We are currently addressing the prophetic symbol of 1863. We have been focusing our attention on the biblical Kadesh as the symbol on ancient Israel’s rebellion against the “rest” that brought about their death over a period that culminated at Kadesh, thus illustrating the rejection of Jeremiah’s “old paths” in 1863 when the “seven times” of Leviticus twenty-six was rejected.
Vi behandlar för närvarande den profetiska symbolen för 1863. Vi har riktat vår uppmärksamhet mot det bibliska Kadesh såsom symbolen för det forntida Israels uppror mot den ”vila” som medförde deras död under en tidsperiod som kulminerade vid Kadesh, och som därigenom åskådliggör förkastandet av Jeremias ”gamla stigar” år 1863, när de ”sju tiderna” i Tredje Moseboken 26 förkastades.
In pursuing the light associated with Kadesh and 1863, we have been identifying the ten tests that reached to Kadesh. We have identified the first three tests as the test of the manna. Those three steps can be represented as miracles or tests, and the Sabbath rest being the first of the ten tests corresponds to the tenth test, which is identified so clearly by Paul in Hebrews as the “rest.” The ten tests possess an alpha rest and an omega rest.
När vi följer det ljus som är förbundet med Kadesh och 1863, har vi identifierat de tio prövningar som nådde fram till Kadesh. Vi har identifierat de tre första prövningarna som mannaprövningen. Dessa tre steg kan framställas som underverk eller prövningar, och sabbatsvilan, som är den första av de tio prövningarna, motsvarar den tionde prövningen, vilken så tydligt av Paulus i Hebreerbrevet identifieras som ”vilan”. De tio prövningarna äger en alfa-vila och en omega-vila.
It does not matter how a student of prophecy wishes to define “the rest” that the Hebrews rejected at Kadesh—for prophetically every “rest,” (line upon line) is referring to “the rest and the refreshing” that is the latter rain. Kadesh is a premier symbol of the rejection of the latter rain message and also the latter rain experience, for the sealing which is accomplished upon the one hundred and forty-four thousand at Kadesh is a settling into the truth both “intellectually and spiritually.”
Det spelar ingen roll hur en elev av profetian önskar definiera ”vilan” som hebreerna förkastade vid Kadesh—ty profetiskt syftar varje ”vila” (rad på rad) på ”vilan och vederkvickelsen”, som är det sena regnet. Kadesh är en främsta symbol för förkastandet av budskapet om det sena regnet och även av erfarenheten av det sena regnet, ty beseglingen som fullbordas på de etthundrafyrtiofyra tusen vid Kadesh är ett grundfästande i sanningen både ”intellektuellt och andligt”.
“Just as soon as the people of God are sealed in their foreheads—it is not any seal or mark that can be seen, but a settling into the truth, both intellectually and spiritually, so they cannot be moved—just as soon as God’s people are sealed and prepared for the shaking, it will come. Indeed, it has begun already; the judgments of God are now upon the land, to give us warning, that we may know what is coming.” The Seventh-day Adventist Bible Commentary, volume 4, 1161.
”Så snart Guds folk blir beseglade i sina pannor — det är inte något sigill eller märke som kan ses, utan ett stadgande i sanningen, både intellektuellt och andligt, så att de inte kan rubbas — så snart Guds folk är beseglade och beredda för skakningen, skall den komma. Ja, den har redan börjat; Guds domar vilar nu över landet för att varna oss, så att vi må veta vad som kommer.” The Seventh-day Adventist Bible Commentary, band 4, 1161.
To settle “into the truth” “intellectually” represents the acceptance of the methodology of line upon line as the one and only sanctified approach in the study of God’s Word. This narrow approach was confirmed as the correct approach in August of 1840, when “multitudes were convinced of the correctness of the principles of prophetic interpretation adopted by Miller and his associates, and a wonderful impetus was given to the advent movement.” The “wonderful impetus,” represents the manifestation of the power of the Holy Spirit that sent the first angel’s message around the world in 1840.
Att bli fast grundad ”i sanningen” ”intellektuellt” innebär att godta metoden rad på rad som det enda och allenast helgade tillvägagångssättet i studiet av Guds ord. Detta trånga tillvägagångssätt bekräftades som det riktiga tillvägagångssättet i augusti 1840, då ”skaror övertygades om riktigheten i de principer för profetisk uttolkning som antagits av Miller och hans medarbetare, och adventrörelsen fick en underbar kraftig impuls.” Den ”underbara kraftiga impulsen” representerar uppenbarelsen av den Helige Andes kraft, vilken sände den första ängelns budskap runt världen år 1840.
Those who participated in the work representing the “wonderful impetus” were empowered to do that very work by the power of the Holy Spirit. The Holy Spirit only manifested His power among those who had accepted the sacred methodology. The Holy Spirit only manifested His power within those who had accepted the sacred methodology.
De som deltog i det verk som representerade den ”underbara drivkraften” blev genom den helige Andes kraft bemyndigade att utföra just detta verk. Den helige Ande uppenbarade sin kraft endast bland dem som hade tagit emot den heliga metodologin. Den helige Ande uppenbarade sin kraft endast inom dem som hade tagit emot den heliga metodologin.
Settling into the truth intellectually is the acceptance of the line upon line methodology and the ‘acceptance’ of the line upon line methodology is represented to a Laodicean as the opening of the heart-door for the entrance of the Messenger to Laodicea in the person of the Holy Spirit. The acceptance of the sacred methodology brings the power of the Holy Spirit into the mind of those settling into the truth intellectually. The acceptance of that methodology produces a spirituality that is represented as the combination of Divinity with humanity. The application of the biblical methodology of line upon line, when mixed with faith is represented as settling into the truth intellectually, and the truth (message) which is produced by the methodology, cannot be separated from Jesus, who is the Word. To accept the message of His Word is to accept the Holy Spirit into your mind. Thus, settling into the truth intellectual produces the spiritual experience that receives God’s seal of approval.
