade de tre hundra sextio åren från slaget vid Actium år 31 f.Kr. till år 330, då Konstantin delade riket i väst och öst.

He shall enter peaceably even upon the fattest places of the province; and he shall do that which his fathers have not done, nor his fathers’ fathers; he shall scatter among them the prey, and spoil, and riches: yea, and he shall forecast his devices against the strong holds, even for a time. Daniel 11:24.

Han skall rycka in i fredstid, till och med över provinsens bördigaste trakter; och han skall göra sådant som varken hans fäder eller hans fäders fäder har gjort; byte och rov och rikedomar skall han strö ut bland dem; ja, mot fästningarna skall han smida sina planer, men endast för en tid. Daniel 11:24.

During those three hundred and sixty years, the Roman Empire was essentially invincible, but once the capital was moved to the East, the ability to govern such a massive empire was no longer possible. Constantine tried to maintain control by dividing the kingdom between his three sons, but that only furthered the crumbling of the former empire.

Under dessa trehundrasextio år var Romarriket i allt väsentligt oövervinneligt, men när huvudstaden väl flyttades till Östern var det inte längre möjligt att styra ett så väldigväxt imperium. Konstantin försökte upprätthålla kontrollen genom att dela riket mellan sina tre söner, men detta bidrog endast ytterligare till det forna rikets sönderfall.

When the papacy took the throne of the earth in the year 538, at the third Council of Orleans a Sunday law was passed. Thus, in the year 606, Mohammed began his prophetic ministry, and symbolically represented the trumpet that was to be what the historians identify as a “scourge of an apostate church.” The history of the first and second woes, beginning with the ministry of Mohammed in the year 606, concluded on October 22, 1844, when the seventh trumpet sounded.

När påvedömet besteg jordens tron år 538, antogs vid det tredje kyrkomötet i Orléans en söndagslag. Så började Muhammed år 606 sin profetiska tjänst och representerade symboliskt den basun som skulle vara vad historikerna betecknar som ”en avfällig kyrkas gissel”. Historien om det första och det andra ve, som började med Muhammeds tjänst år 606, avslutades den 22 oktober 1844, när den sjunde basunen ljöd.

The second woe is past; and, behold, the third woe cometh quickly. And the seventh angel sounded; and there were great voices in heaven, saying, The kingdoms of this world are become the kingdoms of our Lord, and of his Christ; and he shall reign for ever and ever. Revelation 11:14, 15.

Det andra veropet är över; och se, det tredje veropet kommer snart. Och den sjunde ängeln basunerade; och starka röster hördes i himlen, som sade: Världens riken har blivit vår Herres och hans Smordes riken, och han skall regera i evigheters evighet. Uppenbarelseboken 11:14, 15.

During the history of the first two Woes, Constantinople, the capital of eastern Rome, was conquered in 1453, and papal Rome in the west was delivered its deadly wound in 1798. The “scourge of an apostate church,” had brought down both civil and religious Rome. The threefold union of Modern Rome is accomplished at the soon-coming Sunday law in the United States.

Under de två första veens historia erövrades Konstantinopel, det östromerska rikets huvudstad, år 1453, och det påvliga Rom i väster tillfogades sitt dödliga sår år 1798. ”En avfallen kyrkas gissel” hade fällt både det civila och det religiösa Rom. Det trefaldiga förbundet i det moderna Rom fullbordas genom den snart kommande söndagslagen i Förenta staterna.

“The Protestants of the United States will be foremost in stretching their hands across the gulf to grasp the hand of Spiritualism; they will reach over the abyss to clasp hands with the Roman power; and under the influence of this threefold union, this country will follow in the steps of Rome in trampling on the rights of conscience.” The Great Controversy, 588.

”Förenta staternas protestanter kommer att vara de främsta att sträcka ut sina händer över klyftan för att fatta Spiritualismens hand; de kommer att räcka över avgrunden för att sluta hand med den romerska makten; och under inflytandet av denna trefaldiga förening kommer detta land att följa i Roms fotspår genom att trampa på samvetets rättigheter.” The Great Controversy, 588.

