Dènye mesaj avètisman an reprezante nan Danyèl onz, vèsè karannkat:
Men, nouvèl ki soti nan lès ak nan nò pral boulvèse l: se poutèt sa, li pral soti avèk yon gwo kòlè pou l detwi anpil moun epi pou l ekstèmine yo nèt. Danyèl 11:44.
Nouvèl ki soti nan nò yo reprezante mesaj wa nò a. Vrè wa nò a se Kris la, epi pouvwa papal la se fo imitasyon Kris la sou tè a nan wòl Kris la kòm vrè wa nò a. Fo imitasyon ki sou tè a se reprezantan Satan.
“Pou l te ka jwenn avantaj ak onè nan monn nan, yo te mennen legliz la chèche favè ak sipò gran pèsonaj sou latè yo; epi, apre li te fin rejte Kris la konsa, yo te pouse l soumèt li anba otorite reprezantan Satan an—evèk Wòm nan.” Gran Konfli a, 50.
Satan te gen dezi pou l ranvèse toude twòn Bondye yo, epi li sèvi ak pap Wòm nan nan yon tantativ san siksè pou l reyalize dezi li.
Ki jan ou fè tonbe sot nan syèl la, o Lisifè, pitit douvanjou a! Ki jan yo fè koupe ou lage atè, ou menm ki te febli nasyon yo! Paske ou te di nan kè ou: Mwen va monte nan syèl la, mwen va leve twòn mwen pi wo pase zetwal Bondye yo: mwen va chita tou sou mòn asanble a, nan pati ki pi lwen nan nò a: mwen va monte pi wo pase tèt nyaj yo; mwen va tankou Trèwo a. Ezayi 14:12–14.
Dezi Satan se pou l chita sou twòn politik Bondye a, ki gen “zetwal Bondye yo” kòm senbòl li. “Zetwal” yo se zanj.
Mistè sèt zetwal ou te wè nan men dwat mwen an, ak sèt chandelye an lò yo. Sèt zetwal yo se zanj sèt legliz yo: epi sèt chandelye ou te wè yo se sèt legliz yo. Revelasyon 1:20.
Satan anvi chita tou sou twòn relijye Bondye a, ki gen “bò nò yo” kòm senbòl.
Mòn Siyon an, sou bò nò a, bèl kote li chita a; li se lajwa tout tè a, lavil gran Wa a. Sòm 48:2.
Satan te devlope pouvwa papal la nan yon tantativ pou l ranvèse wayòm Bondye a epi gouvène planèt Latè kòm pwòp domèn li.
“Konpwomi sa a ant paganis ak krisyanis te mennen nan devlopman ‘nonm peche a’ yo te anonse nan pwofesi kòm sila ki opoze ak Bondye epi ki leve tèt li pi wo pase Bondye. Kokennchenn sistèm fo relijyon sa a se yon chèdèv pouvwa Satan—yon moniman efò li fè pou li enstale tèt li sou twòn nan pou li gouvène tè a selon volonte li.” Gran Konfli a, 50.
“Nouvèl” ki soti nan nò yo nan vèsè karant-kat la se mesaj Satan an, ansanm ak efò reprezantan li sou tè a ap fè pou l pran kontwòl planèt Latè. Nouvèl ki soti nan lès yo se mesaj “van lès” la nan pwofesi biblik la. “Van lès” la se mesaj Islam nan—pitit lès yo nan pwofesi biblik la. Zanj ki mete so a nan chapit sèt liv Revelasyon an leve soti nan lès, epi mesaj doub fo wa nò a ak Islam nan se mesaj pou mete so a yo pwoklame jis anvan tan gras la fini.
Epi li va drese tant palè li yo ant lanmè yo, sou mòn sen ki plen glwa a; poutan, li va jwenn bout li, e pèsonn p ap ede l. Epi nan tan sa a, Mikayèl va leve kanpe, gran chèf ki kanpe pou defann pitit pèp ou a: epi va gen yon tan detrès, tankou pa t janm genyen depi nasyon egziste jouk nan tan sa a: epi nan tan sa a, pèp ou a va delivre, tout moun y ap jwenn non yo ekri nan liv la. Danyèl 11:45, 12:1.