Att intellektuellt slå sig till ro i sanningen är att acceptera metodiken rad på rad, och detta ”accepterande” av metodiken rad på rad framställs för en laodice som öppnandet av hjärtats dörr för Laodiceas Budbärares inträde i den Helige Andes person. Accepterandet av den heliga metodiken för den Helige Andes kraft in i sinnet hos dem som intellektuellt slår sig till ro i sanningen. Accepterandet av denna metodik frambringar en andlighet som framställs som föreningen av gudomlighet med mänsklighet. Tillämpningen av den bibliska metodiken rad på rad, när den förenas med tro, framställs som att intellektuellt slå sig till ro i sanningen, och sanningen (budskapet) som frambringas genom metodiken kan inte skiljas från Jesus, som är Ordet. Att acceptera Hans Ords budskap är att ta emot den Helige Ande i sitt sinne. Så frambringar ett intellektuellt slagande till ro i sanningen den andliga erfarenhet som mottar Guds godkännandes sigill.
Kadesh was the final test for ancient Israel. The two classes of wine drinkers in the book of Joel are separated and distinguished from each other based upon the rejection or acceptance of the latter rain message which Joel identifies as “new wine” in contrast with the fermented wine being consumed by the other class. Joel’s “new wine” is Paul’s “rest,” in Hebrews three and four. It is also what Isaiah’s “drunkards of Ephraim” refuse to “hear”—to “whom he said, ‘This is the rest wherewith ye may cause the weary to rest; and this is the refreshing’: yet they would not hear. But the word of the Lord was unto them precept upon precept, precept upon precept; line upon line, line upon line; here a little, and there a little; that they might go, and fall backward, and be broken, and snared, and taken.”
Kadesh var det slutliga provet för det forntida Israel. De två klasserna av vindrickare i Joels bok skiljs åt och särskiljs från varandra på grundval av förkastandet eller mottagandet av budskapet om det sena regnet, vilket Joel identifierar som ”nytt vin” i kontrast till det jästa vin som förtärs av den andra klassen. Joels ”nya vin” är Paulus ”vila” i Hebreerbrevet tre och fyra. Det är också det som Jesajas ”Efraims druckna” vägrar att ”höra” — till ”vilka han sade: ’Här är vilan, given för att ni må låta den trötte få vila; här är vederkvickelsen’; men de ville inte höra. Och Herrens ord blev för dem bud på bud, bud på bud; rad på rad, rad på rad; här litet, där litet; för att de skulle gå och falla baklänges och krossas och snärjas och fångas.”
We have identified that Aaron’s golden calf rebellion represents ‘two’ of the ten tests that conclude at Kadesh. The division of that test into two tests is in agreement with the testing period of the latter rain that is represented by the “image of the beast test,” which is the test that determines the destiny of God’s people. Revelation thirteen identifies ‘rebellion’ for the number ‘thirteen’ represents rebellion.
Vi har fastställt att Arons uppror med guldkalven representerar ”två” av de tio prövningar som kulminerar i Kadesh. Uppdelningen av den prövningen i två prövningar överensstämmer med den sena regnets prövningstid, som representeras av ”vilddjurets bilds prövning”, vilken är den prövning som avgör Guds folks öde. Uppenbarelseboken tretton identifierar ”uppror”, ty talet ”tretton” representerar uppror.
The chapter begins with the papal sea beast, premier symbol of rebellion upon earth as Daniel identifies it as the power that speaks great words against the Most High. That rebellion is followed by the rebellion of the earth beast, the United States, who then forces the entire world to follow their example of rebellion. The pattern for the third rebellion in the chapter is found in the first of the three rebellions, represented as the sea beast, the symbol of the Vatican. In verse eleven the United States speaks as a dragon and thus forms an image to the beast—image of the Vatican. Verse twelve onward the United States forces the world to do the same. Aaron’s rebellion is twofold representing the rebellion of the United States and then the rebellion of the entire world when the world image of the Vatican is enforced.
Kapitlet börjar med det påvliga vilddjuret från havet, den främsta symbolen för uppror på jorden, eftersom Daniel identifierar det som den makt som talar stora ord mot den Högste. Detta uppror följs av jordvilddjurets uppror, Förenta staternas, som därefter tvingar hela världen att följa deras exempel på uppror. Mönstret för det tredje upproret i kapitlet återfinns i det första av de tre upproren, framställt som vilddjuret från havet, symbolen för Vatikanen. I vers elva talar Förenta staterna som en drake och formar därmed en bild åt vilddjuret—en bild av Vatikanen. Från och med vers tolv tvingar Förenta staterna världen att göra detsamma. Arons uppror är tvåfaldigt och representerar Förenta staternas uppror och därefter hela världens uppror när världsbilden av Vatikanen påtvingas.
Aaron’s rebellion identifies both periods, represented as idolatry when Moses was not there, followed by idolatry when Moses was there. Moses had been receiving the Law, and therefore represents the Law of God as the diving point in the rebellion. The test represented by Aaron’s golden image of a calf-beast is the test of 1863.
Arons uppror identifierar båda perioderna, framställda som avgudadyrkan när Mose inte var där, följd av avgudadyrkan när Mose var där. Mose hade tagit emot lagen och representerar därför Guds lag som den punkt där upproret delar sig. Det prov som representeras av Arons gyllene bild av ett kalvdjur är prövningen år 1863.
It is the Sunday law test, representing a dividing line between life and death. It’s the dividing line between the Promised Land or death in the wilderness, the dividing line between the mark of the beast or the seal of God, the dividing line between the fate of Shebna the Laodicean or Eliakim the Philadelphian. The first three tests, represented by the manna symbolize the Sabbath or Sunday controversy, as does the tenth test. The dividing line in Aaron’s golden calf rebellion representing both the fifth and sixth tests—and is the Sunday law.
Det är söndagslagstestet, som utgör en skiljelinje mellan liv och död. Det är skiljelinjen mellan det utlovade landet eller död i öknen, skiljelinjen mellan vilddjurets märke eller Guds sigill, skiljelinjen mellan Shebna, laodicéns öde, eller Eliakim, filadelfierns. De tre första testen, som representeras av mannat, symboliserar sabbats- eller söndagskontroversen, liksom det tionde testet. Skiljelinjen i Arons uppror med guldkalven, som representerar både det femte och det sjätte testet, är söndagslagen.
The fourth test is the water at Massah, meaning ‘testing’ and ‘Meribah’ meaning the “ensign of Jehovah” and is located in Exodus 17:1–7, where it is directly identified as “testing the Lord”.
Den fjärde prövningen är vattnet vid Massa, som betyder ”prövning”, och Meriba, som betyder ”Jehovas banér”, och återfinns i 2 Moseboken 17:1–7, där det uttryckligen identifieras som ”att pröva Herren”.
