We are dealing with the parallel between the movements of the first and third angels, in order to better understand what the increase of knowledge represents symbolically when it is unsealed at the time of the end. We are attempting to demonstrate that it represents an escalation of truth that ultimately climaxes as the latter rain, which is the message of the Midnight Cry. As a symbol, the “increase of knowledge” is derived from the book of Daniel, and it is there identified as the prophetic knowledge that tests and produces two classes of worshippers.
Vi behandlar parallellen mellan den förste och den tredje ängelns rörelser för att bättre förstå vad kunskapens tillväxt symboliskt representerar när den förseglade uppenbarelsen öppnas vid ändens tid. Vi söker påvisa att den representerar en stegring av sanningen som slutligen kulminerar i det sena regnet, vilket är midnattsropets budskap. Som symbol härrör ”kunskapens tillväxt” från Daniels bok, och där identifieras den som den profetiska kunskap som prövar och frambringar två klasser av tillbedjare.
And he said, Go thy way, Daniel: for the words are closed up and sealed till the time of the end. Many shall be purified, and made white, and tried; but the wicked shall do wickedly: and none of the wicked shall understand; but the wise shall understand. Daniel 12:9, 10.
Och han sade: Gå din väg, Daniel; ty dessa ord skall förbliva fördolda och förseglade intill ändens tid. Många skall renas och göras vita och luttras; men de ogudaktiga skall handla ogudaktigt, och ingen av de ogudaktiga skall förstå; men de visa skall förstå. Daniel 12:9, 10.
In 1989 an “increase of knowledge” was unsealed that will ultimately demonstrate two classes of worshippers. Those two classes are illustrated in the context of how they relate to the message of the latter rain. The wicked do not recognize or receive the latter rain, and the wise do. The wicked therefore do not see when the latter rain begins to fall, and it began to fall when the nations were angered on September 11, 2001. We have been addressing the leadership of Laodicean Adventism as represented in Ezekiel chapters eight and nine, and also in Isaiah chapter twenty-eight. In Isaiah the “scornful men” “made lies” their “refuge” and “hid” themselves “under falsehood.”
År 1989 öppnades en ”kunskapsökning” som slutligen kommer att påvisa två klasser av tillbedjare. Dessa två klasser illustreras i sammanhanget av hur de förhåller sig till budskapet om det sena regnet. De ogudaktiga känner inte igen eller tar emot det sena regnet, men de visa gör det. De ogudaktiga ser därför inte när det sena regnet börjar falla, och det började falla när folken vredgades den 11 september 2001. Vi har vänt oss till ledarskapet inom laodiceisk adventism såsom detta framställs i Hesekiels åttonde och nionde kapitel, och även i Jesaja kapitel tjugoåtta. I Jesaja gjorde de ”hånfulla männen” ”lögn” till sin ”tillflykt” och ”gömde” sig ”under falskhet.”
Wherefore hear the word of the Lord, ye scornful men, that rule this people which is in Jerusalem. Because ye have said, We have made a covenant with death, and with hell are we at agreement; when the overflowing scourge shall pass through, it shall not come unto us: for we have made lies our refuge, and under falsehood have we hid ourselves. Isaiah 28:14, 15.
Därför hör Herrens ord, ni bespottare, ni som råder över detta folk som är i Jerusalem. Eftersom ni har sagt: Vi har slutit ett förbund med döden, och med dödsriket har vi träffat en överenskommelse; när den översvämmande gisseln drar fram, skall den inte nå oss. Ty vi har gjort lögnen till vår tillflykt, och under falskheten har vi gömt oss. Jesaja 28:14, 15.
The ancient men of Jerusalem of the last days fail the test of “the rest and refreshing” that is represented by the methodology of “line upon line,” which allows the wise to recognize the latter rain of the last days, through the historical illustration of the latter rain in the Millerite history. The prophetic characteristic of “the scornful men” that Isaiah emphasizes in the passage, is the lies and falsehood that they hid under and made their refuge. Therefore, in connection with the test of the latter rain message (the rest and refreshing that they would not hear), the ancient men of Jerusalem have accepted a lie.