Dènye mesaj avètisman an se yon mesaj ki gen de pati, e gen divès pasaj biblik ki prefigire li; chak pasaj sa yo pote pwòp temwayaj patikilye pa li sou senbolis dènye mesaj ki gen de pati a. Van lès la enteresan nan kontèks kote li se youn nan de mesaj ki fòme dènye mesaj avètisman an anvan tan gras la fini. Islam, parapò ak nouvèl ki soti nan nò a nan vèsè karannkat la, reprezante yon mesaj entèn, tandiske nouvèl ki soti nan nò a reprezante yon mesaj ekstèn. Rezon ki fè sa enteresan, se paske Islam te youn nan de pati mesaj Millerit yo te pwoklame an 1844 la. Nan istwa Millerit yo, Islam se te yon mesaj ekstèn, tandiske nan vèsè karannkat la, li se yon mesaj entèn. Mesaj entèn nan istwa Millerit yo se te 2,300 jou yo, ki te fè parabòl dis vyèj yo ak ouvèti jijman an koresponn. Islam, nan dat 11 out 1840, se te yon mesaj ekstèn, epi nan dat 12 out 1844, se te yon mesaj entèn. Onz ak douz out bay venntwa lè yo adisyone yo, epi venntwa reprezante istwa Millerit yo, paske se te istwa de premye zanj Revelasyon katòz yo, epi chif twa ki nan nonb venntwa a reprezante mesaj twazyèm zanj lan. De premye mesaj yo vini anvan twazyèm nan, menm jan chif de a vini anvan chif twa a nan nonb venntwa a.
Twazyèm zanj lan te rive nan dat 22 oktòb 1844, lè premye ak dezyèm zanj yo te fini. Yo te fini nan pwen kote 2300 jou yo te fini an, sa ki te make ouvèti jijman mò yo. Jijman mò yo te kontinye jiska 9/11, lè mesaj an de pati ki nan Revelasyon dizuit la te desann avèk de vwa yo.
Lè 9/11 te rive epi sa ki te pase 11 out 1840 la te repete, Islam te make kòmansman lapli dènye sezon an ak kòmansman pwosesis pou mete so sou san karannkat mil yo. Mesaj ekstèn pou san karannkat mil yo se Nashville, kòm siy ki montre fòmasyon imaj bèt la kòmanse. Nan istwa milerit yo, lè yo te mete restriksyon sou Islam nan dat 11 out 1840, se te yon mesaj ekstèn. Lè yo te lage Islam jou 9/11 la, Islam te vin tounen yon mesaj entèn. Nouvèl ki soti nan lès ak nan nò yo reprezante de vwa ki nan Revelasyon dizuit yo.
Premye vwa a te akonpli twa premye vèsè yo, epi vwa katriyèm vèsè a reprezante apèl pou soti nan Babilòn nan, ki se gwo rèl k ap kòmanse lè lwa dimanch ki pral vini byento a antre an vigè. Vèsè youn rive twa yo te akonpli lè yon touche Bondye te fè gwo bilding Nouyòk yo tonbe.
“Kounye a, gen nouvèl k ap sikile ki fè konnen mwen te deklare yon gwo vag lanmè pral bale New York? Mwen pa janm di sa. Mwen te di, pandan m t ap gade gwo bilding ki t ap monte la yo, etaj apre etaj: ‘Ala sèn terib ki pral dewoule lè Senyè a va leve pou l fè latè tranble yon fason terib! Lè sa a, pawòl ki nan Revelasyon 18:1–3 yo va akonpli.’ Tout dizwityèm chapit liv Revelasyon an se yon avètisman sou sa ki pral rive sou latè. Men, mwen pa gen okenn limyè an patikilye sou sa ki pral rive New York; sèl sa mwen konnen, se yon jou gwo bilding ki la yo pral jete atè pa aksyon pouvwa Bondye a k ap vire yo epi chavire yo. Dapre limyè mwen resevwa a, mwen konnen gen destriksyon nan monn nan. Yon sèl pawòl Senyè a, yon sèl touche pouvwa pisan li a, epi konstriksyon masif sa yo ap tonbe. Pral gen sèn k ap dewoule, e nou pa ka imajine jan y ap terib.” Review and Herald, 5 jiyè 1906.
Twa premye vèsè yo reprezante arive twazyèm malè Islam nan. 9/11 make kòmansman travay pou mete so sou san karannkat mil yo ak kòmansman lapli dènye sezon an. Mesaj sou mete so a se mesaj entèn nan, epi apèl vèsè kat la fè pou soti Babilòn nan se mesaj ekstèn nan. Twa premye vèsè yo reprezante jijman sou legliz la, epi vèsè kat la make arive jijman sou moun ki pa fè pati pèp ki nan alyans ak Bondye a.