At that time, Islam of the third Woe will accomplish God’s judgment against Modern Rome for its enforcement of Sunday worship, as He did with pagan Rome, and papal Rome. With pagan Rome He employed the first four trumpets to bring an end to Roman rulership in the capital of western Rome by the year 476, for after the year 476, no ruler of the city was of Roman lineage. By 1453 the fifth trumpet of Islam brought Roman rulership of eastern Rome to an end. By 1798, papal rulership of the former tenfold division of the nations of Europe was brought to an end in the history of the sixth trumpet of Islam. The demise of the civil kingdom of Rome, both west and east, and the religious kingdom of Rome was brought about following the enforcement of the pagan worship of the sun.

Vid den tiden kommer den tredje veens islam att fullborda Guds dom över det moderna Rom för dess påtvingande av söndagsdyrkan, såsom Han gjorde med det hedniska Rom och det påvliga Rom. Mot det hedniska Rom använde Han de första fyra trumpeterna för att göra slut på det romerska herraväldet i det västromerska rikets huvudstad före år 476, ty efter år 476 var ingen härskare över staden av romersk härkomst. År 1453 satte islams femte trumpet punkt för det romerska herraväldet över östra Rom. År 1798 hade det påvliga herraväldet över den tidigare tiofaldiga uppdelningen av Europas nationer bringats till sitt slut i historien om islams sjätte trumpet. Det romerska civila rikets undergång, både i väst och i öst, liksom det romerska religionsrikets, åstadkoms efter påtvingandet av den hedniska soldyrkan.

“The people of the United States have been a favored people; but when they restrict religious liberty, surrender Protestantism, and give countenance to popery, the measure of their guilt will be full, and ‘national apostasy’ will be registered in the books of heaven. The result of this apostasy will be national ruin.” Review and Herald, May 2, 1893.

”Förenta staternas folk har varit ett gynnat folk; men när de inskränker religionsfriheten, överger protestantismen och ger påvedömet sitt stöd, då skall måttet på deras skuld vara rågat, och ’nationellt avfall’ skall bli upptecknat i himmelens böcker. Följden av detta avfall kommer att bli nationell undergång.” Review and Herald, 2 maj 1893.

The triple application of prophecy establishes the characteristic of the final fulfillment of the prophecy based upon the characteristics of the first two fulfillments. On September 11, 2001 the third Woe arrived in history. It had initially arrived on October 22, 1844, for the third Woe is the seventh trumpet, and that trumpet began to sound at that time. But as with ancient Israel, modern Israel chose rebellion and brought about a period of wandering in the wilderness instead of finishing the work. The sealing time of the third angel was therefore delayed, until it began again on September 11, 2001.

Profetians trefaldiga tillämpning fastställer kännetecknet för profetians slutliga uppfyllelse på grundval av kännetecknen i de två första uppfyllelserna. Den 11 september 2001 inträdde det tredje veet i historien. Det hade ursprungligen inträtt den 22 oktober 1844, ty det tredje veet är den sjunde basunen, och den basunen började ljuda vid den tiden. Men liksom det forntida Israel valde det moderna Israel uppror och förorsakade en tid av ökenvandring i stället för att fullborda verket. Den tredje ängelns beseglingstid blev därför fördröjd, tills den började på nytt den 11 september 2001.

“For forty years did unbelief, murmuring, and rebellion shut out ancient Israel from the land of Canaan. The same sins have delayed the entrance of modern Israel into the heavenly Canaan. In neither case were the promises of God at fault. It is the unbelief, the worldliness, unconsecration, and strife among the Lord’s professed people that have kept us in this world of sin and sorrow so many years.” Selected Messages, book 2, 69.

”I fyrtio år utestängde otro, knotande och uppror det forntida Israel från Kanaans land. Samma synder har fördröjt det nutida Israels inträde i det himmelska Kanaan. I ingetdera fallet låg felet hos Guds löften. Det är otron, världsligheten, den bristande helgelsen och striderna bland Herrens bekännande folk som har hållit oss kvar i denna syndens och sorgens värld så många år.” Selected Messages, bok 2, 69.

