The prophetic history that has been opened up within the seven thunders identifies the history we are now in. The secret was hidden until the history it represented arrived. It is the time when the Comforter, the Spirit of “truth” reveals the truth that John called the Revelation of Jesus Christ, for Jesus Christ is the Truth. It is not simply that the word “truth” represents the character of God. And it is not simply a revelation of the wonderful linguist, that the Hebrew word “truth” is used in such profound ways throughout the Scriptures. But is also the amazing miracle that when understood becomes the key for opening the prophecies of the book of Revelation, and in so doing it opens the entire Bible. But it is only for those willing to see, hear, and keep those things written therein for the time is at hand.
Den profetiska historia som har öppnats inom de sju tordönen identifierar den historia vi nu befinner oss i. Hemligheten var dold till dess att den historia den representerade hade anlänt. Det är den tid då Hjälparen, ”sanningens” Ande, uppenbarar den sanning som Johannes kallade Jesu Kristi uppenbarelse, ty Jesus Kristus är Sanningen. Det är inte endast så att ordet ”sanning” representerar Guds karaktär. Och det är inte endast en uppenbarelse för den förunderlige språkforskaren, att det hebreiska ordet för ”sanning” används på så djupgående sätt genom hela Skriften. Utan det är också det häpnadsväckande undret som, när det förstås, blir nyckeln till att öppna profetiorna i Uppenbarelseboken, och därigenom öppnar det hela Bibeln. Men det är endast för dem som är villiga att se, höra och bevara det som är skrivet däri, ty tiden är nära.
In order for men to recognize the “truth” in such a way to be sanctified by it, requires the presence of the Holy Spirit. Men can intellectually understand the word “truth,” and even be amazed at the significance of it, but the “truth” must be eaten. It must be internalized and made a part of a person’s experience, for the word conveys the creative power of God to those who seek to be transformed into the image of Christ. One of the starting places of my personal investigation of the Hebrew word translated as “truth” was the Hebrew scholars, who also address the amazing nature of the word “truth” and its usage in the Bible. But there is no reason to believe that their intellectual understanding of the word “truth” has led them to Christ.
För att människor skall kunna känna igen ”sanningen” på ett sådant sätt att de blir helgade genom den, krävs den Helige Andes närvaro. Människor kan intellektuellt förstå ordet ”sanning” och till och med förundras över dess betydelse, men ”sanningen” måste ätas. Den måste tas in i människans inre och bli en del av hennes erfarenhet, ty ordet förmedlar Guds skapande kraft till dem som söker att förvandlas till Kristi avbild. En av utgångspunkterna för min personliga undersökning av det hebreiska ord som översätts med ”sanning” var de hebreiska lärda, vilka också behandlar ordet ”sannings” förunderliga natur och dess bruk i Bibeln. Men det finns ingen anledning att tro att deras intellektuella förståelse av ordet ”sanning” har lett dem till Kristus.
The prophetic fact that the word needs to be eaten with the presence of the Holy Spirit echoes of Sister White’s definition of the “oil” in the parable of the ten virgins, and also her description of the two classes of virgins that are waiting for the Bridegroom.
Det profetiska faktum att ordet behöver ätas i den Helige Andes närvaro återklingar i syster Whites definition av ”oljan” i liknelsen om de tio jungfrurna, liksom i hennes beskrivning av de två grupperna av jungfrur som väntar på Brudgummen.
A symbol most often has more than one meaning, and the meaning is to be defined by the context where the symbol is located. It is not to be defined by the grammatical expert’s definition of the word or by the historical time frame when the word was written. Those two approaches are what the theologians of Adventism have grasped in order to deny the “truth.” A symbol is defined by the context where it is employed. Within the Spirit of Prophecy, the word “oil” in the parable of the ten virgins represents at least a few different things depending on the context of the passage where the “oil” is found. Why does one class of virgins possess the oil and the other not?
En symbol har oftast mer än en betydelse, och betydelsen ska bestämmas av det sammanhang där symbolen förekommer. Den ska inte bestämmas utifrån den grammatiska expertens definition av ordet eller utifrån den historiska tidsram då ordet skrevs. Dessa två tillvägagångssätt är vad adventismens teologer har tagit fasta på för att förneka ”sanningen”. En symbol definieras av det sammanhang där den används. Inom Profetians Ande representerar ordet ”olja” i liknelsen om de tio jungfrurna åtminstone några olika ting beroende på sammanhanget i det avsnitt där ”oljan” förekommer. Varför äger den ena klassen av jungfrur oljan och den andra inte?
“There is a world lying in wickedness, in deception, and delusion, in the very shadow of death,—asleep, asleep. Who are feeling travail of soul to awaken them? What voice can reach them? My mind is carried to the future when the signal will be given, ‘Behold the Bridegroom cometh; go ye out to meet Him.’ But some will have delayed to obtain the oil for replenishing their lamps, and too late they will find that character, which is represented by the oil, is not transferable. That oil is the righteousness of Christ. It represents character, and character is not transferable. No man can secure it for another. Each must obtain for himself a character purified from every stain of sin.” Bible Echo, May 4, 1896.
”Det finns en värld som ligger i ondska, i bedrägeri och villfarelse, i själva dödsskuggans skugga, — sovande, sovande. Vilka känner själanöd för att väcka dem? Vilken röst kan nå dem? Mina tankar förs till framtiden, när signalen skall ges: ’Se, Brudgummen kommer; gå ut för att möta Honom.’ Men några kommer att ha dröjt med att skaffa den olja som behövs för att fylla på sina lampor, och för sent kommer de att upptäcka att karaktären, som oljan representerar, inte kan överföras. Den oljan är Kristi rättfärdighet. Den representerar karaktär, och karaktär kan inte överföras. Ingen människa kan skaffa den åt en annan. Var och en måste själv vinna en karaktär renad från varje syndens fläck.” Bible Echo, 4 maj 1896.
The foolish virgins do not possess the character necessary to succeed in the soon-coming crisis. They lack Christ’s righteousness. But the oil is also a message, and the oil in the parable of the ten virgins in the “last days” is the final warning message represented by the Revelation of Jesus Christ that is to be heard, read and kept.
De oförståndiga jungfrurna äger inte den karaktär som är nödvändig för att bestå i den snart annalkande krisen. De saknar Kristi rättfärdighet. Men oljan är också ett budskap, och oljan i liknelsen om de tio jungfrurna i ”de sista dagarna” är det sista varningsbudskap som representeras av Jesu Kristi uppenbarelse och som skall höras, läsas och hållas.
“The anointed ones standing by the Lord of the whole earth, have the position once given to Satan as covering cherub. By the holy beings surrounding his throne, the Lord keeps up a constant communication with the inhabitants of the earth. The golden oil represents the grace with which God keeps the lamps of believers supplied, that they shall not flicker and go out. Were it not that this holy oil is poured from heaven in the messages of God’s Spirit, the agencies of evil would have entire control over men.
”De smorda, som står inför hela jordens Herre, innehar den ställning som en gång gavs åt Satan såsom den överskuggande keruben. Genom de heliga väsen som omger hans tron upprätthåller Herren en ständig förbindelse med jordens invånare. Den gyllene oljan representerar den nåd varmed Gud håller de troendes lampor försedda, så att de inte skall fladdra och slockna. Om inte denna heliga olja utgöts från himlen genom Guds Andes budskap, skulle det ondas makter ha fullständig kontroll över människorna.
