Daniels bok – nummer etthundratrettiosju

Beseglingstiden för de etthundrafyrtiofyra tusen, som började den 11 september 2001 och avslutas vid söndagslagen i Förenta staterna, är den period då verkan av varje syn fullbordas. Några av dessa syner sträcker sig hela vägen fram till Kristi andra ankomst, men även de som inträffar efter söndagslagen är förankrade i beseglingens period. Beseglingen av de etthundrafyrtiofyra tusen är den punkt där det eviga förbundet fullkomligt uppfylls. Under den perioden skriver Kristus sin lag på sitt folks hjärtan och sinnen för evigheten. Denna besegling framställs genom föreningen av gudomlighet med mänsklighet, vilken inte syndar.

Den symboliska förbindelsen med ”tvåhundratjugo” representerar både återställelse och föreningen av gudomlighet med mänsklighet. De tvåhundratjugo åren från King James Bible till William Millers första offentliga framställning år 1831 och den slutliga publiceringen i Vermont Telegraph år 1833 representerar föreningen av gudomlighet med mänsklighet. Det bär ”sanningens” signatur, vilket är det hebreiska ord som skapades av den underbare Lingvisten, som sammanfogade den första, den trettonde och den sista bokstaven i det hebreiska alfabetet för att bilda ordet ”sanning”. De tvåhundratjugo åren från 1611 och King James Bible till 1831 och Millers publicering av sitt budskap återspeglar den underbare Lingvistens signatur.

Mitt emellan dessa två datum (1611 och 1831) representerar ändens tid år 1798 uppbrytandet av en förseglad budskap ur Daniels bok (King James-bibeln), vilket frambringar den kunskapsökning som ledde till Millers publikation år 1831. Ändens tid år 1798 markerade också början på en prövningsprocess som frambringade de fåvitska jungfrurnas uppror, vilka Daniel i kapitel tolv identifierar som de ogudaktiga. Således representerar 1798 talet tretton, mitt emellan den första och den sista bokstaven, ty tretton är en symbol för uppror. 1798 förbinds också med beredelsens period från 1776 till 1798, ändens tid.

Liksom med Millers förbindelse på tvåhundratjugo år kännetecknas också 1776 av en gudomlig publikation, Självständighetsförklaringen, och inleder en period som slutar 1798 med publiceringen av Alien and Sedition Acts. De tvåhundratjugo åren i Millers symboliska förbindelse mellan gudomlighet och mänsklighet är genom året 1798 förbundna med de tjugotvå år av förberedelse som sträcker sig från publiceringen av Självständighetsförklaringen till publiceringen av Alien and Sedition Acts år 1798. Då tjugotvå är en tiondel av tvåhundratjugo, eller ett tionde av tvåhundratjugo, representerar talet tjugotvå, liksom talet tvåhundratjugo, förbindelsen mellan gudomlighet och mänsklighet.

Millers tvåhundratjugo år bär sanningens kännemärke, liksom beseglingstiden för de hundra fyrtiofyra tusen, och förberedelsetiden från 1776 till 1798 bär också samma kännemärke, ty mittåret 1789 markerar offentliggörandet av Konstitutionen, vilken ratificerades av tretton kolonier.

Millers länk, som började år 1611 och slutade år 1831 och hade sin mittpunkt år 1798, är förbunden med den tjugotvååriga perioden från 1776 till 1798, med mittpunkten år 1789. Alla fem årtal – 1611, 1776, 1789, 1798 och 1831 – representeras av ett utgivningsverk. Årtalen i förberedelsetiden innefattar tiondet av tjugotvå år från 1776 till 1798, och denna period illustrerar de etthundrafyrtiofyra tusens beseglingstid, vilken är den tid då gudomlighet förenas med mänsklighet. Millers period om tvåhundratjugo år och den tjugotvååriga förberedelsetiden från 1776 till 1798 representerar båda förbindelsen mellan gudomlighet och mänsklighet.

Förseglingstiden för de etthundrafyrtiofyra tusen började den 11 september 2001 och kännetecknades av att islam i det tredje veropet slog till mot det andliga härliga landet. Tjugotvå år senare, den 7 oktober 2023, slog islam i det tredje veropet åter till mot det förebildliga, bokstavliga härliga landet. Vid den snart kommande söndagslagen kommer förseglingen av de etthundrafyrtiofyra tusen att fullbordas, och islam i det tredje veropet kommer åter att slå till mot Förenta staterna.

Beseglingstiden börjar med ett angrepp från islam mot jorddjuret, och den slutar med ett angrepp från islam mot jorddjuret. I mitten slog islam i det tredje veropet till mot nationen Israel, som i biblisk bemärkelse representeras som Juda. Juda var Bibelns forntida bokstavliga härliga land, och Förenta staterna är det moderna andliga härliga landet.