God does not change, and He judges according to the available light. Modern Israel had more available light than ancient Israel, and we are informed “the same sins have delayed the entrance of modern Israel into the heavenly Canaan.” If modern Israel was only held accountable to the light which ancient Israel was held accountable to, it would have been enough, but they had more light. Therefore, if it was the “same sins” that caused “ancient Israel” to wander in the wilderness for “forty years,” then not only was modern Israel banished to the “wilderness” in the rebellion of 1863, but they were just as certainly destined to die there. Their “sins” have delayed the work of the third angel until now.

Gud förändras inte, och Han dömer efter det ljus som står till buds. Det moderna Israel hade mer tillgängligt ljus än det forntida Israel, och vi får veta att ”samma synder har fördröjt det moderna Israels inträde i det himmelska Kanaan”. Om det moderna Israel endast hade hållits ansvarigt för det ljus som det forntida Israel hölls ansvarigt för, skulle det ha varit tillräckligt, men de hade mer ljus. Därför, om det var ”samma synder” som fick ”det forntida Israel” att vandra i öknen i ”fyrtio år”, då blev inte bara det moderna Israel förvisat till ”öknen” i upproret år 1863, utan de var lika säkert bestämda att dö där. Deras ”synder” har fördröjt den tredje ängelns verk ända till nu.

“Said the angel, ‘The third angel is binding, or sealing, them in bundles for the heavenly garner.’ This little company looked careworn, as if they had passed through severe trials and conflicts. And it appeared as if the sun had just risen from behind a cloud and shone upon their countenances, causing them to look triumphant, as if their victories were nearly won.” Early Writings, 88.

”Ängeln sade: ’Den tredje ängeln binder, eller förseglar, dem i knippen för den himmelska ladan.’ Denna lilla skara såg bekymrad ut, som om de hade gått igenom svåra prövningar och strider. Och det såg ut som om solen just hade stigit fram bakom ett moln och lyste på deras ansikten, så att de såg triumferande ut, som om deras segrar nästan var vunna.” Early Writings, 88.

The same sins that banished ancient Israel to die in the wilderness have delayed the work of the third angel who arrived on October 22, 1844.

Samma synder som förvisade det gamla Israel att dö i öknen har fördröjt den tredje ängelns verk, vilken anlände den 22 oktober 1844.

“After Jesus opened the door of the most holy, the light of the Sabbath was seen, and the people of God were tested, as the children of Israel were tested anciently, to see if they would keep God’s law. I saw the third angel pointing upward, showing the disappointed ones the way to the holiest of the heavenly sanctuary. As they by faith enter the most holy, they find Jesus, and hope and joy spring up anew. I saw them looking back, reviewing the past, from the proclamation of the second advent of Jesus, down through their experience to the passing of the time in 1844. They see their disappointment explained, and joy and certainty again animate them. The third angel has lighted up the past, the present, and the future, and they know that God has indeed led them by His mysterious providence.” Early Writings, 254.

”Efter att Jesus hade öppnat dörren till det allra heligaste blev sabbatens ljus synligt, och Guds folk sattes på prov, såsom Israels barn i forna tider sattes på prov, för att se om de ville hålla Guds lag. Jag såg den tredje ängeln peka uppåt och visa de besvikna vägen till det allra heligaste i den himmelska helgedomen. När de genom tro går in i det allra heligaste, finner de Jesus, och hopp och glädje springer på nytt fram. Jag såg dem blicka tillbaka, överblicka det förflutna, från förkunnelsen om Jesu andra ankomst och genom sin erfarenhet fram till tidens utgång år 1844. De ser sin besvikelse förklarad, och glädje och visshet besjälar dem åter. Den tredje ängeln har upplyst det förflutna, nuet och framtiden, och de vet att Gud verkligen har lett dem genom sin hemlighetsfulla försyn.” Early Writings, 254.

