The prophetic framework applied by William Miller was the structure of the two desolating powers of pagan Rome followed by papal Rome. The prophetic framework applied by Future for America is the structure of the three desolating powers of pagan Rome followed by papal Rome and then apostate Protestantism. The three manifestations of Rome are those three desolating powers of the dragon, the beast and the false prophet. That framework was recognized in a large part by the resistance brought against the light of the last six verses of Daniel chapter eleven, that was unsealed at the time of the end in 1989.
Den profetiska struktur som tillämpades av William Miller var ordningen med de två förödande makterna: hedniska Rom följt av det påvliga Rom. Den profetiska struktur som tillämpas av Future for America är ordningen med de tre förödande makterna: hedniska Rom följt av det påvliga Rom och därefter det avfälliga protestantismen. Roms tre manifestationer är dessa tre förödande makter: draken, vilddjuret och den falske profeten. Denna struktur blev till stor del igenkänd genom det motstånd som restes mot ljuset i de sista sex verserna i Daniels elfte kapitel, vilket avförseglades vid ändens tid år 1989.
The first two manifestations of Rome identify the prophetic makeup of modern Rome, the third and last manifestation of Rome. Modern Rome identifies the structure of the final threefold persecuting power of the last days. Closely related, but distinctly different is the three manifestations of Babylon. The first was Nimrod’s Babel. The second was Nebuchadnezzar and Belshazzar’s Babylon. Together those two prophetic witnesses identify the prophetic characteristics of modern Babylon. Though at one level modern Rome and modern Babylon are the same entity, the three manifestations of Babylon are identifying the final fall of Babylon, and the arrogance of the man of sin.
De två första manifestationerna av Rom identifierar den profetiska beskaffenheten hos det moderna Rom, den tredje och sista manifestationen av Rom. Det moderna Rom identifierar strukturen hos den sista tidens slutliga trefaldiga förföljande makt. Nära besläktade, men tydligt åtskilda, är Babylons tre manifestationer. Den första var Nimrods Babel. Den andra var Nebukadnessars och Belsassars Babylon. Tillsammans identifierar dessa två profetiska vittnen det moderna Babylons profetiska kännetecken. Även om det moderna Rom och det moderna Babylon på ett plan är samma väsen, identifierar Babylons tre manifestationer Babylons slutliga fall och syndens människas högmod.
The fall of Babylon is a large and specific subject in Bible prophecy, as is the arrogance of the pope of Rome. In Revelation chapter seventeen, one of the angels who pours out the seven last plagues comes to specifically identify the judgment of Babylon, which is another expression of her fall.
Babylons fall är ett stort och specifikt ämne i Bibelns profetior, liksom den romerske påvens högmod. I Uppenbarelsebokens sjuttonde kapitel kommer en av de änglar som utgjuter de sju sista plågorna för att särskilt identifiera domen över Babylon, vilket är ett annat uttryck för hennes fall.
And there came one of the seven angels which had the seven vials, and talked with me, saying unto me, Come hither; I will show unto thee the judgment of the great whore that sitteth upon many waters: With whom the kings of the earth have committed fornication, and the inhabitants of the earth have been made drunk with the wine of her fornication. So he carried me away in the spirit into the wilderness: and I saw a woman sit upon a scarlet coloured beast, full of names of blasphemy, having seven heads and ten horns. Revelation 17:1–3.
Och en av de sju änglarna, som hade de sju skålarna, kom och talade med mig och sade till mig: Kom hit, så skall jag visa dig domen över den stora skökan, som sitter på många vatten, med vilken jordens kungar har bedrivit otukt, och jordens invånare har blivit druckna av hennes otukts vin. Så förde han mig i anden bort till öknen, och jag såg en kvinna sitta på ett scharlakansrött vilddjur, fullt av hädiska namn, med sju huvuden och tio horn. Uppenbarelseboken 17:1–3.
The work of the angel is to show John the judgment of the woman who has “MYSTERY BABYLON” written upon her forehead.
Ängelns uppgift är att visa Johannes domen över kvinnan som har ”MYSTERIET BABYLON” skrivet på sin panna.