Islams tre slag riktades alla mot det härliga landet. Det första och det sista riktades mot det moderna andliga härliga landet, och det mellersta slaget utfördes mot det forntida bokstavliga härliga landet. Det mellersta waymarket var ett angrepp mot den moderna nationen Israel, och genom korsfästelsen av sin Messias blev det bokstavliga Israel en symbol för uppror, såsom detta framställs genom den trettonde bokstaven i det hebreiska alfabetet.

Förberedelsetiden från 1776 till 1798 är också förbunden med de tvåhundratjugo åren av den tredje ängelns rörelse, ty från och med 1776, med självständighetsförklaringen, till 1996 och utgivningen av tidskriften The Time of the End, är det tvåhundratjugo år. Mitt i den historien ligger ändens tid år 1989, vilket utmärker de dåraktiga ogudaktiga jungfrurnas uppror. Därför är 1611, 1776, 1789, 1798, 1831, 1989, 1996, 2001, 2023 och den snart kommande söndagslagen alla vägmärken förbundna med sanningen att gudomlighet förenad med mänsklighet inte syndar. Tio vägmärken, varav två upprepas två gånger.

Tio är talet som representerar en prövning, och när man lägger till de två upprepade datumen 1776 och 1798, får man sammanlagt tolv vägmärken, vilka representerar de etthundrafyrtiofyra tusen. Vägmärkena behandlar alla den prövningsprocess för de etthundrafyrtiofyra tusen som äger rum från den 11 september 2001 fram till den snart kommande söndagslagen, där Kristus fullbordar den tredje ängelns verk genom att förena sin gudomlighet med de etthundrafyrtiofyra tusens mänsklighet, vilka under återstoden av evigheten inte syndar. Denna verklighet kan naturligtvis endast ses av dem som, såsom Jesaja uttrycker det, väljer att ”se med sina ögon och höra med sina öron och förstå med sitt hjärta och omvända sig och bli helade.”

Den 22 oktober 1844 anlände den tredje ängeln, då Kristus plötsligt kom till sitt tempel för att fullborda beseglingen av de etthundrafyrtiofyra tusen. En grupp milleriter följde då Kristus in i det allra heligaste, även om de därefter upphörde att följa den tredje ängelns framåtskridande ljus och upprepade upproret vid det första Kadesh, och ålades att vandra i Laodiceas öken tills de alla hade dött.

När Kristus plötsligt gick in i det allra heligaste, representerade föreningen av gudomlighet och mänsklighet det verk som Han var beredd att utföra, och det verket framställdes symboliskt genom den Underbare Språkforskaren med två vittnen. Dessa vittnen var Habackuk och Johannes. I kapitel TVÅ vers TJUGO, i båda böckerna, identifieras den 22 oktober 1844. Den ene betonade försoningens verk (att göra till ett), som började på detta datum, och den andre utpekade ett tempel som skulle renas.

Det tempel till vilket Han plötsligt kom representeras av det tempel som hade blivit nedtrampat av den dagliga makten (hedendomen) och förödelsens styggelse (påvedömet). Templet representerade också Kristus, som är det tempel som förstördes och sedan åter upprestes på tre dagar. Det representerade också milleriternas tempel, som uppfördes under fyrtiosex år från 1798 till 1844. Det representerade också det mänskliga templet, som är ordnat genom de fyrtiosex kromosomerna och bestämmer och styr en människokropps genetiska sammansättning. Det är ingen tillfällighet att varje cell i människokroppen fullständigt ersätts var tvåtusen femhundratjugoende dag.

I alla dessa gudomliga illustrationer av templet, som representerar Kristi verk att förena gudomlighet med mänsklighet, föregår gudomligheten alltid mänskligheten. 1611 föregår 1831. 1776 föregår 1798. 1776 föregår 1996. 2001 föregår 2023. Milleriterna följde Kristus in i det Allraheligaste. I begynnelsen skapade Gud människan.

Vi skall nu återvända till vår betraktelse av de tre vägmärkena 1776, 1789 och 1798, vilka representerar den förberedelsetid som är en förebild för beseglingstiden. Den första perioden representeras av 1776, Självständighetsförklaringen, och tiden för de två kontinentalkongresserna; och den andra perioden representeras av 1789, Konstitutionen, och tiden för konfederationsartiklarna fram till 1798.

Hemligheten med vilddjurens bild, vilket är sanningen att det åttonde huvudet är av de sju huvudena, identifieras i båda perioderna. Den identifieras också vid den tredje waymarken i den historien, men den waymarken behandlar att det åttonde är av de sju såsom uppfyllt av påvedömet. De två första perioderna representerar uppfyllelsen av att det åttonde är av de sju inom Förenta staterna.