De forntida männen i det yttersta tidens Jerusalem underkänns i prövningen av ”vilan och vederkvickelsen”, vilken representeras av metodiken ”rad på rad”, som gör det möjligt för de visa att känna igen den yttersta tidens sena regn genom den historiska illustrationen av det sena regnet i den milleritiska historien. Det profetiska kännetecknet hos ”de bespottande männen” som Jesaja betonar i avsnittet, är de lögner och den falskhet under vilka de gömde sig och som de gjorde till sin tillflykt. Därför har de forntida männen i Jerusalem, i samband med prövningen av budskapet om det sena regnet (vilan och vederkvickelsen som de inte ville höra), tagit emot en lögn.
The latter rain message arrives with a debate, as represented in Habakkuk chapter two, when the watchman there asks God what he should answer in the “debate” of his history, for the word “reproved” in verse one of chapter two means “argued with”.
Budskapet om det sena regnet kommer tillsammans med en debatt, såsom framställt i Habackuk kapitel två, där väktaren frågar Gud vad han skall svara i den ”debatt” som hör till hans historia, ty ordet ”tillrättavisad” i vers ett i kapitel två betyder ”argumenterad med”.
I will stand upon my watch, and set me upon the tower, and will watch to see what he will say unto me, and what I shall answer when I am reproved. Habakkuk 2:1.
Jag vill stå på min vaktpost och ställa mig på tornet och spana för att se vad han skall tala till mig och vad jag skall svara när jag blir tillrättavisad. Habackuk 2:1.
The wise during the debate of the latter rain, present the truths represented as Miller’s jewels, which are also the foundational truths identified, established and presented by the Millerites. Those truths are represented as Christ, the Rock of Ages.
De visa framställer under debatten om det sena regnet de sanningar som framställs som Millers juveler, vilka också är de grundläggande sanningar som identifierades, grundfästes och framlades av milleriterna. Dessa sanningar framställs såsom Kristus, evighetens Klippa.
“Let those who stand as God’s watchmen on the walls of Zion be men who can see the dangers before the people,—men who can distinguish between truth and error, righteousness and unrighteousness.
”Må de som står som Guds väktare på Sions murar vara män som kan se farorna innan de når folket, — män som kan skilja mellan sanning och villfarelse, rättfärdighet och orättfärdighet.
“The warning has come: Nothing is to be allowed to come in that will disturb the foundation of the faith upon which we have been building ever since the message came in 1842, 1843, and 1844. I was in this message, and ever since I have been standing before the world, true to the light that God has given us. We do not propose to take our feet off the platform on which they were placed as day by day we sought the Lord with earnest prayer, seeking for light. Do you think that I could give up the light that God has given me? It is to be as the Rock of Ages. It has been guiding me ever since it was given.” Review and Herald, April 14, 1903.
”Varningen har kommit: Ingenting får tillåtas komma in som skulle rubba trons grundval, den på vilken vi har byggt allt sedan budskapet kom 1842, 1843 och 1844. Jag var med i detta budskap, och allt sedan dess har jag stått inför världen, trogen mot det ljus som Gud har gett oss. Vi har ingen avsikt att flytta våra fötter från den plattform på vilken de sattes, medan vi dag för dag sökte Herren i innerlig bön och sökte efter ljus. Tror ni att jag skulle kunna överge det ljus som Gud har gett mig? Det skall vara som evighetens Klippa. Det har väglett mig allt sedan det gavs.” Review and Herald, 14 april 1903.
The ancient men present a false latter rain message that is represented by Isaiah as a “lie” and a falsehood. In Ezekiel chapter eight, the history that identifies when the ancient men of Jerusalem are bowing to the sun, and are contrasted with those who receive the seal of God in the next chapter. The third abomination (generation), represents a false latter rain message, as represented by the “weeping for Tammuz.” In the third generation of Adventism, which began in 1919, a “lie” was introduced in connection with the false gospel publicly presented by W. W. Prescott at the 1919 Bible Conference. That “lie” is a specific subject of the third generation, and the “lie” is the false foundation of the false latter rain message, represented by the “weeping for Tammuz.”
De gamla männen framlägger ett falskt budskap om det sena regnet, vilket av Jesaja framställs som en ”lögn” och en osanning. I Hesekiel kapitel åtta återges den historia som identifierar när Jerusalems gamla män tillber solen, och de ställs i kontrast till dem som i nästa kapitel mottar Guds sigill. Den tredje styggelsen (generationen) representerar ett falskt budskap om det sena regnet, såsom detta framställs genom ”gråten över Tammuz”. I adventismens tredje generation, som började 1919, infördes en ”lögn” i samband med det falska evangelium som offentligt framlades av W. W. Prescott vid bibelkonferensen 1919. Denna ”lögn” är ett särskilt ämne för den tredje generationen, och ”lögnen” är den falska grundvalen för det falska budskapet om det sena regnet, representerat av ”gråten över Tammuz”.