And the woman was arrayed in purple and scarlet colour, and decked with gold and precious stones and pearls, having a golden cup in her hand full of abominations and filthiness of her fornication: And upon her forehead was a name written, MYSTERY, BABYLON THE GREAT, THE MOTHER OF HARLOTS AND ABOMINATIONS OF THE EARTH. And I saw the woman drunken with the blood of the saints, and with the blood of the martyrs of Jesus: and when I saw her, I wondered with great admiration. Revelation 17:4–6.
Och kvinnan var klädd i purpur och scharlakansrött och smyckad med guld och ädelstenar och pärlor, och hon hade i sin hand en gyllene bägare, full av styggelser och orenheten i hennes otukt. Och på hennes panna var ett namn skrivet: MYSTERIUM, DET STORA BABYLON, MODERN TILL SKÖKORNA OCH TILL JORDENS STYGGELSER. Och jag såg kvinnan berusad av de heligas blod och av Jesu martyrers blod; och när jag såg henne, förundrade jag mig storligen. Uppenbarelseboken 17:4–6.
The geopolitical apparatus which the papacy employs in the last days to persecute those she deems are heretics is represented by “a scarlet coloured beast, full of names of blasphemy, having seven heads and ten horns.” The fact that she is riding upon the beast shows that she is in control of the beast, as is a rider upon a horse.
Den geopolitiska apparat som påvedömet i de sista dagarna använder för att förfölja dem som hon anser vara kättare framställs som ”ett scharlakansrött vilddjur, fullt av hädiska namn, med sju huvuden och tio horn”. Det faktum att hon rider på vilddjuret visar att hon har kontroll över det, såsom en ryttare över en häst.
And the woman which thou sawest is that great city, which reigneth over the kings of the earth. Revelation 17:8.
Och kvinnan som du såg är den stora staden, som härskar över jordens kungar. Uppenbarelseboken 17:8.
The “scarlet colored beast with seven heads and ten horns” is modern Rome, and represents the geopolitical structure the woman employs as she persecutes God’s faithful in the last days. The woman is modern Babylon, the great city that commits fornication and rules over the kings of the earth. The first two manifestations of Babylon represented by Babel in Genesis chapter eleven, and Babylon in Daniel chapters four and five, describe the arrogance and the fall of modern Babylon in the last days. The woman who is judged in Revelation chapter seventeen, is modern Babylon, and the beast she reigns over is modern Rome. She has committed fornication with the kings, and together they are one flesh.
Det ”scharlakansröda vilddjur med sju huvuden och tio horn” är det moderna Rom och representerar den geopolitiska struktur som kvinnan använder när hon förföljer Guds trofasta i de sista dagarna. Kvinnan är det moderna Babylon, den stora staden som bedriver otukt och härskar över jordens kungar. De två första manifestationerna av Babylon, representerade av Babel i Första Mosebokens elfte kapitel och Babylon i Daniels fjärde och femte kapitel, beskriver det moderna Babylons högmod och fall i de sista dagarna. Kvinnan som döms i Uppenbarelsebokens sjuttonde kapitel är det moderna Babylon, och vilddjuret som hon råder över är det moderna Rom. Hon har bedrivit otukt med kungarna, och tillsammans är de ett kött.
Therefore shall a man leave his father and his mother, and shall cleave unto his wife: and they shall be one flesh. Genesis 2:24.
Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de skall vara ett kött. 1 Moseboken 2:24.
Though they are one, certain prophetic elements of modern Rome and modern Babylon are isolated in God’s Word. The story of modern Babylon, as established by the two witnesses of Babel and Babylon is about her arrogance, and her final fall. In the last six verses of Daniel eleven, the king of the north is used to represent the papacy. The pope of Rome is Satan’s earthly representative.
Även om de är ett, särskiljs vissa profetiska kännetecken hos det moderna Rom och det moderna Babylon i Guds ord. Berättelsen om det moderna Babylon, såsom den fastställs genom de två vittnena Babel och Babylon, handlar om hennes högmod och hennes slutliga fall. I de sex sista verserna i Daniel elva används kungen i norr för att representera påvedömet. Påven i Rom är Satans jordiska representant.
