Fem dolda månader
Budskapet om islam, såsom det framställs i vers tio, presenterades av Josiah Litch år 1838 i samband med den tid som anges i vers femton. Vid den tidpunkten fanns det delar av profetian som var dolda för Litch. Senast den 1 augusti 1840 hade Litch publicerat en mer ingående framställning, grundad på det som efter 1838 hade uppenbarats för honom genom budskapet om ”fem månader”. År 1838 hade en del av budskapet om ”fem månader” i Uppenbarelsebokens nionde kapitel varit dold för Litch. Förseglingen över den dolda delen av profetian om fem månader bröts för Litch före 1840, och genom att förseglingen bröts kom Guds kraft att manifesteras från 1840 till 1844.
De fem månaderna i vers fem var fördolda fram till 2026. När Elisabeth trädde fram efter att ha hållit sig dold i fem månader fick hon sällskap av Maria. Maria knyter de fem månaderna i det fördolda till liknelsen om de tio jungfrurna, ty till skillnad från Elisabeth var Maria en havande jungfru, medan Elisabeth var en havande kvinna som hade passerat den barnafödande åldern. Båda födslarna var på sitt sätt mirakulösa, men Maria var jungfru. Alla profeterna talar om världens slut, och de jungfrur som Maria representerar i de yttersta dagarna är de fem visa jungfrur som utgör den tredje ängelns filadelfiska rörelse och som är etthundrafyrtiofyra tusen till antalet. Elisabeth och Maria möts i den sjätte månaden, efter Elisabeths fem månader i det fördolda. De fem månaderna i vers fem var fördolda fram till 2026.
När Johannes föddes återvände Maria till Nasaret, och Sakarias var inte längre stum. Maria var hos Elisabet tills dörren stängdes vid söndagslagen, då profetian talar. Sakarias är alfavägmärket som görs stumt och även omegavägmärket som talar vid sin sons födelse. Sakarias står vid början och vid slutet och representerar både den första och den tredje ängeln. Elisabet är den andra ängelns budskap, och Maria är midnattsropets budskap som förenar sig med Elisabet vid slutet av de fem månaderna i det fördolda.
Noas familj på åtta personer var gömd i arken i fem månader, och sedan kom arken till vila på berget Ararat. Midnattsropet förenade sig med den andre ängeln i Exeter och fortsatte tills dörren stängdes den 22 oktober 1844, varigenom liknelsen om de tio jungfrurna uppfylldes. Maria förenade sig med Elisabet i Exeter och fortsatte fram till Johannes födelse.
Det budskap som hölls dolt för Litch år 1838 var budskapet om ”fem månader”. Döljandet av de fem månaderna symboliseras av åtta personer i arken; det är Elisabeth som håller sig dold under de fem första månaderna av sin graviditet. Det var Herren som höll sin hand över de fem månaderna år 1838, tills han tog bort sin hand från de fem månaderna och därmed lät Litch offentliggöra datumet tio dagar före dess uppfyllelse. När förseglingen av budskapet om de fem månaderna bryts i de yttersta dagarna, såsom det nu framläggs, befinner du dig vid de sex dagar som lägermötet i Exeter omfattade, från den 12 till den 17 augusti 1844, vilka följdes av sextiosex dagar fram till den stängda dörren den 22 oktober 1844. Det var sjuttiotvå dagar, men när de placeras på en profetisk linje och vägmärkena sedan isoleras, kan man se att tecknet på belägringen, som symboliseras av lägermötet i Exeter, utgjordes av sex dagar som följdes av sextiosex dagar fram till den stängda dörren. Profetiskt framställs perioden som 6 6 6.
Belägringens historia, sådan den representeras av Exeter fram till den 22 oktober, representeras av Lemek i Kains sjätte generation. Dörren stängs strax efter att förseglingen på profetian om de fem månaderna har brutits. Den stängs gradvis, men för adventismen började detta förlopp den 11 september, och det slutar vid belägringen. När belägringen kommer, kommer du att uppvisa karaktären hos antingen Lemek i Kains släktlinje eller Lemek i Sets släktlinje. För Lemek i Kains släktlinje är talet för denna historia 6 6 6, och för Lemek i Sets släktlinje och den triumferande församlingen är talet 7 7 7.