It is important to spend time pinpointing the “lie” in prophecy, for the “lie” is the major reason Laodicean Adventism cannot see the increase of knowledge in 1989. The “lie” is that “the daily” in the book of Daniel represents Christ’s sanctuary ministry. Applying “the daily” prophetically as Christ’s sanctuary ministry is a false and incorrect prophetic application, but the “lie” is not simply identifying the false identification of “the daily” as a prophetic symbol, it also represents a “lie” that claims that Sister White agreed with the false application, and then using that falsehood to then establish the incorrect application as established truth.
Det är viktigt att ägna tid åt att noggrant identifiera ”lögnen” i profetian, ty ”lögnen” är det främsta skälet till att laodiceisk adventism inte kan se kunskapens tillväxt år 1989. ”Lögnen” är att ”det dagliga” i Daniels bok representerar Kristi helgedomstjänst. Att profetiskt tillämpa ”det dagliga” som Kristi helgedomstjänst är en falsk och felaktig profetisk tillämpning, men ”lögnen” består inte enbart i att fastställa den falska identifieringen av ”det dagliga” som en profetisk symbol; den utgör också en ”lögn” som påstår att syster White instämde i den falska tillämpningen och som sedan använder denna osanning för att befästa den felaktiga tillämpningen som etablerad sanning.
The correct understanding of the last six verses of Daniel eleven, have been typified by verses thirty to thirty-six, and when Sister White identifies the complete fulfillment of Daniel chapter eleven, she states that “scenes similar to those described” in verses thirty to thirty-six “will be repeated.”
Den rätta förståelsen av de sista sex verserna i Daniel elva har förebildats av verserna trettio till trettiosex, och när syster White identifierar det fullständiga uppfyllandet av Daniel kapitel elva, säger hon att ”scener liknande dem som beskrivs” i verserna trettio till trettiosex ”kommer att upprepas.”
Employing the false definition of “the daily,” produces a false historical structure. The history represented in Daniel chapter eleven, verses thirty to thirty-six, includes the taking away of “the daily.” “The daily” is either the Millerite application, or application of Prescott and Daniells. Depending on which application is chosen, two different historical structures will be produced.
Att använda den falska definitionen av ”det dagliga” frambringar en falsk historisk struktur. Den historia som framställs i Daniel kapitel elva, vers trettio till trettiosex, innefattar borttagandet av ”det dagliga”. ”Det dagliga” är antingen den milleritiska tillämpningen eller Prescott och Daniells tillämpning. Beroende på vilken tillämpning som väljs kommer två olika historiska strukturer att uppstå.
And arms shall stand on his part, and they shall pollute the sanctuary of strength, and shall take away the daily sacrifice, and they shall place the abomination that maketh desolate. Daniel 11:31.
Och härar skall träda upp på hans sida, och de skall orena helgedomen, fästningen, och avskaffa det dagliga offret, och de skall uppställa förödelsens styggelse. Daniel 11:31.
According to inspiration the prophetic history represented in this verse, and including verse thirty, and verses thirty-two through thirty-six is to be repeated in verses forty through forty-five of Daniel eleven.
Enligt inspirationen skall den profetiska historia som framställs i denna vers, och som inbegriper vers trettio samt verserna trettiotvå till trettiosex, upprepas i Daniel elva, verserna fyrtio till fyrtiofem.
“The prophecy in the eleventh of Daniel has nearly reached its complete fulfillment. Much of the history that has taken place in fulfillment of this prophecy will be repeated. In the thirtieth verse a power is spoken of that ‘shall be grieved, [Daniel 11:30–36 quoted.]
”Profetian i Daniels elfte kapitel har nästan nått sin fullständiga uppfyllelse. Mycket av den historia som har ägt rum i uppfyllelse av denna profetia kommer att upprepas. I den trettionde versen omtalas en makt som ”skall känna sig modfälld, [Daniel 11:30–36 citerat.]”
“Scenes similar to those described in these words will take place.” Manuscript Releases, number 13, 394.