“God is dishonored when we do not receive the communications which he sends us. Thus we refuse the golden oil which he would pour into our souls to be communicated to those in darkness. When the call shall come, ‘Behold, the bridegroom cometh; go ye out to meet him,’ those who have not received the holy oil, who have not cherished the grace of Christ in their hearts, will find, like the foolish virgins, that they are not ready to meet their Lord. They have not, in themselves, the power to obtain the oil, and their lives are wrecked. But if God’s Holy Spirit is asked for, if we plead, as did Moses, ‘Show me thy glory,’ the love of God will be shed abroad in our hearts. Through the golden pipes, the golden oil will be communicated to us. ‘Not by might, nor by power, but by my Spirit, saith the Lord of Hosts.’ By receiving the bright beams of the Sun of Righteousness, God’s children shine as lights in the world.” Review and Herald, July 20, 1897.
”Gud vanäras när vi inte tar emot de budskap som han sänder oss. Därigenom avvisar vi den gyllene oljan som han vill utgjuta i våra själar för att förmedlas till dem som är i mörker. När ropet ljuder: ’Se, brudgummen kommer; gå ut för att möta honom’, då kommer de som inte har tagit emot den heliga oljan, som inte har vårdat Kristi nåd i sina hjärtan, att upptäcka, liksom de fåvitska jungfrurna, att de inte är redo att möta sin Herre. De har inte i sig själva någon kraft att skaffa oljan, och deras liv går till spillo. Men om man ber om Guds helige Ande, om vi vädjar såsom Mose gjorde: ’Låt mig få se din härlighet’, då skall Guds kärlek bli utgjuten i våra hjärtan. Genom de gyllene rören skall den gyllene oljan förmedlas till oss. ’Inte genom styrka, inte genom kraft, utan genom min Ande, säger Herren Sebaot.’ Genom att ta emot de klara strålarna från Rättfärdighetens Sol lyser Guds barn som ljus i världen.” Review and Herald, 20 juli 1897.
The “oil” is the final message, which once again, is the Revelation of Jesus Christ. In the passage those who wish to have the oil need to plead to God as did Moses in Horeb’s cave. But notice that if we are to “plead, as did Moses” that God would “show” us His “glory,” we must first ask for the Holy Spirit who is the Comforter. If we do, then by angels and the two golden pipes we shall receive of Christ righteousness. We deceive ourselves if we think we can pray and plead for Christ’s character as the traditions and customs of Laodicean Adventism suggests should be done, while at the same time we are refusing the message of the Revelation of Jesus Christ. His righteousness is conveyed to us through the “messages of God’s Spirit,” that are conveyed by the two anointed ones that stand before God’s throne. When we reject his message, we reject His righteousness.
”Oljan” är det sista budskapet, vilket återigen är Jesu Kristi uppenbarelse. I avsnittet måste de som önskar få oljan vädja till Gud, såsom Mose gjorde i Horebs grotta. Men märk att om vi skall ”vädja, såsom Mose gjorde”, att Gud skall ”visa” oss sin ”härlighet”, måste vi först be om den Helige Ande, som är Hjälparen. Om vi gör det, skall vi genom änglar och de två gyllene rören ta emot Kristi rättfärdighet. Vi bedrar oss själva om vi tror att vi kan be och vädja om Kristi karaktär på det sätt som Laodiceisk adventisms traditioner och sedvänjor antyder att det bör ske, samtidigt som vi vägrar budskapet i Jesu Kristi uppenbarelse. Hans rättfärdighet förmedlas till oss genom ”Guds Andes budskap”, vilka förmedlas av de två smorda som står inför Guds tron. När vi förkastar hans budskap, förkastar vi hans rättfärdighet.
Then answered I, and said unto him, What are these two olive trees upon the right side of the candlestick and upon the left side thereof? And I answered again, and said unto him, What be these two olive branches which through the two golden pipes empty the golden oil out of themselves? And he answered me and said, Knowest thou not what these be? And I said, No, my lord. Then said he, These are the two anointed ones, that stand by the Lord of the whole earth. Zechariah 4:11–14.
Då tog jag till orda och sade till honom: Vad är dessa två olivträd på högra sidan om ljusstaken och på dess vänstra sida? Och jag tog åter till orda och sade till honom: Vad är dessa två olivkvistar som genom de två gyllene rören tömmer ut den gyllene oljan ur sig själva? Och han svarade mig och sade: Vet du inte vad dessa är? Och jag sade: Nej, min herre. Då sade han: Dessa är de två smorda, som står inför hela jordens Herre. Sakarja 4:11–14.
The two “anointed ones, that stand by the Lord of the whole earth,” are also represented as the two witnesses of Revelation eleven.
De två ”smorda, som står inför hela jordens Herre”, framställs också som de två vittnena i Uppenbarelseboken elva.
“Concerning the two witnesses the prophet declares further: ‘These are the two olive trees, and the two candlesticks standing before the God of the earth.’ ‘Thy word,’ said the psalmist, ‘is a lamp unto my feet, and a light unto my path.’ Revelation 11:4; Psalm 119:105. The two witnesses represent the Scriptures of the Old and the New Testament.” The Great Controversy, 267.
”Angående de två vittnena förklarar profeten vidare: ’Dessa är de två olivträden och de två ljusstakarna som står inför jordens Gud.’ ’Ditt ord’, sade psalmisten, ’är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.’ Uppenbarelseboken 11:4; Psalm 119:105. De två vittnena representerar Skrifterna i Gamla och Nya testamentet.” The Great Controversy, 267.
Whether we consider Zechariah’s or John’s testimony of the two witnesses, the context of either testimony is the communication process that is the very first truth mentioned in association with the message of the Revelation of Jesus Christ in Revelation chapter one and verse one. From the Father, to the Son, to the angels, to a prophet to the church. The process in which Christ speaks to mankind is a major understanding that He seeks to reveal within the final warning message. This corresponds with the emphasis in the presentation of both the first and third angel’s messages.
Oavsett om vi betraktar Sakarjas eller Johannes vittnesbörd om de två vittnena, är sammanhanget för vardera vittnesbördet den kommunikationsprocess som är den allra första sanning som nämns i samband med budskapet om Jesu Kristi uppenbarelse i Uppenbarelseboken kapitel ett och vers ett. Från Fadern, till Sonen, till änglarna, till en profet, till församlingen. Den process genom vilken Kristus talar till mänskligheten är en grundläggande insikt som Han söker uppenbara i det slutliga varningsbudskapet. Detta motsvarar betoningen i framställningen av både den första och den tredje ängelns budskap.