De två karaktärer som representeras av de båda männen vid namn Lemek och av 666 eller 777 börjar framträda i och med de händelser som riktar allmänhetens uppmärksamhet mot adventismen, när frågan väcks om varför adventisterna teg om varningen om eldkloten i Nashville. Den tilltagande kontroversen blir en visuell förhandsdemonstration av den stängda dörren i samband med den snart förestående söndagslagen, något som förebildades av djuren som gick uppför rampen in i arken. Den tilltagande visuella varningen förebildades också av Elias erfarenhet på berget Karmel och av milleritrörelsen år 1844.
Belägringens profetiska struktur
Den profetiska strukturen i en belägring som slutar med stadens förstörelse representerar en tidsperiod som börjar med ett tecken och slutar med ett tecken. Den representerar en tidsperiod och en tidpunkt. Den tidsperiod under vilken bilden formas framställs på flera olika sätt. Varje profetisk struktur av detta slag i det inspirerade vittnesbördet utgör en förebild för den prövningstid som är förknippad med vilddjurets bild och som kulminerar i vilddjurets märke.
”’Bilden åt vilddjuret’ representerar den form av avfällig protestantism som kommer att utvecklas när de protestantiska kyrkorna söker den världsliga maktens hjälp för att genomdriva sina dogmer. ’Vilddjurets märke’ återstår ännu att definiera.” Den stora striden, 445.
Tidsperioden representerar framväxten av bilden åt och av vilddjuret; vilddjurets märke påtvingas när den bild som har hållit på att ta form når den punkt där den genom sitt tal kan frambringa en söndagslag. Roms auktoritetsmärke förebildades av Nebukadnessar när Jerusalem förstördes. Oavsett om det gäller Babylon eller Rom framhäver belägringens struktur Nordlandskungen i de yttersta dagarna. Orhans belägring från 1333 till 1337 och de fyra åren från den 27 juli 1449 till belägringen av Konstantinopel 1453 förebildar inte bara perioden från den 11 augusti 1840 till den 22 oktober 1844, utan belägringarna framhäver också islams roll som östanvindens barn i Bibelns profetior. Temat med Nordlandskungen (Babylon eller Rom) och östanvinden är ”rykten från öster och från norr” i Daniel 11:45.
Men underrättelser från öster och norr skall förskräcka honom: därför skall han dra ut i stor vrede för att förgöra och fullständigt utrota många. Daniel 11:44.
De fyra åren från den 27 juli 1449 fram till belägringen av Konstantinopel 1453 anger inte bara en fyraårsperiod, utan i kombination med Johannes Palaiologos död 1448 representeras perioden också av fem år.
Strukturen framträder i Jerusalems båda förstöringar och i syndafloden på Noas tid. Den finns i den första påsken i Egypten, då det krävdes att fördärvsängeln skulle se blodstecknet på dörren som ledde farao och hans här ut i havet, tills östanvindarna släpptes lösa och vattnen stängde dörren till det utlovade landet. Strukturen återfinns i Pergamosförsamlingens alfahistoria från år 313 fram till den första söndagslagen år 321, och den finns i Pergamos omegahistoria från Justinianus dekret år 533 fram till söndagslagen år 538. I Pergamos fall är tecknet antingen ett edikt eller ett dekret, men båda inleder en period som kulminerar i en söndagslag.
Strukturen för Hesekiels belägring och förstörelse av Jerusalem omfattade perioden från 587 f.Kr. till 586 f.Kr.: två år vid inklusiv tidsberäkning och 1,5 år vid exklusiv tidsberäkning. En annan profetisk belägringsstruktur representeras också av två år under Paniumfälttåget, som omfattade slaget vid Panium år 200 f.Kr. och belägringen av Sidon år 198 f.Kr. Hesekiels hustrus död motsvaras av Lemeks död, Johannes Palaiologos död och slaget vid Panium.