”Scener liknande dem som beskrivs i dessa ord kommer att utspela sig.” Manuscript Releases, nummer 13, 394.
The verse where we find “the daily,” is verse thirty-one.
Versen där vi finner ”det dagliga” är vers trettioett.
And arms shall stand on his part, and they shall pollute the sanctuary of strength, and shall take away the daily sacrifice, and they shall place the abomination that maketh desolate. Daniel 11:31.
Och härar skall träda upp på hans sida, och de skall orena helgedomens fäste, och de skall avskaffa det dagliga offret, och de skall uppställa förödelsens styggelse. Daniel 11:31.
The “arms” in the verse stand up on “his part.” The “arms” are a power, as is the one they “stand up” for. It is the “arms” in the verse that “stand on his part,” and the “arms” that “pollute the sanctuary of strength,” and the “arms” “take away the daily” and it is also the “arms” that “place the abomination that maketh desolate.” In Revelation chapter thirteen, the dragon, which is pagan Rome provides three things for the papacy.
”Arméerna” i versen träder upp på ”hans sida”. ”Arméerna” är en makt, liksom den som de ”träder upp” för. Det är ”arméerna” i versen som ”står på hans sida”, och ”arméerna” som ”orena helgedomen, fästet”, och ”arméerna” som ”avskaffar det dagliga”, och det är också ”arméerna” som ”uppställer förödelsens styggelse”. I Uppenbarelseboken kapitel tretton är det draken, det vill säga det hedniska Rom, som ger tre ting åt påvedömet.
And the beast which I saw was like unto a leopard, and his feet were as the feet of a bear, and his mouth as the mouth of a lion: and the dragon gave him his power, and his seat, and great authority. Revelation 13:2.
Och vilddjuret som jag såg liknade en leopard, och dess fötter var såsom en björns fötter, och dess gap såsom ett lejons gap; och draken gav det sin kraft och sin tron och stor makt. Uppenbarelseboken 13:2.
The leopard-like beast is identified by Sister White as the papacy, and in chapter twelve Sister White identifies that the dragon is both Satan, and also pagan Rome.
Det leopardliknande vilddjuret identifieras av syster White som påvedömet, och i kapitel tolv identifierar syster White att draken både är Satan och även det hedniska Rom.
“Thus while the dragon, primarily, represents Satan, it is, in a secondary sense, a symbol of pagan Rome.” The Great Controversy, 439.
”Sålunda, medan draken i första hand representerar Satan, är den i en sekundär bemärkelse en symbol för det hedniska Rom.” Den stora striden, 439.
In verse two, of Revelation chapter thirteen, pagan Rome gave its military power, its “arms”, unto the papacy, beginning with Clovis king of the Franks (France), in the year 496. Pagan Rome gave papal Rome its seat of authority in the year 330, when the emperor Constantine vacated the city of Rome and moved the capitol of imperial Rome to the city of Constantinople. Pagan Rome gave the civil authority to the papacy in the year 533, when Justinian issued a decree identifying the papacy as the head of all the churches, and the corrector of heretics.
I den andra versen i Uppenbarelseboken kapitel tretton gav det hedniska Rom sin militära makt, sina ”vapen”, åt påvedömet, med början hos Klodvig, frankernas konung (Frankrike), år 496. Det hedniska Rom gav det påvliga Rom dess myndighetssäte år 330, när kejsar Konstantin lämnade staden Rom och flyttade det kejserliga Roms huvudstad till staden Konstantinopel. Det hedniska Rom gav den civila myndigheten åt påvedömet år 533, när Justinianus utfärdade ett dekret som fastställde påvedömet som huvudet för alla kyrkor och såsom tillrättavisare av kättare.
In verse thirty-one the “arms” that stand up, are the military forces of pagan Rome, that stood up for the papacy beginning with Clovis in the year 496. For this act the papacy identifies France as the “first born of the Catholic church,” and sometimes as “the eldest daughter of the Catholic church.” In verse thirty-one, after Constantine passed a Sunday law in the year 321, and then moved the capital from the city of Rome unto the city of Constantinople in the year 330, the formerly invincible empire began to crumble, as the first four Trumpet powers of Revelation chapter eight began an ongoing warfare against the Roman empire. The focus of the attacks carried out by the Barbarians and Genseric were directed against the city of Rome, which before the year 330, had been the “sanctuary of strength” for the Roman empire. From the year 330 and onward invading barbarian warfare was to “pollute the sanctuary of strength,” until the “arms” of pagan Rome were to stand up for the papacy, beginning in the year 496.