The message of the first angel is represented by William Miller. Miller possesses several prophetic characteristics that must be recognized. He was the “Father” of the movement, which in terms of the Alpha and Omega demands that there would be a son. He represented a movement represented by the name “Millerite,” which is the word for a type of rock. He was used to organize a set of biblical rules of prophetic interpretation. Those rules become a major component of the communication of the messages of God’s Spirit that were either refused or accepted as those of Miller’s generation chose whether to retain their foolish Laodicean condition or to become wise Philadelphians. As the father of the message of the first angel, he typifies a movement that will proclaim the message of the third angel’s message, and that movement’s understanding of the message will be directed by a special set of biblical rules of prophetic interpretation that establish the message of the third angel as soundly as Miller was used to establish the message of the first angel. God never changes, Jesus Christ the same yesterday, today and forever.
Den förste ängelns budskap representeras av William Miller. Miller äger flera profetiska kännetecken som måste erkännas. Han var rörelsens ”Fader”, vilket, sett i termer av Alfa och Omega, kräver att det också skulle finnas en son. Han representerade en rörelse som betecknades med namnet ”Millerit”, vilket är ordet för en typ av klippa. Han användes till att organisera en uppsättning bibliska regler för profetisk uttolkning. Dessa regler blir en huvudbeståndsdel i förmedlingen av budskapen från Guds Ande, vilka antingen förkastades eller mottogs, när dem som tillhörde Millers generation valde om de skulle behålla sitt dåraktiga laodiceiska tillstånd eller bli visa filadelfier. Som fader till den förste ängelns budskap är han en förebild för en rörelse som skall förkunna den tredje ängelns budskap, och den rörelsens förståelse av budskapet kommer att ledas av en särskild uppsättning bibliska regler för profetisk uttolkning, vilka befäster den tredje ängelns budskap lika fast som Miller användes för att befästa den förste ängelns budskap. Gud förändras aldrig, Jesus Kristus densamme i går och i dag och i evighet.
Do not err, my beloved brethren. Every good gift and every perfect gift is from above, and cometh down from the Father of lights, with whom is no variableness, neither shadow of turning. Of his own will begat he us with the word of truth, that we should be a kind of firstfruits of his creatures. James 1:16–18.
Bedra er inte, mina älskade bröder. All god gåva och all fullkomlig gåva är ovanifrån och kommer ner från ljusens Fader, hos vilken ingen förändring finns och ingen växlingens skugga. Enligt sin vilja födde han oss genom sanningens ord, för att vi skulle vara såsom en förstlingsfrukt av hans skapade verk. Jakobsbrevet 1:16–18.
In the beginning or the end of Adventism, the messages of God’s Spirit which are represented by the oil, are conveyed through the two witnesses. At the beginning with the Millerites the two witnesses were the Old and New Testaments and at the end they are the Bible and the Spirit of Prophecy. This is the reason why John, who most perfectly illustrates the end of God’s people in the last days of the investigative judgment was in the isle of Patmos.
I början eller vid slutet av adventismen förmedlas budskapen från Guds Ande, som representeras av oljan, genom de två vittnena. I början, hos milleriterna, var de två vittnena Gamla och Nya testamentet, och vid slutet är de Bibeln och Profetians Ande. Detta är anledningen till att Johannes, som på det mest fullkomliga sätt åskådliggör slutet för Guds folk i de sista dagarna av den undersökande domen, befann sig på ön Patmos.
I John, who also am your brother, and companion in tribulation, and in the kingdom and patience of Jesus Christ, was in the isle that is called Patmos, for the word of God, and for the testimony of Jesus Christ. Revelation 1:9.
Jag, Johannes, er broder och meddelaktig med er i bedrövelsen och i Jesu Kristi rike och tålamod, befann mig på den ö som kallas Patmos, för Guds ords skull och för Jesu Kristi vittnesbörds skull. Uppenbarelseboken 1:9.
The prophetic setting of Patmos represents that John is being persecuted. He was being persecuted for receiving the messages of God’s spirit that identify the Revelation of Jesus Christ through the Bible and Spirit of Prophecy.
Patmos’ profetiska sammanhang visar att Johannes blir förföljd. Han blev förföljd för att ha tagit emot budskapen från Guds Ande, vilka genom Bibeln och Profetians Ande identifierar Jesu Kristi uppenbarelse.
The persecution of God’s “last day” people is also represented in Revelation eleven when the two witnesses are slain in the streets, and everyone celebrates their death. In chapter eleven those two witnesses are Elijah and Moses. They have given their testimony for three and a half years and then they are slain, but they were thereafter resurrected.
Förföljelsen av Guds folk i ”de sista dagarna” framställs också i Uppenbarelseboken elva, när de två vittnena dödas på gatorna och alla firar deras död. I kapitel elva är dessa två vittnen Elia och Mose. De har avlagt sitt vittnesbörd i tre och ett halvt år och blir sedan dödade, men därefter blev de uppväckta igen.
All the prophets speak more of the last days than they do their own history, so if there is ever a book that is speaking of the last days it is the book of Revelation where all the books of the Bible meet and end. There must therefore be a “message” in the last days that is slain, and thereafter resurrected. Revelation eleven illustrated the history of the French Revolution, but it more directly illustrates an attack against the message of the third angel in the last days. The message and the movement that was typified by Miller’s message and movement suffered that attack and died on July 18, 2020. According to Revelation eleven that attack would be carried out by the beast that ascended up out of the bottomless pit.
Alla profeterna talar mer om de sista dagarna än om sin egen historia; om det därför någonsin finns en bok som talar om de sista dagarna, så är det Uppenbarelseboken, där alla Bibelns böcker möts och slutar. Det måste därför i de sista dagarna finnas ett ”budskap” som dödas och därefter uppstår igen. Uppenbarelseboken elva skildrade den franska revolutionens historia, men den skildrar ännu mer direkt ett angrepp mot den tredje ängelns budskap i de sista dagarna. Det budskap och den rörelse som förebildades genom Millers budskap och rörelse utsattes för det angreppet och dog den 18 juli 2020. Enligt Uppenbarelseboken elva skulle det angreppet utföras av vilddjuret som steg upp ur avgrunden.
And when they shall have finished their testimony, the beast that ascendeth out of the bottomless pit shall make war against them, and shall overcome them, and kill them. And their dead bodies shall lie in the street of the great city, which spiritually is called Sodom and Egypt, where also our Lord was crucified. Revelation 11:8, 9.
Och när de har fullbordat sitt vittnesbörd, skall vilddjuret som stiger upp ur avgrunden föra krig mot dem och besegra dem och döda dem. Och deras döda kroppar skall ligga på gatan i den stora staden, som andligen kallas Sodom och Egypten, där också vår Herre blev korsfäst. Uppenbarelseboken 11:8, 9.
Sister White informs us that the “bottomless pit” represents a new manifestation of satanic power.
Syster White upplyser oss om att ”avgrunden” representerar en ny manifestation av satanisk makt.
“‘When they shall have finished [are finishing] their testimony.’ The period when the two witnesses were to prophesy clothed in sackcloth ended in 1798. As they were approaching the termination of their work in obscurity, war was to be made upon them by the power represented as ‘the beast that ascendeth out of the bottomless pit.’ In many of the nations of Europe the powers that ruled in Church and State had for centuries been controlled by Satan, through the medium of the papacy. But here is brought to view a new manifestation of Satanic power.” The Great Controversy, 268.