“To secure worldly gains and honors, the church was led to seek the favor and support of the great men of earth; and having thus rejected Christ, she was induced to yield allegiance to the representative of Satan—the bishop of Rome.” The Great Controversy, 50.
”För att vinna världsliga fördelar och hedersbetygelser leddes kyrkan att söka gunst och stöd hos jordens stora män; och sedan hon därigenom hade förkastat Kristus, förmåddes hon att ge sin trohet åt Satans representant — biskopen i Rom.” The Great Controversy, 50.
Satan wished to be God, and his desire was to take God’s political and religious thrones.
Satan önskade vara Gud, och hans begär var att inta Guds politiska och religiösa troner.
How art thou fallen from heaven, O Lucifer, son of the morning! how art thou cut down to the ground, which didst weaken the nations! For thou hast said in thine heart, I will ascend into heaven, I will exalt my throne above the stars of God: I will sit also upon the mount of the congregation, in the sides of the north: I will ascend above the heights of the clouds; I will be like the most High. Isaiah 14:12–14.
Hur har du inte fallit från himlen, du Lucifer, morgonrodnadens son! Hur har du inte huggits ned till jorden, du som kuvade folken! Ty du sade i ditt hjärta: Jag vill stiga upp till himlen, jag vill upphöja min tron över Guds stjärnor; jag vill också sätta mig på församlingens berg, längst uppe i norr; jag vill stiga upp över molnens höjder; jag vill vara lik den Högste. Jesaja 14:12–14.
Satan desired to exalt his throne (which is a symbol of kingly rule), “above the stars of God.” The stars of God are the angels, and represent the machinery of God’s government. Satan desired to “also” be seated “upon the mount of the congregation, in the sides of the north.” The congregation is the Church, and it is located in Jerusalem, which is in the sides of the north. To be seated upon a throne in “sides of the north,” is to be king of the north. Christ is the true King of the North, who also is King over the government of God. Satan desired to “be like the most High.”
Satan önskade upphöja sin tron (vilken är en symbol för kungligt herravälde) ”över Guds stjärnor”. Guds stjärnor är änglarna och representerar Guds regerings ordning. Satan önskade ”också” sitta ”på församlingens berg längst uppe i norr”. Församlingen är Kyrkan, och den är belägen i Jerusalem, som ligger längst uppe i norr. Att sitta på en tron längst uppe i norr är att vara kungen i norr. Kristus är den sanne Kungen i Norden, som också är Konung över Guds regering. Satan önskade ”bli lik den Högste”.
A Song and Psalm for the sons of Korah. Great is the Lord, and greatly to be praised in the city of our God, in the mountain of his holiness. Beautiful for situation, the joy of the whole earth, is mount Zion, on the sides of the north, the city of the great King. God is known in her palaces for a refuge. Psalm 48:1–3.
En sång och psalm för Koras söner. Stor är Herren och högt lovad i vår Guds stad, på hans helighets berg. Skönt i sitt läge, hela jordens glädje, är Sions berg på den nordliga sidan, den store Konungens stad. Gud är känd i hennes palats som en tillflykt. Psalm 48:1–3.
The earthly representative of Satan is the bishop of Rome (the pope). In the last six verses of Daniel eleven, the final rise and fall of the pope of Rome is portrayed, and the pope is there represented as the king of the north. He is the head of the Catholic church, and the word “catholic” means universal. In order for Satan to counterfeit Christ’s two thrones (political and religious), Satan created the Catholic church for the purpose of having a worldwide religious system when he begins his personation of Christ in the last days.
Satans jordiske representant är biskopen av Rom (påven). I de sista sex verserna i Daniel elva skildras den romerske påvens slutliga upphöjelse och fall, och där framställs påven som konungen i norr. Han är den katolska kyrkans överhuvud, och ordet ”katolsk” betyder universell. För att Satan skulle kunna förfalska Kristi två troner (den politiska och den religiösa), skapade Satan den katolska kyrkan i syfte att ha ett världsomfattande religiöst system när han i de sista dagarna börjar sin personifikation av Kristus.
“This compromise between paganism and Christianity resulted in the development of ‘the man of sin’ foretold in prophecy as opposing and exalting himself above God. That gigantic system of false religion is a masterpiece of Satan’s power—a monument of his efforts to seat himself upon the throne to rule the earth according to his will.” The Great Controversy, 50.