I vers trettioett är de ”armar” som träder upp de hedniska romerska militärstyrkorna, vilka trädde upp för påvedömet med början genom Klodvig år 496. För denna handling identifierar påvedömet Frankrike som den ”katolska kyrkans förstfödde”, och ibland som ”den katolska kyrkans äldsta dotter”. I vers trettioett, efter att Konstantin utfärdade en söndagslag år 321 och därefter flyttade huvudstaden från staden Rom till staden Konstantinopel år 330, började det tidigare oövervinnerliga riket att falla sönder, då de fyra första basunmakterna i Uppenbarelsebokens åttonde kapitel inledde ett fortgående krig mot det romerska riket. Tyngdpunkten i de angrepp som utfördes av barbarerna och Genserik var riktad mot staden Rom, som före år 330 hade varit det romerska rikets ”styrkans helgedom”. Från år 330 och framåt skulle de invaderande barbarernas krigföring ”orena styrkans helgedom”, till dess att den hedniska Roms ”armar” skulle träda upp för påvedömet, med början år 496.
Not only did pagan Rome provide three things for the papal power, by giving it the military power, the civil authority and the seat of the city of Rome, but it also removed three horns for papal Rome.
Det hedniska Rom gav inte bara tre ting åt den påvliga makten, genom att ge den den militära makten, den civila myndigheten och staden Roms säte, utan det undanröjde också tre horn för det påvliga Rom.
I considered the horns, and, behold, there came up among them another little horn, before whom there were three of the first horns plucked up by the roots: and, behold, in this horn were eyes like the eyes of man, and a mouth speaking great things. Daniel 7:8.
Jag betraktade hornen, och se, ett annat litet horn sköt upp ibland dem, framför vilket tre av de första hornen rycktes upp med rötterna; och se, detta horn hade ögon såsom människoögon och en mun som talade stora ord. Daniel 7:8.
The three horns that were to be “plucked up” in Daniel chapter seven, represented three primary powers that were resisting the rise of the papacy to power. The last of those three horns was removed when the Goths were driven from the city of Rome in the year 538. They were driven out of the city by the “arms” of pagan Rome, for those “arms” were to place the papacy (the abomination of desolation), on the throne of the then-known world in the year 538.
De tre horn som skulle ”ryckas upp” i Daniel kapitel sju representerade tre främsta makter som motsatte sig påvedömets uppstigande till makten. Det sista av dessa tre horn avlägsnades när goterna drevs bort från staden Rom år 538. De drevs ut ur staden av det hedniska Roms ”armar”, ty dessa ”armar” skulle sätta påvedömet (förödelsens styggelse) på den då kända världens tron år 538.
Verse thirty-one of Daniel eleven, identifies four things the “arms” (pagan Rome), were going to do. They were to “stand up” for the papacy, as they did in the year 496. They were to pollute the “sanctuary of strength” as represented by the military struggles that were carried out upon the city of Rome for roughly two centuries. They were to “place” the papacy on the throne of the earth in the year 538, and they were also to “take away the daily.”
Vers trettioett i Daniel elva identifierar fyra ting som ”armarna” (det hedniska Rom) skulle göra. De skulle ”träda upp” för påvedömet, såsom de gjorde år 496. De skulle orena ”den starka helgedomen”, såsom detta framställs genom de militära strider som utkämpades om staden Rom under ungefär två århundraden. De skulle ”insätta” påvedömet på jordens tron år 538, och de skulle också ”avskaffa det dagliga”.
The Hebrew word translated as “take away” in the verse (sur), means “to remove”. By the year 508, the resistance from paganism that existed in the Roman empire, that had been working to prevent the rise of the papacy to power, had been fully brought into subjection or eliminated.
Det hebreiska ord som i versen översätts med ”ta bort” (sur) betyder ”avlägsna”. År 508 hade det motstånd från hedendomen som fanns i det romerska riket, och som hade verkat för att hindra påvedömets uppstigande till makten, blivit fullständigt underkuvat eller undanröjt.