“Konsa, nan dènye travay pou avèti lemonn nan, yo lanse de apèl diferan bay legliz yo. Mesaj dezyèm zanj lan se: ‘Babilòn, gwo vil sa a, tonbe, li tonbe, paske li fè tout nasyon yo bwè diven kòlè fònikasyon li a.’ E nan gwo rèl mesaj twazyèm zanj lan, yo tande yon vwa ki soti nan syèl la k ap di: ‘Soti ladan li, pèp mwen.’” Review and Herald, 6 desanm 1892.
De okazyon kote Kris te pirifye tanp lan te prefigire de vwa sa yo nan Apokalips dizuit la.
“Lè Jezi te kòmanse ministè piblik Li a, Li te pirifye Tanp lan, ki te sibi yon profanasyon sakrilèj. Dezyèm pirifikasyon Tanp lan te pami dènye aksyon Li te fè nan ministè Li a. Konsa, nan dènye travay k ap fèt pou avèti lemonn nan, yo lanse de apèl distenk bay legliz yo. Mesaj dezyèm zanj lan se: ‘Babilòn, gwo lavil sa a, tonbe, li tonbe, paske li fè tout nasyon yo bwè diven kòlè fònikasyon li a’ (Revelasyon 14:8). Epi nan gwo rèl mesaj twazyèm zanj lan, yo tande yon vwa ki soti nan syèl la k ap di: ‘Soti nan mitan li, pèp mwen an, pou nou pa patisipe nan peche li yo, epi pou nou pa sibi flewo li yo. Paske peche li yo rive jouk nan syèl la, e Bondye sonje inikite li yo’ (Revelasyon 18:4, 5).” Mesaj Chwazi, liv 2, 118.
Pwen depa a
Ant 1838 ak 1ye out 1840, Josiah Litch te idantifye pwen depa pwofesi 391 ane ak kenz jou ki nan Revelasyon nèf la, ki te vin apre dezyèm peryòd pwofetik senk mwa a. Dekouvèt li a te pèmèt li predi avèk presizyon non sèlman ane a ak mwa a, men tou jou egzak nan mwa a kote prediksyon an t ap akonpli a. Apre premye desepsyon 19 avril 1844 la, Samuel Snow te dekouvri pwen depa peryòd 2300 jou ki nan Danyèl uit la. Dekouvèt li a te pèmèt li predi avèk presizyon non sèlman ane a, men tou mwa a ak jou a nan ane a. Dekouvèt pwen depa a Litch te fè a te bay mesaj premye zanj lan fòs, epi dekouvèt pwen depa a Snow te fè a te bay mesaj dezyèm zanj lan fòs.
Premye ak dezyèm zanj yo reprezante mouvman milerit la depi 1798 jiska 22 oktòb 1844, lè gran desepsyon an te make arive twazyèm zanj lan. Nan istwa twazyèm zanj lan, dekouvèt pwen depa pwofesi senk mwa ki nan Revelasyon chapit nèf la idantifye moman kote mesaj rèl minwi a ak Islam bay mesaj la pouvwa. Dekouvèt sa a konsènan yon pwen depa pou dènye avètisman twazyèm zanj lan gen ladan l travay Litch ak Snow te akonpli sou plan tipolojik la. Mesaj Nashville la dwe korije, epi koreksyon li fèt lè yo dekouvri pwen depa a.
Pwen depa pwofesi senk mwa a nan istwa milerit la se te 27 jiyè 1299, men dekouvèt ki te fèt an 2026 la idantifye yon dezyèm pwofesi senk mwa, ki pi ansyen, nan nevyèm chapit liv Revelasyon an. Konsta sa a rasanble tout istwa ki reprezante nan nevyèm chapit la, epi, konsa, li idantifye batay Niniv la kòm kle ki louvri istwa pwofetik ki mennen nan peryòd senk mwa ki kòmanse an 632 la.