And all the congregation of the children of Israel journeyed from the wilderness of Sin, after their journeys, according to the commandment of the Lord, and pitched in Rephidim: and there was no water for the people to drink. Wherefore the people did chide with Moses, and said, Give us water that we may drink. And Moses said unto them, Why chide ye with me? wherefore do ye tempt the Lord? And the people thirsted there for water; and the people murmured against Moses, and said, Wherefore is this that thou hast brought us up out of Egypt, to kill us and our children and our cattle with thirst?
Och hela Israels barns menighet bröt upp från öknen Sin och drog vidare från lägerplats till lägerplats, efter HERRENS befallning, och slog läger i Refidim; men där fanns inget vatten åt folket att dricka. Därför grälade folket med Mose och sade: Ge oss vatten att dricka. Mose sade till dem: Varför grälar ni med mig? Varför frestar ni HERREN? Men folket törstade där efter vatten, och folket knotade mot Mose och sade: Varför är det så att du har fört oss upp ur Egypten, för att låta oss och våra barn och vår boskap dö av törst?
And Moses cried unto the Lord, saying, What shall I do unto this people? they be almost ready to stone me.
Och Mose ropade till Herren och sade: Vad skall jag göra med detta folk? De är nära att stena mig.
And the Lord said unto Moses, Go on before the people, and take with thee of the elders of Israel; and thy rod, wherewith thou smotest the river, take in thine hand, and go. Behold, I will stand before thee there upon the rock in Horeb; and thou shalt smite the rock, and there shall come water out of it, that the people may drink. And Moses did so in the sight of the elders of Israel.
Och HERREN sade till Mose: Gå fram framför folket och tag med dig några av Israels äldste; och din stav, med vilken du slog på floden, skall du ta i din hand och gå. Se, jag skall stå där framför dig på klippan i Horeb; och du skall slå på klippan, och vatten skall komma ut ur den, så att folket får dricka. Och Mose gjorde så inför Israels äldste.
And he called the name of the place Massah, and Meribah, because of the chiding of the children of Israel, and because they tempted the Lord, saying, Is the Lord among us, or not? Exodus 17:1–7.
Och han gav platsen namnet Massa och Meriba, därför att Israels barn hade tvistat, och därför att de hade frestat Herren och sagt: ”Är Herren ibland oss eller inte?” 2 Moseboken 17:1–7.
The testing represented by “Massah,” and the ensign represented by “Meribah” are a prophetic alpha that meets its prophetic omega when Moses strikes the same Rock a second time. This means the fourth of the ten provocations is represented at Kadesh, for the second Kadesh is where Moses strikes the Rock in rebellion. This identifies that Kadesh, as a symbol, includes the test of water which produces an ensign.
Prövningen som representeras av ”Massa” och baneret som representeras av ”Meriba” är ett profetiskt alfa som möter sitt profetiska omega när Mose slår på samma klippa en andra gång. Detta innebär att den fjärde av de tio förtörnelserna representeras vid Kades, ty det andra Kades är platsen där Mose i uppror slår på klippan. Detta visar att Kades, som symbol, innefattar vattnets prövning som frambringar ett baner.
The test of water which produces the ensign is the test of the latter rain message. 1863 was where the ensign was supposed to have been lifted up, but alas; 1863 was only the first Kadesh, and the second Kadesh is at the soon coming Sunday law. Massah and Meribah represent the final test for the one hundred and forty-four thousand just before they are lifted up as an ensign at the Sunday law. It was not the authority of Rome, or the authority of the Jews that arranged the death of Christ. That authority was authorized in the counsel of Heaven ages before the cross. Moses used his rod, the rod anointed by God Himself to strike the Rock— but only one time. That Rock according to inspiration is represented by the messages of 1840 to 1844, which are the old foundational truths that represent the path of the just. In the testing represented by Massah the water that saves, is the water which comes out of the Rock of the old paths. That water tests and produces two classes; one for the mark of the beast and the other for the seal of God, as is represented by the seal of God upon those lifted up as an ensign, as represented by Meribah.
Vattenprovet som frambringar baneret är prövningen av budskapet om det sena regnet. År 1863 var den tidpunkt då baneret borde ha blivit upplyft, men ack; 1863 var endast det första Kades, och det andra Kades infaller vid den snart kommande söndagslagen. Massa och Meriba representerar den slutliga prövningen för de etthundrafyrtiofyra tusen strax innan de upplyfts som ett baner vid söndagslagen. Det var inte Roms myndighet eller judarnas myndighet som anordnade Kristi död. Denna myndighet var stadfäst i himmelens rådslut tidsåldrar före korset. Mose använde sin stav, den stav som smordes av Gud själv, för att slå på Klippan — men endast en gång. Denna Klippa representeras enligt inspirationen av budskapen från 1840 till 1844, vilka är de gamla grundsanningarna som utgör de rättfärdigas stig. I den prövning som representeras av Massa är det vatten som frälser det vatten som kommer ut ur Klippan på de gamla stigarna. Detta vatten prövar och frambringar två klasser; den ena för vilddjurets märke och den andra för Guds sigill, såsom Guds sigill på dem som upplyfts som ett baner, vilket representeras av Meriba.
The temple was finished before the third decree of Artaxerxes, establishing that the Millerite temple which Christ raised up in 46 years from 1798 unto 1844, was finished before the third angel, represented by the arrival of the third decree. The one hundred and forty-four thousand are sealed just before the Sunday law where they are then lifted up as an ensign offering of the first fruits of Pentecost, as in days of old. Massa and Meribah identify the water test represented by the message of the Midnight Cry in the history of the first and third angels.
Templet fullbordades före Artaxerxes tredje dekret, vilket fastslår att det milleritiska tempel, som Kristus uppreste på 46 år från 1798 till 1844, fullbordades före den tredje ängeln, framställd genom ankomsten av det tredje dekretet. De etthundrafyrtiofyra tusen beseglas strax före söndagslagen, då de sedan upplyfts som ett baner, en offergåva av pingstens förstlingsfrukter, såsom i forna dagar. Massa och Meriba identifierar vattenprovet, framställt genom Midnattsropets budskap i den första och tredje ängelns historia.
The work of combining Divinity with humanity is also represented as the combining of two temples. It also represented as marriage where a man and a woman, or a female temple and a male temple are joined and become one flesh. Christ erected the Millerite temple for the purpose of leading them into His Heavenly temple where they would find “rest,” represented in the history of 1844 by the seventh-day Sabbath.