To identify “the daily,” as Christ’s sanctuary ministry is a false application, but the actual work that was accomplished in Laodicean Adventist history that identified the false application as the truth, was based upon a specific “lie” that was accomplished in the third generation of Adventism. Sister White’s direction that the history of verses thirty to thirty-six will be repeated in the final fulfillment of Daniel eleven, made it impossible for “the scornful men” that rule Jerusalem to place an interpretation upon verse thirty-one without simultaneously rejecting the Spirit of Prophecy.
Att identifiera ”det dagliga” som Kristi helgedomstjänst är en falsk tillämpning, men det faktiska verk som utfördes i den laodiceiska adventisthistorien, vilket identifierade den falska tillämpningen som sanningen, grundades på en bestämd ”lögn” som fullbordades i adventismens tredje generation. Syster Whites anvisning att historien i vers trettio till trettiosex skall upprepas i den slutliga uppfyllelsen av Daniel elva, gjorde det omöjligt för ”de hånfulla männen” som härskar i Jerusalem att lägga en tolkning på vers trettioett utan att samtidigt förkasta Profetians Ande.
The “scornful men” teach that the papacy took away the true understanding of Christ’s sanctuary ministry, by the introduction of the papal mass, which is a counterfeit of Christ’s work in the heavenly sanctuary. If this were the actual meaning of “the daily,” then the “arms” that stood up in verse thirty-one would be the papacy, for the grammatical structure of the verse demands that the “arms” are the power that takes away “the daily.”
”De bespottande männen” lär att påvedömet tog bort den sanna förståelsen av Kristi tjänst i helgedomen genom införandet av den påvliga mässan, som är en förfalskning av Kristi verk i den himmelska helgedomen. Om detta vore den faktiska innebörden av ”det dagliga”, då skulle de ”armar” som reste sig i vers trettioett vara påvedömet, ty versens grammatiska struktur kräver att ”armarna” är den makt som tar bort ”det dagliga”.
In order to uphold their dish of fables, they argue that the papacy (arms) polluted Christ’s heavenly sanctuary. The Hebrew word translated as “sanctuary (miqdash) of strength” is either a pagan sanctuary or God’s sanctuary. If Daniel wanted to convey that God’s sanctuary was to be polluted by the papacy, he would have employed the Hebrew word “qodesh”, which can only represent God’s sanctuary. So where is it recorded in the Bible or the Spirit of Prophecy that the heavenly sanctuary ever was or ever will be, polluted by the papacy?
För att upprätthålla sitt hopkok av fabler hävdar de att påvedömet (vapenmakten) orenade Kristi himmelska helgedom. Det hebreiska ord som översatts med ”styrkans helgedom (miqdash)” betecknar antingen en hednisk helgedom eller Guds helgedom. Om Daniel hade velat förmedla att Guds helgedom skulle orenas av påvedömet, skulle han ha använt det hebreiska ordet ”qodesh”, vilket endast kan avse Guds helgedom. Så var är det nedtecknat i Bibeln eller i Profetians Ande att den himmelska helgedomen någonsin har blivit, eller någonsin kommer att bli, orenad av påvedömet?
Certainly, the sins of Christians are registered in the books of the heavenly sanctuary, but that representation does not mean God’s sanctuary was polluted. The cleansing of the sanctuary represented the cleansing of the record books that are located in the sanctuary. Furthermore, the papal power has never been Christian, so it has never been entered into the books of the investigative judgment. The only judgment identified for the papacy is the executive judgment of God’s wrath.
Visserligen är de kristnas synder registrerade i den himmelska helgedomens böcker, men denna framställning betyder inte att Guds helgedom blev orenad. Helgedomens rening representerade reningen av de böcker där uppteckningarna finns, vilka är belägna i helgedomen. Vidare har den påvliga makten aldrig varit kristen och har därför aldrig blivit införd i den undersökande domens böcker. Den enda dom som identifieras för påvedömet är den verkställande domen av Guds vrede.
The “arms” also were to “place the abomination that maketh desolate,” which would be what power? What power did the papacy place? And what power is it, in the very opening of verse thirty-one that the papacy stood up for?
”Arméerna” skulle också ”uppställa förödelsens styggelse”; vilken makt skulle det vara? Vilken makt upprättade påvedömet? Och vilken makt är det, redan i själva inledningen av vers trettioett, som påvedömet trädde fram för?