Senk ane apre batay Niniv la an 627, Mohammed te mouri. Lanmò li te make kòmansman premye pwofesi senk mwa a, ki te fini an 782 avèk imilyasyon Wòm oryantal la anba men Islam. Apre senk ane ki te pase ant “kle” Niniv la ak lanmò Mohammed, pouvwa peyi Pès la, ki te youn nan de advèsè yo nan batay Niniv la, te pran fen. Se dis ane apre lanmò Mohammed peyi Pès la te pran fen. Kidonk, senk ane apre “kle” batay Niniv la, ki te lage krikèt Islam yo, Mohammed te mouri; lanmò li te make pwen depa pwofesi senk mwa a. Apre sa, dis ane apre lanmò Mohammed, peyi Pès la te tonbe. Kidonk, depi lè kle Niniv la te vire a, te gen yon peryòd senk ane, epi yon peryòd dis ane te vin apre li.
Relasyon senbolik ant senk ak dis se “kle” pwofesi senk mwa a. Se nan premye senk ak dis senbolik sa yo menm nan pwofesi a premye nan ‘de’ pwofesi senk mwa ki nan chapit la jwenn kòmansman li. Senk mwa reprezante san senkant jou. Premye pwofesi senk mwa a nan vèsè senk, epi dezyèm nan nan vèsè dis. Twazyèm pwofesi sou tan an, ki kouvri twasan katreven onz ane ak kenz jou, se nan vèsè kenz li ye. Yo te prezante twazyèm pwofesi a, sa ki nan vèsè kenz lan, an 1838, epi anvan mwa out 1840, Litch te dekouvri pwen depa pwofesi a. Li te pibliye dezyèm prezantasyon li a nan dat 1ye out 1840, dis jou anvan akonplisman an nan dat 11 out 1840. Se la li te pibliye dènye prezantasyon li a, dis jou anvan akonplisman an, nan senkyèm jou nan dènye kenz jou pwofesi a.
Senk ane apre batay Niniv la, ki te fèt an 627, Mohammed te mouri. Lanmò li te make kòmansman premye pwofesi senk mwa a, ki te fini an 782 ak imilyasyon Wòm oryantal la anba men islam. Apre senk ane ki te pase ant “kle” Niniv la ak lanmò Mohammed, te vin gen defèt desizif pisans militè Pès la nan batay Nahavand la an 642, dis ane apre lanmò Mohammed. Kidonk, senk ane apre “kle” batay Niniv la, ki te lage krikèt islam yo, Mohammed te mouri, e lanmò li te make pwen depa pwofesi senk mwa a. Apre sa, dis ane apre lanmò Mohammed, pisans militè Pès la te sibi defèt desizif li nan Nahavand. Kidonk, depi lè kle Niniv la te vire a, te gen yon peryòd senk ane, epi yon peryòd dis ane.
Pwofesi sou premye ak dezyèm malè yo te rive nan bout yo 11 out 1840, avèk restriksyon yo te mete sou pouvwa otoman an nan Konstantinòp, lè senk ak dis jou Litch yo te akonpli anrapò ak evènman sa a. Twasan katreven onz ane sa yo koresponn ak pwofesi ki nan chapit kat liv Ezekyèl la. Nan pasaj sa a, yo te bay Ezekyèl lòd pou l kouche sou bò gòch li pandan twasan katreven dis ane. Yo te ba li lòd pou l fè sa nan yon pasaj ki kòmanse nan chapit youn, vèsè youn.
Men sa ki te rive nan trantyèm ane a, nan katriyèm mwa a, nan senkyèm jou mwa a: pandan mwen te nan mitan moun yo te depòte yo bò larivyè Kebar la, syèl la te louvri, epi mwen te wè vizyon Bondye. Ezekyèl 1:1.
“Trantyèm ane” a se trantyèm ane disetyèm sik Jibile a, ki te kòmanse sou rèy Jozyas. Senkyèm jou katriyèm mwa a te koresponn ak 21 jiyè 1844, ki te pwen mitan egzak peryòd datant milerit yo, ant desepsyon 19 avril 1844 la ak desepsyon 22 oktòb 1844 la. Nan dat sa a, Samuel Snow te itilize ekspresyon “men lemarye a ap vini” pou premye fwa, lè li te prezante mesaj vrè rèl minwi a nan Boston. Se enspirasyon ki idantifye pwen mitan sa a nan istwa milerit yo.
“Nan ete 1844 la, nan mitan peryòd ki te genyen ant dat yo te kwè okòmansman 2300 jou yo t ap fini an ak otòn menm ane a, lè peryòd sa a t ap bout dapre sa yo te vin dekouvri annapre, yo te pwoklame mesaj la avèk pawòl Ekriti yo menm: ‘Men, Lemarye a ap vini!’” Gran Konfli a, 398.