The third angel is the sealing angel, and he arrived on October 22, 1844, but his work was delayed by the same sins that caused ancient Israel to die in the wilderness. The delay caused by the rebellion of 1863, was a delaying of the work of the third angel, and therefore the sealing has been hindered and delayed for over one hundred years.

Den tredje ängeln är beseglingens ängel, och han anlände den 22 oktober 1844, men hans verk fördröjdes av samma synder som fick det forntida Israel att dö i öknen. Den fördröjning som orsakades av upproret år 1863 var en fördröjning av den tredje ängelns verk, och därför har beseglingen blivit hämmad och fördröjd i över ett hundra år.

“[Numbers 32:6–15, quoted.] The Lord God is a jealous God, yet He bears long with the sins and transgressions of His people in this generation. If the people of God had walked in His counsel, the work of God would have advanced, the messages of truth would have been borne to all people that dwell on the face of the whole earth. Had the people of God believed Him and been doers of His word, had they kept His commandments, the angel would not have come flying through heaven with the message to the four angels that were to let loose the winds that they should blow upon the earth crying, Hold, hold the four winds that they blow not upon the earth until I have sealed the servants of God in their foreheads. But because the people are disobedient, unthankful, unholy, as were ancient Israel, time is prolonged that all may hear the last message of mercy proclaimed with a loud voice. The Lord’s work has been hindered, the sealing time delayed. Many have not heard the truth. But the Lord will give them a chance to hear and be converted, and the great work of God will go forward.” Manuscript Releases, volume 15, 292.

”[4 Moseboken 32:6–15, citerat.] Herren Gud är en nitälskande Gud, och ändå har Han långt tålamod med sitt folks synder och överträdelser i detta släkte. Om Guds folk hade vandrat i Hans råd, skulle Guds verk ha gått framåt, sanningens budskap skulle ha burits till alla folk som bor över hela jordens yta. Om Guds folk hade trott Honom och varit Hans ords görare, om de hade hållit Hans bud, skulle ängeln inte ha kommit flygande genom himlen med budskapet till de fyra änglar som skulle släppa lös vindarna, så att de skulle blåsa över jorden, ropande: Håll, håll de fyra vindarna, så att de inte blåser över jorden förrän jag har förseglat Guds tjänare på deras pannor. Men därför att folket är olydigt, otacksamt, oheligt, såsom det forntida Israel, förlängs tiden för att alla må höra det sista nådebudskapet förkunnas med hög röst. Herrens verk har blivit hindrat, beseglingstiden fördröjd. Många har inte hört sanningen. Men Herren skall ge dem en möjlighet att höra och omvända sig, och Guds stora verk skall gå framåt.” Manuscript Releases, volym 15, 292.

On September 11, 2001 the third angel arrived again, and the sealing time which had been delayed since the rebellion of 1863, began again. It was the arrival of Islam of the third Woe, which is also the seventh trumpet that marks the beginning of the sealing time. The sealing time began with the arrival of the third angel on October 22, 1844, when the seventh trumpet began to sound, but that trumpet was hindered and delayed.

Den 11 september 2001 anlände den tredje ängeln åter, och förseglingstiden, som hade varit fördröjd sedan upproret 1863, började på nytt. Det var islams ankomst i det tredje veet, som också är den sjunde basunen och markerar början på förseglingstiden. Förseglingstiden började med den tredje ängelns ankomst den 22 oktober 1844, då den sjunde basunen började ljuda, men den basunen blev hindrad och fördröjd.

And the angel which I saw stand upon the sea and upon the earth lifted up his hand to heaven, And sware by him that liveth for ever and ever, who created heaven, and the things that therein are, and the earth, and the things that therein are, and the sea, and the things which are therein, that there should be time no longer: But in the days of the voice of the seventh angel, when he shall begin to sound, the mystery of God should be finished, as he hath declared to his servants the prophets. Revelation 10:5–7.