Verket att förena gudomlighet med mänsklighet framställs också som föreningen av två tempel. Det framställs också som ett äktenskap där en man och en kvinna, eller ett kvinnligt tempel och ett manligt tempel, förenas och blir ett kött. Kristus uppförde det milleritiska templet i syfte att leda dem in i sitt himmelska tempel, där de skulle finna ”vila”, representerad i 1844 års historia av sjundedagssabbaten.
When this understanding of Massa and Meribah, as the fourth test, is applied between an opening test which also represents three tests, and which is then followed by the Sunday law of the fifth and sixth tests—you can then see, but only if you are willing to see, that the threefold manna test is the first test, followed by a test that proceeds the third twofold test of Aaron’s golden calf. Massa and Meribah are represented together, for it is only in the second angel’s message that a prophetic “doubling,” is located. The first three tests of the manna are the first angel’s message. The test of Massa and Meribah is the second angel’s message and Aaron’s rebellion is the third angel’s message.
När denna förståelse av Massa och Meriba, som det fjärde provet, tillämpas mellan ett inledande prov som också representerar tre prov, och som därefter följs av söndagslagen i det femte och sjätte provet—kan du då se, men endast om du är villig att se, att det trefaldiga mannatestet är det första provet, följt av ett prov som föregår det tredje, tvåfaldiga provet med Arons guldkalv. Massa och Meriba framställs tillsammans, ty det är endast i den andre ängelns budskap som en profetisk ”fördubbling” återfinns. Mannats tre första prov är den förste ängelns budskap. Provet vid Massa och Meriba är den andre ängelns budskap, och Arons uppror är den tredje ängelns budskap.
The fifth test is the test of Aaron’s golden calf which begins with a manifestation of idolatry when the rebels thought their naked rebellion was concealed from God.
Det femte provet är prövningen med Arons guldkalv, vilken börjar med en uppenbarelse av avgudadyrkan när upprorsmakarna trodde att deras nakna uppror var dolt för Gud.
And when the people saw that Moses delayed to come down out of the mount, the people gathered themselves together unto Aaron, and said unto him, Up, make us gods, which shall go before us; for as for this Moses, the man that brought us up out of the land of Egypt, we wot not what is become of him. And Aaron said unto them, Break off the golden earrings, which are in the ears of your wives, of your sons, and of your daughters, and bring them unto me. And all the people brake off the golden earrings which were in their ears, and brought them unto Aaron. And he received them at their hand, and fashioned it with a graving tool, after he had made it a molten calf: and they said, These be thy gods, O Israel, which brought thee up out of the land of Egypt. And when Aaron saw it, he built an altar before it; and Aaron made proclamation, and said, Tomorrow is a feast to the Lord.
När folket såg att Mose dröjde med att komma ner från berget, samlade sig folket kring Aron och sade till honom: Upp, gör oss gudar, som skall gå framför oss; ty vad denne Mose beträffar, mannen som förde oss upp ur Egyptens land, vet vi inte vad som har hänt med honom. Och Aron sade till dem: Tag av de guldringar som sitter i öronen på era hustrur, era söner och era döttrar, och för dem till mig. Då tog allt folket av de guldringar som satt i deras öron och bar dem till Aron. Och han tog emot dem ur deras hand och formade det med en mejsel, sedan han hade gjort det till en gjuten kalv; och de sade: Detta är dina gudar, Israel, som har fört dig upp ur Egyptens land. När Aron såg det, byggde han ett altare framför den; och Aron lät utropa och sade: I morgon är det högtid åt Herren.
And they rose up early on the morrow, and offered burnt offerings, and brought peace offerings; and the people sat down to eat and to drink, and rose up to play. Exodus 32:1–6.
Och de steg tidigt upp följande morgon och frambar brännoffer och förde fram tackoffer; och folket satte sig ned för att äta och dricka och steg upp för att leka. 2 Moseboken 32:1–6.
The sixth test is the second part of the golden calf rebellion, when Moses returns from receiving the Ten Commandments. Moses asks, “Who is on the Lord’s side?” the majority remained passive or aligned with idolaters, manifesting the same rebellion openly in the mediator’s presence.
Det sjätte provet är den andra delen av guldkalvsupproret, när Mose återvänder efter att ha mottagit de tio budorden. Mose frågar: ”Vem hör till Herren?” Majoriteten förblev passiv eller ställde sig på avgudadyrkarnas sida och gav därmed öppet uttryck åt samma uppror i medlarens närvaro.
The fifth and sixth tests clearly typify and align with the Sunday law. Elijah on Mount Carmel asks a similar question as Moses did. Choose this day who you will serve, points to the test of the Sunday law. The symbolism of the image of the beast test points to the Sunday law. The division of the Levites in Aaron’s story and the division of the twelve tribes in the story of Jeroboam’s two golden calves, identify the division of the wise and foolish at the Sunday law. The Laodiceans are the foolish virgins, as testified to by Sister White, and therefore the division of the virgins at the Sunday law is the division of Laodiceans and Philadelphians. The fifth and sixth tests, which are one twofold test, align with the Sunday law, which means they align with 1863, and Kadesh.
Det femte och sjätte provet är tydliga förebilder på söndagslagen och står i överensstämmelse med den. Elia på berget Karmel ställer en liknande fråga som Mose gjorde. Välj i dag vem ni vill tjäna, syftar på söndagslagens prov. Symboliken i provet med vilddjurets bild pekar på söndagslagen. Leviterna delas i Arons berättelse, och de tolv stammarna delas i berättelsen om Jerobeams två guldkalvar; detta identifierar uppdelningen mellan de visa och de fåvitska vid söndagslagen. Laodiceerna är de fåvitska jungfrurna, såsom Sister White har betygat, och därför är jungfrurnas uppdelning vid söndagslagen uppdelningen mellan laodiceer och filadelfier. Det femte och sjätte provet, som utgör ett enda dubbelt prov, står i överensstämmelse med söndagslagen, vilket innebär att de står i överensstämmelse med 1863 och Kadesh.