Pwen enpòtan an isit la konsène sitou fason Bib la konte tan an, paske lè nou remonte twasan katrevendis ane apati 30yèm ane 17yèm sik Jibile a, nou rive nan divizyon wayòm nan nan ane 977 anvan Jezikri. Se lè sa a rebelyon Jewoboram, wa Izrayèl la, te mennen nan pwofesi konsènan Jozyas la, jan pwofèt dezobeyisan an te pwoklame l nan 1 Wa 13. Jeremi chapit youn, vèsè de, presize Jeremi te kòmanse ministè li nan 13yèm ane rèy wa Jozyas la.
Pawòl Seyè a te vin jwenn li nan epòk Jozyas, pitit gason Amon, wa Jida, nan trèzyèm ane rèy li. Jeremi 1:2.
Trèzyèm ane rèy Jozyas la se te ane 627 anvan Jezikri, karant ane anvan syèj ane 587 anvan Jezikri a. Karant ane Ezekyèl te pase kouche sou bò dwat li pou Jida yo te kòmanse lè sa a epi yo te fini nan moman syèj la, menm moman kote twasan katrevendis ane li te pase kouche sou bò gòch li yo te fini tou. Pwen depa twasan katrevendis ane yo se te ane 977 anvan Jezikri, lè yo te pwoklame pwofesi konsènan Jozyas la kont rebelyon Jewoboram, wa dis tribi nò Izrayèl yo. Se ministè Jeremi an, ki te kòmanse karant ane anvan syèj la, ki reprezante rebelyon tribi Jida ki nan sid la. Jozyas reprezante yon peryòd ki soti nan ane 977 anvan Jezikri rive nan ane 627 anvan Jezikri, ki te kòmanse ak rebelyon alfa dis tribi nò yo epi ki te fini lè rebelyon omega wayòm Jida ki nan sid la te manifeste. Peryòd twasan katrevendis ane ki te kòmanse nan ane 977 anvan Jezikri a, ki te ilistre lè Ezekyèl te kouche sou bò gòch li, egzak ni sou plan istorik ni sou plan pwofetik nan kad yon kalkil tan eksklizif.
Sepandan, Pawòl Bondye a prezante toude fason pou konte tan an: fason eksklizif la ak fason enklizif la. Lè nou konte egzakteman menm peryòd la selon fason enklizif la, nou dwe enkli ane 978 anvan Jezikri a, paske pwofesi a rive nan bout li nan mitan ane a (21 jiyè 1844). Kidonk, lè nou aplike kalkil enklizif la pou peryòd la, sa pa bay 390 ane, men 391 ane. Peryòd yon pwen senk ane syèj ki te kòmanse an 587 la bay yon pwofesi ki, selon kalkil enklizif la, koresponn ak 391 ane epi, apre sa, ‘yon pwen senk’ ane. Peryòd yon pwen senk ane a, oswa dizuit mwa a, nan Ezekyèl chapit kat, twouve l nan menm chapit kote yo idantifye prensip ki di yon jou egal yon ane a. Nan sans senbolik, yo konprann yon ane edmi syèj la kòm kenz jou tou.
Syèj Ezekyèl la gen egzakteman menm nimerasyon ak pwofesi Revelasyon 9:15 la. Se nan istwa sa a nouvèl ki soti nan nò yo reprezante pa de destriksyon Jerizalèm yo. Se wa ki soti nan nò ki te lakòz toude destriksyon yo, e wa sa yo te prefigire pouvwa papal dènye jou yo. Nouvèl ki soti nan lès yo, ki reprezante pa Islam, antre nan menm istwa sa a, pandan mesaj ekstèn ak mesaj entèn Danyèl onz karannkat yo fòme yon mesaj doub ki anonse fen tan gras pou limanite a. Mesaj sa a vin rasanble yon fwa yo retire sele sou pwen depa kache pwofesi senk mwa a. Lè yo retire sele a, travay Litch nan bay mesaj premye zanj lan pisans ak travay Samuel Snow nan bay mesaj dezyèm zanj lan pisans vin reyini nan bay mesaj twazyèm zanj lan pisans.
Koreksyon mesaj anvan an, jan Litch ak Snow reprezante li a, prefigire koreksyon sa a nan mesaj Nashville 18 jiyè 2020 an, epi yo te retire sele sou pwen depa a an 2026, trant ane apre mesaj yo te retire sele sou li an 1989 la te fòmalize an 1996.
N ap kontinye refleksyon sa yo nan pwochen atik la.