Och ängeln, som jag såg stå på havet och på jorden, lyfte sin hand mot himlen och svor vid honom som lever i evigheters evighet, honom som har skapat himlen och det som är i den, och jorden och det som är på den, och havet och det som är i det, att tiden inte längre skulle vara; utan i de dagar då den sjunde ängelns röst hörs, när han skall börja blåsa i basunen, då skall Guds hemlighet fullbordas, så som han har förkunnat för sina tjänare profeterna. Uppenbarelseboken 10:5–7.

The “voice” of the seventh angel, is the voice of the angel of Revelation chapter eighteen, which descended when the great buildings of New York City were thrown down.

Den sjunde ängelns ”röst” är rösten hos ängeln i Uppenbarelsebokens artonde kapitel, som steg ned när de stora byggnaderna i New York City störtades omkull.

And after these things I saw another angel come down from heaven, having great power; and the earth was lightened with his glory. And he cried mightily with a strong voice, saying, Babylon the great is fallen, is fallen, and is become the habitation of devils, and the hold of every foul spirit, and a cage of every unclean and hateful bird. For all nations have drunk of the wine of the wrath of her fornication, and the kings of the earth have committed fornication with her, and the merchants of the earth are waxed rich through the abundance of her delicacies. Revelation 18:1–3.

Och därefter såg jag en annan ängel komma ned från himlen, med stor makt; och jorden upplystes av hans härlighet. Och han ropade mäktigt med stark röst och sade: Fallet, fallet är det stora Babylon, och det har blivit en boning för onda andar och ett tillhåll för varje oren ande och en bur för varje oren och avskyvärd fågel. Ty alla folk har druckit av hennes otukts vredes vin, och jordens kungar har bedrivit otukt med henne, och jordens köpmän har blivit rika genom överflödet av hennes yppighet. Uppenbarelseboken 18:1–3.

The “voice” of the mighty angel who descends, commands the angels to hold the four winds, that are represented as an “angry horse” seeking to break loose and bring death and destruction in its path.

Den mäktige ängelns ”röst”, han som stiger ner, befaller änglarna att hålla tillbaka de fyra vindarna, vilka framställs som en ”vresig häst” som söker bryta sig lös och bringa död och förödelse i sitt spår.

“The angels of God do His bidding, holding back the winds of the earth, that the winds should not blow on the earth, nor on the sea, nor on any tree, until the servants of God should be sealed in their foreheads. The mighty angel is seen ascending from the east (or sunrising). This mightiest of angels has in his hand the seal of the living God, or of Him who alone can give life, who can inscribe upon the foreheads the mark or inscription, to whom shall be granted immortality, eternal life. It is the voice of this highest angel that had authority to command the four angels to keep in check the four winds until this work was performed, and until he should give the summons to let them loose.” Testimonies to Ministers, 445.

”Guds änglar utför Hans befallning och håller jordens vindar tillbaka, för att vindarna inte skall blåsa över jorden, ej heller över havet eller över något träd, förrän Guds tjänare har blivit beseglade på sina pannor. Den väldige ängeln ses stiga upp från öster (eller soluppgången). Denne mäktigaste av änglar har i sin hand den levande Gudens sigill, eller Hans sigill som allena kan ge liv, Han som kan inrista på pannorna märket eller inskriften för dem åt vilka odödlighet, evigt liv, skall ges. Det är denne högste ängels röst som hade myndighet att befalla de fyra änglarna att hålla de fyra vindarna i styr tills detta verk hade utförts, och tills han skulle ge befallningen att släppa dem lösa.” Testimonies to Ministers, 445.

The angel who commands the four angels to hold the winds, is the angel of Revelation chapter eighteen who lightens the earth with His glory, and his “strong voice” is the voice of the seventh angel.

Ängeln som befaller de fyra änglarna att hålla tillbaka vindarna är den ängel i Uppenbarelseboken kapitel arton som upplyser jorden med sin härlighet, och hans ”starka röst” är den sjunde ängelns röst.