Chapters thirty-two and thirty-three of Exodus are fulfilled on the very same day, just hours apart, and that day typifies 1863 and Kadesh. In chapter thirty-three Moses asks to see God’s glory. Therefore, we see Moses in the fifth and sixth provocations being transformed into the one hundred and forty-four thousand. That same Moses is also at Kadesh striking the Rock a second time, thus representing a class that are crushed by the Rock which they refused to fall upon. That Rock is a message, and there are therefore two symbols of Moses at Kadesh, one manifesting God’s glory and the other rejecting the Rock.
Andra och trettiotredje kapitlen i Andra Moseboken uppfylls på exakt samma dag, endast några timmar från varandra, och den dagen är en förebild för 1863 och Kades. I det trettiotredje kapitlet ber Mose att få se Guds härlighet. Därför ser vi Mose i den femte och sjätte förbittringen förvandlas till de etthundrafyrtiofyra tusen. Samme Mose står också vid Kades och slår på Klippan en andra gång och representerar därmed en klass som krossas av den Klippa som de vägrade att falla på. Den Klippan är ett budskap, och därför finns det två symboler av Mose vid Kades, den ena som manifesterar Guds härlighet och den andra som förkastar Klippan.
“Let those who stand as God’s watchmen on the walls of Zion be men who can see the dangers before the people,—men who can distinguish between truth and error, righteousness and unrighteousness.
”Må de som står som Guds väktare på Sions murar vara män som kan se farorna före folket, — män som kan skilja mellan sanning och villfarelse, rättfärdighet och orättfärdighet.
“The warning has come: Nothing is to be allowed to come in that will disturb the foundation of the faith upon which we have been building ever since the message came in 1842, 1843, and 1844. I was in this message, and ever since I have been standing before the world, true to the light that God has given us. We do not propose to take our feet off the platform on which they were placed as day by day we sought the Lord with earnest prayer, seeking for light. Do you think that I could give up the light that God has given me? It is to be as the Rock of Ages. It has been guiding me ever since it was given.” Review and Herald, April 14, 1903.
”Varningen har kommit: Ingenting får tillåtas att komma in som skulle rubba själva grunden för den tro på vilken vi har byggt allt sedan budskapet kom åren 1842, 1843 och 1844. Jag var med i detta budskap, och allt sedan dess har jag stått inför världen, trogen det ljus som Gud har gett oss. Vi har inte för avsikt att ta våra fötter från den plattform på vilken de sattes, medan vi dag för dag sökte Herren i innerlig bön och sökte efter ljus. Tror ni att jag skulle kunna överge det ljus som Gud har gett mig? Det skall vara såsom Evighetens klippa. Det har väglett mig allt sedan det gavs.” Review and Herald, 14 april 1903.
One of the symbols of ‘Moses at Kadesh’ strikes the Rock with a rod, a symbol of authority. The first time it was God’s authority and the second time it was man’s authority. The class represented by Moses at the second Kadesh are represented as the drunkards of Ephraim, who use their theological authority (rod) to attack the message of the latter rain, which is the message of the old paths of 1840 to 1844.
En av symbolerna i ”Mose vid Kadesh” slår på Klippan med en stav, en symbol för auktoritet. Första gången var det Guds auktoritet och andra gången var det människans auktoritet. Den grupp som representeras av Mose vid det andra Kadesh framställs som Efraims drinkare, vilka använder sin teologiska auktoritet (staven) för att angripa budskapet om det sena regnet, vilket är budskapet om de gamla stigarna från 1840 till 1844.
“All the messages given from 1840–1844 are to be made forcible now, for there are many people who have lost their bearings. The messages are to go to all the churches.
”Alla de budskap som gavs från 1840 till 1844 skall nu göras kraftfulla, ty det finns många människor som har förlorat sin orientering. Budskapen skall gå ut till alla församlingarna.
“Christ said, ‘Blessed are your eyes, for they see; and your ears, for they hear. For verily I say unto you, That many prophets and righteous men have desired to see those things which ye see, and have not seen them; and to hear those things which ye hear, and have not heard them’ [Matthew 13:16, 17]. Blessed are the eyes which saw the things that were seen in 1843 and 1844.
”Kristus sade: ’Saliga är era ögon, ty de ser, och era öron, ty de hör. Ty sannerligen säger jag er: Många profeter och rättfärdiga män har önskat få se det som ni ser men har inte fått se det, och få höra det som ni hör men har inte fått höra det’ [Matteus 13:16, 17]. Saliga är de ögon som såg det som sågs år 1843 och 1844.
“The message was given. And there should be no delay in repeating the message, for the signs of the times are fulfilling; the closing work must be done. A great work will be done in a short time. A message will soon be given by God’s appointment that will swell into a loud cry. Then Daniel will stand in his lot, to give his testimony.” Manuscript Releases, volume 21, 437.
”Budskapet har getts. Och det får inte bli någon fördröjning i att upprepa budskapet, ty tidens tecken går i uppfyllelse; det avslutande verket måste utföras. Ett stort verk kommer att utföras på kort tid. Ett budskap kommer snart att ges enligt Guds förordnande, och det kommer att växa till ett högt rop. Då skall Daniel träda fram på sin plats för att avlägga sitt vittnesbörd.” Manuscript Releases, volym 21, 437.
The first test of manna is three tests. The last of the ten tests is the test of the third angel. Both first and last represent “rest” as a symbol of the test. The first test is three tests, representing the first angel that is followed by the second angel, but the fourth test, where the sealing and lifting up as an ensign, is represented by Massa and Meribah. The third angel, represented by the fifth and sixth tests, is the third test, which followed the second test of Massa and Meribah, and the first test of manna.
Det första mannaprovet är tre prov. Det sista av de tio proven är den tredje ängelns prov. Både det första och det sista representerar ”vila” som en symbol för provet. Det första provet är tre prov och representerar den första ängeln, som följs av den andra ängeln, men det fjärde provet, där beseglingen och upphöjandet såsom ett baner framställs, representeras av Massa och Meriba. Den tredje ängeln, representerad av det femte och sjätte provet, är det tredje provet, vilket följde efter det andra provet i Massa och Meriba och det första mannaprovet.
The provocation at Taberah set forth in Numbers 11:1–3 is the seventh test. The verses that introduce the fiery trial of faith represented by “Taberah,” which means ‘a burning place’ are preceded with verses identifying the movement of God’s people through the wilderness. The impatience manifested in chapter ten is contrasted with the one hundred and forty-four thousand who follow the Lamb whithersoever He goeth. These are those who have the patience of the saints, but ancient Israel was manifesting impatience in chapter ten that leads to their fiery ordeal in chapter eleven.