Förenta staterna består av två horn; det ena är förbundet med en man och det andra med en kvinna. Mannen är den politiska makten; det är det republikanska hornet. Kvinnan är den religiösa makten; det är det protestantiska hornet. Därför representerar den period som betecknas av 1776 och Självständighetsförklaringen det protestantiska hornet, ty gudomligheten föregår alltid mänskligheten. Den period som betecknas av 1789 och konstitutionen representerar det republikanska hornet.

År 2020 dödades båda hornen av moderna sataniska, ateistiska drakmakter. Det sanna protestantiska hornet dödades den 18 juli 2020, och det republikanska hornet dödades därefter den 3 november 2020. År 2023 reste sig de två vittnena upp, och världen, som hade glatt sig över deras döda kroppar, började frukta.

År 2023 började det slutliga verket med beseglingen av de etthundrafyrtiofyra tusen i den sista generationen av jordens historia. Gudomlighet förenas nu med mänsklighet för evigheten, medan de trogna i de sista dagarna för evigheten återskapar Kristi avbild.

År 2023 började det slutliga verket att förena den avfälliga kyrkan med den avfälliga staten i jorddjurets nation. Den maktstruktur som representeras av påvedömet, bestående av en avfällig kyrka som härskar över en avfällig stat, höll då på att upprättas och återskapade vilddjurets bild.

Det stora provet för dem som har blivit kallade är prövningen att se vilddjurets bild ta form, såsom den framställs genom ”röster, blixtar, dunder” och den kommande ”jordbävningen”. Förseglingstiden är den period då varje syn får sin fullkomliga verkan (uppfyllelse). Under förberedelsetiden från 1776 till 1798, vilken förebildar förseglingstiden, fanns hjul inom hjul, vilket är en del av den syn som Hesekiel såg när han blickade in i det allra heligaste, under de etthundrafyrtiofyratusens förseglingstid. Dessa hjul identifierar syster White som ”det komplexa samspelet mellan mänskliga händelser”. Förberedelsetiden från 1776 till 1798 innehöll några av dessa ”komplexa samspel mellan mänskliga händelser”, vilka bör uppmärksammas.

Den ena är förknippad med sanningen att det revolutionära Frankrike var en förebild för Förenta staterna. Båda nationerna sätter påvedömet på jordens tron, och båda avsätter henne. Båda nationerna viger sin militära och ekonomiska makt åt att fullborda det verket. Båda nationerna avlägsnar plötsligt sina etablerade religioner för att bli katolska. Båda nationerna drabbas av en ”jordbävning” som störtar deras etablerade regeringar. Båda nationernas historia är sammanbunden med 1789, ty år 1789 började den franska revolutionen och Förenta staternas konstitution trädde i kraft.

Den franska revolutionen varade i tio år. Napoleon Bonaparte steg till makten under den franska revolutionens senare skeden. Han blev en framstående militär ledare och spelade en nyckelroll i den franska regeringen efter sin framgångsrika statskupp den 9 november 1799, vilken ledde till att han blev Förste konsul i Franska republiken.

Under den andra perioden av förberedelsetiden 1776 till 1798 var den man som var den åttonde (inte i ordningsföljd), och som var av de sju, John Hancock. Han var en av de åtta presidenterna under den andra perioden, representerad av 1789 (året för den franska revolutionen). Han var den ende av dessa åtta presidenter som också hade tjänstgjort som president under den första perioden, representerad av 1776. I denna profetiska mening var han den åttonde, som var av de sju.

Han är den mänskliga periodens signatur, ty den första perioden representerar det gudomliga, och han är därför den signatur som binder samman båda perioderna (den gudomliga och den mänskliga). Hans signatur är den mest välkända signaturen i mänsklighetens historia, och den representerade mer än hans enastående handstil.

John Hancocks underskrift på Självständighetsförklaringen är historiens mest berömda namnteckning. Hans stora och pråliga underskrift har blivit ikonisk och symboliserar amerikansk självständighet samt de amerikanska koloniernas trots mot det brittiska styret. Hancock, som var president för den kontinentala kongressen vid den tid då förklaringen undertecknades år 1776, lär ha skrivit sitt namn särskilt framträdande för att säkerställa att kung Georg III kunde läsa det utan sina glasögon, vilket symboliserade hans djärvhet och hängivenhet för självständighetens sak.