“And what a representation is given in Revelation 7 for our consideration and comfort and encouragement! The four angels are commissioned to do a work upon the earth. But One who purchased the world by giving Himself for its ransom has a chosen few. Who? Those who are keeping all of the commandments of God and have the faith of Jesus.

”Och vilken framställning ges inte i Uppenbarelseboken 7 till vårt begrundande, vår tröst och vår uppmuntran! De fyra änglarna har fått uppdraget att utföra ett verk på jorden. Men En, som köpte världen genom att ge sig själv till lösen för den, har några utvalda få. Vilka? De som håller alla Guds bud och har Jesu tro.

“John’s attention was called to another scene: ‘And I saw another angel ascending from the east, having the seal of the living God’ (Revelation 7:2). Who is this? The Angel of the covenant. He comes from the sunrising. He is the Dayspring from on high. He is the Light of the world. ‘In Him was life; and the life was the light of men’ (John 1:4). This is the One Isaiah describes: ‘Unto us a Child is born, unto us a Son is given: and the government shall be upon His shoulder; and His name shall be called Wonderful, Counselor, The mighty God, The everlasting Father, The Prince of Peace’ (Isaiah 9:6). He cried, as One who had superiority over the hosts of angels in heaven ‘to whom it was given to hurt the earth, and the sea, saying, “hurt not the earth, neither the sea, nor the trees, till we have sealed the servants of our God in their foreheads” (Revelation 7:2, 3).

Johannes’ uppmärksamhet riktades mot en annan scen: ”Och jag såg en annan ängel stiga upp från öster, med den levande Gudens sigill” (Uppenbarelseboken 7:2). Vem är denne? Förbundets Ängel. Han kommer från soluppgången. Han är höjden från ovan. Han är världens ljus. ”I honom var liv, och livet var människornas ljus” (Johannes 1:4). Det är denne som Jesaja beskriver: ”Ty ett barn blir oss fött, en son blir oss given; och herradömet skall vila på hans axel, och hans namn skall vara Underbar i råd, Väldig Gud, Evig Fader, Fridsfurste” (Jesaja 9:6). Han ropade, såsom en som hade överhöghet över änglaskarorna i himlen, till dem ”som hade fått makt att skada jorden och havet” och sade: ”Skaden inte jorden eller havet eller träden, förrän vi har satt sigill på vår Guds tjänares pannor” (Uppenbarelseboken 7:2, 3).

“Here is the divine and human united. The command is given to the four angels to hold in check the four winds until they receive His summons. Read the entire chapter. The cry, ‘Hurt not,’ is uttered by the Restorer, the Redeemer.

”Här är det gudomliga och det mänskliga förenade. Befallningen ges åt de fyra änglarna att hålla de fyra vindarna tillbaka tills de tar emot hans kallelse. Läs hela kapitlet. Ropet: ’Skada inte’ uttalas av Återställaren, Återlösaren.

“Judgment and wrath were to be repressed only for a little space until a certain work was done. The message, the last message of warning and mercy, has been retarded in doing its work by the selfish love of money, the selfish love of ease, and the unfitness of man to do a work that needs to be done. The angel that is to lighten the earth with His glory has waited for human instrumentalities through whom the light of heaven could shine, and they thus cooperate to give, in its sacred, solemn importance, the message which is to decide the destiny of the world.” Manuscript Releases, volume 15, 222.

”Dom och vrede skulle hållas tillbaka endast för en liten tid, till dess att ett visst verk hade utförts. Budskapet, det sista budskapet om varning och barmhärtighet, har fördröjts i sitt verk genom den själviska kärleken till pengar, den själviska kärleken till bekvämlighet och människans olämplighet att utföra ett verk som behöver utföras. Den ängel som skall upplysa jorden med sin härlighet har väntat på mänskliga redskap genom vilka himlens ljus kunde lysa, och de samarbetar sålunda för att, i dess heliga, högtidliga betydelse, framföra det budskap som skall avgöra världens öde.” Manuscript Releases, volym 15, 222.