”Denna kompromiss mellan hedendom och kristendom ledde till framväxten av ’syndens människa’, som i profetian förutsagts stå Gud emot och upphöja sig över honom. Detta väldiga system av falsk religion är ett mästerverk av Satans makt — ett monument över hans strävanden att sätta sig själv på tronen för att härska över jorden enligt sin vilja.” The Great Controversy, 50.
Satan constructed a worldwide religious system and also a worldwide political structure, for the purpose of counterfeiting the two thrones of authority that the true King of the North is seated upon. The ten kings of Revelation seventeen, with whom the whore commits fornication and rules over in the last days, represents the beast with seven heads and ten horns, that is reigned over by the woman who has BABYLON written on her forehead. In chapter seventeen the ten kings “hate the whore, and shall make her desolate and naked, and shall eat her flesh, and burn her with fire.” Thus, her judgment is portrayed. The three manifestations of Babylon are identifying the final fall of Babylon. The three manifestations of Rome are identifying the political structure she reigns over.
Satan uppförde ett världsomfattande religiöst system och även en världsomfattande politisk struktur i syfte att efterlikna de två auktoritetens troner på vilka den sanne Konungen i Norden sitter. De tio kungarna i Uppenbarelseboken sjutton, med vilka skökan bedriver otukt och över vilka hon härskar i de sista dagarna, representerar vilddjuret med sju huvuden och tio horn, över vilket kvinnan härskar, hon som har BABYLON skrivet på sin panna. I kapitel sjutton ”skall de tio hornen … hata skökan och göra henne öde och naken och äta hennes kött och bränna upp henne i eld”. Så framställs hennes dom. Babylons tre manifestationer identifierar Babylons slutliga fall. Roms tre manifestationer identifierar den politiska struktur över vilken hon härskar.
The three angels’ messages of Revelation chapter fourteen address the final fall of modern Babylon, as does Daniel chapter eleven, verses forty-four and forty-five. Her final fall is referenced in chapter seventeen of Revelation, but it is even more specifically detailed in chapter eighteen. Daniel eleven’s portrayal of modern Babylon’s final fall, accompanied with the illustration of chapter fourteen’s three angels, and chapters seventeen and eighteen’s description of the final fall, are to be brought together, line upon line. In Daniel eleven, modern Babylon’s final fall is identified as occurring with her receiving no help.
De tre änglarnas budskap i Uppenbarelsebokens fjortonde kapitel behandlar det slutliga fallet för det moderna Babylon, liksom också Daniels elfte kapitel, verserna fyrtiofyra och fyrtiofem. Hennes slutliga fall omnämns i Uppenbarelsebokens sjuttonde kapitel, men framställs ännu mer specifikt i kapitel arton. Daniel elvas skildring av det moderna Babylons slutliga fall, tillsammans med åskådliggörandet i kapitel fjortons tre änglar och beskrivningen av det slutliga fallet i kapitlen sjutton och arton, skall sammanföras, rad på rad. I Daniel elva identifieras det moderna Babylons slutliga fall såsom inträffande då hon inte får någon hjälp.
And he shall plant the tabernacles of his palace between the seas in the glorious holy mountain; yet he shall come to his end, and none shall help him. Daniel 11:45.
Och han skall slå upp sitt palats tält mellan haven på det härliga heliga berget; men han skall gå mot sitt slut, och ingen skall hjälpa honom. Daniel 11:45.
In the next verse Michael stands up and human probation closes. The verse begins by stating, “And at that time.” When modern Babylon falls, human probation closes, and she dies alone. The third angel identifies the close of probation because it identifies that the world has been divided into two classes of people, those who have the mark of the beast and those who have the seal of God. At that time, God’s wrath is poured out upon modern Babylon, and those who have accepted the mark of her authority.
I nästa vers träder Mikael fram, och människans nådatid avslutas. Versen inleds med orden: ”Och vid den tiden.” När det moderna Babylon faller, avslutas människans nådatid, och hon dör ensam. Den tredje ängeln identifierar nådatidens avslutning, därför att den visar att världen har delats i två klasser av människor: de som har vilddjurets märke och de som har Guds sigill. Vid den tiden utgjuts Guds vrede över det moderna Babylon och över dem som har tagit emot hennes myndighets märke.