The unlearned in Laodicean Adventism who have placed their eternal life into the hands of men who have been identified as being unable to read the book that is sealed, may be comfortable having their itching ears soothed with that type of corrupted biblical application, but it is even more absurd to try and take the history they must identify to uphold their error, and align it with the last six verses of Daniel eleven.
De olärda inom laodiceisk adventism, som har lagt sitt eviga liv i händerna på män vilka har utpekats såsom oförmögna att läsa den förseglade boken, må känna sig tillfreds med att få sina kliande öron smekta av den sortens förvanskade bibliska tillämpning; men det är än mer absurt att försöka ta den historia som de måste identifiera för att upprätthålla sitt villfarelse, och bringa den i överensstämmelse med de sista sex verserna i Daniel elva.
In the history leading up to the collapse of the Soviet Union, which can be shown to be represented as the King of the South in verse forty of Daniel eleven, the military strength of the United States stood up for the papacy, as Ronald Reagan formed a secret alliance with the antichrist of Bible prophecy. In so doing, it signaled that any Protestant resistance to the rise of the papacy had been subdued in the United States, as typified by the removal of the resistance of paganism in the year 508. The King of the North (the papacy) in the passage first swept away the Soviet Union in 1989, and did so in partnership with “chariots” and “horseman,” representing the military strength of the United States, and also with the economic strength of the United States as represented by the “ships.”
I den historia som ledde fram till Sovjetunionens sammanbrott, vilket kan visas vara framställt som Sydens konung i den fyrtionde versen i Daniel elva, trädde Förenta staternas militära styrka upp till stöd för påvedömet, när Ronald Reagan ingick en hemlig allians med bibelprofetians antikrist. Därigenom gavs en signal om att varje protestantiskt motstånd mot påvedömets uppstigande hade kuvats i Förenta staterna, såsom förebildat genom undanröjandet av hedendomens motstånd år 508. Nordens konung (påvedömet) svepte i avsnittet först bort Sovjetunionen år 1989 och gjorde det i samverkan med ”vagnar” och ”ryttare”, som representerar Förenta staternas militära styrka, och även med Förenta staternas ekonomiska styrka såsom representerad av ”skeppen”.
The United States was the “arms” that stood up for the papacy. Protestantism was taken away, just as the resistance of paganism was subdued by the year 508. In verse forty-one the United States will be conquered by the papacy, and the Constitution of the United States, which is the “sanctuary of strength” of the United States will be overturned as the United States places the King of the North (the papacy), upon the throne of the earth, as did pagan Rome in 538. If you are reading the articles on this website, then you can download The Time of the End magazine, and read a more thorough presentation of the last six verses of Daniel eleven, but we are now simply identifying that the identification of “the daily,” as Christ’s sanctuary ministry is a false application of the symbol. We are doing this in order to show that the false application was brought upon Laodicean Adventism by a purposeful lie.
Förenta staterna var de ”armar” som stod upp för påvedömet. Protestantismen togs bort, alldeles som hedendomens motstånd kuvades före år 508. I vers fyrtioett kommer Förenta staterna att besegras av påvedömet, och Förenta staternas konstitution, som är Förenta staternas ”styrkans helgedom”, kommer att störtas omkull, när Förenta staterna sätter Nordens kung (påvedömet) på jordens tron, såsom det hedniska Rom gjorde år 538. Om du läser artiklarna på denna webbplats, kan du ladda ned tidskriften The Time of the End och läsa en mer ingående framställning av de sista sex verserna i Daniel elva, men vi identifierar nu endast att identifieringen av ”det dagliga” som Kristi helgedomstjänst är en felaktig tillämpning av symbolen. Vi gör detta för att visa att den felaktiga tillämpningen påfördes den laodiceiska adventismen genom en avsiktlig lögn.
We will continue to consider the prophetic lie in the next article.
Vi kommer att fortsätta att behandla den profetiska lögnen i nästa artikel.
“We have no time to lose. Troublous times are before us. The world is stirred with the spirit of war. Soon the scenes of trouble spoken of in the prophecies will take place. The prophecy in the eleventh of Daniel has nearly reached its complete fulfillment. Much of the history that has taken place in fulfillment of this prophecy will be repeated.