”’När de har fullbordat [är i färd med att fullborda] sitt vittnesbörd.’ Den tidsperiod då de två vittnena skulle profetera klädda i säckväv upphörde år 1798. Då de närmade sig avslutningen av sitt verk i fördoldhet, skulle krig föras mot dem av den makt som framställs som ’vilddjuret som stiger upp ur avgrunden’. I många av Europas nationer hade de makter som härskade i kyrka och stat i århundraden varit behärskade av Satan genom påvedömets förmedling. Men här förs en ny uppenbarelse av satanisk makt fram.” The Great Controversy, 268.
There are three powers identified in the book of Revelation that come from the bottomless pit, the first mentioned is Islam in Revelation chapter nine verse two, the second is atheism of the French Revolution in chapter eleven verse eight and the third is modern Rome in chapter seventeen verse eight. The “new manifestation” in the last days that will not only attack the movement typified by the Millerite movement, but also attack the world is the counterfeit awakening of the counterfeit Midnight Cry known as “Woke-ism.” Woke-ism represents a “new manifestation of satanic power” which is upheld by the current Jesuit antichrist and is promoted through the merchants, the political leaders of the United Nations, the liberal representatives in the fallen churches of Protestantism in the United States, and the Democratic party in conjunction with the RINO-Republicans who either promote or permit the promotion of all the variations of the deviant lifestyles of the homosexual community as represented in chapter eleven as “Sodom.” These three powers are what lead the world to Armageddon, and they are also represented by “Egypt,” the symbol of atheism and worldliness. Set within the anarchy of the French Revolution, which is another element of these three powers that make up what Sister White calls the “evil confederacy,” either directly promote or allow Woke-ism. Woke-ism is the satanic counterfeit of the awakening of the ten virgins. We have more to discuss on these lines, but we need first to address the aftermath of the murder in the street that was accomplished on July 18, 2020.
Det finns tre makter som i Uppenbarelseboken identifieras såsom kommande ur avgrunden; den första som nämns är islam i Uppenbarelseboken 9:2, den andra är den franska revolutionens ateism i kapitel 11, vers 8, och den tredje är det moderna Rom i kapitel 17, vers 8. Den ”nya manifestationen” i de sista dagarna, som inte bara kommer att angripa den rörelse som förebildades av milleritväckelsen, utan också angripa världen, är den förfalskade väckelsen av det förfalskade midnattsropet, känd som ”woke-ismen”. Woke-ismen representerar en ”ny manifestation av satanisk makt”, vilken upprätthålls av den nuvarande jesuitiske antikrist och främjas genom köpmännen, Förenta nationernas politiska ledare, de liberala företrädarna i protestantismens fallna kyrkor i Förenta staterna, och det demokratiska partiet i förening med RINO-republikanerna, som antingen främjar eller tillåter främjandet av alla varianter av de avvikande livsstilarna inom den homosexuella gemenskapen, sådan den framställs i kapitel 11 såsom ”Sodom”. Dessa tre makter är det som leder världen till Harmageddon, och de representeras också av ”Egypten”, symbolen för ateism och världslighet. Inramad i den franska revolutionens anarki, som är ytterligare ett inslag i dessa tre makter som tillsammans utgör vad syster White kallar den ”onda konfederationen”, främjar eller tillåter de antingen direkt woke-ismen. Woke-ismen är den sataniska förfalskningen av de tio jungfrurnas uppvaknande. Vi har mer att behandla i dessa avseenden, men vi behöver först ta upp efterdyningarna av mordet på gatan som fullbordades den 18 juli 2020.
And also, dear Reader, please understand I have no support to offer to the Republican party. There is no political persuasion that I have any confidence in. It is simply the prophetic dynamics that exist in the United States, the United Nations and the Papacy that I am pointing out. Those dynamics will be more specifically addressed when we begin to directly address the two horns that parallel each other from 1798 until the Sunday law.
Och vidare, käre läsare, var vänlig att förstå att jag inte har något stöd att erbjuda det republikanska partiet. Det finns ingen politisk riktning som jag hyser något förtroende för. Det är endast de profetiska skeenden som föreligger i Förenta staterna, Förenta nationerna och påvedömet som jag påvisar. Dessa skeenden kommer att behandlas mer specifikt när vi börjar att direkt behandla de två horn som löper parallellt med varandra från 1798 fram till söndagslagen.
The satanic Woke-ism that represents a counterfeit Midnight Cry precedes the actual Midnight Cry and before the time of the genuine Midnight Cry, those that have been slain in the streets will ultimately evolve into either a foolish or wise virgin. The period of time when the binding off of our characters into either the bundle destined for the fire of destruction or as the bundle for the heavenly garner is now here.
Den sataniska wokeismen, som utgör ett förfalskat midnattsrop, föregår det verkliga midnattsropet, och före tiden för det äkta midnattsropet kommer de som har blivit slagna på gatorna slutligen att utvecklas till antingen en oförståndig eller en vis jungfru. Den tidsperiod då våra karaktärer binds samman antingen till det knippe som är bestämt för förstörelsens eld eller till det knippe som är avsett för den himmelska ladan är nu här.
Sister White identifies that in the tarrying time the foolish virgins of the Millerite history reacted to the testing disappointment differently than the wise virgins, thus suggesting that by the tarrying time their characters were already settled. But Jeremiah’s testimony informs us that we can choose to return to God and He will not only return to us, but He will make us a fenced brazen wall against the wicked and the terrible as we are used as his mouth piece in the ensuing crisis. It is at that prophetic point that Jesus promises to comfort us. This is the significance of John’s four chapters that are set within our current history.
Syster White visar att de oförståndiga jungfrurna i den milleritiska historien under dröjsmålets tid reagerade annorlunda på den prövande besvikelsen än de kloka jungfrurna, och antyder därmed att deras karaktärer vid tiden för dröjsmålet redan var fastställda. Men Jeremias vittnesbörd upplyser oss om att vi kan välja att återvända till Gud, och han skall inte bara återvända till oss, utan han skall göra oss till en befäst mur av koppar mot de ogudaktiga och de fruktansvärda, när vi används som hans munstycke i den efterföljande krisen. Det är vid denna profetiska punkt som Jesus lovar att trösta oss. Detta är innebörden av Johannes fyra kapitel, som är förlagda inom vår nuvarande historia.
The oil is the Holy Spirit, it is character and it is the messages of God’s Spirit. God’s Spirit is the “Comforter.” As God so loved the world that He gave His only-begotten Son, and as Jesus sacrificed His godly being to willingly accept the humanity he had created as part of Himself for eternity, so too the Holy Spirit that is given in this period of time will abide with us forever.
Oljan är den helige Ande; den är karaktär och den är budskapen från Guds Ande. Guds Ande är ”Hjälparen”. Såsom Gud älskade världen så mycket att han utgav sin enfödde Son, och såsom Jesus offrade sitt gudomliga väsen för att villigt ta den mänsklighet som han hade skapat till sig själv som en del av sig för evigheten, så skall också den helige Ande, som ges under denna tid, förbli hos oss för evigt.
If ye love me, keep my commandments. And I will pray the Father, and he shall give you another Comforter, that he may abide with you forever; Even the Spirit of truth; whom the world cannot receive, because it seeth him not, neither knoweth him: but ye know him; for he dwelleth with you, and shall be in you. I will not leave you comfortless: I will come to you. John 14:15–18.