And the third angel followed them, saying with a loud voice, If any man worship the beast and his image, and receive his mark in his forehead, or in his hand, The same shall drink of the wine of the wrath of God, which is poured out without mixture into the cup of his indignation; and he shall be tormented with fire and brimstone in the presence of the holy angels, and in the presence of the Lamb: And the smoke of their torment ascendeth up for ever and ever: and they have no rest day nor night, who worship the beast and his image, and whosoever receiveth the mark of his name. Here is the patience of the saints: here are they that keep the commandments of God, and the faith of Jesus. Revelation 14:9–12.
Och den tredje ängeln följde dem och sade med hög röst: Om någon tillber vilddjuret och dess bild och tar emot dess märke på sin panna eller på sin hand, så skall också han dricka av Guds vredes vin, som är utskänkt oblandat i hans harmes bägare; och han skall plågas i eld och svavel inför de heliga änglarna och inför Lammet. Och röken från deras plåga stiger upp i evigheters evighet; och de har ingen ro vare sig dag eller natt, de som tillber vilddjuret och dess bild, och var och en som tar emot märket med dess namn. Här är de heligas tålamod: här är de som håller Guds bud och Jesu tro. Uppenbarelseboken 14:9–12.
In Revelation chapter eighteen, the judgment of the great whore is represented as a progressive judgment that begins at the soon-coming Sunday law, when the second voice calls God’s other flock out of Babylon. By verse twenty-one, the close of probation is marked, thus identifying a period from the soon-coming Sunday law in the United States until Michael stands up is a period of time that modern Babylon’s judgment is brought about, during a time of great persecution.
I Uppenbarelseboken kapitel arton framställs domen över den stora skökan som en fortskridande dom som börjar vid den snart antagna söndagslagen, när den andra rösten kallar Guds andra hjord ut ur Babylon. Vid vers tjugoett markeras därefter nådatidens slut, och därmed identifieras en tidsperiod från den snart antagna söndagslagen i Förenta staterna till dess att Mikael träder upp, under vilken det moderna Babylons dom fullbordas, under en tid av stor förföljelse.
And a mighty angel took up a stone like a great millstone, and cast it into the sea, saying, Thus with violence shall that great city Babylon be thrown down, and shall be found no more at all. And the voice of harpers, and musicians, and of pipers, and trumpeters, shall be heard no more at all in thee; and no craftsman, of whatsoever craft he be, shall be found any more in thee; and the sound of a millstone shall be heard no more at all in thee; And the light of a candle shall shine no more at all in thee; and the voice of the bridegroom and of the bride shall be heard no more at all in thee: for thy merchants were the great men of the earth; for by thy sorceries were all nations deceived. And in her was found the blood of prophets, and of saints, and of all that were slain upon the earth. Revelation 18:21–24.
Och en väldig ängel tog upp en sten, lik en stor kvarnsten, och kastade den i havet och sade: Så skall med våld den stora staden Babylon störtas ned och aldrig mer finnas till. Och ljudet av harpospelare och musiker och flöjtblåsare och trumpetare skall aldrig mer höras i dig; och ingen hantverkare, vilket hantverk han än må utöva, skall någonsin mer finnas i dig; och ljudet av en kvarnsten skall aldrig mer höras i dig; och ljuset från en lampa skall aldrig mer lysa i dig; och brudgummens och brudens röst skall aldrig mer höras i dig. Ty dina köpmän var jordens stormän, ty genom dina trolldomskonster blev alla folk förledda. Och i henne fanns blodet av profeter och heliga och av alla dem som hade blivit slagna på jorden. Uppenbarelseboken 18:21–24.
The casting down of the stone, the silencing of the musicians and workers, the extinguishing of the candle, the silencing of the voices of the bride and bridegroom are all expressions taken from the Old Testament that represent the close of probation.
Stenens nedkastande, musikernas och arbetarnas tystnande, ljusets utsläckande, brudens och brudgummens rösters tystnande är alla uttryck hämtade från Gamla testamentet som betecknar nådatidens slut.