Förbittringen vid Tabera, sådan den framställs i Fjärde Moseboken 11:1–3, är det sjunde provet. De verser som inleder den eldiga trons prövning, representerad av ”Tabera”, vilket betyder ’en brinnande plats’, föregås av verser som beskriver Guds folks vandring genom öknen. Den otålighet som kommer till uttryck i kapitel tio står i kontrast till de etthundrafyrtiofyra tusen som följer Lammet varthelst det går. Dessa är de som har de heligas tålamod, men det forntida Israel gav i kapitel tio uttryck för en otålighet som leder till deras eldiga vedermöda i kapitel elva.
And they departed from the mount of the Lord three days’ journey: and the ark of the covenant of the Lord went before them in the three days’ journey, to search out a resting place for them. And the cloud of the Lord was upon them by day, when they went out of the camp. And it came to pass, when the ark set forward, that Moses said, Rise up, Lord, and let thine enemies be scattered; and let them that hate thee flee before thee. And when it rested, he said, Return, O Lord, unto the many thousands of Israel. Numbers 10:33–36.
Och de bröto upp från Herrens berg och vandrade tre dagsresor; och Herrens förbundsark gick framför dem under de tre dagsresorna för att utspana en viloplats åt dem. Och Herrens moln var över dem om dagen, när de bröto upp från lägret. Och det skedde, när arken bröt upp, att Mose sade: Res dig, Herre, och låt dina fiender förskingras; och låt dem som hatar dig fly för ditt ansikte. Och när den stannade, sade han: Vänd åter, Herre, till Israels mångtusen. 4 Moseboken 10:33–36.
The next verse introduces the rebellion of Taberah.
Nästa vers introducerar Taberas uppror.
And when the people complained, it displeased the Lord: and the Lord heard it; and his anger was kindled; and the fire of the Lord burnt among them, and consumed them that were in the uttermost parts of the camp. And the people cried unto Moses; and when Moses prayed unto the Lord, the fire was quenched. And he called the name of the place Taberah: because the fire of the Lord burnt among them. Numbers 11:1–3.
När folket klagade, misshagade det Herren; och Herren hörde det, och hans vrede upptändes; och Herrens eld brann ibland dem och förtärde dem som var i de yttersta delarna av lägret. Då ropade folket till Mose; och när Mose bad till Herren, slocknade elden. Och han gav platsen namnet Tabera, eftersom Herrens eld hade brunnit ibland dem. 4 Moseboken 11:1–3.
The provocation which followed the manifestation of fire, was the longing for flesh food and is the eighth test. This is located in Numbers 11:4–34. The complaining in Taberah represents a corrupted higher nature, a lack of patience, and the rebellion of the lust for the fleshpots of Egypt represents the lower nature. The fire represents purification by fire of the Messenger of the Covenant in Malachi chapter three, for prophetically Taberah means a burning place and the burning place in God’s prophetic Word is located in Malachi three where fire produces an impatient class destined to be purged and a patient class who are purified as an offering that is lifted up.
Provokationen som följde på eldens manifestation var längtan efter köttmat och är det åttonde provet. Detta återfinns i Fjärde Moseboken 11:4–34. Klagandet i Tabera representerar en fördärvad högre natur, en brist på tålamod, och upproret som uttrycks i begäret efter Egyptens köttgrytor representerar den lägre naturen. Elden representerar förbundets Budbärares rening genom eld i Malaki kapitel tre, ty profetiskt betyder Tabera en brinnande plats, och den brinnande platsen i Guds profetiska Ord återfinns i Malaki tre, där elden frambringar en otålig klass som är bestämd att renas bort och en tålig klass som blir renad såsom ett offer som lyfts upp.
Those represented by Moses in the twofold test of Taberah’s higher and lower nature are the one hundred and forty-four thousand who have settled into the truth both intellectually and also spiritually. The intellect identifies the higher nature and spiritually represents the combination of Divinity with humanity. Divinity can only be combined with humanity when the lower nature is crucified and dead. To be settled into the truth intellectually and spiritually represents the experience of the being sealed. The fires of Taberah represent the final separation of wheat and tares in the work of Christ raising the temple of the one hundred and forty-four thousand.
De som representeras av Mose i den dubbla prövningen av Taberas högre och lägre natur är de etthundrafyrtiofyra tusen som har blivit befästa i sanningen både intellektuellt och andligt. Intellektet identifierar den högre naturen och representerar andligen föreningen av gudomlighet med mänsklighet. Gudomlighet kan endast förenas med mänsklighet när den lägre naturen är korsfäst och död. Att vara befäst i sanningen intellektuellt och andligt representerar erfarenheten av att bli beseglad. Taberas eldar representerar den slutliga åtskillnaden mellan vete och ogräs i Kristi verk att upprätta de etthundrafyrtiofyra tusens tempel.
The ninth test is the rebellion of Miriam and Aaron found in Numbers 12. The provocation was not unlike the provocation of Korah, Dathan and Abiram or Minneapolis, in 1888. The issue was not simply the rejection of God’s message, but the rejection of God’s choice of leadership.
Det nionde provet är Mirjams och Arons uppror, som återges i 4 Moseboken 12. Förbittringen var inte olik den förbittring som Korach, Datan och Abiram gav uttryck åt, eller den i Minneapolis år 1888. Frågan gällde inte endast förkastandet av Guds budskap, utan även förkastandet av Guds val av ledarskap.
The condemnation of leaders who reject not only the message, but also the messenger precedes the tenth test. The leadership manifest as apostates just before the Sunday law, which is the tenth test. The Sunday law aligns with the cross, and on the way to the cross, which is the Sunday law, the leadership chose Barabbas, a false Christ, for “bar” means ‘son of’ an “abba” means ‘father.’ Approaching the cross (the Sunday law) or Kadesh, the leadership manifests full blown apostasy choosing a counterfeit Christ and also expressing directly to the civil authorities that they have no king, but Caesar.