The third angel, who is Christ, is also the sealing angel who arrived on October 22, 1844, but due to the disobedience of God’s people, His work of sealing the one hundred and forty-four thousand has been delayed until September 11, 2001. Then Islam of the third Woe, brought down the great buildings of New York, and the sealing process began. At that point the nations became “angry, yet held in check”. The first voice of Revelation chapter eighteen, is the voice that commands the four angels to hold, while God’s people are sealed.

Den tredje ängeln, som är Kristus, är också sigilleringens ängel som kom den 22 oktober 1844, men på grund av Guds folks olydnad har hans verk att besegla de etthundrafyrtiofyra tusen blivit fördröjt ända till den 11 september 2001. Då störtade islams tredje Ve, ned de stora byggnaderna i New York, och beseglingsprocessen började. Vid den tidpunkten blev folken ”vreda, men hölls tillbaka”. Den första rösten i Uppenbarelsebokens artonde kapitel är den röst som befaller de fyra änglarna att hålla tillbaka, medan Guds folk beseglas.

Jesus always illustrates the ending with the beginning, and on February 26, 1993, Islam of the third Woe detonated a truck bomb in the underground parking garage of the North Tower of the World Trade Center. The explosion resulted in significant damage to the building, killing six people and injuring over a thousand others. While the attack did not bring down the towers, it was a significant act of terrorism on U.S. soil and foreshadowed the events of September 11, 2001.

Jesus illustrerar alltid slutet genom början, och den 26 februari 1993 detonerade islam i det tredje Ve ett lastbilsbombsdåd i det underjordiska parkeringsgaraget under norra tornet i World Trade Center. Explosionen orsakade betydande skador på byggnaden, dödade sex personer och skadade över tusen andra. Även om attacken inte fick tornen att falla, var den en betydelsefull terrorhandling på amerikansk mark och förebådade händelserna den 11 september 2001.

The sealing time began on September 11, 2001, but it included a forewarning eight years before. The Islamic attack on Israel on October 7, 2023 is a forewarning of the ending of the sealing time. The prophetic characteristics of the third Woe have been established with the prophetic characteristics of the first two Woes. In the opening verses of chapter nine of Revelation the sealing of the one hundred and forty-four thousand is illustrated.

Beseglingstiden började den 11 september 2001, men den inbegrep en förvarning åtta år tidigare. Den islamiska attacken mot Israel den 7 oktober 2023 är en förvarning om beseglingstidens slut. Den tredje ve-ropets profetiska kännetecken har fastställts genom de två första ve-ropens profetiska kännetecken. I de inledande verserna i Uppenbarelsebokens nionde kapitel illustreras beseglingen av de etthundrafyrtiofyra tusen.

We will consider that subject in the next article.

Vi kommer att behandla det ämnet i nästa artikel.

“If such scenes as this are to come, such tremendous judgments on a guilty world, where will be the refuge for God’s people? How will they be sheltered until the indignation be overpast? John sees the elements of nature—earthquake, tempest, and political strife—represented as being held by four angels. These winds are under control until God gives the word to let them go. There is the safety of God’s church. The angels of God do His bidding, holding back the winds of the earth, that the winds should not blow on the earth, nor on the sea, nor on any tree, until the servants of God should be sealed in their foreheads. The mighty angel is seen ascending from the east (or sunrising). This mightiest of angels has in his hand the seal of the living God, or of Him who alone can give life, who can inscribe upon the foreheads the mark or inscription, to whom shall be granted immortality, eternal life. It is the voice of this highest angel that had authority to command the four angels to keep in check the four winds until this work was performed, and until he should give the summons to let them loose.