Om ni älskar mig, håll mina bud. Och jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan Hjälpare, för att han må förbli hos er för evigt; sanningens Ande, som världen inte kan ta emot, eftersom den inte ser honom och inte heller känner honom. Men ni känner honom, ty han förblir hos er och skall vara i er. Jag skall inte lämna er faderlösa; jag skall komma till er. Johannes 14:15–18.
This sacrifice of the Spirit in choosing to abide with human beings forever, parallels the sacrifice of the other two persons of the heavenly trio. Perhaps as significant as the sacrifice of the Spirit in His willingness to live within each of the redeemed for eternity is that the arrival of the “Comforter” in this particular history identifies when God’s people are sealed for eternity.
Denna Andens uppoffring i att välja att förbli hos människorna för evigt motsvarar de två andra personernas i den himmelska trion uppoffring. Kanske lika betydelsefullt som Andens uppoffring i Hans villighet att leva inom var och en av de återlösta i evighet är att ”Hjälparens” ankomst i denna särskilda historia utpekar när Guds folk blir beseglade för evigheten.
And grieve not the holy Spirit of God, whereby ye are sealed unto the day of redemption. Ephesians 4:30.
Och bedröva inte Guds helige Ande, genom vilken ni har blivit beseglade till återlösningens dag. Efesierbrevet 4:30.
In the history where the promise of the Comforter is perfectly fulfilled, which is the history of the one hundred and forty-four thousand the Spirit will “abide” in us “forever.” Every Christian that met the requirements of the gospel received the Holy Spirit and was therefore “sealed unto the day of redemption,” but that sealing simply points forward to the time when the one hundred and forty-four thousand are to be sealed during this current history. In Ephesians those that are sealed unto the day of redemption are contrasted with those who “grieve” the “Holy Spirit.” They grieve the Holy Spirit by refusing to accept the communications of God’s Spirit, and thus refuse the golden oil. When Christ promises to send us the “Comforter” “the Spirit of truth” in this period of disappointment, He is promising to place His seal upon us, and His seal represents the keeping of His commandments, particularly the Sabbath commandment, which is the day that John received the revelation and which is the issue that is about to confront the world.
I den historia där löftet om Hjälparen fullkomligt uppfylls, vilket är de etthundrafyrtiofyratusens historia, skall Anden ”förbli” hos oss ”för evigt”. Varje kristen som uppfyllde evangeliets villkor tog emot den Helige Ande och blev därför ”förseglad till återlösningens dag”, men denna försegling pekar helt enkelt fram mot den tid då de etthundrafyrtiofyratusen skall förseglas under den nuvarande historien. I Efesierbrevet ställs de som är förseglade till återlösningens dag i kontrast till dem som ”bedrövar” den ”Helige Ande”. De bedrövar den Helige Ande genom att vägra ta emot Guds Andes meddelanden och vägrar därigenom den gyllene oljan. När Kristus lovar att sända oss ”Hjälparen”, ”sanningens Ande”, i denna besvikelsens period, lovar Han att sätta sitt sigill på oss, och Hans sigill representerar hållandet av Hans bud, i synnerhet sabbatsbudet, vilket är den dag då Johannes mottog uppenbarelsen och vilket är den fråga som står i begrepp att konfrontera världen.
The sealing of the wise virgins is accomplished before the test of the Sunday law, for it is there that the characters of both the wise and foolish will be manifested, and character is never developed in a crisis, it is simply manifested. The sealing represents, among other things a transformation from the mind of a Laodicean into the mind of a Philadelphian. The problem is that for that transformation to be accomplished, the first test for each of us is to genuinely understand that heretofore we have been Laodiceans, for as Laodiceans our primary spiritual attitude is that everything is alright, when everything is actually all wrong. That attitude must be set aside, it is one of the vile things that must be separated from the precious.
De visa jungfrurnas besegling fullbordas före söndagslagens prövning, ty det är där som både de visa och de fåvitskas karaktärer kommer att uppenbaras, och karaktären utvecklas aldrig i en kris, den uppenbaras endast. Beseglingen representerar, bland annat, en förvandling från en laodiceisk sinnelag till en filadelfisk sinnelag. Problemet är att för att denna förvandling skall kunna fullbordas, måste den första prövningen för var och en av oss vara att uppriktigt inse att vi hittills har varit laodiceer; ty såsom laodiceer är vår främsta andliga hållning att allt står väl till, när i själva verket allting är fullständigt fel. Den hållningen måste läggas bort; den är en av de avskyvärda ting som måste skiljas från det dyrbara.
“Just as soon as the people of God are sealed in their foreheads—it is not any seal or mark that can be seen, but a settling into the truth, both intellectually and spiritually, so they cannot be moved—just as soon as God’s people are sealed and prepared for the shaking, it will come. Indeed, it has begun already; the judgments of God are now upon the land, to give us warning, that we may know what is coming.” Seventh-day Adventist Bible Commentary, volume 4, 1161.
”Så snart Guds folk blir beseglade på sina pannor — det är inte något sigill eller märke som kan ses, utan ett grundfästande i sanningen, både intellektuellt och andligt, så att de inte kan rubbas — så snart Guds folk är beseglade och beredda för skakningen, kommer den. Ja, den har redan börjat; Guds domar vilar nu över landet för att varna oss, så att vi må veta vad som kommer.” Seventh-day Adventist Bible Commentary, band 4, 1161.
The “Comforter” that Jesus promises to His disciples who comforts them in the time of disappointment guides His people into all truth, and it is through a “settling into the truth” that we are sealed. The “truth” which God’s people are to settle into at this point is the “truth” that is unsealed just before probation closes, for the “time is at hand.” That truth is the structure of the hidden history of the seven thunders, and that hidden history identifies the history where the Revelation of Jesus Christ is opened up. The hidden history of the seven thunders will be fulfilled at the very time that “truth” represented as the hidden history is unsealed. The unsealing of the “truth” is what seals those who receives the message that has been previously sealed.
Den ”Hjälpare” som Jesus lovar sina lärjungar, vilken tröstar dem i besvikelsens stund, leder sitt folk in i hela sanningen, och det är genom ett ”stadgande i sanningen” som vi blir beseglade. Den ”sanning” som Guds folk vid denna tidpunkt ska stadga sig i är den ”sanning” som förseglas upp strax innan nådatiden avslutas, ty ”tiden är nära”. Den sanningen är strukturen i de sju dundrens dolda historia, och denna dolda historia identifierar den historia där Jesu Kristi uppenbarelse öppnas. De sju dundrens dolda historia kommer att uppfyllas just vid den tid då den ”sanning” som framställs som den dolda historien blir uppförseglad. Avförseglingen av ”sanningen” är det som beseglar dem som tar emot det budskap som tidigare har varit förseglat.
God’s people are sealed in their foreheads in advance of the shaking of the angry nations that occurs at the Sunday law, thus initiating national ruin. The Revelation of Jesus Christ is the “sayings of the prophecy of” the book of Revelation that are no longer to be sealed, for the time is at hand. It is the truth that now is to be read, heard and most importantly to be kept, if we are to be blessed.