When Daniel chapter eleven, is prophetically laid upon Revelation chapters thirteen and fourteen, and then those two passages are laid upon chapters seventeen and eighteen of Revelation we find three lines of prophecy that, among other truths, represent the final fall of modern Babylon. Each of the three lines represent one of the threefold powers that lead the world to Armageddon. Daniel chapter eleven is identifying the beast (the papacy). Revelation chapters thirteen and fourteen, present the same history, but from the perspective of the false prophet (the United States). Revelation chapters seventeen and eighteen, identify the same prophetic line, but the history there represented is focused upon the dragon (the United Nations).
När Daniel kapitel elva profetiskt läggs över Uppenbarelsebokens kapitel tretton och fjorton, och dessa två avsnitt sedan läggs över Uppenbarelsebokens kapitel sjutton och arton, finner vi tre profetiska linjer som, bland andra sanningar, framställer det slutliga fallet för det moderna Babylon. Var och en av de tre linjerna representerar en av de trefaldiga makter som leder världen till Harmageddon. Daniel kapitel elva identifierar vilddjuret (påvedömet). Uppenbarelsebokens kapitel tretton och fjorton framställer samma historia, men ur den falske profetens perspektiv (Förenta staterna). Uppenbarelsebokens kapitel sjutton och arton identifierar samma profetiska linje, men den historia som där framställs är fokuserad på draken (Förenta nationerna).
Each of the three lines begin at the time of the end in 1798. Verse forty of Daniel chapter eleven begins with the words, “And at the time of the end.” The “time of the end” in the beginning of the verse is 1798, and when the verse was fulfilled in 1989, it was also the “time of the end,” for Jesus illustrates the end with the beginning when He wishes to place His signature upon an important fact. Sister White informs us that chapter thirteen of Revelation also begins in 1798.
Var och en av de tre linjerna börjar vid ändens tid år 1798. Den fyrtionde versen i Daniels elfte kapitel börjar med orden: ”Och vid ändens tid.” ”Ändens tid” i versens inledning är år 1798, och när versen uppfylldes 1989 var det också ”ändens tid”, ty Jesus åskådliggör slutet genom början när Han vill sätta Sin signatur på ett viktigt faktum. Syster White upplyser oss om att även det trettonde kapitlet i Uppenbarelseboken börjar år 1798.
“And when the Papacy, robbed of its strength, was forced to desist from persecution, John beheld a new power coming up to echo the dragon’s voice, and carry forward the same cruel and blasphemous work. This power, the last that is to wage war against the church and the law of God, was symbolized by a beast with lamblike horns.” Signs of the Times, November 1, 1899.
”Och när påvedömet, berövat sin styrka, tvingades att upphöra med förföljelsen, såg Johannes en ny makt träda fram för att återge drakens röst och fullfölja samma grymma och hädiska verk. Denna makt, den sista som skall föra krig mot kyrkan och Guds lag, framställdes i symbol genom ett vilddjur med lammhorn.” Signs of the Times, 1 november 1899.
The line of prophecy that begins in verse forty of Daniel eleven in 1798, continues until human probation closes when Michael stands up. The line of prophecy that begins in 1798, “when the Papacy, robbed of its strength, was forced to desist from persecution,” and it ends with God’s wrath being poured upon those who have accepted the “mark” of papal authority. In Revelation chapter seventeen, when the angel comes to John to show him the judgment of the papal whore, John is carried to the very end of the “wilderness,” that represents the history of the year 538 unto 1798. Spiritually placed in 1798, John records the judgment of modern Babylon, that begins with the second voice of Revelation eighteen, which announces that the papacy has filled the cup of her probationary time, and her judgment then continues until probation closes as the millstone is cast into the sea.
Den profetiska linje som börjar i vers fyrtio i Daniel elva år 1798 fortsätter till dess att människans nådatid avslutas, när Mikael träder fram. Den profetiska linje som börjar år 1798, ”när påvedömet, berövat sin styrka, tvingades att upphöra med förföljelsen”, slutar med att Guds vrede utgjuts över dem som har tagit emot ”märket” för påvlig auktoritet. I Uppenbarelseboken kapitel sjutton, när ängeln kommer till Johannes för att visa honom domen över den påvliga skökan, förs Johannes till själva slutet av ”öknen”, som representerar historien från år 538 till 1798. Andligen placerad i 1798 nedtecknar Johannes domen över det moderna Babylon, vilken börjar med den andra rösten i Uppenbarelseboken arton, som förkunnar att påvedömet har fyllt sin nådatids bägare, och dess dom fortsätter därefter till dess att nådatiden avslutas, när kvarnstenen kastas i havet.