Hancock var en av de åtta presidenterna från den period som representeras av 1789, men han tillhörde de sju män som var presidenter under den period som representeras av 1776. Han var president när självständighetsförklaringen undertecknades. Hancock sammanbinder de två perioderna med sin mänskliga namnteckning, och han är placerad i både den första historien och den andra historien. Den första historien representerar det gudomliga och den andra representerar det mänskliga, och den namnteckning som sammanbinder de två historierna är den Underbare Språkforskarens namnteckning, han som använde ett mänskligt redskap för att förena den gudomliga period som representeras av 1776 med den mänskliga period som representeras av 1789.

Det finns endast en annan namnteckning i världshistorien som i fråga om igenkännlighet kan mäta sig med Hancocks namnteckning, och även den är en namnteckning förknippad med år 1789 och den franska revolutionen. Namnteckningen bär på samma slags djärvhet som Hancock avsåg att förmedla, och den återfinns i Frankrikes historia.

När det gäller global igenkänning och symbolisk betydelse har Napoleon Bonapartes namnteckning en ställning som kan jämföras med John Hancocks, om än i en annan historisk och kulturell kontext. Napoleon, en framstående militär och politisk ledare i Frankrike, satte ett betydande avtryck i Europas och världens historia, särskilt under Napoleonkrigen. Hans namnteckning, ofta kännetecknad av sin djärva och särpräglade stil, kom att symbolisera hans mäktiga inflytande och de genomgripande förändringar han medförde i Europa, däribland de rättsliga reformer som är kända som Code Napoléon.

Liksom Hancocks namnteckning, som symboliserar trots mot det brittiska styret och strävan efter amerikansk självständighet, representerar Napoleons namnteckning en annan form av djärvhet och ambition — omformningen av Europas politiska gränser och främjandet av den franska revolutionens ideal. Båda namnteckningarna är emblematisk för de respektive historiska gestalternas roller i att forma sina nationers öden och för de vidare konsekvenserna av deras handlingar för världshistorien.

När Hesekiel såg hjulen inuti hjulen, vilka representerade det komplicerade samspelet mellan mänskliga händelser under historien om beseglingstiden för de etthundrafyrtiofyra tusen, hade ett av dessa hjul förebildats av ett hjul år 1789, när Förenta staternas konstitution, vilddjuret med ett republikanskt horn och ett protestantiskt horn, skar samman med Frankrike, vilddjuret med Egyptens horn och Sodoms horn.

Från 1789 och fram till 1799 skakades Frankrike av en ”jordbävning” som hade sitt ursprung i ateismens vilddjur, vilket steg upp ur avgrunden. Under de etthundrafyrtiofyratusens beseglingstid representerar 1789 den period som börjar den 18 juli 2020, då ateismens vilddjur störtade och dräpte den sanna protestantismens horn, och då ateismens vilddjur sedan, den 3 november 2020, även störtade och dräpte republikanismens horn. Hjulet från 1789 representerar hjulet för 2020, såsom det representeras av den 18 juli (gudomlighet) och den 3 november 2020 (mänsklighet).

Guds signatur, såsom den representeras av mänskligheten, återfinns i världens två mest berömda signaturer, som båda är knutna till 1789 och båda representerar de makter som sätter påvedömet på jordens tron och avsätter det därifrån. 1789, såsom mittenpunkten av de tre vägmärken som representerar Guds sannings signatur, bär signaturen av de ”tretton” kolonierna och den Franska revolutionens ”uppror”.

1789 till 1799 representerar den franska revolutionens historia, och talet tio representerar en prövning. 1789 är den första bokstaven i ”sanning”, och 1799 representerar den sista bokstaven i perioden i Frankrike. Mellanperioden kännetecknades av avrättningen av Frankrikes kung år 1793, när medborgarna gjorde uppror mot hans högmodiga kungliga styre.

1789 markerade upproret i den trettonde bokstaven för det tvåhornade odjuret i Förenta staterna, och den första bokstaven för det tvåhornade odjuret i Frankrike. Frankrikes mellersta bokstav var 1793, då Frankrikes kung fick sitt huvud avlägsnat, och Napoleon representerade den sista bokstaven när han tog kontroll över regeringen år 1799. Signaturen för ”sanning” i historien om Frankrikes omstörtning, representerad av 1789, 1793 och 1799, är ett profetiskt hjul som är sammanbundet med det profetiska hjulet 1776, 1789 och 1798.

Båda berättelserna innehåller de två mest berömda underskrifterna i mänsklighetens historia och knyter därmed den gudomliga underskriften ”sanning” samman med två mänskliga underskrifter. Båda hjulen är förbundna med den trettonde bokstaven under perioden för beseglingen av de etthundrafyrtiofyra tusen, vilken är perioden från dödandet av de två vittnena år 2020 till dess att de reste sig upp år 2023, vilket markeras av den 7 oktober 2023.

Vi kommer att fortsätta vår studie i nästa artikel.