Guds folk förseglas på sina pannor före den omskakning bland de vredgade nationerna som inträffar vid söndagslagen och därmed inleder nationell undergång. Jesu Kristi uppenbarelse är ”profetians ord” i Uppenbarelseboken, vilka inte längre skall förseglas, ty tiden är nära. Det är den sanning som nu skall läsas, höras och framför allt bevaras, om vi skall bli välsignade.
Judas saith unto him, not Iscariot, Lord, how is it that thou wilt manifest thyself unto us, and not unto the world? Jesus answered and said unto him, If a man love me, he will keep my words: and my Father will love him, and we will come unto him, and make our abode with him. He that loveth me not keepeth not my sayings: and the word which ye hear is not mine, but the Father’s which sent me. These things have I spoken unto you, being yet present with you. But the Comforter, which is the Holy Ghost, whom the Father will send in my name, he shall teach you all things, and bring all things to your remembrance, whatsoever I have said unto you. John 14:22–26.
Judas sade till honom, inte Iskariot: Herre, hur kommer det sig att du vill uppenbara dig för oss och inte för världen? Jesus svarade och sade till honom: Om någon älskar mig, skall han hålla fast vid mina ord; och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom. Den som inte älskar mig håller inte fast vid mina ord; och det ord som ni hör är inte mitt, utan Faderns, som har sänt mig. Detta har jag talat till er, medan jag ännu är kvar hos er. Men Hjälparen, den Helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er. Johannes 14:22–26.
For those who keep the message that is being unsealed, the promise is that the Comforter will “teach” us “all things” “whatsoever” Jesus has said “unto you.” This is the promise that was fulfilled to the disciples of Emmaus and thereafter the eleven disciples. When Christ removed his hand from “holden” the Emmaus disciples’ eyes and thereafter “opened” the eleven disciples’ “understanding” so they could fully “understand the scriptures,” He was recording a promise for those living in the “last days” who will return from their disappointment, repent of their Laodicean condition and accept the “truth.” The “Comforter” in the “last days” will “bring all things to” our “remembrance” as he teaches us “all things.” Just as significant as bringing past truths to our remembrance as He teaches us all things, He will also “show us things to come.”
För dem som håller fast vid det budskap som håller på att förseglas upp är löftet att Hjälparen skall ”lära” oss ”allt”, ”allt vad” Jesus har sagt ”till er”. Detta är det löfte som uppfylldes för Emmauslärjungarna och därefter för de elva lärjungarna. När Kristus tog bort sin hand från Emmauslärjungarnas ögon, som var ”hindrade”, och därefter ”öppnade” de elva lärjungarnas ”förstånd”, så att de fullt ut kunde ”förstå skrifterna”, nedtecknade Han ett löfte för dem som lever i ”de yttersta dagarna”, vilka skall återvända från sin besvikelse, omvända sig från sitt laodiceiska tillstånd och ta emot ”sanningen”. ”Hjälparen” skall i ”de yttersta dagarna” ”påminna” oss om ”allt”, medan han lär oss ”allt”. Lika betydelsefullt som att Han, medan han lär oss allt, påminner oss om tidigare sanningar, är att Han också skall ”förkunna för oss vad som kommer.”
Nevertheless I tell you the truth; It is expedient for you that I go away: for if I go not away, the Comforter will not come unto you; but if I depart, I will send him unto you. And when he is come, he will reprove the world of sin, and of righteousness, and of judgment: Of sin, because they believe not on me; Of righteousness, because I go to my Father, and ye see me no more; Of judgment, because the prince of this world is judged. I have yet many things to say unto you, but ye cannot bear them now. Howbeit when he, the Spirit of truth, is come, he will guide you into all truth: for he shall not speak of himself; but whatsoever he shall hear, that shall he speak: and he will show you things to come. He shall glorify me: for he shall receive of mine, and shall show it unto you. John 16:7–14.
Men jag säger er sanningen: Det är för ert bästa att jag går bort. Ty om jag inte går bort, kommer Hjälparen inte till er; men när jag går bort, skall jag sända honom till er. Och när han kommer, skall han överbevisa världen om synd och om rättfärdighet och om dom: om synd, därför att de inte tror på mig; om rättfärdighet, därför att jag går till min Fader och ni ser mig inte längre; om dom, därför att denna världens furste är dömd. Jag har ännu mycket att säga er, men ni kan inte bära det nu. Men när han kommer, sanningens Ande, då skall han leda er in i hela sanningen. Ty han skall inte tala av sig själv, utan vad han hör skall han tala, och det som kommer skall han förkunna för er. Han skall förhärliga mig, ty av mitt skall han ta och förkunna för er. Johannes 16:7–14.
At this time the Comforter shall “guide” us into “truth,” “teach us all things,” including “things to come,” for at this time Jesus still has “many things to say unto” us. Those things whether they be things from our “remembrance,” “things to come” or the many “things” he has “yet” to say unto us is what seals us for the coming crisis. It does so, for his truth represents his creative power. He seals us in advance of the coming crisis, for He intends that we should be forewarned of the greatest period of persecution against His people that ever takes place in sacred history. That persecution specifically identifies that the words and actions which we have done in the past will be remembered and used against us as Christ’s words were twisted against him. Never-the-less we are to present the message as a witness against their rebellion as represented by Ezekiel and Christ.
Vid denna tid skall Hjälparen ”leda” oss in i ”sanningen”, ”lära oss allt”, däribland ”vad som skall komma”, ty vid denna tid har Jesus fortfarande ”mycket att säga” oss. Dessa ting, vare sig de är sådant som hör till vårt ”minne”, ”vad som skall komma” eller de många ”ting” som han ”ännu” har att säga oss, är det som beseglar oss inför den kommande krisen. Så sker, ty hans sanning representerar hans skapande kraft. Han beseglar oss i förväg inför den kommande krisen, ty han avser att vi skall vara förvarnade om den största perioden av förföljelse mot hans folk som någonsin äger rum i den heliga historien. Denna förföljelse utpekar särskilt att de ord och handlingar som vi har gjort i det förgångna skall kommas ihåg och användas mot oss, så som Kristi ord förvreds mot honom. Icke desto mindre skall vi frambära budskapet som ett vittnesbörd mot deras uppror, så som det framställs genom Hesekiel och Kristus.
Remember the word that I said unto you, The servant is not greater than his lord. If they have persecuted me, they will also persecute you; if they have kept my saying, they will keep yours also. But all these things will they do unto you for my name’s sake, because they know not him that sent me. If I had not come and spoken unto them, they had not had sin: but now they have no cloak for their sin. He that hateth me hateth my Father also. If I had not done among them the works which none other man did, they had not had sin: but now have they both seen and hated both me and my Father. But this cometh to pass, that the word might be fulfilled that is written in their law, They hated me without a cause. But when the Comforter is come, whom I will send unto you from the Father, even the Spirit of truth, which proceedeth from the Father, he shall testify of me. John 15:20–26.