Fördömandet av de ledare som förkastar inte bara budskapet utan också budbäraren föregår det tionde provet. Ledarskapet framträder som avfällingar strax före söndagslagen, vilken är det tionde provet. Söndagslagen motsvarar korset, och på vägen till korset, vilket är söndagslagen, valde ledarskapet Barabbas, en falsk Kristus, ty ”bar” betyder ”son till” och ”abba” betyder ”fader”. När korset (söndagslagen) eller Kadesh nalkas, ger ledarskapet uttryck åt fullt utvecklad avfällighet genom att välja en förfalskad Kristus och också öppet förklara för de civila myndigheterna att de inte har någon annan kung än kejsaren.
The seventh, eighth and ninth test are identifying the sealing process, but the illustration is of the foolish virgins. The tenth of those tests was the first rebellion of Kadesh, typifying 1863. From 1846 the Hebrews were brought to Sinai to receive the Law. The two tables of the Ten Commandments are the symbol of God’s covenant relationship to ancient literal Israel, and the two tables of Habakkuk are the symbol of modern spiritual Israel’s covenant relationship. The second table was set forth in 1850, and just as ancient Israel vowed to keep the Law, by 1856 a final test was brought, as typified by spies visiting the Promised Land. The majority opinion that was reached over the seven years from 1856 unto 1863 was that the Laodicean wilderness is where they wished to die.
Det sjunde, åttonde och nionde provet identifierar beseglingsprocessen, men illustrationen är de fåvitska jungfrurna. Det tionde av dessa prov var det första upproret i Kadesh, som är en förebild för 1863. Från 1846 fördes hebréerna till Sinai för att ta emot lagen. De två stentavlorna med de tio budorden är symbolen för Guds förbundsrelation med det forntida, bokstavliga Israel, och Habackuks två tavlor är symbolen för det moderna, andliga Israels förbundsrelation. Den andra tavlan framlades 1850, och liksom det forntida Israel lovade att hålla lagen, fördes år 1856 ett slutligt prov fram, förebildat genom spejare som besökte det utlovade landet. Den uppfattning som majoriteten kom fram till under de sju åren från 1856 till 1863 var att den laodiceiska öknen var den plats där de önskade dö.
The period of 1844 to 1863 is typified by the period that begins with baptism at the Red Sea which ended with another baptism at the Jordan River, in the identical location which Jesus would become the Christ, when He was later baptized by John. The baptism at the Red Sea identified a covenant relationship with ancient Israel. That relationship began with a marriage that simultaneously instigated a ten-step testing process. They were then brought to Sinai and promised to keep His law, but didn’t, and then failed the tenth and final test at the first rebellion of Kadesh. After the forty years, and the second and greater rebellion at Kadesh they entered the Promised Land by being baptized into the Jordan River.
Tidsperioden 1844 till 1863 förebildas av den period som börjar med dopet vid Röda havet och som avslutades med ett annat dop vid Jordanfloden, på samma plats där Jesus skulle bli Kristus, när han senare döptes av Johannes. Dopet vid Röda havet identifierade ett förbundsförhållande med det forntida Israel. Detta förhållande började med ett äktenskap som samtidigt satte i gång en tiofaldig prövningsprocess. De fördes därefter till Sinai och lovade att hålla hans lag, men gjorde det inte, och misslyckades sedan med det tionde och sista provet vid den första resningen i Kadesh. Efter de fyrtio åren, och den andra och större resningen i Kadesh, gick de in i det utlovade landet genom att döpas i Jordanfloden.
All the waymarks of baptism are tied together with the covenant. The history of the omega and second Kadesh, align with the history of the first an alpha Kadesh. Moses’ omega rebellion was far greater than the rebellion of an entire nation in the alpha rebellion of Kadesh. The omega is always greater. Both rebellions together represent the rebellion of Isaiah’s learned and unlearned who refuse to enter into the rest of the latter rain message.
Alla dopets vägmärken är sammanbundna med förbundet. Historien om omega och det andra Kadesh står i linje med historien om det första och alfa-Kadesh. Moses omega-uppror var långt större än upproret hos en hel nation i Kadeshs alfa-uppror. Omega är alltid större. Båda upproren tillsammans representerar upproret hos Jesajas lärde och olärde, som vägrar att gå in i den senare regnets budskaps vila.
Three baptisms (Red Sea, Jordan River and Jordan River), the first of Moses and the last of Christ, thus Moses is the alpha and Christ the omega. The letter between the first and the twenty-second letters of the Hebrew alphabet, the thirteenth letter, when attached and following the first letter that is then attached to the last and twenty-second letter creates the Hebrew word “truth.” The middle baptism was the Jordan River and Kadesh. The first baptism at the Red Sea, was followed by the baptism at the Jordan. But the first baptism at the Jordan was put off for forty years until the second visit to Kadesh and the actual baptism of the Jordan. The third baptism, representing the time of visitation for the Jews had arrived as Christ began His work of confirming the covenant for one week in fulfillment of Daniel nine and verse twenty-seven and it was the hour of judgment for ancient Israel.
Tre dop, (Röda havet, Jordanfloden och Jordanfloden), den första tillhör Mose och den sista Kristus; således är Mose alfa och Kristus omega. Bokstaven mellan den första och den tjugoandra bokstaven i det hebreiska alfabetet, den trettonde bokstaven, bildar, när den fogas till och följer den första bokstaven, som därefter fogas till den sista och tjugoandra bokstaven, det hebreiska ordet ”sanning”. Den mellersta dopet var Jordanfloden och Kadesh. Det första dopet vid Röda havet följdes av dopet vid Jordan. Men det första dopet vid Jordan uppsköts i fyrtio år till det andra besöket i Kadesh och det faktiska dopet i Jordan. Det tredje dopet, som representerade tiden för judarnas hemsökelse, hade kommit, då Kristus började sitt verk att bekräfta förbundet under en vecka till uppfyllelse av Daniel nio och vers tjugosju, och det var domens stund för det forntida Israel.
The first baptism at the Red Sea is the first angel’s message, and the two visits to Kadesh represent a “doubling”, for the first visit to Kadesh and the Jordan River is where the rebellion of God’s covenant people is represented and at the second Kadesh the rebellion of the leadership is manifested. Kadesh and the two visits represent a doubling of the second angel’s message where two classes are manifested, and both classes are represented with citizens and also leadership. The baptism of Christ is the third angel’s message when the wheat and tares are separated as was ancient Israel from the Christian bride Christ married in the hour of ancient Israel’s judgment.