”Om sådana scener som denna skall komma, sådana oerhörda domar över en skyldig värld, var skall då tillflykten finnas för Guds folk? Hur skall de skyddas till dess att vreden har gått över? Johannes ser naturens element — jordbävning, storm och politisk strid — framställda såsom hållna tillbaka av fyra änglar. Dessa vindar är under kontroll till dess att Gud ger ordet att släppa dem lösa. Där finns Guds församlings trygghet. Guds änglar utför Hans befallning och håller jordens vindar tillbaka, för att vindarna inte skall blåsa över jorden, inte heller över havet eller något träd, förrän Guds tjänare har blivit förseglade på sina pannor. Den mäktige ängeln ses stiga upp från öster (eller soluppgången). Denne mäktigaste av änglar har i sin hand den levande Gudens sigill, eller Hans sigill som ensam kan ge liv, Han som kan inskriva på pannorna det märke eller den inskrift, åt dem vilka odödlighet, evigt liv, skall beviljas. Det är denne högste ängels röst som hade myndighet att befalla de fyra änglarna att hålla de fyra vindarna i styr till dess att detta verk hade fullbordats och till dess att han skulle ge befallningen att släppa dem lösa.”

“Those that overcome the world, the flesh, and the devil, will be the favored ones who shall receive the seal of the living God. Those whose hands are not clean, whose hearts are not pure, will not have the seal of the living God. Those who are planning sin and acting it will be passed by. Only those who, in their attitude before God, are filling the position of those who are repenting and confessing their sins in the great anti-typical Day of Atonement, will be recognized and marked as worthy of God’s protection. The names of those who are steadfastly looking and waiting and watching for the appearing of their Saviour—more earnestly and wishfully than they who wait for the morning—will be numbered with those who are sealed. Those who, while having all the light of truth flashing upon their souls, should have works corresponding to their avowed faith, but are allured by sin, setting up idols in their hearts, corrupting their souls before God, and polluting those who unite with them in sin, will have their names blotted out of the book of life, and be left in midnight darkness, having no oil in their vessels with their lamps. ‘Unto you that fear My name shall the Sun of Righteousness arise with healing in His wings.’

”De som övervinner världen, köttet och djävulen skall vara de gynnade som skall motta den levande Gudens sigill. De vars händer inte är rena, vilkas hjärtan inte är rena, skall inte ha den levande Gudens sigill. De som planerar synd och utför den skall gås förbi. Endast de som i sin hållning inför Gud intar ställningen av sådana som ångrar sig och bekänner sina synder på den stora antitypiska försoningsdagen, skall bli erkända och märkta såsom värdiga Guds beskydd. Namnen på dem som ståndaktigt blickar efter och väntar och vakar inför sin Frälsares uppenbarelse—ivrigare och med större längtan än de som väntar på morgonen—skall räknas bland dem som är beseglade. De som, medan allt sanningens ljus flammar över deras själar, borde ha gärningar som svarar mot deras bekända tro, men lockas av synden, upprättar avgudar i sina hjärtan, fördärvar sina själar inför Gud och besmittar dem som förenar sig med dem i synd, skall få sina namn utplånade ur livets bok och lämnas i midnattsmörker, utan olja i sina kärl med sina lampor. ’Men för er som fruktar mitt namn skall rättfärdighetens Sol gå upp med läkedom under sina vingar.’”

“This sealing of the servants of God is the same that was shown to Ezekiel in vision. John also had been a witness of this most startling revelation. He saw the sea and the waves roaring, and men’s hearts failing them for fear. He beheld the earth moved, and the mountains carried into the midst of the sea (which is literally taking place), the water thereof roaring and troubled, and the mountains shaking with the swelling thereof. He was shown plagues, pestilence, famine, and death performing their terrible mission.” Testimonies to Ministers, 445.

”Denna besegling av Guds tjänare är densamma som visades för Hesekiel i en syn. Johannes hade också varit vittne till denna högst häpnadsväckande uppenbarelse. Han såg havet och vågorna brusa, och människors hjärtan svika dem av fruktan. Han såg jorden bäva och bergen flyttas mitt ut i havet (vilket bokstavligen äger rum), dess vatten brusa och uppröras, och bergen skaka av dess svall. Han visades plågor, farsoter, hungersnöd och död, som fullgjorde sitt förskräckliga uppdrag.” Testimonies to Ministers, 445.