Kom ihåg det ord som jag sade till er: Tjänaren är inte större än sin herre. Har de förföljt mig, skall de också förfölja er; har de bevarat mitt ord, skall de också bevara ert. Men allt detta skall de göra mot er för mitt namns skull, därför att de inte känner honom som har sänt mig. Om jag inte hade kommit och talat till dem, skulle de inte ha haft synd; men nu har de ingen ursäkt för sin synd. Den som hatar mig hatar också min Fader. Om jag inte bland dem hade gjort de gärningar som ingen annan har gjort, skulle de inte ha haft synd; men nu har de både sett och hatat både mig och min Fader. Men detta sker för att det ord skall uppfyllas som är skrivet i deras lag: De hatade mig utan orsak. Men när Hjälparen kommer, som jag skall sända er från Fadern, sanningens Ande, som utgår från Fadern, då skall han vittna om mig. Johannes 15:20–26.
The “Spirit of truth” who is the “Comforter” will “testify of” Christ, who is the “truth.” And the “truth” is the Alpha and Omega, the first and the last, the beginning and the ending. The hidden history of the seven thunders that is now being unsealed is the sealing message of the one hundred and forty-four thousand. In the aftermath of July 18, 2020 Jeremiah provides an example that we may choose to return to Him that first loved us. In accomplishing that work of returning we have the responsibility of separating the precious from the vile. If we work out our salvation, with fear and trembling and accomplish that work we will be sealed and immediately enter into the greatest crisis of earth’s history. We will also have the privilege of experiencing the history that prophets, kings and righteous men have desired to see.
”Sanningens Ande”, som är ”Hjälparen”, skall ”vittna om” Kristus, som är ”sanningen”. Och ”sanningen” är Alfa och Omega, den förste och den siste, begynnelsen och änden. Den fördolda historien om de sju tordönen, som nu blir avförseglad, är de etthundrafyrtiofyratusens beseglingsbudskap. I efterdyningarna av den 18 juli 2020 ger Jeremia ett exempel på att vi kan välja att vända tillbaka till honom som först älskade oss. När vi utför detta verk av återvändande har vi ansvaret att skilja det dyrbara från det ovärdiga. Om vi verkar på vår frälsning med fruktan och bävan och fullbordar det verket, kommer vi att bli beseglade och omedelbart träda in i den största krisen i jordens historia. Vi kommer också att ha förmånen att få uppleva den historia som profeter, kungar och rättfärdiga män har längtat efter att få se.
Those that take up that work and return “will walk in the light proceeding from the throne of God,” and by “means of the angels there will be constant communication between heaven and earth,” which is the communication process identified in the opening verse of the book of Revelation.
De som tar sig an detta verk och återvänder ”skall vandra i det ljus som utgår från Guds tron”, och genom ”änglarna skall det vara en ständig förbindelse mellan himlen och jorden”, vilket är den kommunikationsprocess som identifieras i inledningsversen i Uppenbarelseboken.
“Not all in this world have taken sides with the enemy against God. Not all have become disloyal. There are a faithful few who are true to God; for John writes: ‘Here are they that keep the commandments of God, and the faith of Jesus.’ Revelation 14:12. Soon the battle will be waged fiercely between those who serve God and those who serve Him not. Soon everything that can be shaken will be shaken, that those things that cannot be shaken may remain.
”Inte alla i denna värld har tagit parti med fienden mot Gud. Inte alla har blivit trolösa. Det finns några få trofasta som är sanna mot Gud; ty Johannes skriver: ’Här är de som håller Guds bud och Jesu tro.’ Uppenbarelseboken 14:12. Snart skall striden rasas häftigt mellan dem som tjänar Gud och dem som inte tjänar honom. Snart skall allt som kan skakas skakas, så att de ting som inte kan skakas må bestå.
“Satan is a diligent Bible student. He knows that his time is short, and he seeks at every point to counterwork the work of the Lord upon this earth. It is impossible to give any idea of the experience of the people of God who shall be alive upon the earth when celestial glory and a repetition of the persecutions of the past are blended. They will walk in the light proceeding from the throne of God. By means of the angels there will be constant communication between heaven and earth. And Satan, surrounded by evil angels, and claiming to be God, will work miracles of all kinds, to deceive, if possible, the very elect. God’s people will not find their safety in working miracles, for Satan will counterfeit the miracles that will be wrought. God’s tried and tested people will find their power in the sign spoken of in Exodus 31:12–18. They are to take their stand on the living word: ‘It is written.’ This is the only foundation upon which they can stand securely. Those who have broken their covenant with God will in that day be without God and without hope.
”Satan är en flitig bibelstuderande. Han vet att hans tid är kort, och han söker på varje punkt motverka Herrens verk på denna jord. Det är omöjligt att ge någon föreställning om den erfarenhet som Guds folk, vilka då skall vara vid liv på jorden, kommer att genomgå, när himmelsk härlighet och en upprepning av det förgångnas förföljelser sammanblandas. De skall vandra i det ljus som utgår från Guds tron. Genom änglarnas förmedling kommer en ständig förbindelse att upprätthållas mellan himlen och jorden. Och Satan, omgiven av onda änglar och utgivande sig för att vara Gud, kommer att utföra under av alla slag för att om möjligt bedra till och med de utvalda. Guds folk kommer inte att finna sin trygghet i att utföra under, ty Satan kommer att efterapa de under som skall göras. Guds prövade och beprövade folk kommer att finna sin kraft i det tecken som omtalas i 2 Mos. 31:12–18. De skall ta sin ståndpunkt på det levande ordet: ’Det är skrivet.’ Detta är den enda grund på vilken de kan stå fasta. De som har brutit sitt förbund med Gud kommer på den dagen att vara utan Gud och utan hopp.
“The worshipers of God will be especially distinguished by their regard for the fourth commandment, since this is the sign of God’s creative power and the witness to His claim upon man’s reverence and homage. The wicked will be distinguished by their efforts to tear down the Creator’s memorial and to exalt the institution of Rome. In the issue of the conflict all Christendom will be divided into two great classes, those who keep the commandments of God and the faith of Jesus, and those who worship the beast and his image, and receive his mark. Although church and state will unite their power to compel all, ‘both small and great, rich and poor, free and bond,’ to receive the mark of the beast, yet the people of God will not receive it. Revelation 13:16. The prophet of Patmos beholds ‘them that had gotten the victory over the beast, and over his image, and over his mark, and over the number of his name, stand on the sea of glass, having the harps of God,’ and singing the song of Moses and the Lamb. Revelation 15:2.
Guds tillbedjare kommer särskilt att kännetecknas av sin vördnad för det fjärde budet, eftersom detta är tecknet på Guds skapande makt och vittnesbördet om hans anspråk på människans vördnad och hyllning. De ogudaktiga kommer att kännetecknas av sina ansträngningar att riva ned Skaparens minnesmärke och att upphöja Roms institution. I den avgörande striden kommer hela kristenheten att delas i två stora klasser: de som håller Guds bud och Jesu tro, och de som tillber vilddjuret och dess bild och tar emot dess märke. Fastän kyrka och stat kommer att förena sin makt för att tvinga alla, ”små och stora, rika och fattiga, fria och trälar”, att ta emot vilddjurets märke, kommer Guds folk ändå inte att ta emot det. Uppenbarelseboken 13:16. Profeten på Patmos skådar ”dem som hade segrat över vilddjuret och över dess bild och över dess märke och över talet på dess namn stå på glashavet med Guds harpor” och sjunga Moses och Lammets sång. Uppenbarelseboken 15:2.