Det första dopet vid Röda havet är den första ängelns budskap, och de två besöken i Kadesh representerar en ”fördubbling”, ty vid det första besöket i Kadesh och Jordanfloden representeras Guds förbundsfolks uppror, och vid det andra Kadesh uppenbaras ledarskapets uppror. Kadesh och de två besöken representerar en fördubbling av den andra ängelns budskap, där två klasser uppenbaras, och båda klasserna representeras såväl av medborgare som av ledarskap. Kristi dop är den tredje ängelns budskap, när vetet och ogräset skiljs åt, liksom det forntida Israel skildes från den kristna brud som Kristus gifte sig med i stunden för det forntida Israels dom.
The period of 1844 to 1863 is the Red Sea to the first rebellion at Kadesh. 1844 is the Red Sea crossing, 1846 is the manna, symbol of the Sabbath test which the Whites passed in 1846 when they were married. In 1849 the Lord stretched forth his hand a second time to gather His people. He had gathered them during the first angel’s message when the first of Habakkuk’s tables arrived in history, and the second table was designed for the same purpose.
Tidsperioden från 1844 till 1863 är Röda havet till det första upproret vid Kadesh. År 1844 är övergången över Röda havet, 1846 är mannat, symbolen för sabbatsprovet som White klarade år 1846 när de gifte sig. År 1849 räckte Herren ut sin hand för andra gången för att samla sitt folk. Han hade samlat dem under den första ängelns budskap, när den första av Habackuks tavlor trädde fram i historien, och den andra tavlan var avsedd för samma ändamål.
The omega 1850 table was to gather and test, for that is what the alpha 1843 table did. The first angel had a table, and the third angel also had a table, for the first is the alpha and the third is the omega. The “two tables” are waymarks of the first and third angel’s—not the second. The prophetic period of the “tables” begins with a table with error and ends with a table with no error. The history between the two tables is the history of the second angel, where the chart is set aside until 1850.
Omegatavlan från 1850 skulle samla och pröva, ty det var vad alfatavlan från 1843 gjorde. Den förste ängeln hade en tavla, och den tredje ängeln hade också en tavla, ty den förste är alfa och den tredje är omega. De ”två tavlorna” är vägmärken för den förste och den tredje ängeln – inte den andre. Den profetiska perioden för ”tavlorna” börjar med en tavla med fel och slutar med en tavla utan fel. Historien mellan de två tavlorna är den andre ängelns historia, då tavlan åsidosätts fram till 1850.
After the year 1843 ended on April 19, 1844, the 1843 chart was set aside for it then erroneously predicted the year 1843. From April 19, 1844 unto 1850 there is no Habakkuk’s table. In the history of the second angel, there was no chart and—Babylon fell. The alpha is a table the omega is a table and the middle is the fall of Babylon; a symbol of rebellion which is associated with the period when there was no table. The historical period of Habakkuk’s tables bears the signature of truth.
Sedan året 1843 hade avslutats den 19 april 1844 lades 1843 års tavla åt sidan, eftersom den då felaktigt angav året 1843. Från den 19 april 1844 till år 1850 finns ingen Habackuks tavla. I den andre ängelns historia fanns ingen tavla, och Babylon föll. Alfan är en tavla, omegan är en tavla, och mitten är Babylons fall; en symbol för uppror som är förknippad med den period då ingen tavla fanns. Den historiska perioden för Habackuks tavlor bär sanningens signatur.
1850 was typified by Sinai and the giving of the Law. That event was commemorated with Pentecost, when two wave loaves were lifted up. The process of lifting up the wave loaves is represented by the printing and promotion of the table in May of 1842, and the history of 1849 when the second chart was prepared and 1850 when it was available. The period is represented in the line of Christ as the fifty days from His resurrection unto Pentecost, a period divided into forty days followed by ten.
1850 förebildades av Sinai och lagens givande. Den händelsen högtidlighölls med pingsten, då två viftoffersbröd lyftes upp. Processen att lyfta upp viftoffersbröden representeras av tryckningen och främjandet av tavlan i maj 1842, samt av historien 1849 då den andra tavlan utarbetades och 1850 då den blev tillgänglig. Perioden representeras på Kristi linje som de femtio dagarna från hans uppståndelse till pingsten, en period som är indelad i fyrtio dagar följda av tio.
In 1849 Christ was stretching forth his hand a second time, and in 1850 Habakkuk’s second table was available and the testing process leading to Kadesh moved forward. In 1856 the last of ancient Israel’s ten tests arrived when new light on Miller’s foundational prophetic revelation was published in the movement’s periodical. For twenty-five hundred and twenty prophetic days, from 1856 unto 1863, the spies went in to search the land. In 1863 they chose a new leader to take them back to Egypt.
År 1849 räckte Kristus ut sin hand för andra gången, och år 1850 blev Habackuks andra tavla tillgänglig, och prövningsprocessen som ledde till Kades fortsatte framåt. År 1856 kom det sista av det forntida Israels tio prov, när nytt ljus över Millers grundläggande profetiska uppenbarelse publicerades i rörelsens tidskrift. Under tvåtusenfemhundratjugo profetiska dagar, från 1856 till 1863, gick spejarna in för att utforska landet. År 1863 valde de en ny ledare för att föra dem tillbaka till Egypten.
We will continue these truths in the next article.
Vi kommer att fortsätta med dessa sanningar i nästa artikel.
“In a vision given me at Bordoville, Vermont, December 10, 1871, I was shown that the position of my husband has been a very difficult one. A pressure of care and labor has been upon him. His brethren in the ministry have not had these burdens to bear, and they have not appreciated his labors. The constant pressure upon him has taxed him mentally and physically. I was shown that his relation to the people of God was similar, in some respects, to that of Moses to Israel. There were murmurers against Moses, when in adverse circumstances, and there have been murmurers against him.” Testimonies, volume 3, 85.
”I en syn som gavs åt mig i Bordoville, Vermont, den 10 december 1871, visades mig att min makes ställning har varit en mycket svår sådan. Ett tryck av omsorg och arbete har vilat över honom. Hans bröder i predikoämbetet har inte haft dessa bördor att bära, och de har inte uppskattat hans arbete. Det ständiga trycket på honom har tärt på honom både mentalt och fysiskt. Jag visades att hans förhållande till Guds folk i vissa avseenden liknade Mose förhållande till Israel. Det fanns knorrande mot Mose när omständigheterna var motgångsfulla, och det har också funnits knorrande mot honom.” Testimonies, band 3, s. 85.