”Vi har ingen tid att förlora. Oroliga tider ligger framför oss. Världen är uppfylld av krigets anda. Snart kommer de orosscener som omtalas i profetiorna att äga rum. Profetian i det elfte kapitlet i Daniel har nästan nått sin fullständiga uppfyllelse. Mycket av den historia som ägt rum som uppfyllelse av denna profetia kommer att upprepas. ”
“In the thirtieth verse a power is spoken of that ‘shall be grieved, and return, and have indignation against the holy covenant: so shall he do; he shall even return, and have intelligence with them that forsake the holy covenant. And arms shall stand on his part, and they shall pollute the sanctuary of strength, and shall take away the daily sacrifice, and they shall place the abomination that maketh desolate. And such as do wickedly against the covenant shall he corrupt by flatteries: but the people that do know their God shall be strong, and do exploits. And they that understand among the people shall instruct many: yet they shall fall by the sword, and by flame, by captivity, and by spoil, many days. Now when they shall fall, they shall be holpen with a little help: but many shall cleave to them with flatteries. And some of them of understanding shall fall, to try them, and to purge, and to make them white, even to the time of the end: because it is yet for a time appointed. And the king shall do according to his will; and he shall exalt himself, and magnify himself above every god, and shall speak marvellous things against the God of gods, and shall prosper till the indignation be accomplished: for that that is determined shall be done.’ Daniel 11:30–36.
"I den trettionde versen talas det om en makt som ’skall bedrövas och vända tillbaka och hysa vrede mot det heliga förbundet; så skall han göra; ja, han skall vända tillbaka och hålla sig till dem som överger det heliga förbundet. Och härar skola stå på hans sida, och de skola orena helgedomens fäste, och de skola avskaffa det dagliga offret, och de skola uppställa förödelsens styggelse. Och dem som handla ogudaktigt mot förbundet skall han förleda med smicker; men det folk som känner sin Gud skall stå fasta och utföra stora ting. Och de förståndiga bland folket skola undervisa många; likväl skola de falla genom svärd och eld, genom fångenskap och plundring, i många dagar. Men när de falla, skola de undfå någon ringa hjälp; och många skola sluta sig till dem med smicker. Och somliga av de förståndiga skola falla, för att de må prövas och renas och göras vita, ända till ändens tid; ty ännu dröjer det till den bestämda tiden. Och konungen skall göra efter sitt godtycke; och han skall upphöja sig och förhäva sig över varje gud och tala förunderliga ting mot gudarnas Gud, och han skall ha framgång till dess att vredens tid är fullbordad; ty det som är beslutat skall ske.’ Daniel 11:30–36."
“Scenes similar to those described in these words will take place. We see evidence that Satan is fast obtaining the control of human minds who have not the fear of God before them. Let all read and understand the prophecies of this book, for we are now entering upon the time of trouble spoken of:
”Scener liknande dem som beskrivs i dessa ord kommer att äga rum. Vi ser bevis på att Satan snabbt håller på att vinna herraväldet över människors sinnen, människor som inte har gudsfruktan för sina ögon. Må alla läsa och förstå profetiorna i denna bok, ty vi går nu in i den nödens tid som det har talats om:”
“‘And at that time shall Michael stand up, the great prince which standeth for the children of thy people: and there shall be a time of trouble, such as never was since there was a nation even to that same time: and at that time thy people shall be delivered, every one that shall be found written in the book. And many of them that sleep in the dust of the earth shall awake, some to everlasting life, and some to shame and everlasting contempt. And they that be wise shall shine as the brightness of the firmament; and they that turn many to righteousness as the stars for ever and ever. But thou, O Daniel, shut up the words, and seal the book, even to the time of the end: many shall run to and fro, and knowledge shall be increased.’ Daniel 12:1–4.” Manuscript Releases, number 13, 394.
”Och på den tiden skall Mikael träda fram, den store fursten som står som beskyddare för ditt folks barn; och det skall bli en tid av nöd, sådan som aldrig har varit sedan det blev till ett folk ända till den tiden. Men på den tiden skall ditt folk bli räddat, var och en som finnes skriven i boken. Och många av dem som sover i jordens stoft skall vakna, somliga till evigt liv och somliga till skam och evig avsky. Och de förståndiga skall lysa såsom himlavalvets glans, och de som har fört många till rättfärdighet såsom stjärnorna i evigheters evighet. Men du, Daniel, tillslut orden och försegla boken intill ändens tid; många skall fara hit och dit, och kunskapen skall varda stor.” Daniel 12:1–4. Manuscript Releases, nummer 13, 394.