“Fearful tests and trials await the people of God. The spirit of war is stirring the nations from one end of the earth to the other. But in the midst of the time of trouble that is coming,—a time of trouble such as has not been since there was a nation,—God’s chosen people will stand unmoved. Satan and his host cannot destroy them, for angels that excel in strength will protect them.” Testimonies, volume 9, 15–17.
”Fruktansvärda prövningar och vedermödor väntar Guds folk. Krigets ande sätter nationerna i rörelse från jordens ena ände till den andra. Men mitt under den kommande nödens tid — en tid av nöd sådan som inte har funnits sedan ett folk blev till — skall Guds utvalda folk stå orubbat. Satan och hans härskaror kan inte förgöra dem, ty änglar, väldiga i styrka, skall beskydda dem.” Testimonies, volym 9, 15–17.
It is worthwhile to recognize that this passage is the ending of a chapter that begins on page eleven of Testimonies volume nine, which can be recognized as representing nine-eleven. It is worthwhile to take note that the title is about the coming Bridegroom, and also to the charts of Habakkuk which is where Paul derived the verse he wrote in the book of Hebrews. The beginning of the chapter is marking the history that began on September 11, 2001, the two tables of the covenant of prophecy that was entered into at the beginning of Adventism, and that the title is the last crisis, which identifies the last Midnight Cry. The end of the chapter is in complete agreement with the beginning, for both the beginning and end address the final crisis.
Det är värt att inse att detta avsnitt utgör slutet på ett kapitel som börjar på sidan elva i Testimonies, band nio, vilket kan uppfattas som representerande nio-elva. Det är värt att lägga märke till att titeln handlar om den kommande Brudgummen, och även om Habackuks tavlor, varifrån Paulus hämtade den vers som han skrev i Hebreerbrevet. Början av kapitlet utmärker den historia som började den 11 september 2001, de två förbundstavlorna i den profetia som ingicks vid adventismens början, och att titeln är den sista krisen, vilket identifierar det sista midnattsropet. Slutet av kapitlet står i fullständig överensstämmelse med början, ty både början och slutet behandlar den slutliga krisen.
“Section 1—For the Coming of the King
”Avsnitt 1—För Konungens ankomst
“Yet a little while, and He that shall come will come, and will not tarry.’ Hebrews 10:37.
”Ty ännu en kort tid, så skall han som kommer komma och inte dröja.” Hebréerbrevet 10:37.
“The Last Crisis
”Den sista krisen”
“We are living in the time of the end. The fast-fulfilling signs of the times declare that the coming of Christ is near at hand. The days in which we live are solemn and important. The Spirit of God is gradually but surely being withdrawn from the earth. Plagues and judgments are already falling upon the despisers of the grace of God. The calamities by land and sea, the unsettled state of society, the alarms of war, are portentous. They forecast approaching events of the greatest magnitude.” Testimonies, volume 9, 11.
”Vi lever i ändens tid. Tidstecknen, som snabbt går i uppfyllelse, förkunnar att Kristi ankomst är nära förestående. De dagar i vilka vi lever är allvarliga och betydelsefulla. Guds Ande dras gradvis men säkert tillbaka från jorden. Plågor och domar faller redan över dem som föraktar Guds nåd. Olyckorna på land och till sjöss, samhällets oroliga tillstånd, krigets larm, är olycksbådande. De förebådar annalkande händelser av allra största betydelse.” Testimonies, volym 9, 11.
If we return and accept the high calling of being God’s “mouth” as represented by Jeremiah, we will very soon participate in the greatest ingathering of sacred history.
Om vi återvänder och tar emot den höga kallelsen att vara Guds ”mun”, såsom den representeras av Jeremia, kommer vi mycket snart att bli delaktiga i den största inbärgningen i den heliga historien.
“He spoke to them also words of hope and courage. ‘Let not your heart be troubled,’ He said; ‘ye believe in God, believe also in Me. In My Father’s house are many mansions: if it were not so, I would have told you. I go to prepare a place for you. And if I go and prepare a place for you, I will come again, and receive you unto Myself; that where I am, there ye may be also. And whither I go ye know, and the way ye know.’ John 14:1–4. For your sake I came into the world; for you I have been working. When I go away I shall still work earnestly for you. I came to the world to reveal Myself to you, that you might believe. I go to My Father and yours to co-operate with Him in your behalf.
Han talade också till dem ord av hopp och mod. ”Låt inte ert hjärta oroas”, sade Han; ”ni tror på Gud, tro också på Mig. I Min Faders hus finns många boningar; om det inte vore så, skulle Jag ha sagt er det. Jag går bort för att bereda plats åt er. Och om Jag går bort och bereder plats åt er, skall Jag komma tillbaka och ta er till Mig, för att ni skall vara där Jag är. Och vart Jag går vet ni, och vägen vet ni.” Joh. 14:1–4. För er skull kom Jag in i världen; för er har Jag verkat. När Jag går bort skall Jag alltjämt verka ivrigt för er. Jag kom till världen för att uppenbara Mig för er, så att ni skulle tro. Jag går till Min Fader och er Fader för att samverka med Honom till er förmån.
“‘Verily, verily, I say unto you, He that believeth on Me, the works that I do shall he do also; and greater works than these shall he do; because I go unto My Father.’ John 14:12. By this, Christ did not mean that the disciples would make more exalted exertions than He had made, but that their work would have greater magnitude. He did not refer merely to miracle working, but to all that would take place under the agency of the Holy Spirit. ‘When the Comforter is come,’ He said, ‘whom I will send unto you from the Father, even the Spirit of truth, which proceedeth from the Father, He shall testify of Me: and ye also shall bear witness, because ye have been with Me from the beginning.’ John 15:26, 27.
”Sannerligen, sannerligen säger jag er: Den som tror på mig, han skall också göra de gärningar som jag gör; och större än dessa skall han göra, ty jag går till min Fader.” Joh. 14:12. Med detta menade Kristus inte att lärjungarna skulle utföra mer upphöjda ansträngningar än han hade gjort, utan att deras verk skulle få större omfattning. Han syftade inte endast på att göra under, utan på allt som skulle ske genom den helige Andes verksamhet. ”När Hjälparen kommer”, sade han, ”som jag skall sända er från Fadern, sanningens Ande, som utgår från Fadern, då skall han vittna om mig; också ni skall vittna, ty ni har varit med mig från begynnelsen.” Joh. 15:26, 27.
“Wonderfully were these words fulfilled. After the descent of the Holy Spirit, the disciples were so filled with love for Him and for those for whom He died, that hearts were melted by the words they spoke and the prayers they offered. They spoke in the power of the Spirit; and under the influence of that power, thousands were converted.” Acts of the Apostles, 21, 22.
På ett underbart sätt uppfylldes dessa ord. Efter den Helige Andes utgjutelse var lärjungarna så uppfyllda av kärlek till honom och till dem för vilka han hade dött, att hjärtan mjuknade genom de ord de talade och de böner de uppsände. De talade i Andens kraft, och under inflytandet av denna kraft blev tusentals omvända.” Apostlagärningarna, 21, 22.