Line upon line, these three lines identify the final fall of modern Babylon, who has committed fornication with the kings of modern Rome. Daniel eleven is a witness of the papacy, represented as the king of the north. Revelation thirteen and fourteen is a witness of the false prophet, and chapters seventeen and eighteen witness to the role of the dragon (the ten kings). The prophetic framework employed by Future for America is based upon the three powers that lead the world to Armageddon.
Rad på rad identifierar dessa tre rader det slutliga fallet för det moderna Babylon, som har bedrivit otukt med kungarna i det moderna Rom. Daniel elva vittnar om påvedömet, framställt som kungen i norr. Uppenbarelseboken tretton och fjorton vittnar om den falske profeten, och kapitlen sjutton och arton vittnar om drakens roll (de tio kungarna). Den profetiska struktur som Future for America använder bygger på de tre makter som leder världen till Harmageddon.
The two witnesses of Babel and Babylon identify the prophetic characteristics of modern Babylon. Those two witnesses speak of the arrogance of a papal leader, who professes to be Christian and seats himself in the temple of God, and proclaims himself to be God. Those two witnesses also identify his final fall. The pope’s self-exaltation and final fall as represented in the three manifestations of Babylon are what establishes the vision of prophetic history.
De två vittnena om Babel och Babylon identifierar det moderna Babylons profetiska kännetecken. Dessa två vittnen talar om högmodet hos en påvlig ledare, som bekänner sig vara kristen och sätter sig i Guds tempel och utropar sig själv till Gud. Dessa två vittnen identifierar också hans slutliga fall. Påvens självupphöjelse och slutliga fall, såsom de framställs i Babylons tre manifestationer, är det som grundlägger synen av den profetiska historien.
And in those times there shall many stand up against the king of the south: also the robbers of thy people shall exalt themselves to establish the vision; but they shall fall. Daniel 11:14.
Och i de tiderna skall många resa sig mot kungen i södern; också rövarna bland ditt folk skall upphöja sig för att upprätta synen; men de skall falla. Daniel 11:14.
We will continue our consideration of the three manifestations of Babylon in the next article.
Vi kommer att fortsätta vår behandling av Babylons tre manifestationer i nästa artikel.
And I heard another voice from heaven, saying, Come out of her, my people, that ye be not partakers of her sins, and that ye receive not of her plagues. For her sins have reached unto heaven, and God hath remembered her iniquities. Reward her even as she rewarded you, and double unto her double according to her works: in the cup which she hath filled fill to her double. How much she hath glorified herself, and lived deliciously, so much torment and sorrow give her: for she saith in her heart, I sit a queen, and am no widow, and shall see no sorrow. Therefore shall her plagues come in one day, death, and mourning, and famine; and she shall be utterly burned with fire: for strong is the Lord God who judgeth her. Revelation 18:4–8.
Och jag hörde en annan röst från himlen säga: Gå ut från henne, mitt folk, för att ni inte skall bli delaktiga i hennes synder och inte få er del av hennes plågor. Ty hennes synder har nått ända upp till himlen, och Gud har kommit ihåg hennes missgärningar. Vedergäll henne såsom hon har vedergällt er, och ge henne dubbelt igen efter hennes gärningar; i den bägare som hon har fyllt, fyll åt henne dubbelt. Så mycket som hon har förhärligat sig själv och levt i vällust, så mycket plåga och sorg skall ni ge henne. Ty hon säger i sitt hjärta: Jag sitter som en drottning, jag är inte änka och skall aldrig se sorg. Därför skall hennes plågor komma på en enda dag: död och sorg och hungersnöd, och hon skall fullständigt förbrännas i eld. Ty stark är Herren Gud, han som dömer henne. Uppenbarelseboken 18:4–8.